ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Relevanta dokument
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003

NORDISK CERTIFIERING VÄGMARKERING I DANMARK, NORGE OCH SVERIGE

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd

din I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

Projektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003

Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar

vti FINDING A BETTER WAY

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Lane Departure Warning System LDW

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Finska vägmarkeringar / Tuomas Österman. Inledning Vägmarkeringspolicy Upphandlingsdokumenten Entreprenadformer Framtid

Metoder för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar

för funktionskontroll av

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND

Minnesanteckningar NORTEK. Datum: Plats: Malmö

Heldragen kantlinje på tvåfältsväg Hastighet och synbarhet

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Nordisk konference - Kørebaneafmerkning

Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Vägnät TRVMB XXX

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiska provfält SVMF 17. november Trond Cato Johansen

Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält SVMF 12. november Trond Cato Johansen

Svensk sammanfattning av COST 331

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

VTI meddelande En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist

Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson

Utveckling av Road Marking Tester

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen Riikka Rajamäki

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Förarstöd baserat på fordonssystem och infrastruktur i samverkan. En ViP-studie av Lane Departure Warning (LDW)

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Tillståndsbeskrivning av vägutrustning med fokusering på vägmarkeringar och mitträcken på trefältsväg

Organisation, kontrakt och uppföljning

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Förarstöd baserat på fordonssystem och infrastruktur i samverkan. En ViP-studie av Lane Departure Warning (LDW)

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

7 Vägkantsutmärkningar

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Regnskab"i"2015"presenterades."Återstående"rapport"från"FreiburgWprojektet"hade"kommit"och" presenterades."

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning

Anteckningar från möte om vägmarkering på Novotel i Göteborg

Förändringar i VGU 2015

1 Ordföranden, Göran Nilsson öppnar Svenska Vägmarkeringsföreningens 43:e årsmöte. 2 Närvarande medlemmar är 29 st enligt bifogad lista

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Homogenitetsmätning med laser

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

HASTIGHETSEFTERLEVNAD HOS TAXI

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist

Minnesanteckningar från möte inom projekt Lysgener den 3/9 i Olso (Gardermoen)

Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking. Sinus eller intermittenta räfflor

Arbete på väg Exempelsamling

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem

Transkript:

ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI

Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation av tillståndsmätning 2017

Bakgrund Möte i Köpenhamn 2016-01-27 där behoven diskuterades Behov av ett enhetlig och objektiv tillståndmätning av vägmarkeringar i Norden Möjliggör jämförelser mellan de nordisk länderna och inom respektive land Avgränsning är att främst analysera synbarhet och slitage

Bemanning och budget Deltagande länder: Danmark, Norge, Sverige, Finland?, Island? Samarbetspartners : VTI, Ramböll Projektgrupp : Jan-Erik Lundmark, Ulf Söderberg, Björn Skaar, Michael Ruben Larsen, Carina Fors, Anna Vadeby, Trond Cato Johansen, Berne Nielsen. Projekttid: 2017-2021 Budget: 810 000 EUR Rapportering: En gång/år i februari med en slutrapport i december 2021

Syfte Utveckla och utvärdera RMMS och certifiering av material. Fördela ekonomiska medel för att påverka tillståndsutveckling mellan geografiska områden (Objektiv fördelningsmodell?) Analysera och utvärdera inverkan av olika riktade satsningar Utvärdera effekten av förändrade regelverk och krav Analysera skillnader mellan olika entreprenadformer Analysera skillnader mellan olika arbetssätt och geografiska områden Utvärdera om standarden förändras vid entreprenörsbyte i en region Utföra livscykelanalyser (LCC) Säkerhet Asset Management Digitalisering Hållbarhet Produktivitet

Mätobjekt 5-10 km lång vägsträcka som är homogen med avseende påvägnummer, vägtyp (2-fältsväg eller flerfältsväg) och vägklass (ÅDT). För Danmark och Norge slumpades mätsträckorna av VTI. För Sverige togs ett slumpmässigt urval fram av Trafikverket i samband med nationella tillståndsmätningar. Mätningar sker enligt den svenska metodbeskrivningen TDOK 2013:0461. I varje objekt mäts tre längsgående vägmarkeringar (delobjekt). På flerfältsvägar mäts höger kantlinje i framriktning, en körfältslinje och vänster kantlinje i bakriktning.

Mätobjekt 5-10 km lång vägsträcka som är homogen med avseende påvägnummer, vägtyp (2-fältsväg eller flerfältsväg) och vägklass (ÅDT). För Danmark och Norge slumpades mätsträckorna av VTI. För Sverige togs ett slumpmässigt urval fram av Trafikverket i samband med nationella tillståndsmätningar. Mätningar sker enligt den svenska metodbeskrivningen TDOK 2013:0461 v2. I varje objekt mäts tre längsgående vägmarkeringar (delobjekt). På flerfältsvägar mäts höger kantlinje i framriktning, en körfältslinje och vänster kantlinje i bakriktning.

Kvalitetssäkring av data Kalibrering av mätsystemet ska utföras enligt fastlagda rutiner i kvalitetssystemet hos respektive mätleverantör. Kontroll mot handhållna instrument ska utföras med högst en veckas mellanrum. Egenkontroll 2017

Mätsystem Ramböll - RMT (Road Marking Tester) Parametrar - Retroreflexion för torr markering - Retroreflexion för våt (profilerad) markering - Luminanskoefficienten för torr markering - Friktion för våt markering (PFT/SRT) - Geometri / Intermittens - Täckningsgrad -Relativ synbarhet för torr/våt markering -Relativ pre-view-time för torr/våt markering Beroende variabler

Oberoende variabler Land (Danmark, Norge och Sverige) Region Vägklass A: Motorväg med ÅDT > 50000* B: Motorväg/flerfältsväg med ÅDT 20000 50000 C: Motorväg/flerfältsväg med ÅDT < 20000 D: Tvåfältsväg med ÅDT > 5000 E: Tvåfältsväg med ÅDT 2000 5000 F: Tvåfältsväg med ÅDT 250 2000

Analys Variansanalyser (för att se ev signifikanta skillnader mellan länder) Deskriptiva analyser (stapeldiagram mm för jämförelser inom länderna) Klusteranalyser (k-means clustering, metod för att gruppera data)

tsträckor - Danmark

ntal objekt per land och klass Danmark Danmark Region/Klass A B C D E Totalt Nord 1 5 5 5 5 21 Syd 5 5 5 5 5 25 Öst 5 5 5 5 5 25 Totalt 11 15 15 15 15 71

Mätsträckor - Norge

Antal objekt per land och klass Norge orge egion/klass B C D E F Totalt yd 5 4 5 5 5 24 st 5 5 5 5 5 25 äst 3 1 5 5 5 19 itt 2 1 5 5 5 18 ord - - 5 5 5 15 otalt 15 11 25 25 25 101

Mätsträckor - Sverige

ntal objekt per land och klass Sverige amordning med nationella tillståndsmätningar Sverige Region/klass A B C D E F Totalt Syd 0 6 21 8 27 40 102 Väst 2 8 8 5 16 26 65 Öst 0 9 23 4 23 38 97 Stockholm 5 11 6 5 4 11 42 Mitt 0 1 10 5 19 48 83 Nord 0 0 7 0 5 35 47 Totalt 7 35 75 27 94 198 436

Jämförelser mellan Danmark, Norge och Sverige

Retroreflexion Retroreflexion:Ljusheten hos en markering såsom den uppfattas av en fordonsförare när markeringen belyses av fordonets belysning (mcd/m 2 /lx) Beror på materialets fysikaliska egenskaper

Nivå retroreflexion per land (alla linjer)

Nivå retroreflexion Norge Alla linjer Vita linjer Gula linjer

Retroreflexion - torr Differens retro torr Jämförelse (95% KI) Sverige Danmark* 16,5 ± 12,4 Sverige Norge 8,7 ± 11,6 Norge - Danmark 7,9 ± 13,8

Retroreflexion - våt Differens Jämförelse (95% KI) Sverige Danmark* 4,8 ± 2,3 Sverige - Norge* -4,5 ± 3,1 Norge - Danmark* 9,2 ± 3,4

Retroreflexion torr land och klass

Retroreflexion våt land och klass

Retroreflexion torr land och region Andel RL (torr) > 150 mcd/

RL (torr) > 35 mcd/m Retroreflexion våt land och region Andel

Retroreflexion torr - höger kant

Synbarhet Synbarhet:Det avstånd påvilket en markering är synlig för en förare då markeringen belyses av fordonets belysning (m) Synavstånd (m) Beror påretroreflexion och markeringens area, men ocksåpåförarens synförmåga, fordonsbelysningen, trafiksituationen, väggeometrin, m.m.

Relativ synbarhet Modellen för att beräkna synbarhet är under revidering Vi redovisar därför måttet relativ synbarhet Uppmätta värden på markeringens retroreflexion och area Övriga parametrar ersätts av en konstant Relativ synbarhet avser synbarheten i någon betingelse men vi kan inte säga exakt vilken Det vill säga, det är inte relevant att dra slutsatser av de specifika värden som redovisas, utan måttet är avsett att användas för jämförelsermellan till exempel länder eller vägklasser.

Relativ synbarhet höger kant, torr

Relativ preview time (pvt) Preview time:tiden det tar att köra från punkt A till punkt B Synavstånd (m) 90 A B Beror på synavstånd och körhastighet Relativ preview time: beror på relativt synavstånd och skyltad hastighet

Relativ pvt höger kant, torr

Utveckling 2011 2017, Sverige

Sammanfattning Ca 2/3 av vägmarkeringslängden (torra vita markeringar) i alla tre länder har retroreflexion > 130 mcd/m 2 /lx Sverige har något högre retroreflexion-torr än Danmark. Norge mellan Sverige och Danmark. Norge har något högre retroreflexion-våt än Danmark. Sverige mellan Norge och Danmark. Den relativa synbarheten är ungefär densamma i alla tre länder i klass B-D Preview time tenderar att vara högst i Norge, p g a lägre hastigheter Skillnader mellan regioner mer om detta i rapporten