Orionsjukhuset i Södertälje kan från 2016-2020 successivt erbjuda Stockholms läns landsting ytterligare 5 000 slutenvårdstillfällen och 50 000 öppenvårdsbesök förutom det fortsatta ansvaret för det nuvarande betjäningsområdet och dess prognostiserade tillväxt. Ett etappvis till- och ombyggt sjukhus i Södertälje ger förutsättningar att utveckla den framtida akutsjukvården för de södra länsdelarnas ca 180 000 innevånare med god kvalitet och ekonomisk bärkraft. Orionsjukhuset innebär en kapacitetsökning som motsvarar ca 25 procent av det förväntade ökade behovet av akutsomatisk slutenvård inom Stockholms läns landsting fram till 2016. Sjukhuset blir i framtiden det naturliga valet för patienter från Södertälje, Nykvarn, Salem, Botkyrka och Nynäshamn.
2012-02-21 2 (19) Affärsplan Orionsjukhuset, Södertälje Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund & Uppdrag...4 Allmänt...4 Framtidens Hälso- & Sjukvård...4 Södertälje Sjukhus AB:s strategiska plan från 2015 och framåt...5 Programarbetet för ett nytt sjukhus...6 Marknadsanalys...7 FHS slutrapport...7 Befolkningsunderlag i närliggande kommuner inom SLL...8 Restider till Södertälje sjukhus...8 Relativa resursbehov per invånare...8 Förväntad medellivslängd...9 Socioekonomiska skillnader och skillnader i folkhälsa...9 Vårdkostnader...10 3. Konkurrensanalys...11 4. Egen förmåga...12 5. Strategisk affärsutveckling ur ett Landstingperspektiv...13 6. Finansiell Analys...14 7. Konklusion...17 Bilaga 1. Varför Orionsjukhuset, Södertälje...18 Bilaga 2. Vårdval (16 befintliga och 6 nya under 2012)...19
2012-02-21 3 (19) 1. Sammanfattning I affärsutvecklingsplan Orionsjukhuset beskriver Södertälje Sjukhus AB:s styrelse och ledning ett uppdragsutvecklat till- och ombyggt akutsjukhus för de 180 000 invånarna i Stockholms läns södra delar. Södertälje Sjukhus AB levererar för närvarande sina tjänster företrädesvis till de 115 000 kommuninvånarna i Salem, Nykvarn och Södertälje. Verksamheten omfattar totalt 13 000 vårdtillfällen och 130 000 öppenvårdsbesök årligen inom de basala verksamhetsområdena för ett akutsjukhus. I Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) konstateras att sjukhuset i Södertälje även fortsättningsvis ska drivas som ett dygnet-runt -öppet akutsjukhus men har behov av större vårdvolymer. Sjukhuset ska också avlasta Karolinska Huddinge. Det effektivaste och tydligaste sättet att uppnå den effekten är att utöka Orionsjukhusets betjäningsområde till att också omfatta Botkyrka kommun. På samma sätt kan Södersjukhuset avlastas genom att ansvaret för akutsomatisk vård i Nynäshamns kommun kanaliseras till Orionsjukhuset. Ytterligare omvärldsfaktorer som inverkar är planeringen av Nya Karolinska Solna (NKS) med en tydligare strukturering av högspecialiserad och specialiserad vård samt volymförskjutningar till följd av kapacitetsminskning på NKS i relation till nuvarande Karolinska Solna. Orionsjukhuset kan med fördel för kvalitet, patientsäkerhet, ekonomi och kompetensförsörjning expandera till ett 50 procent större uppdrag. Planerad vård kan utvecklas i en nätverksstruktur tillsammans med redan befintlig primärvård och framtida tillkommande specialistcentra. En utmaning blir att, i egen regi eller i samverkan med komplementära aktörer, etablera strategiskt lokaliserade specialistvårdscentra i anslutning till de större befolkningskoncentrationerna i Södertälje, Botkyrka och Nynäshamn. För att rekrytera patienter i behov av akut sjukvård inom ett större omland krävs styrning av ambulansfall samt ett etablerat förtroende hos det utökade betjäningsområdets befolkning. Det totala befolkningsunderlaget i de fem kommunerna Salem, Nykvarn, Södertälje, Botkyrka och Nynäshamn motsvarar 220 000 innevånare varav ca 180 000 kan nå sjukhuset inom 15-35 minuter med undantag av nynäshamnsborna. För att understödja ett patientfokuserat och processorienterat arbetssätt krävs moderna sjukhuslokaler. I det pågående programarbetet för ett nytt sjukhus i Södertälje har en etappvis lokalförnyelse tagits fram som understöder sjukhusets affärsutvecklingsambitioner. En expansion av uppdraget på ca 20 procent, motsvarande den nativa behovstillväxten i det nuvarande betjäningsområdet, fram till 2019-2020, ryms inom etapp I. En fortsatt tillväxt med ytterligare 30 procent, genom ett utökat akutsomatiskt slutenvårdsuppdrag, kräver en tidig utbyggnad av etapp II men skapar redan vid 32 procents volymökning en ekonomisk bärkraft på basen av konkurrensneutrala vårdavtal. Därmed skapas förutsättningar för ett modernt, högkvalitativt och utvecklingsinriktat akutsjukhus för invånarna i länets fem södra kommunerna fram till 2030.
2012-02-21 4 (19) Med ett 50 procentigt utökat uppdrag beräknas sjukhuset kunna utföra akutsomatisk vård för en kostnadsökning motsvarande 38 procent. Det ökade antalet vårdplatser enligt etapp II innebär samtidigt att kostnader per investerad sängplats sjunker med 40 procent jämfört med etapp I. Orionsjukhuset ger Stockholms läns landsting (SLL) möjlighet att på ett långsiktigt hållbart sätt lösa de akutsomatiska sjukvårdsbehoven för invånarna i den södra länsdelen samtidigt som det redan nu överansträngda akutsomatiska sjukvårdssystemet i länet ges en nödvändig avlastning. Genom ökade volymer skapas förutsättningar för en vård med hög patientsäkerhet, god kvalitet, hög tillgänglighet och med affärsmässiga förutsättningar för en rationell drift till rimliga investeringskostnader. 2. Bakgrund & Uppdrag Allmänt Södertälje sjukhus affärsplan, för det framtida sjukhuset Orionsjukhuset, är framtagen på uppdrag av styrelsen och bygger på; Hälso- och Sjukvårdsförvaltningens (HSF) plan för framtidens hälso- och sjukvård (FHS 2011) med beaktande av en kraftig befolkningstillväxt och ökande sjukvårdsbehov i en åldrande befolkning Nya Karolinska Solna:s (NKS) färdigställande med behov av utlokalisering av sjukvård Södertälje Sjukhus AB:s strategiska plan indikerande behovet av ett ökat patientunderlag som ger förutsättningar för en utvecklad patientsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet, kompetensförsörjning och ekonomisk bärkraft Programarbetet för ett nytt akutsjukhus i Södertälje med en stegvis utbyggnad som möter behoven av akutsjukvård över tid Södertälje Sjukhus AB bedriver i nuläget akutsomatisk sluten- och öppenvård i akut och elektiv form samt förlossningar enligt specialavtal. Utöver dessa vårdformer har bolaget uppdrag inom geriatrisk och palliativ vård samt barnsjukvård. Södertälje Sjukhus AB levererar sina tjänster företrädesvis till de 115 000 kommuninnevånarna i de kringliggande kommunerna Salem, Nykvarn och Södertälje och verksamheten omfattar totalt 13 000 vårdtillfällen och 130 000 öppenvårdsbesök årligen. Framtidens Hälso- & Sjukvård I FHS fastslås att Södertälje sjukhus även fortsättningsvis bedrivs som dygnet runt öppet akutsjukhus samt har behov av större vårdvolymer. Där beskrivs också planeringen för NKS och en förväntad befolkningsökning inom SLL som ställer krav på volymexpansion och på sikt ökade uppdrag för sjukhuset i Södertälje.
2012-02-21 5 (19) Med den av HSF nu uppskrivna befolkningstillväxten och ambitionen att leverera akutsjukvård för ett större befolkningsunderlag motsvarande ca 180 000 innevånare år 2020 föreligger förutsättningar för att, i samverkan med övriga delar av sjukvårdssystemet, skapa ett modernt, högkvalitativt och utvecklingsinriktat akutsjukhus i Stockholms läns södra del. Med ett nytt sjukhus kan ca 25 procent av det framtida ökade slutenvårdsbehovet inom SLL fram till 2016 tillgodoses, dvs ca 5 000 av 21 000 vårdtillfällen inom akutsomatisk slutenvården (Figur 1). En expansion understödjer också en mer jämlik fördelning av landstingets akutsomatiska sjukvårdsresurser över länet. Figur 1 Södertälje Sjukhus AB:s strategiska plan från 2015 och framåt Södertälje sjukhus strategiska plan beskriver sjukhusets uppdrag från 2015 och framåt. Planen baseras på tillgängliga fakta, analyser och prognoser avseende omvärldsfaktorer, demografi och sjukvårdbehov. Sjukhusets strategiska position inom SLL baseras på dominansen inom specialistsjukvården i de omgivande kommunerna Salem, Nykvarn och Södertälje. Den strategiska planen har behandlats och godkänts av Södertälje Sjukhus AB:s styrelse samt i styrgruppen för programarbetet. För att möta de ökande sjukvårdsbehoven i Södertälje med omland och i Stockholms län överlag kommer akutsomatisk och geriatrisk sjukhusvård, barnsjukvård, förlossningsvård samt palliativ vård i ökande omfattning utgöra den huvudsakliga inriktningen vid Orionsjukhuset från 2015 och framåt. Orionsjukhuset skulle inom uppdraget med fördel för kvalitet, patientsäkerhet, ekonomi och kompetensförsörjning kunna expandera till ett 50 procent större uppdrag motsvarande 180 000 invånare.
2012-02-21 6 (19) Prognosen för befolkningstillväxt omräknad till vårdplatser överstiger bedömningarna i FHSutredningen och har även under hösten bekräftats för den södra länsdelen av HSF. Tillväxten skulle kunna ge sjukhuset i Södertälje ett volymtillskott som länge efterfrågats och samtidigt ge möjlighet att renodla uppdraget mot större andel slutenvård med patienter inremitterade från specialistcentra i Södertälje, Nynäshamn och Botkyrka. Programarbetet för ett nytt sjukhus Programarbetet bygger på en reviderad förstudie Utveckling av Södertälje sjukhus 2011 - där det framgår att det finns ett övergripande och tydligt behov fler moderna vårdplatser. Nya vårdplatser bör ligga i en koncentrerad byggnadsstruktur för att uppnå närhet mellan olika verksamheter, men också för att mer effektivt kunna utnyttja lokaler och utrustning. En utmaning för sjukhuset är att skapa förutsättningar för fler enkelrum. Byggnaderna uppfyller inte heller de krav på husdjup och stomme som ställs för att sjukhusets vårdavdelningar ska klara dagens kapacitets- och arbetsmiljökrav. Med beaktande av kapacitetsbehoven för år 2030 bedöms akutsjukhuset (exklusive geriatrik och psykiatri) behöva inrymma 140 vårdplatser för slutenvård, 10 vårdplatser för intensivvård, isolering och intermediärvård samt 30 platser för dagkirurgi och mottagningslokaler för 400-500 planerade besök per dag. Med framförhållning i byggnadsplaneringen skulle kapaciteten med fördel för ekonomi och kvalitet kunna utvidgas till 200 vårdplatser. Figur 2 Affärsutveckling av Orionsjukhuset kopplat till ett etappvis till- och ombyggt sjukhus i Södertälje
2012-02-21 7 (19) Marknadsanalys Med marknad avses här den befolkning som primärt skulle kunna bli patienter vid Orionsjukhuset i Södertälje. Vårdbehovet eller det relativa resursbehovet för befolkningen i ett sådant område påverkas bl.a. av sjuklighet och åldersstruktur. Även vårdutbud och kommunikationer kommer att påverkar konsumtionsmönster. FHS slutrapport De kommande åren förväntas befolkningen inom Stockholms län årligen öka med 25 000 30 000 personer per år. Den äldre befolkningen bland vilka vårdbehoven är störst ökar mer än andra åldersgrupper. Sjukvården står inför stora investeringar och förändringar där Nya Karolinska Solna utgör det mest framträdande inslaget. Det nya universitetssjukhuset kommer att ha stor påverkan på hela sjukvårdsstrukturen inom Stockholms läns landsting när det står klart 2015-2016. NKS kommer att bli ett högspecialiserat universitetssjukhus som erbjuder unika möjligheter men som kommer att ta emot färre patienter än dagens Karolinska Solna. Befolkningsökningen tillsammans med NKS minskade produktion i relation till Karolinska Solnas nuvarande produktion leder till att vårdplatser för cirka 41 000 vårdtillfällen i slutenvården behöver tillskapas (Figur 1). En analys av NKS tänkta verksamhetsinnehåll visar på ett antal effekter som kan få stor påverkan på hälso- och sjukvården i Stockholms län. För slutenvården bedöms övriga akutsjukhus kunna ta emot ytterligare drygt 21 000 vårdtillfällen 2016. Vårdgivare utanför akutsjukhusen skulle på motsvarande sätt kunna öka sina volymer med ytterligare 20 000 vårdtillfällen 2016. Av dessa utgörs cirka 10 000 vårdtillfällen av akutsomatik och 10 000 vårdtillfällen av geriatrik, ASIH och palliativ vård. För att den önskade framtidsbilden ska bli verklighet krävs aktiv och kraftfull styrning av hälso- och sjukvården. Figur 3: Indexerad framskrivning av slutenvårdstillfällen per vårdgren 2009-2030, ur Framtidens hälso- och sjukvård HSNf, 2011.
2012-02-21 8 (19) Stockholms medicinska råd (SMR) har givits i uppdrag att analysera konsekvenserna för akutvårdsflödet vid etableringen av NKS (Nyberg, Jensen, Sundberg, Flordal). Kapaciteten vid akutmottagning NKS är beräknad till totalt 70 000 besök medan Karolinska Solna år 2011 hanterar totalt ca 135 000 akutbesök. Det beräknade behovet vid en oförändrad sjukvårdsstruktur motsvarar ca 150 000 akutbesök år 2016. En av slutsatserna som dras är att övriga akutsjukhus uppdrag och innehåll måste klargöras och även att Karolinska Huddinges uppdrag och innehåll måste förtydligas. Befolkningsunderlag i närliggande kommuner inom SLL Befolkning 2011: Delsumma Södertälje 87 400 Salem 15 400 Nykvarn 9 300 112 000 Nynäshamn 26 000 Botkyrka 83 000 109 000 Summa 221 000 221 000 Restider till Södertälje sjukhus Befolk ning Kommun del Restid kollektivt (min) Avstånd bil (km) Restid bil Södertälje (min) Restid bil Huddinge (min) Botkyrka 16 350 Alby 45 14,4 14 15 25 000 Hallunda 47 14,7 15 16 10 000 Fittja 35 16,4 16 11 30 500 Tumba 28 15 19 15 20 700 Tullinge 32 19 24 6 Nynäshamn 5 500 Sorunda 47 33 41 Grödby 100 30 39 6 600 Ösmo 60 41 48 13 300 Nynäshamn 90 52 60 Relativa resursbehov per invånare Skillnaden i genomsnittliga vårdresursbehov per invånare är förhållandevis liten mellan de olika länsdelarna. För primärvård och psykiatri är skillnaderna relativt stora och inom de södra länsdelarna respektive Stockholm/Ekerö föreligger de högsta behoven, medan variationen är mindre för övriga vårdgrenar. Bland geografiska beredningsområdena har södra Stockholm de högsta behoven per invånare totalt sett. Detta gäller särskilt vårdgrenarna psykiatri och primärvård. Inom primärvården har de sydvästra delarna de högsta behoven, medan det inom geriatrik är innerstaden.
2012-02-21 9 (19) Generellt sett har kommuner/stadsdelar i nordost och innerstaden lägre vårdbehov än länsgenomsnittet, medan kommuner i nordväst och flertalet stadsdelar i södra Stockholm har högre behov. Farsta är det område i länet som har högst vårdbehov, följt av Skärholmen och Nynäshamn. De lägsta vårdbehoven återfinns i områden med stor andel barnfamiljer i småhusboende, som Ekerö, Värmdö, Nykvarn och Vallentuna, samt Norrmalm. Sett per vårdgren är behoven inom geriatrik störst i innerstaden, medan behoven av akutsomatisk vård är högst i Farsta och Nynäshamn. Vårdbehovsindex 2011 (länsgenomsnitt = 100) Geriatrik Akutsomatik Södertälje 97 106 Salem 93 95 Nykvarn 92 95 Botkyrka 99 101 Nynäshamn 97 111 Förväntad medellivslängd I tabellen redovisas de fem kommuner inom Stockholms län med högst respektive lägst medellivslängd för kvinnor respektive män, samt Stockholms kommun och Sverige. Medeltal för perioden 2003-2007. Kommun Kvinnor Kommun Män Danderyd 85,8 Danderyd 81,6 Ekerö 85,1 Lidingö 80,9 Lidingö 84,8 Salem 80,7 Täby 84,7 Ekerö 80,6 Österåker 84,1 Österåker 80,6 Stockholm 82,7 Stockholm 78,1 Sverige 82,8 Sverige 78,8 Sigtuna 82,2 Upplands-Bro 77,6 Botkyrka 82,0 Nynäshamn 77,4 Haninge 82,0 Sigtuna 77,4 Södertälje 81,8 Södertälje 77,1 Sundbyberg 81,5 Sundbyberg 76,6 Källa: Karolinska Institutets folkhälsoakademi Förslag till behovsindex 2011 2013. Beräkningar för kommuner från SCBs befolkningsregister och för Sverige SCb Statistisk årsbok 2009, s.93. Socioekonomiska skillnader och skillnader i folkhälsa I nedanstående bilder (Figur 4) framgår att inkomsterna i den sydvästra delen av SLL är relativt låga jämfört övriga länet. Folkhälsan skattas också betydligt lägre.
2012-02-21 10 (19) Figur 4: Socioekonomiska skillnader och skillnader i folkhälsa inom SLL Vårdkostnader Södra länet har de lägsta kostnaderna per invånare, 16 869 kronor (att jämföra med Stockholm/Ekerö som har den högsta kostnaden per invånare 17 928 kronor). Området har också den yngsta befolkningen (Figur 5), vilket utgör en förklaring. Men kostnaderna har ökat mot tidigare år och kostnaderna för akutsjukvård är nu högre per invånare i södra länet än i Stockholm/Ekerö. Det är särskilt Huddinge, Botkyrka och Södertälje som har höga kostnader för akutsomatisk vård. Södra länet har generellt lägre kostnader än övriga länsdelarna avseende samtliga vårdgrenar med undantag av habilitering. Även i södra länet varierar kostnaderna mellan de olika kommunerna. Inom länsdelen har Nynäshamn högst kostnad per invånare medan Tyresö har lägst. Södertälje Botkyrka Nynäshamn Figur 5: källa SCB kommundata
2012-02-21 11 (19) 3. Konkurrensanalys Vårdgivare Botkyrka (fr.a. somatisk närsjukvård) Privata Ultragyn Hallunda, kvinnosjukv. och MVC Storvretens vårdcentral Vårgivare Nynäshamn (fr.a. somatisk närsjukvård) Privata Legevisitten AB - Nynäshamn Vårdcentral Landstingsägda Tullinge Vårdcentral Fittja Vårdcentral Alby Vårdcentral Hallunda Vårdcentral Tumba Vårdcentral Landstingsägda Gyn-mottagning StS (Nynäshamns sjh) - ASIH Öronmottagning StS (Nynäshamns sjh) - Korttidsboende - Geriatrisk mottagning - Geriatrisk vårdavdelning - Rehabiliteringsenheten - Nynäshamns Ungdomsmottagning - Nynäshamns MVC - Nynäshamns BVC - Ösmo Vårdcentral - Sorunda Vårdcentral Nynäsakuten Aleris Röntgen Nynäshamns sjukhus Vårdgivare allmänt (akutsomatisk specialistvård) Aleris Carema Praktikertjänst Capio Legevisiten Med de lokala sjukvårdsproducenterna kan det med stor sannolikhet etableras vårdkedjor i en nätverksstruktur på samma sätt som i sjukhusets nuvarande betjäningsområde. Här kommer faktorer som kvalitet, tillgänglighet och service att vara avgörande för att etablera ett nödvändigt förtroende hos både vårdgivare och patienter. De mer allmänna nationella och globala aktörerna kommer sannolikt att etablera sig i strategiskt viktiga positioner (specialistcentra) för att kunna kanalisera önskvärda patientströmmar till sina egna sluten- och akutsjukvårdsenheter. De som ännu inte har sluten- och akutsjukvårdsenheter kan komma att etablera sådana för att tillskapa vårdkedjor med ett komplett vårdutbud. Här kan också försök till vertikalintegrering down-stream, med anbud på Södertälje sjukhus och dess uppdrag som akutsjukhus, utgöra ett potentiellt hot mot sjukhuset i dess nuvarande driftform. En utmaning för Orionsjukhuset blir att i egen regi eller i samverkan med en eller flera komplementära aktörer etablera specialistvårdfunktioner i strategiska lokaliseringar för att tillförsäkra sjukhuset ett tillräckligt slutenvårdsuppdrag. Sådana lokaliseringar skulle kunna vara Södertälje, Botkyrka och Nynäshamn.
2012-02-21 12 (19) 4. Egen förmåga Södertälje sjukhus förmåga utgörs av den samlade kompetensen hos de ca 1000 medarbetarna inom sjukhusets kliniska basdiscipliner och stödfunktioner. De specialiteter som finns representerade är kirurgi, ortopedi, urologi, gynekologi, obstetrik, internmedicin, geriatrik, palliativ vård, barnmedicinsk vård och öron-, näsa- och halssjukvård samt radiologi, anestesi och intensivvård. Som stöd för den kliniska verksamheten finns avdelningarna för sjukhusintern service, personal, ekonomi och patientsäkerhet och kvalitet. Verksamheten bedrivs i utspridda och ålderdomliga lokaler på en sjukhustomt med stor utvecklingspotential belägen i centrala Södertälje. Närhet till mycket goda allmänna kommunikationer och ett väl utbyggt vägnät kännetecknar omgivningen. Operationellt har sjukhuset över tid på ett framgångsrikt sätt anpassat sjukvårdsutbudet till befolkningens behov och ägarnas förväntningar på ett akutsjukhus i samverkan med Stockholms läns landstings övriga sjukvårdsutbud. Följande faktorer har bedömts som de viktigaste att beakta i en alltmer konkurrensutsatt omvärld: Pris Kvalitet Service Flexibilitet Tillgänglighet För närvarande ses en kraftig fokusering på att leverera sjukhusets tjänster på ett sätt som tillförsäkrar patienterna en god kvalitet och tillgänglighet samt beställarna av sjukvården ett konkurrenskraftigt pris. I ett framtidsscenario kommer upplevelsen av service och bemötande att vara avgörande för den direkta patientrekryteringen medan förmågan till snabba omställningar och en hög grad av flexibilitet blir en överlevnadsfråga i avtalshanteringen gentemot beställarfunktionen. De förmågor som krävs för att möta behoven från en växande omlandsbefolkning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens beställarfunktion och ägarperspektivet är mångfacetterat. De främsta förmågorna som måste hanteras är följande: Kapacitet Kompetensförsörjning Processutveckling FoUU För att möta det växande omlandets krav måste det ske en kontinuerlig anpassning av sjukhusets kapacitet. Här krävs en utveckling av byggnadsbeståndet i enlighet med de framtagna programhandlingarna för ett till- och ombyggt Södertälje sjukhus. Över tid kommer det fortsatta arbetet med processutveckling och utvecklingen av sjukhusets FoUU perspektiv att vara av avgörande betydelse för att tillmötesgå förväntningar från både morgondagens patienter och medarbetare.
2012-02-21 13 (19) En speciell utmaning blir att genomföra den tänkta affärsutvecklingen under pågående kapacitetsuppväxling i form av en till- och ombyggnation av sjukhuset. Samtidigt ska ett ökande omlands befolknings förtroende vinnas och den egna regionens bibehållas. Dessutom ska sjukhusets kompetensförsörjning tillförsäkras och svara mot de successivt växande uppdraget både i kvantitativa och kvalitativa termer. Att kombinera kapacitetsuppbyggnaden med en fortsatt satsning på processutveckling och en aktivare roll inom FoUU-sektorn kommer att kräva samtliga medarbetares dedikation och professionella engagemang för helheten. 5. Strategisk affärsutveckling ur ett Landstingperspektiv I FHS fastslås att Södertälje sjukhus även fortsättningsvis bedrivs som dygnet runt öppet akutsjukhus samt har behov av större vårdvolymer. Där beskrivs också planeringen för NKS och en förväntad befolkningsökning inom SLL som ställer krav på större slutenvårdskapacitet inom akutsjukhusen. Dessa konstateranden utgör fundamenten för Södertälje sjukhus strategi att öka utnyttjandet av nybyggda, effektivare lokaler parallellt med att erbjuda en del av landstingets kapacitetsproblem sin lösning till begränsad kostnadsökning. Att vidga betjäningsområdet och antalet invånare och därmed erbjuda täckning för cirka en fjärdedel av det framtida ökade länsbehovet betyder dels sundare driftekonomi och stabilare kvalitetsutveckling för sjukhuset, dels ökad resurshushållning för landstinget. De parallella behoven av nya lokaler och volymexpansion för sjukhuset i Södertälje i kombination med krav på mer slutenvårdskapacitet inom länet som helhet leder till möjligheter för landstinget att välja en något större investering och från 2018 kunna erbjuda 5000 vårdtillfällen ytterligare, exempelvis till patienter i Nynäshamn och Botkyrka. Förutsättningar - I FHS utpekat uppdrag som framtida akutsjukhus - Uppdraget kräver investering i nya vårdlokaler - Lokalbehovet är akut pga. kommande vårdplatsbrist och utdömd arbetsmiljö - Ekonomiska och kvalitetsmässiga krav på expansion - Stora kommande kapacitetsproblem i hela länet med särskild brist på vårdplatser STS strategi - Etablering av vårdkapacitet för närområdets behov 2019 klar 2016 - Etablering av vårdkapacitet för närområdets behov 2020-2030 samt för ytterligare 5000 vtf klar 2018 - Säkra vårdkedjor och patientrekrytering från Botkyrka och Nynäshamn Förväntat resultat - Ökad service inom ett större betjäningsområde. - Ökade möjligheter till utvecklingsinriktad verksamhet - Kostnadseffektiv lösning för en del av de ökande sjukvårdsbehoven i Stockholms län
2012-02-21 14 (19) 6. Finansiell Analys Södertälje sjukhus anses, i nuläget, av styrelse, ledning och beställare vara för litet för att generera en uthållig ekonomisk bärkraft på helt kommersiella grunder. Dyra tekniska plattformar och dygnet-runt-vård medför lägre produktivitet vilket påverkar ekonomi och kostnadseffektivitet. Ett ökat patientunderlag motsvarande demografisk tillväxt i kombination med befolkningsunderlag från Botkyrka och Nynäshamn är därmed den enskilt viktigaste och säkraste komponenten för en rationell och kostnadseffektiv vård vid Orionsjukhuset. Detta innebär att sjukhuset i framtiden kan bedriva effektiv och god vård inte bara för vårt nuvarande geografiska område utan även tillgodose ökade behov av vård i ett större omland. För att möjliggöra detta krävs det att programarbetet för ett om- och nybyggt sjukhus genomförs. Med ett ökat antal vårdplatser, en modern mottagningsverksamhet och en behandlingsbyggnad för framtiden kan logistiken i viktiga processer utvecklas och därmed möta Stockholms framtida sjukvårdsbehov till relativt små kostnadsökningar Med ett ökat uppdrag på 50 procent beräknas sjukhuset kunna utföra akutsomatisk vård för en kostnadsökning motsvarande 38 procent (Figur 6). 1100 Etapp 1 Etapp 2 1000 900 38% kostnadsökning 800 mkr Total kostnad Total intäkt 700 600 0 10% 20% 30% 40% 50% Volymökning Figur 6 Kostnads- och intäktsanalys upp till 50 % volymökning
2012-02-21 15 (19) Fyra utgångspunkter för den finansiella analysen: Sjukhuset kan på grund av utdömda lokaler och för liten slutenvårdskapacitet inte fortleva utan en investering i nya byggnader, i aktuellt förslag kostnadsberäknad till 1,3 miljarder kronor. Sjukhuset kommer från 2014 inte att klara en utbyggnad av slutenvårdskapaciteten för att möta behoven av akutsomatisk och geriatrisk vård i Södertälje, Salem och Nykvarn. Sjukhuset balanserar ekonomin inom akutsomatiken de senaste tre åren genom olika former av strukturbidrag. För 2011 motsvarade dessa cirka 2 % av omsättningen. SLL har behov att skapa kapacitet inom akutsjukhusen för ytterligare 21000 vårdtillfällen. Kostnad av etapp II uppskattas till 525 miljoner kronor. Programarbetet identifierar följande möjligheter: En utbyggnad enligt etapp I erbjuder ändamålsenliga och patient- och personalsäkra lokaler samt full kapacitet för närområdets behov av akutsomatisk sjukvård fram till 2019-20. En utveckling av lokalresurser enligt etapp I medger större effektivitet i interna processer och arbetssätt, men förändrar inte sjukhuset grundläggande volymmässiga nackdelar utan förutsätter fortsatt strukturersättning alternativt SLL-finansiering av investeringen. En utbyggnad enligt etapp II erbjuder kapacitet för närområdets befolkning på längre sikt och kan tillskapa utrymme för minst 5000 nya vårdtillfällen. Volymsimuleringar visar på en måttlig kostnadsökning för tillkommande vårdtillfällen utöver de 2200 som närområdets demografi medför. Bedömning/analys: Genom en tidig utbyggnad av etapp II ges SLL möjlighet att bidra till nybyggnadsinvesteringen i utbyte mot ett större åtagande från Orionsjukhuset. Den oundvikliga reinvesteringen i lokaler enligt etapp I ges, genom etapp II och den vårdplatsbrist SLL står inför, även goda affärsmässiga grunder. Etableringen av etapp II blir ett totalekonomiskt bra alternativ för SLL att lösa en del av kapacitetsproblematiken som är beskriven i FHS. Den minskande kostnaden för tillkommande vårdplatser från 30 procents total volymökning bidrar till en kostnadseffektiv kapacitetsökning för landstinget och en tryggare driftskostnadssituation för sjukhuset (Figur 7).
2012-02-21 16 (19) 120 100 Relativ kostnad per sängplats 80 60 40 20 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% Volymökning Figur 7 Relativ kostnad per sängplats i relation till volym Vid simulering av olika volymscenarios framkommer att break-even för sjukhuset uppnås vid 32 procents volymökning. Investeringen enligt etapp I skapar nödvändiga möjligheter att driva verksamheten vidare men förändrar inte sjukhusets ekonomiska möjligheter nämnvärt (Figur 6) Vid mer än 32 procents volymökning skapas ekonomisk bärkraft för sjukhuset och tidigare former av strukturbidrag kan ersättas av vårdleveranser för hela avtalsersättningen (Figur 8). Resultat 80 60 40 20 0 0 10% 20% 30% 40% 50% -20-40 Volymökning mkr Figur 8 Resultatpåverkan vid volymförändring. Diagrammen visar på att volymer utöver 30 % ökning av Södertäljeuppdraget blir en gynnsam affär för landstinget totalt
2012-02-21 17 (19) 7. Konklusion Tillskapandet av Orionsjukhuset med ett utökat uppdrag på basen av ett större betjäningsområde innebär en möjlighet för Stockholms läns landsting att på ett långsiktigt hållbart sätt lösa de akutsomatiska sjukvårdsbehoven för invånarna i den södra länsdelen samtidigt som det redan nu överansträngda akutsomatiskt sjukvårdssystem i länet ges en nödvändig avlastning. Genom ökade volymer skapas förutsättningar för en vård med hög patientsäkerhet, god kvalitet, hög tillgänglighet och med affärsmässiga förutsättningar för en rationell drift till en rimlig investeringskostnad.
2012-02-21 18 (19) Bilaga 1. Varför Orionsjukhuset, Södertälje Med ett beslut om ny sjukhusbyggnad och verksamhet som riktar sig till patienter utanför närområdet bör ett nytt namn etableras där ortsnamnet inte står i centrum. Orionsjukhuset, Södertälje är spännande, ger känsla av styrka och framtidsvision. Namnet Orion har också en tydlig historisk anknytning till det första lasarettet i Södertälje 1777 och ger associationer till företagsnamnet Astra. Några negativa associationer har inte identifierats. Historik: 1777-78 uppfördes det gamla lasarettet i kvarteret Orion, på berget Orionkullen invid Södertälje kanal, av Serafimerorden. Det var Stockholms läns andra lasarett och hade ett tjugotal vårdplatser. 1823 stängdes lasarettet och under åren 1824-1868 saknade staden ett sjukhus. 1824 övergick byggnaden till privatbostad och senare inrymdes bl.a. Södertälje rådhus, stadens läroanstalt och under 1900-talet en flickskola. Numera finns där olika kulturella verksamheter. År 1869 öppnade ett nytt sjukhus med 24 sängar och 1907 invigdes det nya Södertälje sjukhus med 36 vårdplatser på det nuvarande området. Orion var en jättelik jägare i grekisk mytologi, son till guden Poseidon. Enligt mytologin var han så stark att ingen kunde döda honom. Stjärnbilden känns igen på Orions bälte som ibland även kallas för De tre vise männen. Orion är också NASA s namn på nästa generations rymdfäror. Orion Pharma är ett innovativt europeiskt, forskningsbaserat företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför läkemedel, läkemedelssubstanser och diagnostiska tester. Orion Health is a leading provider of clinical workflow and integration technology for the healthcare sector. Orionkullen med det gamla lasarettet från 1777 Nuvarande sjukhustomt med byggnad från 1907
2012-02-21 19 (19) Bilaga 2. Vårdval (16 befintliga och 6 nya under 2012) STS har auktorisation för; Höft- och knäprotesoperationer Logopedverksamhet Obstetrisk ultraljudsmottagning (Förlossning) med undantag Möjliga Vårdval där STS kan delta Barnavårdscentral Mödravårdscentral Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre Planerad specialiserad rehabilitering Specialiserad gynekologisk vård Specialiserad önh i öppenvård Urologi Neurologi Specialiserad obesitasbehandling Avancerad sjukvård i hemmet Specialiserad palliativ slutenvård BUMM EJ aktuella för STS Allmän barn- och ungdomstandvård Fotsjukvård Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Kataraktoperationer Primär hörselrehabilitering Specialiserad hudsjukvård i öppenvård Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Specialisttandvård barn och ungdomar Tandregleringsvård för barn och ungdomar Vaccination Ögonbottenfotografering