VÄNERLAXENS FRIA GÅNG



Relevanta dokument
Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog

Kontaktpersoner V F G

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

DIARIENUMMER S DELOMRÅDE IS

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Lax och öring i Klarälven

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

DIARIENUMMER G DELOMRÅDE GS

Lillerud Tomas Janson

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box Nacka Strand. Stockholm

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV

DIARIENUMMER DELOMRÅDE IS

Vattenfall Vattenkraft AB

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Vänerlaxens fria gång:

Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare Roy Pettersson, Arvika (ersättare) Bo Ribaeus, Säffle (ersättare)

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Birgitta Adell Miljösamordnare

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

DIARIENUMMER G

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Kunskapsunderlag för delområde

Lägesrapport vägen framåt ?

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Åtgärdsarbete för renare vatten

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

DIARIENUMMER DELOMRÅDE IS

Interreg V Sverige-Norge-programmet

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Information och utbildningsmaterial


GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

DIARIENUMMER Projekt: Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer som konkurrenskraft

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

DELOMRÅDE GS DIARIENUMMER G

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Kunskapsunderlag för delområde

Att göra regionala skillnader till styrkor (GRESS)

Projektplan för Ål together II

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

Kunskapsunderlag för delområde

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

VERKSAMHETSPLAN

Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors

Lokalt företagsklimat Värmland 2016

Stöd till fiskevården

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling?

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Samverkan i Sälenfjällen

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö

DIARIENUMMER N

Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Åtgärdsområde 004 Västerån

Låt oss vårda denna unika fördel!

Förslag till. Österlens vattenråd

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

DIARIENUMMER S DELOMRÅDE IS

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Dysåns avrinningsområde ( )

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Det nordiska samarbetet

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljösamverkan Sverige

Transkript:

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog

Historia 1170 Värmlandsfisket i Klarälven lanseras och blir känt utanför landskapet 1336 Riddaren Lars Magnusson byter till sig jord av Birger Abborre vid Skivedsforsen, ett av medeltidens förnämsta laxfisken. (1563-1570 Nordiska sjuårskriget. Höljes bränt av norrbaggarna.) 1720 Trysilborna klagar över att finnarnas fångstinrättningar hindrade laxen att nå upp till den norska sidan. 1752 Laxfisket delas mellan finnarna i Aspberget och deras släktingar i Lutnes i Norge. 1830 Effektivt rovfiske efter lax i Dejeforsen inleds 1906 Första kraftverksbygget påbörjas 1931 Första laxtransporten i tankbil upp till norska delarna 1969 Svensk - norska avtalet Vänerlaxens fria gång 1993 Vild och odlad vänerlax särskiljs genom fenklippning 2010-11 Sverige och Norge inleder samarbete om laxen och älven

Historia 1720 1969-1988

Uppdrag - Hållbar utveckling - EU:s Ramdirektiv för vatten - EU:s Artdirektiv och Habitatdirektiv - Miljömålet Levande sjöar och vattendrag - Åtgärdsprogram för hotade arter

Huvudsyfte Redovisa åtgärder för och konsekvenser av att - återetablera fritt vandrande naturlig Vänerlax i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med tillflöden - Klarälvsvassdraget ska uppnå god ekologisk status eller potential enligt ramdirektivet för vatten - skapa hållbart och bärkraftigt sportfiske efter vänerlax i Sverige och Norge

Organisation förslag 1(3) Styrgrupp (beställare): Fylkesmannen Hedmark (Fylkesmann Sylvia Brustad), Länsstyrelsen Värmland (Landshövding Eva Eriksson), Direktoratet for naturforvaltning (Øyvind Walsø) Fiskeriverket (X) Vattenmyndigheten Västerhavet (Björn Sjöberg) Vannregionmyndigheten i Glomma (X) Projektgrupp (rådande): Fylkesmannen Hedmark (Tore Qvenild) Länsstyrelsen Värmland (Mikael Hedenskog, Grete Algesten) Fiskeriverket (Stefan Stridsman, Stefan Palm) Direktoratet for naturforvaltning (Hanne Heggseth)

Organisation förslag 2(3) Referensgrupp: Engerdal kommune (X), Trysil kommune (Ole Martin Norderhaug), Torsby kommun (Anna-Lena Carlsson), Hagfors kommun (Anna Sjörs), Munkfors kommun (Anna Grenholm), Forshaga kommun (Lars Emilsson), Karlstad kommun (Sara Genell) Svensk-norska kalkningskommitten (Mats Rydström), FISK (Lars Emilsson, Hans Nordberg), Värmlands fiskevattenägarförbund (William Dickson), Klarälvens vattenråd (Anna Sjörs), Fortum (Birgitta Adell), Eidsiva energi AS (Trond Taugbøl), Engerdal fjellstyre (Morten Aas), Trysil fellesforening for jakt og fiske (Dag Arne Berget), Trysil elvelag BA (Snorre Grønnæss), Søre Trysil utmarkslag (X)

Organisation 3(3) Sverige projektägare / projektledare: Länsstyrelsen Värmland Mikael Hedenskog mikael.hedenskog@lansstyrelsen.se 054-197094, mobil 070-5835452 Norge projektägare / projektansvarig: Fylkesmannen i Hedmark Tore Qvenild tore.qvenild@fmhe.no 0047 62551167, mobil 0047 92415607

Kostnader (M SEK) 6,3 Personal Länsstyrelsen 2,2 Offentligt bidrag i annat än pengar (arbete, lokaler, utrustning) 2,6 Fiskvägsprojektering, biotopvårdsplanering, MKB biologiska undersökningar vattendirektivet etc 2,8 Laxgenetik, laxfrågor sjö och älv inkl beskattning / vattendirektivet 2,5 Laxvandringar smolt / vuxen fisk, produktion dödlighet 0,7 Hydrologiska undersökningar 1,5 Biotopvårdande åtgärder 2,9 Kalkdoserare / kalk 2,0 Laxforskningsutrustning sändare, loggrar etc 1,5 Lokaler, resor, möten, utrustning, kontorsmtrl, infomtrl etc Finansiering Svensk budget 15 Europeiska Regionala UtvecklingsFonden (ERUF) 10 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad univ, Torsby k:n, Hagfors k:n, Munkfors k:n, Forshaga k:n, Karlstad k:n, Eda k:n Klarälvens vattenråd

Norsk budget Kostnader (M NOK) 1,85 Personal Fylkesmannen i Hedmark 3,45 Fiskevårdstjänster 0,18 Lokalkostnader 0,3 Biotoptiltak 0,3 Kalk 0,45 Resor 0,22 Övrigt Finansiering 4,75 Fylkesmannen Hedmark 2,0 Statliga IR-midler

Undersökningar och åtgärder 1(3) Förvaltning och samhälle - Vänerlaksen som symbolart for et velfungerende økosystem - Förvaltningsmodeller för hållbart fiske - Lokal generering av verdier Vänerlaxens vandringar och överlevnad - Smoltförluster gjennom magasiner og turbiner - Lekvandring og overlevelse til opptransportert laks

Undersökningar och åtgärder 2(3) Vänerlaxens reproduktion och uppväxt - Smoltproduksjon fra Norge og Sverige - Gytebestandsmål - Biotopkartlegging av potensielle gyte- og oppvekstlokaliteter - Genetiska mål och åtgärdsprogram - Klekking av rogn - Overlevelse fra yngel til smolt - Interaksjoner mellom laks, harr og ørret - Modeller for å beregne antall smolt som når Vänern

Undersökningar och åtgärder 3(3) Tekniske tiltak og vurderinger - Vattenförvaltningsperspektivet - Kalking av sidevassdrag - Biotoptiltak i huvudfåran och sidevassdrag - Prosjektering av smoltfeller uppströms Höljes kraftverk - Ledesystemer for nedvandring av smolt og utgytt laks - Prosjektering av fiskvägar för uppströmsvandring

Vänerlaxens barnkammare idag Strängsforsen, Klarälven Klarälven

Vänerlaxens barnkammare idag Nedre delen av Värån Nedre delen av Tåsan Nedre delen av Halgån Höljan/Hölja

Sølna Elta Flena Varåa Grøna Höljan Lutua

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Femundselva och Trysilelva

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Varån/Varåa Kvarntorpsån Svartån Uvan

Vänerlaxen får fler barnkammare i framtiden? Lutua Grøna Sølna Klarälven vid Höljes

Stor biologisk mångfald i och längs älven Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Silverlöpare (NT) Ävjepilört. Foto P Larsson Storfläckig kungsnattslända (NT) Sandborre Daggvide (NT) Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes

Något om vad som är på gång inom projektet 2011 - Statusrapport om projektet - Kompetensutveckling / utvidgat internationellt samarbete / informera om projektet internationellt - Projektbroschyr - Projektwebbsida - Följa vuxen Vänerlax med sändare i älven - Undersöka och förbättra fiskfällan vid Forshaga kraftverk - Projektera smoltfälla uppströms Höljes krv (Varån?) - Kalkning och romutsättningar (Varån?) - Utreda ekologisk status och potential i Klarälven - Biotopkartera Klarälvsvassdraget systematiskt