Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun

Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17

Innehåll Förord: Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 3 Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete 4 Internationella, nationella och regionala mål 5 Livsstil och klimat 6 Fysisk planering 7 Vårt strategiska arbete 8 Energianvändning och klimatpåverkan 9 Hushåll 10 Industri 12 Jordbruk 14 Tjänstesektor 15 Transporter 16 Kommunkoncernens verksamhet 20 Energiproduktion 24 Fjärrvärme 25 Biogas 26 Vindkraft 28 Vattenkraft 28 Bioenergi från skog och åker 29 Solenergi 30 Förklaringar 31 Metod 34 Uppföljning, bilagor och källor 35 2

Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Det är vår vision och vår ledstjärna i allt arbete. De som bor eller bosätter sig i kommunen ska ha en erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service. Lidköping vill ligga i framkant inom hållbar utveckling och i miljö- och klimatfrågor. Därför är det särskilt glädjande att vi redan nu fått flera utmärkelser, både inom och utom landet, som ett kvitto på att vi gör ett bra jobb. Vårt ansvar slutar inte vid kommungränsen. Det vi gör i Lidköping har betydelse för klimat och miljö i hela vår omvärld. Vi måste leva på ett sådant sätt idag att vi inte äventyrar kommande generationers möjlighet till ett gott liv. Därför måste vi fortsätta värna och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter såsom vatten, luft, jord, skog och grönska, samt minska energianvändningen, öka andelen förnyelsebara energikällor och prioritera en planering som ger närhet till arbete, service och fritid. Den hållbara utvecklingen måste komma till stånd i jämlika och demokratiska former. För att göra arbetet mer konkret har Miljö- och klimatutskottet arbetat fram Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. Det är vår förhoppning att planen ska ge ökad kunskap, uppmuntra till delaktighet, och ge ökat inflytande för kommunmedborgarna. Framförallt ska den bidra till genomförandet av ett än mer attraktivt Lidköping. Marita Bengtsson Ordförande i Miljö- och klimatutskottet 3

Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Forskarna är idag ense om att växthuseffekten på sikt kommer att ge upphov till klimatförändringar med en ökad global medeltemperatur. Om temperaturen tillåts öka mer än två grader bedöms effekterna bli svårhanterliga och tillta i snabb takt. EU har utifrån FN:s klimatkonvention antagit ett tvågradersmål som innebär att jordens medeltemperatur bör begränsas till högst två grader över förindustriell nivå. Merparten av dagens energianvändning bygger på utnyttjande av fossila bränslen som är den största bidragande orsaken till växthuseffekten. Världen står inför två utmaningar, dels att genom energieffektivisering minska energianvändningen, dels att successivt övergå från utnyttjande av fossil energi till förnyelsebar. I anslutning till tvågradersmålet har EU fastslagit ett antal övergripande energi- och klimatmål som ska trygga en långsiktig och hållbar utveckling. Utifrån dessa har varje medlemsland specificerat sina egna nationella mål, som i sin tur konkretiseras på regional och slutligen på kommunal nivå. För att hitta rätt åtgärder i form av styrmedel och informationsinsatser behöver energi- och klimatarbetet på ett effektivt sätt ske på samtliga dessa nivåer. På nästa sida kan du se de övergripande målen, på olika nivåer, som vi i Lidköpings kommun måste förhålla oss till då en plan för energioch klimatarbetet fastslås. 4

Internationella, nationella och regionala mål EU-MÅL Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990. Av den totala energianvändningen ska 20 procent vara förnybar år 2020. Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med 1990. Unionens koldioxidutsläpp ska ha minskat med 80 procent år 2050 jämfört med 1990. SVERIGES NATIONELLA MÅL Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050. Av den totala energianvändningen ska minst 50 procent vara förnybar år 2020. Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med 2008. Koldioxidutsläppen ska till år 2020 ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Sveriges fordonsflotta bör år 2030 vara oberoende av fossila bränslen. Energianvändningen per areaenhet i byggnader ska ha minskat med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med 1995. REGIONALA MÅL Utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län ska år 2020 ha minskat med 25 procent jämfört med 1990. Av den totala energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 minst 50 procent vara förnybar. Energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. Den västsvenska ekonomin ska år 2030 inte längre vara beroende av fossil energi. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län ska år 2020 vara minst 10 procent. 5

Livsstil och klimat Livskvalitet och konsumtion Idag förbrukar befolkningen i väst motsvarande 3-5 gånger sin beskärda del av jordens resurser samtidigt som världsbefolkningen beräknas öka med 40 procent fram till år 2050. Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar och slutsatsen är att vi behöver en ekonomimodell där vi tänker mer långsiktigt hållbart och minskar användningen av ändliga resurser. Vi behöver skapa ett samhälle där vi fokuserar på resurshushållning och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. En vanlig ståndpunkt i miljödebatten är att omställningen till ett klimatmässigt hållbart samhälle i huvudsak kan ske på teknisk väg och att det inte på något påtagligt sätt behöver påverka människors beteende. Andra betonar istället att en klimatomställning kommer att kräva uppoffringar, till exempel att vi inte kan flyga lika mycket. Det finns en utbredd uppfattning att förändringar av beteende och livsstil medför en negativ inverkan på människors livskvalitet men det finns ingen entydig forskning som visar på det. En tredje position menar att klimatomställningen kommer att kräva vissa beteendeförändringar men att dessa huvudsakligen kommer att vara gynnsamma för människors livskvalitet. Konsumtionens klimatpåverkan Ett hållbart samhälle förutsätter konsumenter med en hög medvetenhet kring hållbarhet och människor som gör aktiva hållbara val. Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder eftersom Sverige är mycket handelsberoende. Värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt. Av koldioxidutsläppen från hushållen kommer cirka 40 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Kommunens möjligheter I Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun fokuserar vi framför allt på energianvändning i fastigheter, transporter samt energiproduktion. Det är stora viktiga områden när vi vill minska utsläppen av växthusgaser. Men i framtiden behöver vi vidga perspektivet och titta på alla områden som har en klimatpåverkan. Det är viktigt att föra en dialog med kommuninvånarna om vi ska lyckas skapa ett mer klimatsmart Lidköping. Vi vill att alla i Lidköping känner att det finns en möjlighet att påverka framtiden. Kommunen kan och bör vara möjliggöraren som gör det lättare för invånarna att välja hållbara alternativ. Barn och ungdomar ska tidigt bli delaktiga i vårt klimatarbete. Det är också viktigt att vi visar att kommunen bryr sig om miljön och klimatet och att vi tillsammans kan påverka. Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ger en bra plattform för att utveckla miljö- och klimatarbetet med barn och ungdomar. I takt med att användningen av IT- och telekom växer världen över ökar också energiförbrukningen. Samtidigt finns det en mängd innovativa IT- och telekomlösningar som minskar miljöbelastningen inom en rad områden i 6

samhället. Det handlar om lösningar för att ersätta fysiska resor, effektivisera och optimera transporter och möten, samt styra och reglera processer inom industrin och inom boende och byggande. Det är en utmaning för Lidköpings kommun att i större utsträckning börja arbeta med Grön IT. Lidköpings kommun handlar varje år för 500 miljoner kronor. Alla varor har mer eller mindre en klimatpåverkan. Genom att använda livscykelkostnad som verktyg vid utvärdering av anbud på utrustning och material kan vi minska klimatpåverkan i framtiden. Vi kan köpa energisnåla fordon och använda förnybara bränslen. Vi kan öka andelen närproducerade och KRAV-märkta livsmedel. Vi kan servera mer klimatsmart mat med till exempel mindre mängd animaliska råvaror och med mer vegetariska proteinrika alternativ och självklart minska matsvinnet. I vårt framtida klimatarbete har vi en helhetssyn och försöker minimera den negativa klimatpåverkan i allt vi gör. Fysisk planering Fysisk planering är ett verktyg av stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom strategisk planering av bebyggelse, trafikinfrastruktur, energiförsörjning, grönstruktur med mera i översiktsplaneringen kan samhällets klimatpåverkan minskas. Lokalisering av bostäder, verksamheter, handel och infrastruktur påverkar transportarbetet och därmed utsläppen. Attraktiva boendemiljöer i och nära tätorterna med bland annat rekreationsmöjligheter och väl utvecklade mötesplatser skulle även kunna bidra till att begränsa fritidsresandet. I översiktsplanen visas kommunens viljeinriktning, till exempel var vi vill placera ny bebyggelse och hur vi vill utveckla och bevara kommunen och vilka konsekvenser det får. En förutsättning för att målen i Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun ska kunna uppnås är att planen ligger till grund för framtagandet av ny översiktsplan. Även i detaljplan finns det möjligheter till att minska utsläppen av växthusgaser genom fysiska åtgärder. I all detaljplanering utreds exempelvis vilken hänsyn som behöver tas till lokalklimatet, som vind- och solljusförhållanden, behov av vindskyddande planteringar, närhet till befintliga kollektivtrafikstråk, samt gång- och cykelvägar. Villkor om förnybara energikällor, flexibla uppvärmningssystem samt låga el- och uppvärmningsbehov kan ingå i exploateringsavtal eller markanvisningsavtal med byggherrarna. Kommunstyrelsen beslutade 2011 att Miljöbyggnad nivå silver ska gälla som lägsta nivå för all nybyggnation på kommunägd mark i Lidköping. Den ska också vara vägledande vid detaljplanearbete och bygglovgivning på privatägd mark inom kommunen. Riktlinje för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun styr också utvecklingen mot ett klimatsmart Lidköping. 7

Vårt strategiska arbete I denna plan arbetar vi med två olika angreppsätt. När det gäller kommunkoncernen kommer vi att besluta om åtgärder som ser till att våra mål uppfylls. Vad gäller övriga verksamheter i kommunen och kommunens medborgare ska vi aktivt stötta, informera och skapa fysiska förutsättningar så att vi som geografisk enhet tillsammans ska uppnå alla våra mål. Det är viktigt att vi arbetar både stort och litet för att visionen om en hållbar kommun ska kunna uppnås. För att se att arbetet går åt rätt håll är det mycket viktigt att det går att mäta förändringarna som åtgärderna resulterar i. Alla mål mäts därför med så kallade indikatorer som måste vara valda på ett sådant sätt att de är lätta att följa upp och att de har god säkerställd kvalitet. Upplägget av Plan för energi och klimat i Lidköping Vi har valt att dela upp våra mål i två större områden, nämligen energianvändning och energiproduktion. Inom dessa områden ger vi en nulägesbeskrivning av de olika verksamheterna. Vi diskuterar även förändringspotentialen och ger en kort omvärldsanalys. Slutligen fastställs mål, som är mätbara indikatorer som ska ligga minst på samma nivå som de nationella och regionala målen. I en bilaga till detta dokument ges åtgärdsförslag för bolag och förvaltningar. I bilagorna finns också mer detaljerad bakgrundsinformation kring energianvändning, energiproduktion, transporter och kommunens verksamhet. 8

Energianvändning och klimatpåverkan Energianvändning i Lidköping Energianvändningen i Lidköping har legat på en ganska konstant nivå sedan 1990-talet. 2009 och framförallt 2010 har energianvändningen ökat, vilket beror på onormalt kalla vintrar. Fjärrvärmeanvändningen har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet efterhand som fler villor, flerfamiljhus och företag har anslutits till fjärrvärmenätet. Oljeanvändningen har minskat i takt med att fjärrvärmen har ökat. Användningen av el ökade fram till 2002 för att därefter plana ut och minska något till 2010. Då ökade den igen, beroende på att det var en ovanligt kall vinter. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen har minskat med knappt nio procent mellan 1990 och 2009. Den stora minskningen beror på att stora delar av den eldningsolja som användes för uppvärmning i hushåll och industri i början av 1990-talet har ersatts med fjärrvärme, värmepumpar och pellets. Ökningen 2010, jämfört med åren innan, beror på att 2010 var kallare än ett normalår, med både kalla januari-februari och november-december. Att koldioxidutsläppen ökade 2010 kan till stor del förklaras med att förbränningen av avfall ökade i värmeverket och att eldningsolja användes i värmeverkets reservanläggning för att klara uppvärmningsbehovet. Koldioxidutsläppen från transportsektorn öka- Gamla oljecisterner rivs för att ge plats åt framtidens bostäder i den nya stadsdelen Hamnstaden. de med knappt nio procent mellan 1990 och 2010. När det gäller klimatpåverkan från jordbruket bör man även beakta andra växthusgaser som metan och lustgas, medan det för övriga sektorer är koldioxiden som är den dominerande växthusgasen. Utsläpp av koldioxid i Lidköping 1990-2010 Utsläpp av koldioxid mellan 1990-2010 kton CO2 160 140 120 Hushåll 100 Tjänster 80 Transporter Offentlig verksamhet 60 Industri 40 Jordbruk 20 Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med år 1990. År 2050 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Till 2050 ska energianvändningen per areaenhet i byggnader ha minskat med 50 procent jämfört med 1995. 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 9

Hushåll Energianvändning När vi i diagrammet nedan visar energianvändningen för hushåll i Lidköping menar vi småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder. Ventilation 15 % Tak 15 % Energin i hushållen används till uppvärmning, tappvarmvatten och elapparater. En stor del av elen används också för att värma små- och flerbostadshus direkt eller med värmepump. Energianvändningen för hushållen i kommunen minskade fram till 2008 med totalt cirka åtta procent, trots att befolkningen i kommunen under samma period ökade med cirka sex procent och fler små- och flerbostadshus byggdes. Under 2009 och 2010 ökade energianvändningen. Den minskade energianvändningen för uppvärmning tyder på att de nya små- och flerbostadshusen som byggs är energieffektivare än de befintliga husen. Det tyder också på att kommunens invånare energieffektiviserar sina befintliga hus i samband med renoveringar. Det finns många olika sätt att minska energiförlusterna från ett hus genom att isolera huset bättre eller värma upp det på ett mer energieffektivt sätt. Hushållens elanvändning i Lidköping ökade fram till början av 2 000-talet för att därefter successivt minska till 2008. Dock ökade den sedan till samma nivå som 1990. Väggar 20 % Golv och källare 15 % Fönster och dörrar 35 % Bilden visar var värmen försvinner ut ur ett hus. Den största orsaken till den minskade användningen av el är att de flesta hushåll med direktverkande el har konverterats till värmepump, fjärrvärme eller träbränslen. Ökningen från 2008 till 2010 kan bero på att vintrarna 2009 och 2010 var ovanligt kalla, vilket innebar att värmepumparna inte räckte till utan man var tvungen att tillföra el direkt till uppvärmningssystemet. Klimatpåverkan Hushållens utsläpp av koldioxid från uppvärmning har halverats i Lidköping från 1990-talet till idag (2012). Den stora minskningen beror till största delen på att många hushåll gått över från eldningsolja till fjärrvärme, värmepump eller träbränsle. När det gäller uppvärmning är det fortfarande användningen av el och fjärrvärme som är de stora utsläppskällorna av koldioxid från hushållen. Utsläppen från transporter har ökat sedan 1990-talet läs mer under rubriken Transporter. 400000 350000 Hushållens energianvändning 1990-2010 Energianvändning i hushållen i Lidköping 1990-2010 MWh 300000 250000 200000 150000 100000 50000 Totalt Fjärrvärme EL Träbränsle Eldningsolja 1 0 1990 1995 2000 2005 2010 10

När vi pratar om hushållens energianvändning fokuserar vi oftast på den energi som hushållen använder för att värma upp bostaden och den el som används till olika apparater. När det gäller koldioxidutsläpp från hushållen står boendet och transporterna tillsammans för cirka 60 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid. Resterande kommer från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Hushållens koldioxidutsläpp Boende 25 % Övrig konsumtion 25 % Mat 15 % Transporter 35 % Framtiden Dagens mest energieffektiva byggnader använder betydligt mindre energi än de konventionellt byggda husen. Den största möjligheten att minska energianvändningen finns dock i det befintliga fastighetsbeståndet eftersom Sverige i dagsläget har en låg nybyggnadstakt, cirka två procent per år. I Lidköping är nybyggnadstakten betydligt lägre. Därför finns den största potentialen till energieffektivisering i ombyggnads- och förvaltningsskedet. Vår bedömning är att det till år 2020 är möjligt att minska energianvändningen för uppvärmning i byggnader med 20 procent och användningen av el med 20 procent jäm- fört med 2008. För att uppnå dessa mål krävs en hög medvetenhet och motivation hos fastighetsägarna och alla kommuninvånare. Här kan kommunen gå före och visa på möjligheterna. Det krävs också en förstärkning av befintliga styrmedel från staten och andra aktörer och ett införande av nya sådana. Exempel på hur man kan främja genomförandet av energieffektivsering är: Energideklarationer och miljöklassning, till exempel Miljöbyggnad. Bättre villkor för försäkring, skatt och krediter för byggnader som är miljöklassade och energieffektiva. Hyresavtal som gynnar hyregäster som hushåller med energi. Ökad kunskap genom kommunal energirådgivning. Skärpta krav på energihushållning vid ny- och ombyggnation. Bedömningen är att energianvändningen kan minska, och då även koldioxidutsläppen. Dessutom finns en möjlighet att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Lidköpings värmeverk. Ifall kommunens invånare också ökar andelen förnybar el minskar utsläppen ännu mer. Mål År 2020 ska användningen av köpt energi för uppvärmning per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med 2008. År 2020 ska användningen av köpt el per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med 2008. 11

Industri Energianvändning Energianvändningen inom industrin i Lidköping, för sektorerna tillverkningsindustri och byggverksamhet, har ökat med drygt 25 procent mellan 1990 och 2010. Energianvändningen inom industrin i Sverige har däremot legat på en stabil nivå sedan början av 1970-talet. En ökad produktionsvolym har kompenserats med ökad energieffektivitet. Oljeförbrukningen har minskat samtidigt som elanvändningen har ökat. Industrin står för cirka 39 procent av Sveriges totala energianvändning och cirka 25 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi saknar idag kunskap om varför energianvändningen ökat så dramatiskt i Lidköping. En bidragande orsak är självklart en ökad produktion. Summan av värdet av alla varor och tjänster som har producerats i Lidköping 1990-2010 har ökat med 60 procent medan riket har ökat med 65 procent. Man kan se ett samband mellan energianvändning och konjunktur, som exempelvis minskningen av elanvändning 2009. Sambandet mellan temperatur ute och energianvändning är också tydlig. De kalla vintrarna 2009 och framför allt 2010 innebar ett större behov av värme. Det gjorde att användningen av fjärrvärme och eldningsolja ökade. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid från industrisektorn i Lidköping beror till största delen på användning av eldningsolja och el. Den minskning som skedde mellan 2000 och 2006 beror på att många industrier ersatte eldningsolja med fjärrvärme och att användningen av gasol minskade betydligt efter 2005. Den ökning som ses mellan 2006 och 2010 beror på att det gick bättre för industrin och att användningen av eldningsolja ökade under perioden. Ökningen av koldioxidutsläpp 2010 berodde på den kalla vintern som medförde att användningen av eldningsolja och fjärrvärme ökade. kton CO2/år Industrins koldioxidutsläpp 1990-2010 25 20 15 10 5 Industrins koldioxidutsläpp 1990-2010 0 1990 1995 2000 2005 2010 12

Framtiden Energivinsten har varit ett projekt i Lidköpings kommuns arbete med energi- och klimatfrågorna. Nästan 100 företag inom olika branscher har under 2006-2008 genomgått en energi- och miljöutbildning med syfte att effektivisera företagets energianvändning. En utvärdering av projektet visade att de flesta av företagen anser att Energivinsten ökat deras intresse för energioch miljöfrågor. Hälften av företagen hade redan ett strukturerat energi- och miljöarbete. Nästan två av tre företag har genomfört någon typ av energiåtgärd i sin verksamhet ett år efter avslutat projekt. Utvärderingen visade också att ett av tre företag skulle ha startat energiarbetet tidigare om de vetat hur och att företagen generellt har svårt att själva specificera eller bedöma sina möjligheter att energieffektivisera. Det finns stora möjligheter att effektivisera industrin, men potentialen varierar mellan olika industrigrenar. Flera studier och projekt har visat på stora besparingsmöjligheter, framförallt genom att konvertera från el till andra energikällor som bioenergi och fjärrvärme, samt att använda energin effektivare. Ambitionsnivån hos företag att arbeta med energieffektivisering beror på en mängd olika faktorer. Trots ekonomiska fördelar på lite längre sikt finns det i dagens pressade näringslivsklimat ofta litet utrymme för att avvara resurser för annat än företagens kärnområde. Detta betyder i längden att kunskapen om energianvändning, drift och anläggningsteknik minskar. Vår bedömning är att det fram till 2020 är möjligt att effektivisera energianvändningen inom industrin med minst 20 procent jämfört med 2008 både när det gäller uppvärmning och elanvändning. För att stödja företagen att nå detta mål ska kommunen bidra med en aktiv energirådgivning direkt riktad till företagen. Mål År 2020 ska elanvändningen inom industrin ha minskat med 20 procent jämfört med 2008. 13

Jordbruk Klimatpåverkan Jordbruksverksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser genom att det används olja och diesel. Djurhållning och bruk av mark leder också till utsläpp av gaser som påverkar klimatet. Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn är: Koldioxid från framför allt användning av eldningsolja och diesel Metangas från husdjur, främst nötboskap och svin Lustgas från åkermark Koldioxid Diesel används till gårdsmaskiner och som reservbränsle till elverk, främst vid djurgårdar som är beroende av el för att djuren inte ska komma till skada. Eldningsolja används framför allt i gårdens torkanläggning. Den ökade elanvändningen tyder på att antalet elintensiva jordbruk, som till exempel fjäderfä, har ökat. Koldioxidutsläppen från energianvändningen har minskat och det beror på minskad användning av diesel och eldningsolja. Lustgas Växtodling ger upphov till utsläpp av lustgas, både direkt och indirekt. De direkta utsläppen uppstår genom att en del av det kväve som tillförs marken genom spridning av växtnäring, samt från odling av kvävefixerande grödor omvandlas till lustgas. Växtnäringen kan vara i form av mineralgödsel, stallgödsel eller växtrester. De indirekta utsläppen kommer av att en del av det tillförda kvävet avgår kton CO2-ekv/år Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket 1990-2009 Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket 1990-209 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 Metan [CH4] Lustgas [N2O] Koldioxid [CO2] från marken till luft eller vatten och hamnar någon annanstans där det kan omvandlas till lustgas. Utsläpp sker även från lagring av nöt- och svingödsel. Utsläppen av lustgas har minskat från 1990 till mitten av 2000-talet, framför allt tack vare minskad användning av kvävegödsel. Den minskade användningen beror bland annat på ökad effektivitet i kväveanvändningen. Det beror också på EU-trädan, som innebar att man inte skördade några grödor från marken. På detta sätt skulle överproduktionen av livsmedel i världen minska. Minskat antal nötkreatur och svin har också medfört en minskning av lustgasutsläppen. Från 2005 till 2009 har utsläppsnivån varit relativt oförändrad. 14

Metan Metanutsläppen minskade med cirka 24 procent mellan 1990 och 2009. Av metanutsläppen är utsläppen i samband med idisslande nötdjur och från svingödsel de mest betydelsefulla. Orsaken till den minskning som vi ser från 1990 till 2009 är färre antal djur. Samtidigt har konsumtionen av nötkött ökat. Ökad nettoimport kan därmed sägas ha flyttat utsläppen till andra länder. Framtiden Jordbruket står för cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid, och därför är det viktigt att arbeta för att även minska utsläppen av dessa två. Utsläppen av växthusgaser från jordbruket beror i stor utsträckning på vad som produceras, och styrs således av vad som konsumeras. Produktionen kan effektiviseras men inte ske utan utsläpp av växthusgaser. Utifrån de modellberäkningar som gjorts för jordbruket fram till 2050, förutsatt att produktionsvolymen ska vara densamma som idag, skattas utsläppen av metan och lustgas från jordbruket minska över tiden. Detta är en effekt av att produktiviteten och effektiviteten antas öka. Metangasutsläppen beror på antalet djur i kommunen, främst nöt och svin. För att minska utsläppen av metan och lustgas kan man röta gödsel i en biogasanläggning, där utsläppen av metan kan minimeras. Metangasen (biogasen) tas till vara och används som drivmedel för fordon eller till elproduktion och uppvärmning. Koldioxidutsläppen i jordbruket kan minskas genom att odla mer vall och energigrödor. Användningen av biobränslen för uppvärmning av stall och växthus har redan minskat koldioxidutsläppen väsentligt. Jordbruk ses av många som en framtida källa för bioenergi. Läs mer om det i kapitlet Bioenergi från skog och åker. Mål År 2020 ska utsläppen av växthusgaser från jordbruket ha minskat med 10 procent jämfört med 2010. Tjänstesektor Energianvändning Energianvändningen inom tjänstesektorn har ökat med mer än 150 procent mellan 1990 och 2010. Det är framför allt elanvändningen som har ökat. En förklaring är att tjänsteföretagen idag har betydligt fler elapparater i sin verksamhet än vad de hade 1990, och troligen är också antalet anställda inom tjänstesektorn högre. Enskild uppvärmning med eldningsolja har framför allt ersatts med fjärrvärme. De ovanligt kalla vintrarna 2009 och 2010 innebar ett ökat behov av värme, vilket gjorde att användningen av fjärrvärme ökade. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tjänstesektorn har ökat med 230 procent från 1990 till och med 2010. De ökade utsläppen av koldioxid beror till största delen på ökad elanvändning. Under 2009 och 2010 ökade utsläppen av koldioxid markant beroende på de ovanligt kalla vintrarna, som innebar ett ökat behov av fjärrvärme. För att säkerställa sina värmeleveranser fick värmeverket öka användningen av eldningsolja i sin reservanläggning. Framtiden Projektet Energivinsten som genomfördes i Lidköping visar att det finns en potential till energieffektivisering inom handeln. Några exempel är belysningskällor, hantering av kyldiskar och styrning av ventilation. Energieffektiv elektronisk utrustning och effektiv användning av denna ger också en stor besparingspotential. En möjlighet att minska utsläppen från tjänstesektorn är att införa Grön IT, som kan möjliggöra resurs- och energisnåla lösningar, och att öka effektiviteten inom bland annat transporter och energianvändning. Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen från tjänstesektorn ha minskat med 30 procent jämfört med 2008. 15

Transporter Energianvändning Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen fördelas på vägtrafik, bantrafik, luftfart och sjöfart, och den absolut största delen, hela 93 procent, står vägtrafiken för. Denna delas i sin tur upp i person- respektive godstransporter och persontransporterna står för cirka 70 procent av energianvändningen och godstransporterna för drygt 30 procent. Bränsleanvändningen i vägtransportsektorn utgörs huvudsakligen av bensin och diesel. Alternativa drivmedel som etanol, biodiesel, biogas och naturgas står för ungefär 7 procent. Den totala energianvändningen inom transportsektorn har i Lidköpings kommun ökat under åren 1990-2008, med en markant ökning 2006-2008. Ökningen beror på en utökad användning av diesel som drivmedel. Dieselbilarnas popularitet har vuxit de senaste åren, men ger inte ensamt upphov till en så markant ökning som i detta fall. Körsträckan per bil i Lidköping har de senaste åren legat på runt 1 200-1 300 mil, ungefär detsamma som genomsnittet för riket. Körsträckan per person har varit något högre i Lidköping än i riket och har de senaste åren legat på cirka 700-750 mil jämfört med ungefär 650-700 mil nationellt. I Lidköping har körsträckan per person ökat med åtta procent under 2000-talet. Flera ställen i centralorten har kraftiga trafikökningar jämfört med 1990-talet. Det har exempelvis skett en fördubbling av trafiken på Läckövägen norr om Örslösarondellen och en 50-procentig ökning på Mellbygatan. På Rörstrandsbron har endast en marginell ökning skett sedan 1990-talet, vilket troligtvis beror på att det inte finns utrymme för mer trafik där. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tunga lastbilar och bussar har ökat i Lidköping 1990-2010. En ökad användning av tunga dieseldrivna fordon i kommunen kan vara en av orsakerna till den kraftiga ökningen av energianvändningen från diesel, men det finns också andra möjliga orsaker. Statistiken baseras på uppgifter om hur mycket drivmedel som har handlats på tankställen i kommunen, utan hänsyn tagen till var bränslet används. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid i Lidköping har ökat med nästan 10 000 ton, eller cirka nio procent, sedan 1990- talet. Samtidigt har folkmängden i kommunen ökat med ungefär sex procent. Personbilarna är den största utsläppskällan och ger upphov till mer än dubbelt så mycket koldioxid som bussar och godstransporter gör tillsammans. Persontransporter Personbilsinnehavet i Lidköpings kommun ligger över riksgenomsnittet och har ökat sedan 1990. År 2010 var bilinnehavet 523 bilar per 1 000 invånare varav 19 procent var företagsbilar, vilket är marginellt lägre än riksgenomsnittet. I figuren på sidan intill visas hur drivmedelsfördelningen 16