EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 16.3.2015 2014/2240(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Tillvarata potentialen för forskning och innovation inom den blå ekonomin för att skapa sysselsättning och tillväxt (2014/2240(INI)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: João Ferreira PR\1048120.doc PE546.875v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE546.875v01-00 2/9 PR\1048120.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om Tillvarata potentialen för forskning och innovation inom den blå ekonomin för att skapa sysselsättning och tillväxt (2014/2240(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2014 Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt (COM(2014)0254), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi), med beaktande av kommissionens meddelande Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020- strategin: Innovationsunionen (COM(2010)0546), med beaktande av Limassolförklaringen av den 8 oktober 2012 om en agenda för tillväxt och sysselsättning inom havs- och sjöfartssektorerna, med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2012 Blå tillväxt: möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (COM(2012)0494), med beaktande av kommissionens grönbok av den 29 augusti 2012 Kunskap i havsfrågor 2020: från kartläggning av havsbotten till havsprognoser (COM(2012)0473), med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om blå tillväxt: Att stärka en hållbar tillväxt i den marina sektorn, sektorn för sjötransporter och turismsektorn i EU, 1 med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om kunskap i havsfrågor 2020: kartläggning av havsbottnarna för att främja ett hållbart fiske 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 ramprogrammet för forskning och innovation (2014 2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1292/2013 av den 11 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 294/2008 om inrättande av Europeiska institutet för innovation och teknik, 1 Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0300. 2 Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0438. PR\1048120.doc 3/9 PE546.875v01-00
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1312/2013/EU av den 11 december 2013 om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 oktober 2014 om meddelandet Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt (2015/C 012/15), med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 21 januari 2015 om kommissionens meddelande Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt (2015/C 019/15), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från fiskeriutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Begreppet den blå ekonomin omfattar många olika ekonomiska sektorer som rör haven och oceanerna, inklusive traditionella eller framväxande. Här följer några exempel: fiske, vattenbruk, transporter på floder och till havs, hamnar och logistik, turism, fritidsbåtar och kryssningsfartyg, konstruktion och reparationer av fartyg, havsanläggningar, skyddet av kustlinjen, prospektering efter och utvinning av mineraltillgångar (offshore), prospektering efter och utvinning av energikällor (offshore), bioteknik. B. En utveckling av den blå ekonomin kräver en betydande integrering av vetenskapliga kunskaper som en grund för innovation, och forskningen och tekniken med relevans för den blå ekonomin är mycket diversifierad. C. Det råder stor brist på kunskap om haven och oceanerna, deras resurser och samverkan med mänsklig verksamhet befintliga eller under utveckling och denna situation betyder att ett hållbart utnyttjande av dessa resurser starkt begränsas och utgör ett hinder för innovation. D. En utveckling av den blå ekonomin kan i hög grad bidra till tillväxt och ekonomisk utveckling såväl som till sysselsättning, särskilt i kustregioner, kustländer och öregioner samt i de yttersta randområdena. E. Utnyttjande av den blå ekonomins potential får inte tas som en förevändning för att i hav och oceaner tillämpa resursutnyttjande och tillväxtmodeller som har visat sig ohållbara. Havens och oceanernas resurser bör utnyttjas med strikt hänsyn till god förvaltning och bevarande av dessa resurser, samtidigt som balansen i havens ekosystem bör bevaras. F. EU har utarbetat och föreslagit en rad program och riktlinjer i syfte att reglera de verksamheter som är kopplade till den blå ekonomin och innovationen i den blå sektorn, vilka måste granskas mot bakgrund av de konkreta resultaten av stödet till medlemsstaternas insatser för en utveckling av den blå ekonomin. PE546.875v01-00 4/9 PR\1048120.doc
G. Kust- och ösamhällen är mycket viktiga parter i diskussionerna om den blå ekonomins potential och dess förverkligande. 1. Europaparlamentet har tagit del av kommissionens meddelande Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt. Meddelandet har ett begränsat tillämpningsområde och relativt få sektorer tas upp (t.ex. gruvdrift på havsbotten, energi och bioteknik). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga och integrera sin strategi för att möta de utmaningar som är kopplade till innovation och sysselsättningsskapande åtgärder i de olika sektorer som utgör den blå ekonomin. 2. Europaparlamentet efterlyser en utökad definition av den blå ekonomin som inbegriper samtliga ekonomiska verksamheter, sektorsvisa och sektorsövergripande, med anknytning till oceanerna, haven och kustområdena samt även verksamheter som får direkt eller indirekt stöd. Parlamentet uppmärksammar den övergripande betydelsen av innovation för samtliga verksamheter, oavsett om de är traditionella eller framväxande. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna bedöma de finansiella behoven i den blå ekonomin (sektoriella, nationella och europeiska) för att utnyttja tillväxt- och sysselsättningspotentialen i denna ekonomiska sektor. 4. Europaparlamentet understryker att utvecklingen av den blå ekonomin kräver ytterligare investeringar i kunskap, och att unionen och medlemsstaterna bör säkerställa en solid, garanterad och förutsebar finansiering på lång sikt i syfte att förbättra kunskaperna om den marina miljön. 5. Europaparlamentet efterlyser konkreta mål och tidsfrister för att förbättra tillgången till och interoperabiliteten av data om havsbotten, vattenpelare och levande resurser, och menar att information om haven och oceanerna bör vara tillgänglig för allmänheten. 6. Europaparlamentet menar att resultat av forskning som finansieras med offentliga medel som princip ska vara offentlig, och att denna princip måste tillämpas på de konsortier som deltar i unionens forskningsprogram. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att snarast möjligt inrätta en plattform för information om den marina forskning som etablerats inom ramen för programmet Horisont 2020. 7. Europaparlamentet beklagar och avvisar budgetnedskärningarna i ramprogrammet för forskning Horisont 2020 och efterlyser en konsekvensbedömning av dessa i de sektorer som är särskilt kopplade till den blå ekonomin och inom de övergripande områden som kan påverkas av den. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med regelbundna bedömningar av genomförandet av programmet Horisont 2020 i de sektorer som är kopplade till den blå ekonomin, och att offentliggöra resultaten. 9. Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna har ett stort ansvar för utvecklingen av den blå ekonomin och uppmanar kommissionen att stödja och främja alla samarbetsformer mellan medlemsstaterna, såsom initiativen för gemensam programplanering. PR\1048120.doc 5/9 PE546.875v01-00
10. Europaparlamentet anser att bristen på utbildad personal inom olika ämnesområden och verksamheter däribland, men inte enbart, forskare, ingenjörer och tekniker utgör ett allvarligt hinder för ett fullt utnyttjande av den blå ekonomins potential. Parlamentet understryker att denna brist är nära förknippad med den växande bristen på ansvar och investeringar från medlemsstaternas sida inom forsknings- och utbildningsområdena samt med den försämrade statusen och de försämrade sociala villkoren för vissa av dessa yrken, och vill därför att denna trend snabbt ska vändas. 11. Europaparlamentet bedömer att investeringarna i den blå sektorn bör prioritera miljöinnovationer, ett effektivt utnyttjande av resurser, en kretsloppsekonomi, naturskydd, kampen mot och anpassningen till klimatförändringarna samt ett hållbart resursutnyttjande (med en utnyttjandegrad som på lång sikt inte överstiger den naturliga återväxten). Parlamentet uppmanar kommissionen att införliva dessa principer i de aktuella och framtida stödprogrammen. 12. Europaparlamentet efterlyser en lämplig finansiell ram som stimulerar utvecklingen av den blå ekonomin och sysselsättningen och som kan integrera och koppla samman de olika finansieringsinstrument som finns de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EHFF, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden), ramprogrammet för forskning och andra instrument. Parlamentet framhåller behovet av att främja en bättre matchning mellan de olika instrumenten och de olika aktörernas behov offentliga institutioner, företag, särskilt små och medelstora företag, icke statliga organisationer osv. och att informera brett om de möjligheter som finns. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att främja strategier för specialisering, med hänsyn till det akuta behovet och främjandet av de värdekedjor som är kopplade till verksamheter i den blå ekonomin. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör spela en aktiv roll vid utvecklingen av kluster, eller snarare megakluster, för att främja synergier mellan sektorer. 14. Europaparlamentet anser att kust- och ösamhällen bör vara fullt delaktiga i alla utvecklingsfaser av den blå ekonomin, och att det är en nödvändig förutsättning för att denna ekonomiska sektors potential ska kunna utnyttjas i fråga om innovation, sysselsättning, välstånd och hållbar utveckling. Sektorsinriktad strategi 15. Europaparlamentet efterlyser ett ökat stöd för modernisering och hållbar utveckling av fiskerisektorn som prioriterar det icke-industriella fisket och ökar fiskeredskapens selektivitet samt minskar verksamhetens miljömässiga effekter, och som dessutom stärker kampen mot illegalt, oreglerat och orapporterat fiske. Parlamentet understryker att vetenskapliga fakta om fisket som ligger till grund för politiska beslut bör offentliggöras fullt ut. 16. Europaparlamentet menar att en hållbar utveckling för vattenbruket i EU kräver ett starkt stöd till den vetenskapliga forskningen och den tekniska utvecklingen när det gäller odling av nya arter, särskilt inhemska arter, vilket möjliggör en diversifiering av produktionen och utbudet av livsmedel samt en förbättrad kvalitet, samtidigt som det bidrar till större miljösäkerhet. PE546.875v01-00 6/9 PR\1048120.doc
17. Europaparlamentet konstaterar att den kommersiella sjöfarten, av olika skäl som har att göra med energiförbrukningen, och ställd inför olika typer av varutransporter, blir allt mer strategisk. Parlamentet efterlyser en omfördelning av resurser för att stödja innovationen i sektorn och målet att öka energieffektiviteten, diversifiera primära energikällor och minska förorenande utsläpp. 18. Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av konstruktion och reparation av fartyg och denna verksamhets kopplingar till andra sektorer, t.ex. den kommersiella sjöfarten, fisket och kryssningsturismen. Parlamentet anser att satsningen på teknisk innovation och mycket specialiserade processer, som kan medföra ett mervärde, skulle kunna göra sektorn mindre konkurrensutsatt internationellt sett, och den negativa trend som den befinner sig i skulle vara lättare att bryta. Parlamentet försvarar det särskilda stöd som finns för återhämtning och modernisering av sjöfartsindustrin, och de olika stödformerna. 19. Europaparlamentet anser att studier om kusterosionen och förverkligandet av marina anläggningar samt skyddet av kustlinjen är en viktig verksamhet i den blå ekonomin, som tenderar att bli allt viktigare med tanke på klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser ett ökat stöd från unionen för denna sektor. 20. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den potential som finns i havens och oceanernas energiresurser i fråga om fossila bränslen, men främst förnybara energikällor, i syfte att främja inhemska resurser och en diversifiering av energikällor. Parlamentet betonar att man vid prospekteringen efter och utvinningen av dessa resurser bör beakta behovet av tekniköverföring, särskilt i fråga om fortbildning för kvalificerade och mycket kvalificerade arbetstagare, utan att ge avkall på respekten för de stränga kriterierna för miljömässig hållbarhet. Parlamentet framhåller den multiplikatorpotential som dessa verksamheter har för sysselsättningen och för verksamhet med anknytning till dessa, både i tidigare och senare led. 21. Europaparlamentet anser att prospekteringen efter och utvinningen av mineralresurser på kontinentalsockeln kräver att medlemsstaterna är ständigt delaktiga, särskilt när det gäller information, miljökonsekvensbedömning, analys och riskminimering samt utövande av suveränitet. Parlamentet understryker potentialen av att integrera vetenskaplig kunskap samt utveckla och överföra teknik som rör dessa verksamheter. Parlamentet betonar de utmaningar som är förknippade med en möjlig utvinning av de mineraler som finns i havsvattnet. 22. Europaparlamentet anser att den bioteknik som används i hav och oceaner är en mycket diversifierad verksamhet med enorm global potential i fråga om upptäckt och tillämpning av nya kunskaper och skapande av nya tekniker och produkter med högt mervärde (nya beståndsdelar i läkemedel osv.). Parlamentet lyfter fram sektorns behov av utbildning och yrkesutbildning och kräver att medlemsstaterna tar stort ansvar och samarbetar internationellt på detta område. 23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna. PR\1048120.doc 7/9 PE546.875v01-00
MOTIVERING Havet har ända sedan antiken varit känt som en källa till resurser. Sjötransporter var det viktigaste transportmedlet för personer och varor på korta, medellånga och långa distanser ända till slutet av 1800-talet. Fisket har varit och är fortfarande en viktig källa till livsmedel för kustbefolkningar. Dessutom finns det anknytande verksamhet på land (i tidigare och senare led): konstruktion och reparation av fartyg, underhåll av hamnar, tillverkning av fiskeredskap, försäkrings- och bankverksamhet, och mycket annan verksamhet. Det har under de senaste femtio åren skett stora kvalitativa förändringar i människans förhållande till havet: passagerartransporten har minskat (till förmån för luftfarten), fritidsaktiviteter har ökat kraftigt, prospektering efter och utvinning av fossila energiresurser (olja och naturgas i allt djupare vatten) på grund av bristen på land, prospektering efter (fortfarande i sin linda) och möjligheter till utnyttjandet av mineraler på havsbotten, möjligheter att utveckla den energipotential som finns i vågor, tidvatten, strömmar och biomassa (alger) för elproduktion, havsbaserad vindkraftproduktion, utveckling av bioteknik med anknytning till havet. Många av de stora utmaningar som samhället står inför i dag skulle kunna mötas med bättre kunskap om den marina miljön och med bättre förmåga att utnyttja, förvalta och bevara havens, oceanernas och kustområdenas resurser. Begreppet den blå ekonomin omfattar många olika ekonomiska sektorer som är kopplade till haven och oceanerna som rör traditionella eller framväxande sektorer. Här följer några exempel: fiske, vattenbruk, transporter på floder och till havs, hamnar och logistik, turism, fritidsbåtar och kryssningsfartyg, konstruktion och reparationer av fartyg, havsanläggningar, prospektering efter och utvinning av mineraltillgångar (offshore), prospektering efter och utvinning av energikällor (offshore), bioteknik m.m. Även om vissa framväxande sektorer har en enorm potential är de traditionella sektorerna fortfarande viktiga för olika medlemsstater och får inte negligeras. Innovationen handlar inte bara om de framväxande sektorerna. Det är lika viktigt och helt avgörande att se sambandet mellan innovation och de traditionella sektorerna. Den europeiska varvsindustrin har till exempel utsatts för stora påfrestningar de senaste trettio åren, men vissa medlemsstater har lyckats att motverka och vända den generellt negativa trenden genom att satsa på mycket specialiserade processer som helt uppenbart har lett till ett ökat mervärde och således till en mindre konkurrensutsatt situation där den har kunnat konkurrera med den starka varvsindustrin i Fjärran Östern. Fisket är en sektor som också står inför stora utmaningar: hållbarheten i verksamheten, ökad selektivitet för fiskeredskapen, kampen mot illegalt, oreglerat och orapporterat fiske är bara några exempel. Det stämmer visserligen att de framväxande sektorerna, särskilt prospektering efter och utvinning av mineralresurser (offshore), prospektering efter och utnyttjande av energikällor (offshore) och bioteknik m.m., har mycket stor potential, men det är samtidigt viktigt att tänka på sårbarheten i de marina ekosystemen, havens och oceanernas miljömässiga, ekologiska och PE546.875v01-00 8/9 PR\1048120.doc
sociala funktioner, något som kräver att medlemsstaterna spelar en framträdande roll i den hållbara förvaltningen och bevarandet av resurser, för att värna det gemensamma intresset och samhällsnyttan framför partiella, sektoriella eller individuella intressen. Det är viktigt att inte de fel som gjorts på land upprepas i våra hav och oceaner. Det är viktigt att man inte tillämpar användningsmönster för resurserna som innebär att de snabbt utarmas och att hållbarheten negligeras (och att vinsterna av deras utnyttjande koncentreras till några få aktörer). Man bör motverka bristen på öppenhet i informationen om forskningsstudier och forskningsprojekt om haven och oceanerna, särskilt de som finansieras med offentliga medel. Undervisning och utbildning såväl som forskning och utveckling är en förutsättning för en hållbar utveckling av den blå ekonomin. Det är viktigt att bedöma överensstämmelsen mellan programmen och gällande åtgärder (bl.a. på det finansiella planet) och målen för utvecklingen av den blå ekonomin samt interaktionen mellan de olika strukturerna och de befintliga programmen liksom deras resultat. PR\1048120.doc 9/9 PE546.875v01-00