Skärgårdarnas Riksförbund VITBOK FÖR BOENDE I SKÄRGÅRDEN Disposition 1. Det är bostadsbrist i skärgården! 2. Skärgårdarnas Riksförbunds krav för boende i skärgården 3. Skärgårdsborna om framtiden 4. När slocknar ljusen på Smögen 5. Boendebeskattningen 6. Boendeplaneringen 7. Strandskydd och naturvård 8. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 1
1. Det är bostadsbrist i skärgården! Bostadsbrist är något vi förknippar med storstadens problem. Ändå vill vi påstå att det största hotet mot en levande skärgård i framtiden är en bostadsbrist. Det kan skapa en situation där hela kustbefolkningen i vissa områden slås ut. Problemen finns inte bara i "överhettade" områden. Paradoxalt nog även i glesbygdens skärgård där det råder viss balans i boendefrågorna. Här tycks en konserverande strandskyddslagstiftning och reservatstänkande utgöra de största hindren. Det kan konstateras att ska vi ha en levande skärgård så förutsätts lösningar som spänner över de olika politikområden och kräver samverkan mellan de politiska partierna. Både frågor om skatter och planbestämmelser måste lösas samtidigt som det inte heller få råda miljöfundamentalism runt strandskyddet - en och annan ny bostad måste också kunna byggas. Skärgårdsfrågorna skär tvärs igenom den traditionella uppdelningen mellan glesbygd och storstad. Begreppet är inte heller entydigt. Vi skärgårdsbor brukar själva definiera skärgårdsområdet som ett kulturellt begrepp. Det är de bebodda skärgårdsområdena men även ensamma öar, inklusive fastlandets kustområde innanför. Det gäller längs hela landet havskust och även i de stora insjöarna. Vi som lever året runt i skärgården kan skärgårdens villkor Vi vet vad som behövs för att vi verkligen ska ha en året runt levande skärgård. Detta som alla talar sig varma för men som betyder så olika beroende på vem som tar orden i sin mun. En levande skärgård förutsätter att det mest basala är uppfyllt det måste gå att bo där året runt, det måste finnas bostäder bostäder med rimligt modern standard till rimliga priser. Därmed måste det finnas en nyproduktion. Boendet förutsätter också vissa närings- och servicebyggnader, bryggor och hamnanläggningar. Skärgården är ingen vildmark utan en kulturbygd bebodd sedan de första klipporna stack upp i havet efter inlandsisen. Det är en kulturbygd där människorna levt med ibland på nåder en stoslagen och mycket skiftande natur. Det är den kombinationen som också skapat attraktivitet för turism och rekreation. Försvinner det kulturlandskapet så försvinner antagligen också det som ger skärgården sin speciella attraktivitet. Kvar blir antingen vildmarken eller nöjesparken eller på kusten mondäna rikemanssamhällen. Glesbygd och storstad behöver varandra. Öarnas samhällen kan vara en utmanande testbed för ny teknik och samordnade servicelösningar - frågor som är av vikt för hela Sverige. När vi börjar att ifrågasätta den enes eller andres existensberättigande så ifrågasätter vi egentligen var och en av oss själva. Börjar man att utesluta den ena eller den andre från gemenskapen så kommer man till slut själv bli drabbad. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 2
2. Skärgårdarnas Riksförbunds krav för boende i skärgården. Beskattning Gör taxeringsvärdet till ett bruksvärde, där bostadens storlek, standard och läge i förhållande till samhällsservice är avgörande. - inte tomtvärden och sjöutsikt. Prisnivåerna på fritidshus i skärgården får inte vara vägledande för de bofastas boendeskatt. Låt taxeringsvärdet också spegla köpeskillingen för det enskilda huset. Beskatta gärna realisationsvinster hårdare. Tag bort förmögenhetsskatten och sänk arvsskatten för normalstora permanentbostäder. Planering Utveckla fördjupade kommunala översiktsplaner för olika skärgårdsområden i kommunikation med alla intressegrupper i skärgården. Planera för alternativa boendeformer och näringsbyggnader. Staten måste börja ta ett samhällsansvar som fastighetsägare i skärgården. Idag utgår man ifrån en marknadsekonomi som slår ut skärgårdssamhällena. Kommunerna bör inte sälja ut varken mark eller hamnar i skärgården. Ändra kommuninnevånarbegreppet så att fastighetsägande inte likställs med mantalsskrivning Strandskydd o naturvård Nyansera strandskyddsbestämmelserna, markera tydligt skyddade områden i kommunala översiktsplaner men tillåt varsam bebyggelse och utveckling av skärgårdssamhällena. Se skärgården som en kulturbygd i känslig natur, något som kräver omskötsel, inte konserveras som vildmark. Se upp med reservatsfilosofin som riskerar att ödelägga skärgården. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 3
3. Skärgårdsborna om framtiden Skärgårdarnas Riksförbund har gått ut till sina lokala föreningar och frågat hur man ser på framtiden vad tror man kommer att hända om ca 10 år? Vilken bild har man på näthinnan? Här kommer några exempel Hunnebostrand: Badgästerna klagar på traditionell verkstadsindustri och lastningen av sten. Fiskare och industri får stryka på foten. De förpassas ut i periferin och skall helst vara tysta hela sommaren. Ingen bryr sig om sedvanerätt. Staket stänger av gångstigar. Åretruntaffären försvinner, banker stängs. Vi har snart ingen service. Ungdomarna vill inte bo i ett vinterdött samhälle som sommartid präglas av oväsen, restauranger, boutiquer, fylla och dyra hus. Bara företag som servar badgästerna överlever. Tingeltangelkulturen sprider sig. Vi har bara en dagligvarubutik kvar men vi har 6 restauranger sommartid. Samhällskärnan blir alltmer öde. Vi är enda familjen under 60 år i hela gamla samhället. Allt annat är dött. Alla hus som bytt ägare har gått till sommargäster. Fritt fram för tjuvar och inbrott vintertid och ett badgästghetto sommartid. Föreningarna försvinner och bara badgästernas båtklubb finns kvar. Men visst finns det också mer hoppfulla toner. Så här skriver Grundsund/Lysekil: Kommunen har byggt nya hyreshus och bostadsrätter. Nya tomter är på gång. Ungdomarna kan stanna kvar. Utan sommargäster skulle det inte finnas någon större verksamhet här men kommunen har en tydlig social satsning på vård och omsorg. Här finns idag en mycket god service. Här finns ett nytt Folkets Hus byggt 1990, ny idrottshall byggd 1997, företagshus byggd 1997 och nya restauranter dvs fler mötesplatser har skapats. Kommunen tillåter inte fritidsboende i industrilokaler eller företagshus. Kommunen är duktig på att ta fram nya tomter inne i det gamla samhället som kan användas för åretruntboende och industri. Ändå är finns orostecknen. Fortsätter försäljningen av befintliga åretrunthus till fritidshus så är det bara fritidshus om 80 år. Fritidshusboende betalar ingenting för hemtjänsten som är en stor kostnad för kommunen. Vi har bolag och föreningar som arbetar för att utveckla samhället. Skulle något drastiskt hända bildar vi en aktionsgrupp. Viktigt med samspelet mellan politiker och boende. Det går att göra något om alla drar åt samma håll men det räcker inte med den kommunala nivån. Spekulationen i bostäder styrs ändå genom den statliga politiken. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 4
Mollösund Våra kustsamhällen håller på att säljas ut. Det som då sker är att man fullständigt byter karaktär på samhället. Om det är ett medvetet politiskt val att slänga ut kustbefolkningen vore det renhårigare att säga att man vill en etnisk rensning, situationen idag visar ju ändå på det. Etnisk rensning må vara ett starkt ord, men verkligt idag. Inte med k-pist och granater men med ekonomin som vapen. Till saken hör också att ett samhälle som inte har ett åretruntliv blir ointressant också som turistsamhälle. Om samhället blir musealt kan man lika gärna gå på etnografiska museet eller på Skansen; alltid går det väl att leja någon gubbe som sitter och binder garn Samhällets kulturhistoriska värde förändras negativt. Samhället kan också förändras från att ha varit ett kustsamhälle (kulturellt, verksamhetsmässigt med mångsyssleri osv) till att bli ett allmänt nivellerat samhälle. Särdragen försvinner och den ursprungliga kustbefolkningen har inte längre någon plats i samhället (utstötning, etnisk rensning, medveten eller omedveten).samhället ändrar karaktär, t.ex inhägnas öppna områden. Gamla ingrodda vägar stängs av. Sjöbodar blir bostäder var ska fiskarna hålla till då fisket kommer tillbaka? Karaktären av grundmurat kustsamhälle försvinner. Karaktären är ju inte bara husen och dess placering. Det har också med människornas livshållning att göra. Det som behövs är stöd från kommunen och andra myndigheter men också stöd när det gäller kustens verksamheter, framförallt då fisket som i stort sett är stängt för kustbefolkningen. Det är i stor sett omöjligt för en kustbo att få licens för ett småskaligt fiske. Därigenom tar man död på hamnarna som åretrunthamnar. Kvar blir marinor. Smålandskusten Eftersom bostäderna är så upptagna så är det mycket svårt att etablera sig i skärgården. Att bygga nytt är näst intill omöjligt eftersom hela skärgårdsområdet är skyddat i lagen och klassat som största riksintresse. Stora delar av skärgårdsområdet är dessutom naturreservat med särskilt stränga regler. Dispens kan erhållas under mycket speciella omständigheter, men då får man räkna med omfattande handläggningstider som tröttat ut den mest envise innan ärendet fått en lycklig avslutning. Detta förhållande visar bl a att det så viktiga strandskyddet också skapar stora bekymmer för dem som försöker upprätthålla en levande skärgård. Naturreservaten har snarare en tendens att ödelägga skärgårdsområden istället för att få dem att förbli brukade av de lagfarna ägarna. Naturvårdsreservat borde omvandlas till skärvårdsområden, dvs områden som kräver speciell omskötsel. Myndigheterna står handfallna och i desperation skapar man mer restriktioner som gör det ännu svårare att exploatera ny mark. De nya ägarna är ofta ovilliga att arrendera ut mark och vatten. Produktiv mark förblir oanvänd. Ockupanterna har köpt mark för att bestämma över den och räds inte att demonstrera sin makt både i tal och skrift. Det är inte heller osannolikt att de medvetet skapat omvandlingstrenden genom att bearbeta ledande politiker och beslutsfattare på lämpligt sätt. Det är märkligt att ett land som i årtionden styrts av en socialistisk ideologi har drabbats av denna olycka. Hur kan ledande politiker låta det ske? Det är ju bara överklassen som tjänar på politikernas märkliga agerande. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 5
Sandhamn Man kan säga att i stort sett alla hus som ägts av permanentboende har övergått till fritidsboende. Ofta är det svårt vid ett arvskifte att behålla huset om det är fler arvtagare som ska dela. Då måste de andra lösas ut och eftersom priserna är så höga blir det oftast försäljning. Inget hus har genom arv eller försäljning blivit helårsbostad på 7-8 år. För dem som köper hus här spelar det ingen roll hur det ser ut på låne- och skattemarknaden eftersom de har en mycket stark ekonomi. Det är deprimerande med mörka fönster och att det är tyst i byn. Den största delen av de bofasta bor i utkanten av byn. De traditionella mötesplatserna fungerar fortfarande och ligger centralt, t.ex. värdshus och affärer. Det är inte omvandlingen utan snarare bristen på bostäder som bryter banden med förfädernas historia. Dessa odlas även av fritidsboendes ättlingar. Vi arbetar med flera olika lösningar. Eknö hemman har möjlighet att bygga fler hus men måste lösa finansieringen. Vi ser också på möjligheten att skapa ett brett ägt fastighetsbolag som hyr ut bostäder för permanent bruk. SIKO arbetar tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm och tittar på hur man kan lösa frågan om hyreshus i skärgården. Blidö Frötuna När äldre bofasta avlider och det inte finns bofasta barn kar på orten är det vanligt att barnen har kvar huset som fritidsbostad. Om huset har ett attraktivt läge blir det svårt för arvingarna att lösa ut varandra och då säljs huset och blir med stor sannolikhet fritidshus. Arvsskatten gör det i stort sett omöjligt för normalinkomsttagare att ärva attraktiva hus. Delar av vårt område kan betraktas som inflyttningsbygd. Inflyttningen sker ofta genom att fritidshus permanentas. Kommunen säljer också av sina fastigheter. Det kan vara mark som kunnat göra det möjligt att bygga ut skärgårdsbornas replipunkter på fastlandet eller mark som kunnat vara lämplig för byggnation av hyresbostäder eller lokaler för företag. Den marken blir nu i stället troligen fritidsfastigheter. Det finns också andra problem. Exempel 1 Skilsmässor. Vid nuvarande situation (dyra hus) är det mycket lätt att den ena partnern försvinner från orten vid skilsmässa och på sikt båda eftersom det är lättare att ha delad vårdnad om man bor på en ort där det finns tillgång till bostäder för bägge föräldrarna. Exempel 2: När gamla stamfastigheter blir fritidsfastigheter innebär det ofta ägande till skog och vatten. Ofta saknas kunskap, intresse och tid för fritidsboende att sköta dessa. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 6
Exempel 3: Fritidsboende kan ibland ha en annan syn på hur det ska vara på ön eller i byn. Kanske är tillfälliga turister inte lika välkomna till ön av de fritidsboende medan de bofasta kanske har en del av sin utkomst från turistverksamhet. Verksamheter som låter, syns för mycket, luktar med mera är inte alltid så populärt bland de fritidsboende. En levande skärgård kan faktiskt vara störande för fritidsboende. Exempel 4: De bofastas möjligheter att göra sig hörda i samfälligheter och byalag minskar kraftigt om de är i minoritet. Vid direkta konflikter har de fritidsboende oftast helt andra resurser att driva frågor. Det ekonomiska övertaget gör att man kanske har råd med advokathjälp för att driva sin sak. När det gäller goda lösningar finns exempel på hur man gått samman och tecknat andelar för att köpa in en fastighet. Fastigheten betingade ett högt pris men genom att ett tillräckligt stort antal personer, både bofasta och fritidsboende och övriga intresserade tecknade andelar till ett pris av 5 000 kr per andel kunde man låna upp resten av köpeskillingen. Söderhamn och flera andra norrlandsföreningar Vi har inte drabbats av alltför höga taxeringsvärden, vår kuststräcka är inte så attraktiv att priserna skjutit i höjden. Under de senaste åren har många familjer flyttat ut till sina fritidshus efter kusten men många behåller en liten övernattningslägenhet i stan. Det problem vi hade tidigare med tomma hus och fastigheter som blivit värdelösa och inte gått att belåna har upphört. Vi ser en trend till både ökat fritidsboende och ökat fastboende och också att kommunen upptäcker sin kust (Luleå) Vi upplever inte de motsättningar som finns söderut av motsättningar mellan fritids- och fastboende utan är glada för varje fritidsboende. De är ofta resurser för oss fåtaliga fastboende. Hopp finns när alla drar åt samma håll: Skärgårdsborna själva bildar aktionsgrupper och ekonomiska andelsföreningar och köper fastigheter och bygger. Kommunerna håller hårt i planeringen, gör översiktsplaner och värnar om attraktiv mark och hamnar, ser till service och boende. Staten sätter levande skärgård som övergripande mål och förstår att nyansera skyddslagstiftningen så att människan också finns med i denna. Skattepolitiken gynnar låginkomsttagarna. Men hur ska vi komma därhän? - Det är det vår Vitbok handlar om! Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 7
4. När slocknar ljusen på Smögen? Läget i gamla Smögen, där dem äldsta bebyggelsen nära hamnen nästan helt är omvandlad till fritidshus. De hus som är markerade i vitt bebos fortfarande av permanentboende, de flesta ensamstående i 70 80-årsåldern Den nyare bebyggelsen i väster är inte ännu depermanentad i någon större grad. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 8
5. Boendebeskattningen Många olika regelsystem saxar in i varandra Varför skall boendeskatterna tillåtas utvecklas så att många skärgårdsbor måste närma sig gränsen för om man skall kunna bo kvar i sitt hus? Vi hittar inte någon rimlig förklaring. Varför för regeringen en politik som så tydligt missgynnar låginkomsttagare? Tala om segregation i boendet. En förutsättning för en levande skärgård i framtiden är att kunna klara den konkurrens om fastigheter, mark och vatten som finns mellan de bofasta ofta med lägre inkomster och de som söker ett fritidsboende och som oftast har högre inkomster eller förmögenhet. Frågan är också viktig om vi vill att också personer med låga inkomster ska ha råd med ett fritidsboende. Bruksvärde som utgångspunkt för beskattning Ett synsätt som intresserar SRF är en boendebeskattning utifrån bruksvärde. Ett bruksvärde tar sin utgångspunkt i storleken på bostaden och närhet till arbete, skola, samhällsservice etc dvs de faktorer som diskuteras när det gäller bruksvärdet på hyresbostäder. Dock måste denna beskattning enbart gälla bostaden. Ofta kan en stor del av byggnaderna på en skärgårdsfastighet avse näringsverksamhet. Att ha faktorer som sjöutsikt som grund för taxeringen är att se som en specialdestinerad straffskatt för just skärgårdsbor. Permanenthus fritidshus Hur kan man försvara att permanentbostaden skall beskattas lika hårt som den extra konsumtion ett fritidshus innebär? Skärgårdarnas Riksförbund har sedan länge förordat skilda skattesatser för permanentboende och fritidsboende. Det finns i våra nordiska grannländer och på flera andra håll i EU. Det har alltid tidigare sagts vara svårt att genomföra här och man har valt att beskatta permanentbostaden och fritidstället lika högt. Vi kan inte inse att det är ett rimligt synsätt. En andra bostad för semesterkonsumtion är väl en "lyxkonsumtion" i bostadssammanhang. Det har vid våra uppvaktningar alltid angetts att det är svårt att dela upp hus i kategorier i beskattningen. Men den nya "begränsningsregeln" bygger ju just på att man anger skatten på enbart permanentbostaden. Därmed har all tidigare argumentation fallit om att det inte går att beskatta permanent- och fritidsfastigheter olika. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 9
Vinstbeskattning I KommunAktuellt nr 34 år 2001 föreslog förre landshövdingen i Bohuslän, Karl Fritiofsson en skattemodell som utgår från höga köpesummor och differentierad beskattning för fastboende och fritidsboende. Det ansluter till den så kallade Californiamodellen som innebär att man betalar fastighetsskatt i relation till sin egen köpeskilling - inte vad grannarna säljer sina hus för. Det sägs att detta system kan medför att människor kanske behåller sina hus under en längre tid än eljest. Vi ser dock inte det som ett problem. Karl Fritiofsson föreslog bland annat - att taxeringsvärdet skall vara ¾ av senaste köpesumman för den enskilda fastigheten. Det innebär kraftigt höjd beskattning för hus med extremt hög köpesumma och lägre skatt på hus med låg köpesumma jämfört med idag, - att fastighetsskatten sätts olika för permanenthus och fritidshus, 0,8% respektive 1,2%, - att kommunerna direkt får behålla en del av fastighetsskatten, - att kommunerna får förköpsrätt om någon fuskar med uppgivande av köpesumma Det är rimligt att staten vill beskatta värdestegringar på kapital i fastigheter liksom andra värdestegringar. Men den som inte realiserar värdestegringen bör inte beskattas för den. Karl Fritiofssons förslag innebär en intressant variant av realisationsvinstbeskattning. Genom att köparen får betala en högre fastighetsskatt, om priset är högt, så kommer också en prispress nedåt att ske. Eftersom många skärgårdsfastigheter är högt taxerade består skatten på boendet inte bara av fastighetsskatten utan även av förmögenhetsskatt. Sätts taxeringsvärdet utifrån senaste försäljningsvärde så blir också förmögenhetsskatten lägre på de fastigheter som bebos lång tid och där det är låga överlåtelsesummor vid arvskiften. Möjligheterna för ungdomar att ta över ökar. Fritiofssons förslag innebär en prispress nedåt och lägre taxeringsvärden. Det skulle också slå ut positivt vid arvskiften och arvsskatten bli lägre. Begränsningsregeln otillräcklig och har också negativa konsekvenser "Skärgårdsproblemet" har fått en speciell behandling begränsningsregeln. Men den gäller bara själva bostadsfastigheten och inte näringsfastigheter. I ett läge då en gammal sjöbod kan ha ett marknadsvärde på 4 mkr på västkusten så innebär det att sjöbaserade näringar i praktiken blir omöjliga. Begränsningsregeln saknar en tydlig vision som skulle uppmuntra unga familjer i skärgården. Istället för framtidstro rullar det på ett "moment 22" där en lindring äts upp av andra mekanismer. Reglerna är krångliga och uppmuntrar till udda tankebanor. Kan det löna sig att skilja sig? Kan det löna sig Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 10
att öka sina inkomster? Kan det löna sig att barnen har ett bättre sommarjobb? Ökar fastighetsskatten om mormor bor kvar hemma med barn och barnbarn? Vid ett taxeringsvärde på 750.000 kr måste familjens inkomst vara under 190.000 för att få en skattelindring. Hur många barnfamiljer lever på det idag? Om man nu har så låg inkomst så får man alltså en fastighetsskatt på 1000 kr per månad att betala av redan beskattade inkomster. Förmögenhets- och arvsskatter Vi anser att det inte ska vara förmögenhetsskatt på permanentbostadshus. Samtidigt är vi medvetna att det i attraktiva områden blivit en ren spekulation också i bostadshusen. Därför kan vi tänka oss en förmögenhetsbeskattning men på betydligt högre värden än i dag. Arvsskatten slår hårt när det gäller nya generationers övertagande. Vi anser att den måste reduceras kraftigt. SRF föreslår Gör taxeringsvärdet till ett bruksvärde, där bostadens storlek, standard och läge i förhållande till samhällsservice är avgörande. - inte tomtvärden och sjöutsikt. Prisnivåerna på fritidshus i skärgården får inte vara vägledande för de bofastas boendeskatt. Låt taxeringsvärdet också spegla köpeskillingen för det enskilda huset. Beskatta gärna realisationsvinster hårdare. Tag bort förmögenhetsskatten och sänk arvsskatten för normalstora permanentbostäder. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 11
6. Boendeplaneringen Hård konkurrens om hus, mark och vatten I den storstadsnära skärgården och då speciellt på kusten finns andra exempel på följderna av en ohämmad exploatering. Kustområdena förvandlas till guldkustområden där vanliga småhus byggs ut till stora lyxvillor och hela prägeln av orter med blandad befolkning och blandad bebyggelse försvinner. Färjan ut till öarna upplevs som trafikstörning i villaidyllen och närheten till vatten blir enbart en fråga om de nya fastboendes rekreationsbehov. I förlängningen kanske varken näringar eller dagsturister blir välkomna. Hantverksbefolkningen och alla de som arbetar i servicenäringarna trängs undan och hindras i sina krav på plats för lastning och lossning, verkstadsplatser etc. Det som varit sedvanerätt försvinner och områdena stängslas in. I glesbygds- och lantbruksskärgården kan hela hemman köpas för fritidsboende och mark och vatten tas ur traditionell produktion och blir istället bara en inramning för fritidsboendet. En arrendator vill man inte ha - det är nog krångligt! Glesbygdsverket och SRF har tillsammans kartlagt hur de nordiska länderna sökt olika lösningar på problemen när det gäller kustsamhällena. Speciellt i Norge finns levande kustsamhällen på ett helt annat sätt än i Sverige. Planbestämmelser ger möjligheter Glesbygdsverket publicerade för snart ett år sedan en rapport och rekommenderade en översyn av planbestämmelserna. Förvånansvärt lite har skett i frågan. En förklaring till det bristande gensvaret torde vara den skepsis som de flesta känner för att reglera marknader. Vår uppfattning är ändå att problemen i skärgården är så stora att det nu är hög tid att närmare diskutera möjligheterna att införa någon form av skydd för möjligheterna till fastboende i skärgården. Vi behöver inte gå så långt som man gjort i de nordiska grannländerna med omfattande bopliktsbestämmelser och stora intrång i den privata äganderätten. Det borde gå att komma till samma resultat genom en skärpning av planbestämmelserna. Den 27 juni 2002 beslutade regeringen om direktiv för den översyn som ska göras av plan och bygglagstiftningen. Utredningen ska se över såväl översikts- som detaljplanelagstiftningen för att bl a skapa en hållbar utveckling regionalt och lokalt och skapa en grund för ökat bostadsbyggande. Vi uppmanar utredningen att också engagerar sig i bostadsfrågorna i skärgården. Det behövs planbestämmelser med större möjligheter för kommunerna att påverka utvecklingen. Ett exempel kan vara att tillåta nya bostadsområden i bra strandnära lägen med samtidiga krav i planläggningen att området förbehålls permanentboende. Även möjligheten till hyreshus i bra lägen kan regleras. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 12
Ett tydligt mål att motverka boendesegregation ska finnas också för skärgården till förmån för att unga och gamla, nya och gamla svenskar, fattig och rik ska kunna bo eller ha fritidshus i skärgården. För att komma vidare i frågan tror vi att någon av skärgårdskommunerna bör få bli försökskommun för ett utökat planförfarande. Från Skärgårdarnas Riksförbund anser vi det mycket angeläget att man parallellt med översynen av fastighetsskatten också ser över möjliga förändringar i planlagstiftningen så att spekulationen också härigenom kan dämpas. Röster från kommunstyrelseordförande i skärgården Skärgårdarnas Riksförbund gick våren 2002 ut med en enkät till alla kommunstyrelseordförande i skärgårdskommunerna angående deras syn på en skärpt lagstiftning till förmån för fastboende. I följande kommuner ställde sig kommunstyrelsens ordförande sig bakom uppropet. Västkusten Laholm Tjörn Öckerö Tanum Sotenäs Strömstad Stockholms län Haninge Nynäshamn Värmdö Övriga Karlshamn Torsås Söderhamn Centern Socialdemokraterna Kristdemokraterna Centern Socialdemokraterna Centern Socialdemokraterna Socialdemokraterna Socialdemokraterna Socialdemokraterna Centern Socialdemokraterna Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 13
Vi slår vakt om jordförvärvsprövningen! Vi vet att utan förvärvsprövning kommer alltid skärgårdsborna till korta i konkurrensen om mark. Vi vet också att den som köper produktiv mark och fiskevatten för sitt fritidsintresse många gånger avstår från att låta någon bruka fastigheten. Vi finner det ytterst förvånande att Jordförvärvsutredningen i kap 5.4.2 föreslår att glesbygdsbestämmelserna slopas i södra och mellersta Sverige och tunnas ut i Norrland. Det är ju att gå i rakt motsatt riktning mot vad som nu diskuteras för skärgården. Vi anser att man bör behålla nuvarande regler och större ansträngningar ska göras så att de efterlevs. SRF föreslår Förstärkta kommunala översiktsplaner där samtliga intressenter medverkat Kommunerna bör reservera mark i attraktiva kustlägen för hyreshusbyggen och service Stoppa utförsäljningen av hamnarna till bostadsområden. Det går aldrig att återskapa förlorade hamnar Staten måste bli en mer allmännyttig fastighetsägare i skärgården. Hyressättning och prissättning vid försäljningar följer en marknadsekonomi som slår ut skärgårdssamhällena. Utforma ett stöd för små hyreshusbolag, andelsföreningar och lokala bostadsalternativ Fastighetsägande ska inte likställas med mantalsskrivning när det gäller kommuninnevånarbegreppet. Fastighetsägare som inte bor i kommunen ska inte ha samma överklagningsrätt som fastboende. Behåll och förstärk jordförvärvsprövningen Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 14
7. Strandskydd Många intressen Det finns många som har intresse av skärgårdsområdena. Riksintressena är många och alla hävdar sina absoluta rättigheter. Naturvårdsverket har överlämnat sin utredning om strandskyddet till regeringen. Det är uppenbart deras egen utredning och den saknar balanserad sammanvägning av de olika intressen som finns kring människornas utnyttjande av stränderna. Strandskyddsfrågan borde givetvis behandlats gemensamt av fler myndigheter som t.ex. Glesbygdsverket och Boverket. Nu passar förslaget närmast Riksmuseet: lägg naturen på burk och låt människorna gå och titta på den. Strandområdet är visserligen en bristvara - det tillverkas ju inte längre - och måste värnas därefter. Men den är också en naturlig plats för människor att bo vid och utnyttja för rekreation. Utredningen nu är helt inriktad på att förstärka förbudsfilosofin och är inte tillräckligt lyhörd för andra rimliga intressen som människorna har. Det är faktiskt så att om naturvårdsverkets filosofi gällt så hade inte västkustens tätbebyggda fiskelägen funnits, inte norrlandskustens städer som utvecklats ur företag till bruksbygder, inte ostkusten kultur av skärgårdshemman på många olika öar, etc. Utredningen har ett speciellt förslag att stimulera regional utveckling i glesbygden. Men då har man sagt att det bara skall gälla glesbygden i ett visst område som EU har beslutat om (det så kallade mål 1-området), för kustens del i stort sett från Sundsvall och norrut. Här skall strandskyddet kunna tas bort om detaljplan görs med miljökonsekvensbeskrivning. Skärgårdsborna är inte intresserad av någon allmän exploatering av kuster och skärgård. Men vi anser att det skall gå att utveckla både nytt boende och verksamheter i dessa områden i framtiden. Då talar vi om att även den attraktiva stranden måste kunna utnyttjas för att klara målen om en levande skärgård. Det är obegripligt att Naturvårdsverket skall ange vilka glesbygder i Sverige som kan tillåtas en stimulans för regional utveckling som berör stränderna. Skall alltså skärgårdsbornas envisa arbete för framtida utveckling stoppas? Strandskyddet måste liksom andra starka intressen jämkas ihop i den process som bäst sker nära människorna, i kommunal och regional planering. Besluten måste tas där. Gör naturvårdens syn på strandskyddet till ett av flera riksintressen som måste jämkas med andra. En levande skärgård är givetvis också ett riksintresse. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 15
SRF föreslår Strandskyddet ska regleras genom kommunala fördjupade översiktsplaner med länsstyrelserna som tillsynsmyndighet, det ska klart framgå vilka områden som ska ha speciellt skydd. Olika dispensregler ska gälla för allmännyttiga ändamål, näringar som kräver närhet till sjön, fastboende och fritidsboende. Nyansera strandskyddsbestämmelserna, markera tydligt skyddade områden i kommunala översiktsplaner men tillåt bebyggelse och utveckling av skärgårdssamhällena. Se skärgården som en kulturbygd i känslig natur, något som kräver omskötsel, inte som en vildmark. Se upp med reservatsfilosofin som riskerar att ödelägga skärgården. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 16
8. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund I denna Vitbok om Skärgården har vi ägnat oss åt boendefrågorna och de politikområden som direkt påverkar fastboendemöjligheterna. Skriften har tagits fram av SRF styrelse med förbudssekreterare Carin Flemström som koordinator. Enkäten om situationen längs landets kuster har utförts av Margareta Florén, Smögen, och Hans Ahrén, Koster. För den intresserade finns fördjupade sammanställningar att rekvirera. Men det finns mycket mer som också är viktigt för skärgårdsborna: Kommunikationer, IT-utveckling, samhällsservice, utbildningspolitik, miljömålsfrågor, sjöfartsfrågor, fiskepolitik, EU-politik - allt detta och mer därtill har vi givetvis synpunkter på. Vi hjälper gärna till att ge underlag för utredningar, motioner mm, så ta gärna kontakt med oss! Skärgårdarnas Riksförbund består av regionala organisationer som i sin tur ofta består av en mängd lokala intresseföreningar på kust och öar från Luleå i Norr till Koster i väster samt på öarna i de stora insjöarna. Förbundet bildades för 20 år sedan och verkar för skärgårdsbornas intressefrågor i bred bemärkelse. Hemsida www.skargardsborna.org info@skargardsborna.org Arbetsutskott i Skärgårdarnas Riksförbund styrelse: Ordf: Bengt Almkvist, Missjö, 614 98 Sankt Anna, 0121-52122, bengt.almkvist@sanktanna.com V. ordf: Kjell Björkqvist, Styrsö Hamnväg 18, 430 84 Styrsö, 031-971720, kjell.bjorkqvist@vaverket.goteborg.se Kassör: Au-led: Anne Forslund, Styrsvik, 130 38 Runmarö, 08-57152356, anne@rlh.se Ann-Marie Nordström, Gisslevik, 370 42 Torhamn, 0455-51420, ann-marie@buc.nu Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund 2002 17