Krutbrännaren Nr 3 2005 Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING
Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 3. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tommy Knutsson (v.ordf.) Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 420 14 E-post: tommy.knutsson@mailbox.hogia.net Thomas Gunnarsson (sekr.) Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 E-post: thomas_gunnarsson@telia.com Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 106 24 E-post: elna.hultqvist@swipnet.se "Ölands svampflora" Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom få en bild över arternas utbredning och frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: Fransig stjälkröksvamp Tulostoma fimbriatum Foto: Thomas Gunnarsson Keneth Erlandsson Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0480 / 198 46. E-post: kenneth-erlandsson@swipnet.se Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn Tel.0485 / 66 04 569. E-post: liselotte@oland.com Thomas Johansson Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0480 / 695 79 E-post: johansson.thomas@telia.com Håkan Lundkvist Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 440 83 E-post: hakan.lundkvist@telia.com Helena Lager St. Bunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485/440 69 E-post: helena.lager@home.se Projekt Ölands hotade växter Hjälp oss inventera sällsynta och hotade växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson.
Växtlokaler kring Färjestaden Skogsby, del III. av Lissbeth och Karl-Göran Bringer Från Färjestaden till Skogsby En sådan tur kan börja nere vid hamnens camping och gå längs Järnvägsgatan, som följer sträckningen av den gamla järnvägen. Kring ett par trädgårdar ser man bestånd av parksallat Cicerbita macrophylla ssp. uralensis, som visat sig ha god spridningsförmåga i grannskapet. Bortom Granitvägen ser man på höger hand en jordtipp samt den nybyggda sporthallen. Floran här har beskrivits i Krutbrännaren 2004:3. Bortom avtaget mot Kantarellgatan finns en lokal för skogsklocka Campanula cervicaria i den södra vägbanken. Här noterades riksinventeringsåret 2004 sammanlagt 98 blommande exemplar. På grund av igenväxning minskar beståndet, och plantorna verkar vara hänvisade till själva skogsbrynet. Vidare längs Järnvägsgatan passerar man ett hus beläget på platsen för en gammal banvaktsstuga. I dikena hittar man under högsommaren talrika exemplar av flockarun Centaurium erytraea var. erytraea samt puktörne Ononis spinosa ssp. maritima. Åkrarna norr om vägen härbärgerade förr enstaka exemplar av åkerranunkel Ranunculus arvensis och luddvicker Vicia villosa ssp. villosa, men i varje fall den förstnämnda tycks numera vara utgången. I en liten dunge söder om vägen brukar ytterligare några skogsklockor växa. Här ligger en sedan länge igenvuxen åker, som tidigare uppvisade intressanta kulturspridda arter som råglosta Bromus secalinus och gullklöver Trifolium aureum. Den sistnämnda sågs ännu 2004. Vidare noterar man två förvildade björnbärsarter, armeniskt björnbär Rubus armeniacus och flikbjörmbär R. laciniatus. Den senare har här en av sina få kända ölandslokaler. Järnvägsgatan slutar vid Lundtorpsgatan, men i dess förlängning går en gång- och cykelstig på den gamla banvallen mot Skogsby. Stigen omges av täta snår av slån och diverse lövsly. Buskvegetationen röjdes bort 1995, vilket ledde till, att bladrosetter av kungsljus dök upp följande år. 1997 blommade 5 av dem och visade sig vara ölandskungsljus Verbascum densiflorum. Året därpå blommade 7 plantor, men nu hade lövvegetationen återtagit förlorat territorium, och ölandskungsljusen har därefter uteblivit. Med tanke på växtens förmåga att skapa en uthållig fröreserv kan man hoppas, att den kommer tillbaka nästa gång banvallen röjs. En annan art, som gynnades av röjningen, var ölandsstarr Carex ligerica, som nu nätt och jämnt håller sig kvar. Ölandsstarren är inte vanlig på öns västra del men ses då och då kring Skogsby centrum. 103
Stigen korsar Sleipnergatan och breddas. På ömse sidor av gatan utgör den gamla järnvägsbanken en rik lokal för trädgårdsflyktingar, speciellt på våren. Väster om Sleipnergatan hittar man vintergäck Eranthis hyemalis, snödroppar (Galanthus nivalis, G. elwesii), några Crocus-arter (Crocus biflorus, Cr. chrysanthus, Cr. tommasinianus, Cr. vernus) samt vårstjärna Scilla forbesii. Man ser vidare enstaka exemplar av stor nunneört Corydalis solida ssp. solida, en art, som visar god spridningsförmåga och någon planta av balkansippa Anemone blanda. Längre fram kommer den gulblommiga balkangemsroten Doronicum columnae, som ett par veckor senare avlöses av släktingen gemsrot D. orientale. Då kan man också hitta spansk klockhyacint Hyacinthoides hispanica, med såväl blå, rosa som vita blommor. Våren 2005 dök ett exemplar av ängsvårlök Gagea pratensis upp, en art som inte finns uppgiven från Torslunda i Ölands Kärlväxtflora. Kring 1 juni lägger man märke till de iögonenfallande ljusgröna mattorna av luddranunkel Ranunculus psilostachys samt vitplister Lamium album, jättevallmo Papaver pseudoorientale, hesperis Hesperis matronalis och judaspenningar Lunaria annua. Längre fram på sommaren noterar man ett bestånd av humle Humulus lupulus, som på hösten uppvisar sina kottelika honblomställningar, samt judekörs Physalis alkekengi. Någon gång ser man också plantor av malörtsambrosia Ambrosia artemisiifolia som minne från vinterns fågelmatning samt sommarbinka Erigeron annuus. Öster om Sleipnergatan går banvallen genom något som snowboard-entusiasten skulle kalla en half-pipe. I den syd- Scharlakansröd vårskål Sarcoscypha coccinea Foto: Thomas Gunnarsson 104
exponerade sluttningen utvecklas tidigt på våren ett rikt bestånd av sibirisk blåstjärna Scilla siberica blandat med svalört Ranunculus ficaria ssp. ficaria. Dessa får sällskap med blå, glesblommiga hyacinter Hyacinthus orientalis. Också här tillkommer en nunneört, den gulblommiga sibiriska Corydalis nobilis. Något senare blommar tuvig blåstjärna Scilla amoena samt aftonstjärna Ornithogalum nutans. Men snart får vårblommorna maka på sig för ett jättebestånd av uppländsk vallört Symphytum xuplandicum och mängder av småplantor av rönnsumak Rhus typhina. I augusti blommar slutligen grönmynta Mentha spicata. Invid Sydkrafts lilla hus fanns 2005 flera plantor av glansmålla Atriplex sagittata, som slunkit ut från en närbelägen kompost. I den nordexponerade sluttningen är lövvegetationen tät. Tidigt på våren växer här scharlakansvårskål Sarcoscypha coccinea. Fram mot hösten kan man finna pluggmusseron Rhodocybe gemina, ringmusseron Tricholoma cingulatum och kantjordstjärna Geastrum striatum i de mullrika slänterna. I några gamla trädgårdar i Skogsby kan man i början av augusti se de vita kloten av jätteröksvamp Calvatia gigantea. Kring Överskottsbolaget noterar man ett bestånd av korsningen mellan hallon Rubus idaeus och blåhallon R. caesius)i parkeringens nordvästra hörn. Före branden 2004 fanns i den stora norra parkeringen några små sprickor i asfalten. Här växte en av de mest stryktåliga arterna i ölandsfloran, syltåg Juncus tenuis, som man ser här och var på stigar och vägar, där nötningen är som starkast. Bakom miljöstationen i parkeringens nordöstra hörn kan man vissa år se ett bestånd av storvuxen grov trädgårdsmålla Atriplex hortensis. Utgångspunkt Kvarnkungen Ett av regionens mest kända landmärken är den stora stubbkvarnen, Kvarnkungen, som återfinns på landborgen norr om Almérs affär. Kvarnen blev illa hanterad av stormen Gudrun, men håller på att återställas till sin forna glans, när detta skrivs i slutet av sommaren 2005. Den är centralt placerad, där flera viktiga vägar möts. Med vägkorsningen som utgångspunkt kan några trevliga växter beskådas. Vägen väster ut mot Färjestaden. I början av juni kan man i norra vägrenen efter cirka 250 meter se ett bestånd av vitblommande välsk krassing Cardaria draba ssp. draba) Växten är ganska vanlig på sydvästra Öland men mindre frekvent på resten av ön. Väg 136 norrut. I vägrenarna ser man efter cirka 500 meter stora bestånd av vargtörel Euphorbia esula) Exemplaren verkar genomgående vara av den bredbladiga typen ssp. esula. Väg 136 söderut. Mitt för Almérs affär ser man öster om vägen ett område av ruderatkaraktär. Dess intressantaste växt är ett bestånd av krapp Rubia tinctorum. Lokalen omnämns från 1988 i Åke Lundqvists register som kraftig rugge i en stor nyponbuske och bland brännässlor. 1991 högst ymnigt. Beståndet blommar rikligt på eftersommaren och är nu heltäckande över en yta av cirka 15x15 meter. Förökningen sker uppenbarligen helt vegetativt och inga tecken på fröspridda exmplar finns. Är det möjligen en kvarvarande rest från en odling av denna färgväxt? I trädridån mot det lilla vattentornet växer ett stort exemplar av den röda hundrovan Bryonia dioica. Andra kulturspridda arter är aftonstjärna Ornithogalum nutans, lungrot 105
Chenopodium bonus-henricus och praktlysing Lysimachia punctata. Vägen mot Norra Möckleby. I kurvan bortom skylten Tveta vattenskyddsområde finner man skärblad Falcaria vulgaris. Lokalen omnämns från 1974, men växten har äldre anor i trakten (Ölands Kärlväxtflora). Den förekom tidigare rikligt i åkermarken men har sedermera kraftigt reducerats, och nu återstår bara ett par ruggar och några ströexemplar i vägkanten. Skärbladet har mycket dålig frösättning i vårt klimat, och åtskilliga år har vi förgäves letat efter sådana, som sett grobara ut. 1992 verkade det dock lovande. Frön insamlades och såddes i krukor våren 1993. Några grodde och de första groddplantorna påminde starkt om likåldriga anisplantor. 6 plantor sattes ut i trädgården. Som vanligt vissnade de ner på hösten, men samtliga övervintrade och växte sig kraftigare för varje år. 1995 hade den största plantan uppnått en höjd av ungefär 3 dm och blommade för första gången. Den fick en stängel med ca. 10 blomflockar. Frösättningen var mycket dålig. Därefter har ett eller flera exemplar blommat årligen. Inga tecken på fröspridning i rabatten har synts. Sommaren 2005 fanns 3 blommande individ samt 5 sterila. Vill man fortsätta Möckleby-vägen kan man ta av vid skylten Tomatodling. Några pyramidpopplar står väster om växthusen. På tre av dem såddes mistelfrön Viscum album av kalmarläkaren Bengt Lundgren. På samtliga en god kvast 1984! (Ölands Kärlväxtflora). Hösten 2005 fanns kraftiga exemplar kvar på alla tre värdträden. Två av dem hade varsitt mistelexemplar medan det tredje uppvisade tre skott. Enligt Flora 106 Nordica 1 kan adventivskott utbildas varför vi idag troligen bara har kvar de tre ursprungsplantorna. Misteln är tvåbyggare. Två exemplar bar rikligt med bär i slutet av oktober. Det tredje bör då vara en hanplanta. Mistlarna har överlevt kraftig hamling av värdväxten. Ölandskungsljus Verbascum densiflorum Foto: Thomas Gunnarsson
Floran i täktgropen norr om Isgärde av Lissbeth och Karl-Göran Bringer I Glömminge sn. på gränsen till Högsrum finns ett med öländska mått stort grus- och sandtag. Det ligger på landborgen vid Galgbacken norr om Isgärde i vinkeln mellan väg 136 och nerfarten till St. Rör och är väl dolt av trädridåer. Gropen når man lättast via en liten grusväg mot Rosti strax söder om vägskylten Mörbylånga Kommun. På Ekonomiska kartan (1977) kan man uppskatta ytan till drygt 1 ha. Vägverket och Isgärde byalag började nyttja täkten i liten skala i mitten av 1940-talet. Mellan 1961 och 1985 skedde en storskalig exploatering genom Ölands Lastbilscentral. Därefter slutade man använda täkten, släntade av och började långsamt fylla ut den med sten, schaktmassor, trädgårdsavfall mm. På senare år har man tippat ytterst litet och sporadiskt. Innan igenfyllningen, när skärningarna ännu var tydliga, kunde man framförallt i den branta sluttningen mot söder se skiktningen i lagerföljden. Överst ligger ett tunnare lager ofullständigt sorterat material och under detta ett ca 10 m mäktigt skikt av främst sand och mosediment i det s.k. Rällafältets isavlagring. Idag görs obetydliga uttag av sand för husbehov av Isgärde byalag i den södra delen av täkten. Nu lämpar sig området bättre för en botanisk än en geologisk exkursion! Under två säsonger 2004 och 2005 har vi inventerat kärlväxtfloran i området. Framförallt sluttningarna mot söder och öster har en mycket frodig vegetation. Nära vägbommen kan man på våren se ett cirka 10 kvm stort gulgrönt område av vårtörel Euphorbia cyparissias. Samtidigt blommar på några relativt sentillkomna jordhögar en del av trädgårdarnas vanliga lökväxter, som stor vårstjärna Scilla luciliae, vårstjärna Scilla forbesii, rysk blåstjärna Scilla siberica m.fl. På försommaren är sluttningen mot söder imponerande då stora delar av slänten är färgade i gult och blått av ryssgubbe Bunias orientalis)och uppländsk vallört Symphytum x uplandicum. Även backvialen Lathyrus sylvestris bidrar till blomprakten. Vidare finns där en del större buskar och träd som ask Fraxinus excelsior, fläder Sambucus nigra, robinia Robinia pseudoacacia, syren Syringa vulgaris, snöbär Symphoricarpos albus var. laevigatus, sydgullregn Laburnum anagyroides) parkslide Fallopia japonica var. japonica, blåhallon Rubus caesius och flera arter rosor Rosa spp. och björnbär Rubus spp. (se artlistan nedan). Något längre fram på sommaren vajar stora illaluktande bestånd av odört Conium maculatum. Vit snårvinda Calystegia sepium ssp. sepium, rosenvinda Calystegia pulchra, humle Humulus lupulus, röd hundrova Bryonia dioica m.fl. klänger över mer än meterhöga bestånd av brännässla Urtica dioica, gråbo Artemisia vulgaris, ryssgubbe och uppländsk vallört, tistel- och kardborre arter (Cirsium spp., Carduus spp., Arctium 107
spp.) över i stort sett hela sluttningen. Att tränga sig fram genom denna vegetation är nästan omöjligt. På eftersommaren svarar främst renfana Tanacetum vulgare, kanadensiskt gullris(solidago canadensis och såpnejlika Saponaria officinalis för färgprakten. Högst upp kan man under en stor del av sommaren se en mängd blommande höga praktkungsljus Verbascum speciosum. Sluttningen mot öster täcks huvudsakligen av olika arter björnbär, mjölke Epilobium angustifoliumoch tall Pinus sylvestris) de största upp till 10 m höga. Sluttningarna mot norr och väster övergår utan gräns i varandra och är mycket vegetationsfattiga. Fortfarande tar man som nämnts litet sand för husbehov i detta område. Glest spridda småtallar och knylhavre Arrhenatherum elatius har etablerat sig i branterna. Mot gropens botten finner man enstaka ex. av blåeld Echium vulgare och såpnejlika. I anslutning till körvägen ner finns björnbär, ryssgubbe, jätteslide Fallopia sachalinensis och den på Öland ganska ovanliga druvflädern Sambucus racemosa. Krutbrännaren 3 (14) 2005 På botten av gropen finns några små fuktigare partier med hästhov Tussilago farfara, enstaka vassplantor Phragmites australis, några buskar av sälg (diverse hybrider med bindvide Salix aurita och vanligt svartvide Salix myrsinifolia ssp. myrsinifolia inblandade och silverpil Salix alba var. sericea. Större delen domineras av torrmarksväxter som taklosta Anisantha tectorum, kvastfibblor Pilosella spp., blåeld, vanlig gråbinka Erigeron acer ssp. acer, kanadabinka Conyza canadensis, vildmorot Daucus carota ssp. carota, vit sötväppling Melilotus albus, gul sötväppling Melilotus officinalis och även stor söt- 108 väppling Melilotus altissimus. Som kuriositet kan nämnas att vi sommaren 2004 fann en del förstorade blommor och uppsvällda blomknoppar på blåhallon och björnbär. Orsaken var angrepp av en gallmygga. (det. C-C. Coulianos). Den är endast uppgiven från Skåne och Öland. Vi såg samma missbildning även på några andra Ölandslokaler. Nedan följer de arter vi funnit som inte är direkt vanliga för trakten i övrigt. Om en art inte är upptagen i Ölands Kärlväxtflora för Glömminge sn. anges det med (ny). Det gäller även kulturspridda arter, som inte är nämnda i floran. Salix alba var. sericea Silverpil (ny) Humulus lupulus Humle Fallopia baldschuanica Bokharabinda (ny) Fallopia japonica var. japonica Parkslide (ny) Fallopia sachalinensis Jätteslide Chenopodium hybridum Lönnmålla Cerastium arvense Fältarv Cerastium arvense x tomentosum (ny) Cerastium tomentosum Silverarv (ny) Lychnis coronaria Purpurklätt (ny) Saponaria officinalis Såpnejlika Aquilegia vulgaris Akleja Consolida vulgaris ssp. vulgaris Åkerriddarsporre Eranthis hyemalis Vintergäck Paeonia x festiva Bondpion (ny) Eschscholzia californica Sömntuta (ny) Alyssum alyssoides Grådådra Bunias orientalis Ryssgubbe Diplotaxis muralis Mursenap Diplotaxis tenuifolia Sandsenap Lunaria annua ssp. annua Judaspenningar Astilbe x arendsii Astilbe Potentilla subarenaria Grå småfingerört
Prunus cerasifera Körsbärsplommon (ny) Rosa canina ssp. canina Kal stenros Rosa rubiginosa Äppelros Rosa rugosa Vresros Rubus armeniacus Armeniskt björnbär (ny) Rubus gothicus Spetsbjörnbär Rubus mortenseni Lindblomsbjörnbär Rubus wahlbergii Hasselbjörnbär Rubus grabowskii Spirbjörnbär Rubus nessensis ssp. nessensis Skogsbjörnbär Rubus plicatus Sötbjörnbär Sanguisorba minor ssp. polygama Vingpimpinell (ny) Sorbaria sorbifolia Rönnspirea (ny) Anthyllis vulneraria ssp. carpatica Stor getväppling Anthyllis vulneraria ssp. vulneraria Liten getväppling Laburnum anagyroides Sydgullregn (ny) Lathyrus latifolius ssp. latifolius Rosenvial Lathyrus sylvestris Backvial Melilotus altissimus Stor sötväppling Robinia pseudoacacia Robinia (ny) Thermopsis montana Lupinväppling (ny) Geranium dissectum Fliknäva Geranium pyrenaicum Skuggnäva Tropaeolum majus Indiankrasse Euphorbia cyparissias Vårtörel Alcea rosea Stockros Hypericum hirsutum Luden johannesört Viola x wittrockiana Pensé (ny) Bryonia dioica Röd hundrova (ny) Clarkia unguiculata Clarkia Oenothera biennis Nattljus Oenothera glazioviana Jättenattljus (ny) Conium maculatum Odört Lysimachia punctata Praktlysing (ny) Krutbrännaren 3 (14) 2005 Galium album x verum Gräddmåra Calystegia pulchra Rosenvinda (ny) Calystegia sepium ssp. sepium Vit snårvinda Asperugo procumbens Paddfot Symphytum xuplandicum Uppländsk vallört Lamium album Vitplister Lycopersicon esculentum Tomat Linaria repens Strimsporre Verbascum speciosum Praktkungsljus Veronica polita Glansveronika Plantago media Rödkämpar Lonicera caprifolium Kaprifol (ny) Lonicera tatarica Rosentry (ny) Sambucus nigra var. laciniata Flikbladig fläder (ny) Sambucus racemosa Druvfläder (ny) Symphoricarpus albus var. laevigata Snöbär Campanula rapunculoides Knölklocka Aster x salignus Videaster (ny) Carduus acanthoides Piggtistel Eupatorium cannabinum Hampflockel Hieracium sect. Tridentata Styvfibblor (ny) Hieracium sect. Silvatica Skogsfibblor Pilosella cymosa ssp. cymosa var. cymosa Styvhårig kvastfibbla Pilosella cymosa ssp. cymosa var. pubescens Mjukhårig styvfibbla Lactuca serriola Taggsallat Rudbeckia fulgida Rudbeckia (ny) Solidago canadensis Kanadensiskt gullris (ny) Muscari armeniacum Armenisk pärlhyacint (ny) Muscari botryoides Pärlhyacint Ornithogalum nutans Aftonstjärna Scilla forbesii Vårstjärna (ny) Scilla luciliae Stor vårstjärna (ny) Scilla siberica Rysk blåstjärna (ny) Galanthus nivalis Snödroppe 109
Narcissus poëticus Pingstlilja Narcissus pseudonarcissus Påsklilja Tulipa gesneriana Tulpan Carex divulsa ssp. leersii Långstarr Anisantha tectorum Taklosta Festuca arundinacea var. arundinacea Vanlig rörsvingel Festuca polesica Sandsvingel Melica ciliata Grusslok (ny) Setaria viridis Kavelhirs (ny) Sammanlagt har vi funnit cirka 160 arter. Vi kommer i fortsättningen att följa utvecklingen på denna spännande lokal, där floran snabbt förändras. Ofta när man varit där har man kunnat lyssna till trädlärkans sång eller sett ormvråken segla över området. När det fortfarande var vegetationsfritt fanns det tätt med hål för backsvalebon i sluttningarna. Även ur insektssynpunkt är lokalen intressant. Stort tack för muntliga upplysningar till Johan Beermann Samfrakt i Kalmar Erland Börjesson Isgärde Ulla-Britt Andersson Gårdby Thomas Gunnarsson Gårdby Lissbeth och Karl-Göran Bringer Sleipnergatan 5 386 93 Färjestaden Litteratur: Rudmark, L., 1980: Beskrivning till jordartskartan Kalmar NO/Runsten NV. Sveriges Geologiska Undersökning. Ser Ae 43. Krutbrännaren 3 (14) 2005 Corydalis-hybrid av Lissbeth och Karl-Göran Bringer Våren 2004 upptäckte vi på vår tomt i Skogsby en Corydalis-planta, som inte överensstämde med någon av de arter vi hade. Den såg ut som ett mellanting mellan stor nunneört (Corydalis solida) och sloknunneört (C. pumila), som båda förekommer allmänt här. Eftersom individen var ganska liten rörde vi den inte utan hoppades, att den skulle komma tillbaka året därpå. Det gjorde den också. Våren 2005 utvecklades den till ett kraftigt exemplar, och vi kunde skicka material till Magnus Lidén i Uppsala för bestämning. Han hade vänligheten att titta på det och skriver : Det verkar vara en hybrid mellan C. pumila och troligen C.solida. Pigmenteringen, formen på ovariet, de ganska korta blomskaften indikerar pumila-arvet, medan den breda blomman och den kraftiga växten antyder C. solida. Stödbladen är intermediära. En ovanlig karaktär är den kraftiga spetsen (mittnervens förlängning) på de yttre kronbladen, som sällan är så markerad hos någon av de antagna föräldrarna. I Uppsala botan hybridiserar dessa arter ganska ofta, och eftersom hybriden ibland är delvis fertil (det verkar inte er planta vara, emellertid) kan det bli återkorsningar. Stor nunneört finns förvildad på en del ställen på Öland och smånunneört (C. intermedia) är inte ovanlig. Nog skall det väl gå att finna hybriden även mellan dem! 110
Åtgärdsprogram för hotade arter av Helena Lager Över 3600 arter riskerar att dö ut i Sverige om inget görs för att bevara dem. För att rädda arterna och deras livsmiljöer har Naturvårdsverket och länsstyrelserna dragit igång en storsatsning på åtgärdsprogram för hotade arter. Satsningen är en del i att klara riksdagens miljömål. Bakgrund I sex av de femton nationella miljökvalitetsmålen ingår åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). I dessa sex miljömål finns ett delmål som formuleras Senast år 200X skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. För Ett rikt odlingslandskap är det år 2006 och för övriga fem mål år 2005. Sedan 2004 har staten, genom Naturvårdsverket, satsat stora resurser på detta arbete som innefattar alla organismgrupper. Åtgärdsprogrammen innebär en nysatsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer. Om vi lyckas betyder det bättre förutsättningar för många andra arter som är missgynnade eller hotade idag. Åtgärdsprogrammens syfte Åtgärdsprogrammen tas fram för arter som är så hotade att vanliga skyddsmetoder inte anses vara tillräckliga. Det betyder att de skyddsformer naturvården vanligen jobbar med, t ex naturreservat och EU:s miljöersättningar, inte räcker för att säkra artens överlevnad. Ett åtgärdsprogram är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket. Det ska innehålla: översikt av kunskaperna om den hotade arten, artgruppen eller naturtypen, konkreta åtgärder som behövs för att bevara den, fördelning av ansvar (vem som ser till att åtgärden genomförs), finansieringsplan (vad åtgärden kostar och när den ska vara gjord), plan för uppföljning. Åtgärdsprogrammet gäller oftast 5 år vartefter det omprövas. Har man inte uppnått de mål som ställs upp i programmet förnyas det. ArtDatabanken har haft uppdraget att sålla fram de ca 400 hotade arter som ska ingå i totalt 210 åtgärdsprogram. Det innebär att vissa program berör en enda art medan andra berör flera arter eller en hel biotop. 111
Artgrupp Antal arter som ska få ÅGP Blötdjur 7 Däggdjur 11 Fiskar 12 Fjärilar 48 Fåglar 14 Grod- och kräldjur 9 Halvvingar 5 Hopprätvingar 3 Kransalger 16 Kräftdjur 4 Kärlväxter 68 Lavar 24 Mossor 8 Skalbaggar 79 Sländor 3 Spindeldjur 9 Steklar 27 Svampar 32 Tagghudingar 1 Tvåvingar 7 Biotoper 6 Om man ska försöka sig på att hitta några gemensamma nämnare för åtgärdsprogramsarterna faller några grupper ut: Arter som trivs bäst i älsklig fas, d v s de klarar inte hårt bete men inte heller för kraftig igenväxning. T ex storviol, vildbin och många fjärilar. Arter som behöver blottad sand, t ex sandstäppsarter, martorn Arter som behöver död ved och/eller grova träd, t ex saffransticka, större ekbock. Aktörer Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram åtgärdsprogrammen och koordinera genomförandet av dem. Många av de hotade arterna finns bara kvar på några få ställen i landet och varje länsstyrelse får huvudansvar för vissa arter som finns i deras län. Arbetet med åtgärdsprogrammen sker tillsammans med centrala myndigheter och andra viktiga aktörer, t.ex. Fiskeriverket, Skogsvårdsorganisationen, Jordbruksverket, kommuner, frivillig- och intresseorganisationer, experter och markägare. Alla landets länsstyrelser har på uppdrag av Naturvårdsverket utsett en åtgärdsprogramskoordinator som samordnar programmen regionalt och nationellt. Länsstyrelserna ska också integrera programmen med andra relevanta aktiviteter inom länet, som inrättande och skötsel av reservat, Natura 2000, miljöersättningar inom jordbruket och fiskevårdsåtgärder. Åtgärdsprogram i Kalmar län 167 av de 400 hotade arter som är aktuella för åtgärdsprogram finns i Kalmar län. Program som innehåller kärlväxter eller kryptogamer som koordineras av Länsstyrelsen i Kalmar är: 112
Svampar i kalkrika ädellövbärande fodermarker (klart 2005-2006) Öländsk tegellav (klart 2005-2006) Storviol (klart 2006-2007) Stäppfingersvamp (klart 2006-2007) Alvarmalört (klart 2006-2007) När åtgärdsprogrammet tagits fram och fastställts av Naturvårdsverket börjar det verkliga arbetet, d v s genomförandet. Det gör att vi också är inblandade i ett stort antal andra åtgärdsprogram, t ex rikkärr, sandstäpp, vit stjälkröksvamp, åkerogräs, dvärglåsbräken, hårklomossa och ostronört och martorn på sandstränder. Läs mera på nätet: Miljömål: www.miljomal.nu Naturvårdsverket om åtgärdsprogram: www.naturvardsverket.se/dokument/natur/ atgardpr/atgardpr.htm Rödlistade arter: www.artdata.slu.se/rodlista/ Dvärglåsbräken Botrychium simplex, Foto: Thomas Gunnarsson 113
Titel på åtgärdsprogram Ingående arter Ingående arter Hot- Förekomst Vetenskapligt namn Svenskt namn kat Kalmar län Kärlväxter Laestadiusvallmo Papaver laestadianum laestadiusvallmo EN Polarblära Silene involucrata (Silene furcata) polarblära EN Sötgräs Cinna latifolia sötgräs NT Storviol Viola elatior storviol EN X Alvarmalört Artemisia oelandica alvarmalört NT X Spädlosta Bromus pseudosecalinus spädlosta CR Smällvedel Astragalus penduliflorus smällvedel EN Flikstånds Senecio erucifolius flikstånds CR Stinkmålla Chenopodium vulvaria stinkmålla CR Dvärglåsbräken Botrychium simplex dvärglåsbräken EN X Sandnörel Minuartia viscosa sandnörel CR Kärrnocka Tephroseris palustris kärrnocka CR Hänggräs Arctophila fulva hänggräs EN Ävjepilört Persicaria foliosa ävjepilört VU Venhavre Trisetum subalpestre venhavre NT Ishavshästsvans Hippuris tetraphylla ishavshästsvans CR Murgrönsmöja Ranunculus hederaceus murgrönsmöja EN Gotlandsranunkel Ranunculus ophioglossifolius gotlandsranunkel CR Sjönajas Najas flexilis sjönajas CR Småsvalting Alisma wahlenbergii småsvalting EN Skaftslamkrypa Elatine hexandra skaftslamkrypa VU Brunkulla Gymnadenia nigra brunkulla EN Vityxne (nordlig) Pseudorchis albida vityxne EN Vityxne (sydlig) Pseudorchis albida vityxne EN Fältnocka Tephroseris integrifolia fältnocka EN 114
Hällebräcka Saxifraga osloënsis hällebräcka NT Stor ögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana stor ögontröst EN Finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica finnögontröst EN Svensk ögontröst Euphrasia stricta var. suecica svensk ögontröst CR Svarttåg Juncus anceps svarttåg CR Jättemöja Ranunculus fluitans jättemöja VU Flytsvalting Luronium natans flytsvalting EN Småfrossört Scutellaria minor småfrossört CR Klådris Myricaria germanica klådris EN X Jämtlandsmaskros Taraxacum crocodes jämtlandsmaskros VU Mossor Skirmossa Hookeria lucens skirmossa VU Barkkvastmossa Dicranum viride barkkvastmossa EN Fågelfotsmossa Pterogonium gracile fågelfotsmossa VU Brynia Bryhnia novae-angliae brynia VU Hårklomossa Dichelyma capillaceum hårklomossa NT X Svampar Bombmurkla Sarcosoma globosum bombmurkla VU X Blåtryffel Chamonixia caespitosa blåtryffel EN Liten kandelabersvamp Clavicorona cristata liten kandelabersvamp CR X Sienamusseron Tricholoma joachimii sienamusseron EN Strimsporig hjorttryffel Elaphomyces striatosporus strimsporig hjorttryffel EN Taggig hjorttryffel Elaphomyces aculeatus taggig hjorttryffel EN Grönticka Albatrellus cristatus grönticka EN X Stäppfingersvamp Ramaria roellinii stäppfingersvamp EN X Rökpipsvamp Urnula craterium rökpipsvamp EN X Slöjröksvamp Lycoperdon mammiforme slöjröksvamp VU X Vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum vit stjälkröksvamp EN X Sumpjordtunga Geoglossum uliginosum sumpjordtunga EN 115
Strandjordtunga Geoglossum littorale strandjordtunga EN Violgubbe Gomphus clavatus violgubbe VU Jordstjärntryffel Radiigera atrogleba jordstjärnstryffel CR Lavar Långt broktagel Bryoria tenuis långt broktagel EN Hårig skrovellav Lobaria hallii hårig skrovellav CR Grangytterlav Fuscopannaria ahlneri grangytterlav CR Jättesköldlav Cetrelia olivetorum jättesköldlav CR Elfenbenslav Heterodermia speciosa elfenbenslav EN Glanstagel Bryoria nitidula glanstagel EN Strandskinnlav Leptogium rivulare strandskinnlav EN Liten havstulpanlav Thelotrema suecicum liten havstulpanlav EN Kuddgelélav Collema fasciculare kuddgelélav CR Atlantisk vårtlav Pyrenula harrisii atlantisk vårtlav CR Dvärgrosettlav Hyperphyscia adglutinata dvärgrosettlav CR Skorpdagglav Diploicia canescens skorpdagglav CR Öländsk tegellav Psora vallesiaca öländsk tegellav CR X Klot-tegellav Psora globifera klot-tegellav EN Grynig påskrislav Stereocaulon incrustatum grynig påskrislav CR 116 ÅGP där kärlväxter eller kryptogamer ingår Läderbagge med följearter Hapalopilus croceus saffransticka CR X Daggig ginstmätare och ginst Genista anglica nålginst EN Genista germanica tysk ginst CR Alkonblåvinge och klockgentiana Gentiana pneumonanthe klockgentiana VU Bokblombock och bokporlav Hericium erinaceus igelkottstaggsvamp CR X på bok Pertusaria velata bokporlav CR Liten aspgelélav och vedinsekter Collema curtisporum liten aspgelélav VU på ask
Mest kärlväxter Ostronört och martorn Polygonum oxyspermum näbbtrampört EN X på stränder Mertensia maritima ostronört EN Eryngium maritimum martorn EN X Gentianor i naturliga fodermarker Gentianella campestris ssp. baltica kustgentiana EN X Gentianella camp. ssp. islandica sätergentiana NE Gentianella camp. ssp. campestris fältgentiana VU X Åkerogräs Aethusa cynapium ssp. segetalis liten vildpersilja NA X Agrostemma githago klätt EN X Anthemis cotula kamomillkulla CR Anthriscus caucalis taggkörvel VU X Arnoseris minima klubbfibbla EN X Bromus secalinus råglosta EN X Hypericum humifusum dvärgjohannesört EN X Kickxia elatine spjutsporre EN X Misopates orontium kalvnos EN X Ranunculus arvensis åkerranunkel VU X Rhinanthus serotinus ssp. apterus åkerskallra EN Scandix pecten-veneris nålkörvel EN X Sherardia arvensis åkermadd VU X Silene dichotoma gaffelglim NA Valerianella dentata sommarklynne VU X Nipsippa och gotlandssippa Pulsatilla patens nipsippa NT Pulsatilla vulgaris ssp gotlandica gotlandssippa VU Några rödlistade Potamogetonarter Potamogeton acutifolius spetsnate EN i sötvatten Potamogeton compressus bandnate VU Potamogeton friesii uddnate EN X Potamogeton rutilus styvnate EN Potamogeton trichoides knölnate EN 117
Brandgynnad flora Pulsatilla vernalis mosippa VU X Geranium lanuginosum brandnäva EN X Mest alger Hotade kransalger Chara braunii barklös sträfse VU Chara connivens tuvsträfse VU Chara filiformis trådsträfse CR Chara horrida raggsträfse VU X Chara rudis spretsträfse EN X Lamprotramnium papulosum axsträfse EN Nitella batrachosperma dvärgslinke VU X Nitella capillaris vårslinke DD Nitella gracilis spädslinke EN Nitella mucronata uddslinke EN Nitella syncarpa höstslinke CR Nitella translucens grovslinke CR Nitellopsis obtusa stjärnslinke EN Tolypella canadensis fjällrufse NT Tolypella glomerata trubbrufse CR X Tolypella intricata uddrufse CR X Mest mossor Skapanier på död ved på stränder Scapania apiculata timmerskapania EN X Scapania glaucocephala svämskapania CR Scapania carinthiaca mikroskapania CR Mest svampar Svampar i ängs- och betesmarker Entoloma madidum blårödling VU X Hygrocybe aurantiosplendens fager vaxskivling NT X Hygrocybe splendidissima praktvaxskivling NT X 118
Svampar i kalkrika ädellövbärande Boletus satanas djävulssopp EN X fodermarker Cortinarius suaveolens sötdoftande spindling CR X Cortinarius odoratus blomspindling VU X Rödlistade fjälltaggsvampar Sarcodon glaucopus blåfotad taggsvamp VU X Sarcodon leucopus slät taggsvamp EN X Sarcodon lundellii koppartaggsvamp VU Sarcodon fuligineoviolaceus lilaköttig taggsvamp EN Sarcodon martioflavus sammetstaggsvamp VU Sarcodon fennicus bitter taggsvamp EN Sarcodon scabrosus skrovlig taggsvamp VU X Sarcodon joeides lundtaggsvamp EN Sarcodon versipellis brödtaggsvamp EN Mest lavar Vedorangelav och grå ladlav Caloplaca furfuracea vedorangelav EN på kulturved Cyphelium notarisii sydlig ladlav CR Cyphelium trachylioides grå ladlav CR X Sphinctrina anglica ladparasitspik CR X Ärrlavar på suboceaniska Sticta fuliginosa stiftärrlav CR klippväggar Sticta limbata grynig ärrlav RE Sticta sylvatica ärrlav CR X Biotoper Träd med särskilda natur- och kulturvärden X Kalktallskog Rikkärr X Stäppartade torrängar i västsverige Sydvästsvenska ljunghedar Sandstäpp (inkl div arter) X 119
Ölands botaniska förenings verksamhetsberättelse 2004 Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordförande: Ulla-Britt Andersson Vice ordförande: Tommy Knutsson Kassör: Elna Hultkvist Sekreterare: Thomas Gunnarsson Övriga i styrelsen: Kenneth Erlandsson, Thomas Johansson, Helena Lager, Håkan Lundkvist, Liselotte Wetterstrand- Dahlgren Revisorer: Sven Johansson, Lennart Johnsson Revisorssuppleanter: Mary Ann Schultz, Per Svensson Valberedning: Karl-Göran Bringer, Eva Öberg Antalet medlemmar uppgick 2004 till 373 varav fullbetalande 290. Detta är en liten minskning jämfört med året innan då vi hade 395 medlemmar. Vår tidskrift Krutbrännaren har utkommit med fyra nummer under 2004. Nummer 1 innehöll en floraväktarrapport för kärlväxter 2003 samt en introduktion till maskrosstudier. I nummer 2 fanns bl.a. en genomgång av kransalger samt lindblomsbjörnbär och dess aktuella status på Öland. Hasselbjörnbär på Öland avhandlades i nummer 3 liksom resultatet av inventering av skogsklocka som var årets rapportart. Medlemsmatrikeln utgjorde nummer 4. Styrelsen har haft fyra protokollförda 120 möten samt några arbetsmöten och flera kontakter via e-post/telefon. Här följer en sammanställning av våra exkursioner/möten. 2004 25 februari Vi tränade bestämning på en del gräs och halvgräs. 30 mars Årsmöte på Ölands Folkhögskola. 19 april Upptaktsmöte inför växtsäsongen 2004. 24 april Exkursion. Öland är ett eldorado för förvildade lökväxter och vi besökte några olika växtplatser. 8 maj Exkursion till Lindsmossen där Tommy i fält demonstrerade det arbete med restaureringar av skogsbete som han arbetar med. Fint väder och rika upplevelser för alla deltagare. 16-18 maj Inventeringsläger på norra Öland med betoning på maskrosor. Regnet gjorde att våra belägg blev därefter. 13 juni De vilda blommornas dag på Karums alvar. Välbesökt, bra väder och massor med stora sandliljor.
19 juni Exkursion till Karum med betoning på gräs, regn och kyla som tyvärr sommaren 2004 bjöd en hel del på. Men vi fann åtminstone finlosta. 15 juli Inventering av kalkbräken söder Greby stenbrott, nästan 4000 exemplar av den rara ormbunken hittades. 8 augusti Inventeringsläger på norra Öland. Tyvärr kunde inte succén från året innan upprepas med en mängd unika växtfynd. Men alla hade trevligt, vi dök efter kransalger i Grankullaviken och svettades floder årets varmaste dag när vi letade näbbtrampört på gamla lokaler. 22 augusti Exkursion till Halltorps hage med svamp och kärlväxter i skön förening. 13 september Tommy fortsatte att oförtrutet få oss att förstås skillnader inom släktet Cortinarius (speciellt de slemmiga typerna ). 27 september Svampbestämningskväll se ovan 18 oktober Svampbestämningskväll se ovan 16 november Årets fynd. Thomas visade bilder på rara och vackra växter och årets fynd sammanfattades. Dessutom har styrelsen arbetat med följande: Årets floraväkteri på kärlväxtsidan har resulterat i 626 rapporter fördelade enligt följande: CR 16, EN 61, VU 259, NT 283 och DD 7 samt ytterligare ett antal ovanliga växter. ArtDatabanken och Länsstyrelsen får del av våra rapporter. Föreningen har lämnat synpunkter till Länsstyrelsen på några skötselplaner för nya naturreservat på Öland. Föreningen har i skrivelse till Vägverket påpekat den olämpliga skötseln av vissa känsliga vägavsnitt på Öland. Verket har lovat att återkomma i frågan och är tacksamma för våra synpunkter. Även Länsstyrelsen har fått en skrivelse om några hårt trängda kärlväxter på Öland där tyvärr ibland befogade naturvårdsinsatser med ökat bete kan leda till att en ovanlig art nästan utlånas från sin växtplats. Vi har inte fått något svar på vår skrivelse men Ölandsbladet snappade upp den och vi fick nästan en helsida med vackra bilder i tidningen. Även Barometern hade en mindre blänkare. Håkan har fortsatt att leda vår studiecirkel om släktet Taraxacum. Fynden från 2004 visade vid kontroll hos Hans Rydberg bl.a. innehålla T. maculigerum, T. praestans och T. egregium. Göran Wendt har också lett oss på exkursioner och haft genomgång av Sect. Erythrosperma. Göran har också fortsatt att kittla vårt intresse för Rubus med nya fynd av bornholmsbjörnbär och artiklar om Rubus i Krutbrännaren. Nu måste vi snart finna ett nytt björnbär för Öland! Vi fortsätter att inventera Gasteromyceter även om exkursionen i november med Mikael Jeppson tyvärr snöade inne. Tommy fortsätter också det mödosamma arbetet med Ölands storsvampar. Vi har lämnat kompletterande förslag till ArtDatabanken inför revidering av rödlistan 121
för kärlväxter. Ulla-Britt deltog vid SBF:s höstkonferens i Uppsala 23-24 oktober i Stockholm. Många intressanta områden avhandlades såsom åtgärdsprogram (ÅGP). Ett förslag till ÅGP för rikkärr presenterades. Den ännu preliminära nya rödlistan för kärlväxter, mossor, svampar och alger och lavar presenterades. Vi fick också djupare insikter i hur en Länsstyrelse arbetar och vilka uppdrag den har. Helena, Håkan, Ulla-Britt och Thomas har tagit fram ett faksimil av Åke Lundqvists alla artiklar publicerade i Åkerbo hembygdsförenings skrift 1963-1977. 1000 exemplar är tryckta och håller nu på att försäljas till ett pris av 150 kr. Speciellt Helena ska ha en eloge för allt arbete hon lagt ner på projektet. Helena och Håkan håller med hjälp av en konsult att bygga upp en hemsida till föreningen. Med anledning av detta har mjukvaran DreamWeaver köps in. En del ny litteratur har inköpts var god se aktuell litteraturförteckning i Krutbrännaren. Våren 2004 demonstrerade Johan Nilsson på Länsstyrelsen i Kalmar hur man kan arbeta med ArtPortalen. Thomas och Ulla-Britt har deltagit i träff med de andra ideella föreningarna på Öland där Länsstyrelsen stod som sammankallande. En första samverkan mellan de ideella föreningarna på Öland gjordes vid genomgång i fält av den planerade cykelvägen genom Vickleby ädellövskog där åtminstone botanister och ornitologer var representerade. Färjestaden 2005-03-10 Ulla-Britt Andersson Thomas Gunnarsson Saffransmaskros Taraxacum crocinum, Foto: Thomas Gunnarsson 122
Här borde det finnas Tulostoma niveum av Ulla-Britt Andersson Buksvampsexkursion del III Under senhösten 2001 och 2003 har ÖBF haft inventeringshelger med inriktning på gasteromyceter under ledning av Mikael Jeppson. Mikael är välkänd i mykologkretsar, redaktör för Svensk Mykologisk Tidskrift och har specialiserat sig på gasteromyceter, en bättre och mer tålmodig lärare kan man inte ha. Den planerade inventeringshelgen 2004 fick ställas in då ett överraskande snöfall täckte hela Öland i början av november. Därför var det i år ett extra laddat gäng som mötte upp vid Gynge alvar lördagen 12 november. Målet var att gå längs den sprickzon som går över Stora alvaret från Lundkällan NO Resmo kyrka till alvarbyn Ekelunda, vi brukar benämna den Resmokorridoren. På ömse sidor av sprickzonen finns flera stora karstområden. Området vi besökte ligger inom Gynge och Lilla Vickleby naturreservat samt Resmo alvar. Målet var framförallt att eftersöka vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum. Mikael har skrivit ett åtgärdsprogram för arten som har sin huvudsakliga världsutbredning i Sverige, drygt 80 % av världspopulationen finns inom våra gränser. Det finns ca 25 lokaler för arten i södra Sverige och den klassas som starkt hotad (EN) i rödlistan. Förutom på Öland är arten funnen på Gotland, i Östergötland, Västergötland, Närke, Västmanland, Södermanland och Uppland. Södermanland har de flesta lokaler för T. niveum, i Uppland har inte arten återfunnits vid den i riksomfattande inventering som gjorts de senaste åren. I övriga världen är arten funnen i Finland (senast sedd 1987), Norge (senast sedd 2002) och Skottland (aktuella lokaler finns). På Öland växer arten i mosskuddar oftast Tortella tortuosa på kalkstensblock. Under 2004 återfann Mikael en lokal för arten på Slottsalvaret i Räpplinge socken samt en ny lokal vid Höghäll i Högsrums socken. Karstområdena längs Resmokorridoren borde kunna bjuda på gynnsamma betingelser för arten. Vi gick norrut och siktade något öster om en träddunge. Efter drygt 1 km kom vi in i ett mindre karstområde med enbuskar i kanten. Under enbuskarna fanns gott om jordstjärnor. Fransig jordstjärna Geastrum fimbriatum har vi aldrig sett så stor och fräsch, i nästan varje enbuske låg ett kollage av svampar. Den på Stora alvaret troligen vanligaste arten av Geastrum är dvärgjordstjärna G. schmidelii. Men under vår promenad fick den se sig slagen i antal av naveljordstjärna G. elegans som vi aldrig sett i sådan mängd. Den ovanligaste arten under vår vandring visade sig vara liten jordstjärna G. minimum. Mikael visade på artskiljande karaktärer hos de olika arterna. G. fimbriatum har ett oskaftat endoperidum (rökboll) samt ett omarkerat och fransat peristom (området runt mynningsporen på rökbollen). Ett slättfransat peristom har G. minimum, peri- 123
stomet är tydligt markerat och rökbollen är skaftad samt täckt av kristaller. På G. schmidelii är rökbollen skaftad (hos mycket unga exemplar kan detta vara otydligt) och peristomet är tydligt fårat. G. elegans till sist har också ett fårat peristom men en oskaftad rökboll. Trots sitt svenska namn dvärgjordstjärna är G. schmidelii oftast större än G. elegans. Vi gick över en stätta och kom in i själva Resmokorridoren. Den första karsten på västra sidan av sprickzonen såg lovande ut, karsten var omgiven av enbuskar och där växte också en del slån Prunus spinosa. Dessutom fanns det gott om mosskuddar längs karstsprickorna. Om kalkhällarna betas av snäckor, oftast hällsnäcka Chondrina clienta och klippspolsnäcka Balea perversa, kan inte mosskuddar utbildas och då blir det heller ingen stjälkröksvamp. En av deltagarna dristade sig att utbrista: Här borde det finnas Tulostoma niveum varvid Mikael snabbt replikerade: Javisst, här står den ju! Stort jubel utbröt, detta var första gången som arten påträffats på Stora alvaret. Det var två exemplar som växte alldeles bredvid en karstspricka. De blev vederbörligen fotograferade innan vi fortsatte åt nordost. Arten skiljs från andra Tulostoma-arter på att den tublikt utdragna mynningspor saknar omgivande mörk zon, stjälken är vit och fruktkropparna är små. På mosskuddarna trivdes också dvärgäggsvamp Bovista limosa med små runda fruktkroppar som växte nedborrad i mossan. Mångformig äggsvamp B. aestivalis hade en papperstunn, prasslig vägg och var orangefärgad nertill. Klöv man frukt- Naveljordstjärna Geastrum elegans Foto: Thomas Gunnarsson 124
kroppen såg man kompakt subgleba basalt (bomullslik icke sporbildande struktur längst ner i fruktkroppen). Ytterligare en Bovista-art var kopparäggsvamp B. tomentosa med brunaktig fruktkropp som satt fast i marken även när den mognat. Några enstaka exemplar av stäppröksvamp Lycoperdon decipiens hittades, arten har en karakteristisk färg på sporpulvret som var brunviolett. Den på Öland vanligaste Lycoperdon-arten kornig röksvamp L. lividum kunde vi också räkna in. Dagens vackraste svamp var utan konkurrens rosentrattskivling Leucopaxillus rhodoleucus med sina vita hattar och ljusrosa lameller. Den växte i kanten av enbuskarna på den barrförna som bildats där. I nästa större karst hittades ytterligare T. niveum på två olika ställen. Våren 2005 hittades stora exemplar av fjällig stjälkröksvamp T. aff. squamosum i ett karstområde på gränsen mellan Vickleby-Resmo socknar i östra kanten av Resmokorridoren, detta var vårt mål. Tyvärr lyckades vi inte återfinna arten, kanske var det för tidigt på säsongen? Några exemplar av stjälkröksvamp T. brumale hittades i stället. Denna art har en mörk zon runt mynningsporen och stjälken är ljusbrun. Vi fann ytterligare 20 exemplar av T. niveum i samma karstområde och stämningen var på topp. Det fanns flera smågrupper så alla i sällskapet fick glädjen att hitta sin egen svamp. Dessutom kunde man jämföra utseendet mellan de två arterna av stjälkröksvampar som nästan växte bredvid varandra. Vi besökte en karst med askar Fraxinus excelsior men där fanns ingen stjälkröksvamp, kanske var förnabildningen för kraftig? Nu återstod drygt 3 kilometers vandring i motvinden tillbaka till bilarna men vad gjorde det när våra svampfynd värmde oss hela vägen. Åter till civilisationen och stärkta av pizza visade Mikael ett bildspel om T. niveum som gav oss värdefull kunskap om arten. Dagen efter söndagen 13 november fortsatte vi vår kartläggning av Ölands gasteromyceter. Det första stoppet var Lopperstadstäkten i Runsten socken. Väster om vägen finns ett mindre sandstäppsområde med bl.a. tofsäxing Koeleria glauca, trubbstarr Carex obtusata och ölandsstarr C. ligerica. Mikael hade sett ett belägg som togs i våras på lokalen och som visade sig vara mörk stjälkröksvamp Tulostoma melanocyclum. I kanten av den norra gropen växte några exemplar av stjälkröksvamp T. brumale. I kanten av en stig fanns också grå stjälkröksvamp T. kotlabae. Denna art saknar mörk zon runt mynningsporen, stjälken är gråaktig och den växer i sand. Både Geastrum schmidelii och G. minimum fanns på lokalen. I den gamla sandtäkten fanns också sandäggsvamp Bovista furfuracea som var liten, växte i sanden och hade en rottråd. Snittade man fruktkroppen såg man att den var helt fylld med spormassa och saknade subgleba. Men ingen T. melanocyclum kunde hittas så vi for vidare norrut. Vi gjorde ett snabbstopp för att leta jordstjärnor på Långlöts kyrkogård men med klent resultat. Tommy hade för flera år sedan hittat en obestämbar men potentiellt spännande jordstjärna under en gammal ask på kyrkogården. Nästa lokal att besöka var Störlinge kvarnrad i Gärdslösa socken. Öster om kvarnarna finns ett område med småkullar där bl.a. trubbstarr och fågelarv Holosteum umbellatum växer. Även här gjordes ett fynd av Tulostoma melanocyclum i våras (första fyndet på Öland). Vi fann förstås Geastrum schmidelii och G. minimum. Även liten diskröksvamp Disciseda candida trivdes på 125
den slitna marken. Arten är förankrad med en rottåga som så småningom lossnar och en mynningspor bildas. Svampen vänder sig upp och ner, mynningsporen kommer uppåt och sporerna kan spridas. En av bilarna hade nästan parkerat på en röksvamp, det var troligen en Lycoperdon norvegicum (svenskt namn saknas). Den liknar den vanligare arten vårtig röksvamp L. perlatum men har få lokaler på Öland. Vi bestämde oss för att återkomma när den mognat och ta belägg. En skarpögd deltagare hittade två exemplar av T. melanocyclum. Stjälken var orangebrun och rökbollen vit med en mörk ring runt mynningsporen. Så småningom kan stjälken bli nästan svart. Arten liknar T. aff. squamosum och kan vara svår att skilja från denna. Förra helgen hittades en intressant röksvampslokal väst Öj skjutbana i Köping socken och detta blev nästa stopp. Att kliva över taggtråd och stenmur krävde en del gymnastiska rörelser men ute på betesmarken belönades vi med jordstjärnor i massor. Många mycel av Geastrum schmidelii liksom åtminstone ytterligare en art jordstjärna hittades. Endoperidiet på denna art var tydligt grynig vilket ledde oss till sträv jordstjärna Geastrum berkeleyi. Rökbollen var ljus och exoperidiet dvs. armarna påfallande mörkt. Men det fanns också exemplar som var klart hygroskopiska dvs. rullade ihop sina armar i torka och som därför liknade fältjordstjärna G. campestre. Vi har endast ett tidigare fynd av denna sällsynta art på Öland varför pulsen steg på flera av oss. Mikael tog belägg för att kunna gå vidare i frågan. Dessutom togs förra helgen belägg från lokalen av eventuellt ytterligare en art. Det var en liten, klart hygroskopisk jordstjärna med Obestämd jordstjärna Geastrum sp. från Öj i Köping socken Foto: Thomas Gunnarsson 126