Kontakter har tagits i Kanada med hjälp av agr. dr. Bengt Nilsson som arbetat bland annat för SW i Kanada.

Reseberättelse Anslagsnummer: Gff-1405-BJÖ Albin Gunnarson Svensk Raps AB Boberg Haga 590 33 Borensberg albin@svenskraps.se Resebidrag till studieresa till Kanada Juli 2007. Syfte med resan: I Sverige är fördelningen mellan höst- och vårraps cirka 50/50 sett på några år tillbaka. Båda grödorna måste finna nya odlingsområden i Sverige. I exempelvis Tyskland finns mycket information om höstraps. Vårraps odlas i princip bara i Sverige och i Kanada. Därför är det ibland svårare att utveckla kunskapen om våroljeväxtodling i Sverige. Få odlingstekniska framsteg har gjorts i våroljeväxtodlingen bortsett från förädling under senare år. Önskan var att kunna genomföra en studieresa till Kanada för att studera våroljeväxtodling och bringa ny kunskap till den svenska odlarkåren. I Kanada finns genom bland annat Canola Councils försorg ett mycket stort kunnande om våroljeväxtodling och ett stort försöksmaterial på odlingsteknik. Detta vill jag ta del utav. Målet med resan är att till Sverige medföra odlingsteknisk och växt- och produktförädlingsteknisk information. Kontakter har tagits i Kanada med hjälp av agr. dr. Bengt Nilsson som arbetat bland annat för SW i Kanada. Inledning Den 3 juli anlände undertecknad till Edmonton Airport, Alberta, Canada. Detta är en reseberättelse skriven som i dagboksform samtidigt som den gör djupdykningar i form av texter som jag använt i artiklar till Svensk Frötidning. Redan under inflygningen till Edmonton Airport den 3 juli sågs enorma arealer oljeväxter i begynnande blom. Dock från luften förvånansvärt ojämna fält vilket snart skulle visa sig vara sviterna av en ovanligt sen och regnig vår vilket resulterat i 3-4 veckors försenad sådd. Från flygplatsen gick sedan resan snabbt med buss till ett närbeläget hotell för att snabbt vila upp sig, anpassa sig till tidsomställning och förbereda resans första studiedag. 4 juli Den 4 juli besöktes Lantbrukare Kevin Bender tillsammans med Dr. Neil Harker från Lacombe, Agriculture and Agri-Food Canada. Kevin Bender var en av 12 lantbrukare som

ingick i delstatens lokala representation av lantbrukare i Alberta Canola Producers Commission. Utdrag ur Svensk Frötidning nummer 2 2008 Kanadensisk GMO-raps för hela slanten Nästan 90 procent av Kanadas cirka 6 miljoner hektar raps är genmodifierade. Det är uteslutande herbicidtoleranta egenskaper som tillförts plantan med hjälp av genmodifiering. Exempelvis tolerans mot glyfosat (Roundup m.fl.) samt glyfosinatammonium (Basta). Systemen benämns Roundup Ready (RR) och Liberty Link. Vad innebär detta för möjligheter och problem för den kanadensiske oljeväxtodlaren? I delstaten Alberta på västra delen av den kanadensiska prärien finns lantbrukare Kevin Bender. Gården ligger strax utanför Edmonton på gränsen mellan de vegetationsområden som benämns kort säsong och mellan säsong. Kevin är en av 12 lantbrukare som ingår i delstatens lokala representation av lantbrukare i Alberta Canola Producers Commission, Albertas oljeväxtodlareförening. Av gårdens 1540 hektar odlas 600 hektar med oljeväxter. Genmodifierad raps introducerades i Kanada 1996 men hos Kevin började man först långt senare att odla herbicidtolerant raps som annars sedan många år är helt dominerande i Kanada. Att Kevin valde att först långt in på 2000-talet börja odla GM raps beror på att växtföljderna i Kanada är extremt korta. Man kan bara odla vårsäd och flyghavre är dominerande ogräs vilket lämnar i princip fyra grödor att odla i Alberta, vårvete, korn, raps och ärtor. Lin och havre förekommer dock i viss omfattning. I dessa som i alla Kanadensiska odlingssystem är glyfosat en viktig ingrediens. En sprutning på våren före sådd rensar upp mot spillsäd och flertalet ogräs då annars mekanisk jordbearbetning är ganska liten. Efter sådd sprutas ofta bara mot flyghavre i grödan. Behovet av glyfosat är så stort att många väljer bort odling av RR-raps då medvetenheten över herbicidresistens är mycket stor och att växtföljderna är så korta. Raps återkommer ofta vart tredje år. Därför har Kevin hållit sig kvar till konventionell odling tills nyligen vilket är väldigt ovanligt. Nu odlas en mindre areal med RR-sorter på gården medan däremot Liberty Link sorter dominerar vilka företrädesvis kommer från Bayer och InVigor programmet. InVigor är vårrapshybrider. Hybrider sägs tåla torka och väta bättre än konventionell raps. Liberty Link tillåter också användning av Roundup mot arvraps i efterföljande grödor vilket är viktigt och kostnadseffektivt. Kevin valde att odla GM grödor när konkurrenskraftiga sorter ur Liberty Linkprogrammet blev tillgängliga på marknaden samtidigt som han då kände att han fortfarande kunde lita till glyfost på andra platser i växtföljden. Medelskörden av vårraps är hos Kevin Bender är cirka 1600 kilo per hektar. - Tack var de herbicidtoleranta sorter i kombination med vårrapshybrider har jag höjt avkastningen med 50 procent trots att vegetationsperioden för raps bara är 115 dagar i området, menar Kevin Bender. Slut utdrag SFT

Kvällen avslutades med middag hemma hos familjen Harker. Familjen är djupt troende Mormoner. Flickorna hade många frågor om Europa till vilket de ville resa på sin obligatoriska missionärsresa. 5 Juli Denna dag skulle ägnas åt att besöka försöken i anslutning till Lacombe. I samband med detta skulle en kringresande delegation från Canola Council som finansierar en stor del av rapsförsöken besöka stationen. Innan bussen med deltagarna från Canola Council anlände besiktigade Mr Harker och jag stationens maskinpark i form av försöksmaskiner. Utmärkande för detta var att man på ett framgångsrikt sätt kunnat bygga om äldre jordbruksmaskiner till försöksmaskiner. På detta sätt menade man att man genomförde försök mer verklighetsnära. Därefter spenderade jag en timme med forskaren Kelly Turkington som arbetar med Phoma i Kanada. Mr Turkington berättade om sin forskning och vi kom vidare in på gronigsstörande patogener. Turkington överlämnade ett publicerat arbetet som han deltagit i där man visade sig ha sökt efter groningsstörande patogener precis som vi själva gör i Sverige i samband med ett projekt delvis finansierat av Stiftelsen Svensk Oljeväxtforsking utfört vid SLU. Neil Harker redogjorde sedan för sin forskning kring herbicidresistens. Det konstaterades att resistens i grupp 1 mot flyghavre är ett problem. Det berör substanser som exempelvis Cykloxidim och Kletodim. Därefter kom Syngenta på ett snabbt besök där jag deltog i ett möte mellan Syngenta och Mr Harker gällande utbildningsprojekt för lantbrukare i syfte att lokalisera och motverka resistensproblematik. Slutligen anlände bussen med folket från Canola Council. Vi besökte ett flertal försök såsom ogräsförsök (flyghavre), sortförsök, gödslingsförsök och växtföljdsförsök. Dagen blev mycket intressant där effekter av utebliven flyghavrebekämpning, reducerad gödsling och framför allt odlingsintensitet studerades. Konklusionen var att vårraps i Kanada ger bäst netto med full kvävegiva i kombination med full flyghavre bekämpning på ogräsbemängda fält. Detta faktum hade jag hört Mr Harker berätta om tidigare på ett mycket intressant föredrag på rapskongressen i Kina våren 2007. Negativa effekter av att odla raps efter raps har inte kunnat påvisas då sjukdomar som Phoma, Klumprot eller Verticillium är sällsynta eller obefintliga. Klumprotsjuka var den sjukdom man var mest bekymrad över. Sjukdomen har lokaliserats bland annat norr om Edmonton. Dagen avslutades med BBQ ihop med Canola Council. Där knöts flera nya kontakter inför resans fortsättning. 6 Juli Lite längre söderut i Alberta strax norr om Calgary bor en annan av styrelseledamöterna i Alberta Canola Producers Comission. Lantbrukare Glenn Sawyer driver jordbruk ihop med sin son på cirka 1500 hektar. Oljeväxter tar även här en betydande del av arealen i anspråk. Sawyers har sedan länge odlat RR-raps och har inte märkt några problem med resistenta ogräs. 2007 odlades ungefär hälften av oljeväxtarealen med Liberty Link och andra hälften med RR. Flera sorter odlas av varje typ, dock är samtliga hybrider valda med omsorg efter olika mognadstidpunkt. Detta beror på att man vill sprida trösktidpunkterna.

Glenn menar precis som Kevin att RR- och Liberty Link-hybrider kraftigt har ökat möjligheterna till bättre skördar. Han ser inga nackdelar med att ha gått över till RR och Liberty Link. Ogräskontrollen är så nära 100 procent man kan komma. Glenn förevisade sina odlingar, spannmålshantering och maskinpark. En liten men modern maskinpark med stordragare från Case IH Steiger och egen lastbil. Besöket hos Glenn Sawyer arrangerades av mig själv via mina kanadensiska kontakter. En vecka före avresan till Kanada kostaterades att en personlig vän till min familj arbetade på en annan farm i närheten med nötkreatur. Besöket hos Sawyer kom att bli träffpunkten med Gustav Sturesson, Fogdegården Hogstad, som varit i Kanada ett halvår. Gustavs föräldrar var också i Kanada på besök Tillsammans med Sawyers och fam Sturesson spenderades eftermiddagen på Sawyers gård med mat och samtal om kanadensisk och svensk lantbrukar kultur. Mrs Sawers berättade om hur hennes farfar var nybyggare i området och hur hon föreställde sig prärien befolkad av indianer och Bison. Sawyers berättade också om den fulla acceptans som idag fanns för GMO i Nordamerika och hur man hade svårt att ta till sig det europeiska motståndet mot GMO samtidigt som världen svälter. Utdrag ur Svensk Frötidning nummer 2 2008 Kanadensisk GMO-raps för hela slanten Trots att ogräskontrollen är så fullständig är det förvånande för en svensk att stiga in i ett kanadensiskt oljeväxtfält fullt av insekter. I Kanada finns nämligen inga rapsbaggar. Det betyder att man endast i undantagsfall sprutar mot insekter. Därför syns rikligt med fjärilar, bin, sländor och andra små flygande individer som vi i Europa också skulle ha i våra rapsfält om vi inte tvingats bekämpa glupska rapsbaggar. Optimal såtid är slutet av April. Tvingas man att så ända fram i mitten av maj riskerar man sänkt avkastning med omkring 20 procent. 2007-års sena sådd i slutet av maj krävde att september skulle bli frostfri vilket inte blev fallet. Således blev en hel del raps inte skördad till annat än till ensilage för delstatens nötkreatur. Tidigare talade man om att jordtemperaturen skulle vara så hög som 12 grader Celsius vid sådd. Numera är rådet att så så tidigt som möjligt vilket både Glenn och Kevin eftersträvar. Detta är en effekt av herbicidtoleransen och annan växtskyddsstrategi då annars ogräskonkurrens är största problemet vid tidig sådd. Den tidiga sådden i kombination med 100 procent ogräskontroll genom användning av Roundup eller Liberty är en stor framgångsfaktor för högre skörd. Förr odlades alltid raps på de allra bästa jordarna i Kanada. Idag har rapsen blivit en upprensningsgröda som tillåter Liberty- eller Roundupbehandling på ogräsbemängda fält. Mellan åren 1986-1996 låg medelskörden still enligt data från Canola Council. Gör man sedan samma beräkning från 1997-2007 har medelskörden stigit med mellan 20-25 kilo per hektar och år. Alltså har förflyttningen till sämre jordar till trots avkastningen stigit med hjälp av RR och Liberty Link i kombination med hybridsorter. Man skulle kunna tro att rapsens förfruktsvärde är stort i Kanada precis som i Europa, främst då ur växtföljdssynpunkt. Så anser man det inte vara. Fördelen är i stället att rapsen blivit vad vi skulle kalla trädesgröda, en effekt av herbicidtoleransen.

370 g aktiv substans glyfosat per hektar sprutas en till två gånger i rapsen. Detta motsvarar totalt 0,95-1,8 liter per hektar av en svensk 360 g glyfosatprodukt (jämför med 4 liter glyfosat vid bladdödning av svenska oljeväxter eller trädesbrott). Anledningen till dubbelbehandling är att rapsen i dagsläget inte tål mer glyfosat åt gången. Dock börjar snart Dekalb (Monsanto) att introducera sorter med en högre tolerans mot glyfosat och tolerans mot senare behandlingstidpunkter. Både Roundup och Liberty har sina svagheter. Roundup-behandling måste ibland utföras som dubbelbehandling men Liberty verkar något mera bredverkande samtidigt som Liberty är betydligt svagare på flyghavre vilket är ett av de alvarligaste ogräsen. Därför blandar man Liberty med en låg dos Select där flyghavre är ett stort problem. Med svenska mått är flyghavre ett stort problem i alla fält men inte ur kanadensisk synvinkel. Spillraps i efterföljande gröda sprutas bort med en sulfonylurea i spannmål. Om rapsen måste bladdödas görs detta med Reglone. Slut utdrag SFT Genom odling av Liberty Link betalas royalty till sortägaren via utsädet men även via ogräsmedlet Liberty. Liberty generica föreföll vara liten varför var oklart. Både utsäde och herbicid härstammar från Bayer. När det gäller Roundup betalas royalty till sortföreträdaren vilka kan vara flera än Monsanto. Samtidigt har Monsanto patent på RR vilket genererar royalty från alla som begagnar sig av RR i sin förädling. Roundup är betydligt billigare än Liberty. Trots utsädesavgifter och försäljning av glyfosat har Monsanto ett domstolsbeslut på att kunna ta ut ytterligare $15 per acre odlad raps med RR egenskaper. Detta system skapar mycket stor irritation bland lantbrukarna. Åsikten kan citeras som Varför skall man betala $15 för RR egenskaper till Monsanto när man köpt av exempelvis utsäde från DuPont? 7 Juli Större delen av dagen tillbringades på Calgary Stampede. Canola Council hade gett mig en fribiljett och en inbjudan till montern. Montern förevisades av lokala företrädare. I montern fanns en dragster driven på RME, ett uppbyggt kök där man visar hur man kan använda rapsolja, samt en lekhörna för barn där barnen kunde köra jordbruksredskap i en sandlåda där sanden var utbytt mot rapsfrö. GMO-frö så klart! På mässan förekom även rodeo, maskinexpo, häst och nötkreatursutställning och en mängd olika shower med framför allt olika grenar i djurhantering. Mässan besöktes tillsammans med fam Sturesson med Gustav som guide. 8-9 Juli Lördag förmiddag besöktes nötbesättningen där Gustav Sturesson arbetade. Driften var under uppbyggnad och marken nyköpt. Driften skedde i form av ranchdrift med mindre ligghallar och utfodring med spannmål och ensilage. Mycket nybyggnation förekom. Största intrycket var hur enkelt man bygger. I Sverige bygger vi inomhus. I Kanada bygger man så få hus som möjligt trots att man har massor av snö på vintern, blåst och rejält kallt. Lördag och Söndag tillbringades sedan på resa i Klippiga bergens nationalpark. Vi besökte Banff och övernattade i Lake Louise, orter kända från Olympiska spelen 1988 samt bland annat Alpina världscupen.

10 Juli Tidigt på morgonen fick jag skjuts till flygplatsen i Calgary. Därifrån flög jag till Saskatoon i Saskatchewan. Denna dag var ett möte med Flexicoil inbokat. Flexicoil ingår i Case New Holland-koncernen och tillverkar såmaskiner och kultivatorer. Värd för besöket var Trevor Rempel. Trevor var säljare mot Östeuropa, en utpräglad säljartyp. Jag var mest intresserad av fröplacering och billsystem gällande raps. Fick i stället inrikta mig mot att diskutera stora maskiner och maskinlösningar. Besöket varade en timme, resans minst givande besök. Resten av dagen fick ägnas åt sightseeing i Saskatoon. 11 Juli Nu var det dags för ny försöksresa på en liten station som kallades Scott. På morgonen plockades jag upp av Jim Bessel, Canola Council, som jag stiftat bekantskap med på rapskongressen i Kina samt på Lacombe. Resan från Saskatoon till Scott tog nästan 3 timmar. Gott om tid för att prata oljeväxter i bilen. På Scott visades fina försök med raps men även annan vårsäd och nischgrödor. En mycket trevlig dag där tyngdpunkt låg på utsädesmängdsförsök, skadeinsekter och växtföljdsförsök och biodiesel. Störst intryck gjorde växtföljdsförsöken med vete, raps och ärtor. Kontinuerlig ärtodling hade havererat efter hela 10 år. Inte på grund av sjukdomar utan på grund av Snärjmåra som tagit över odlingsytan helt och hållet. Högst skörd av odlingssystemen gav Vårraps-Vårvete-Ärt. Vårraps vart annat år med en sort som heter Westar sänkte skörden med 20 %. Westar ansågs som en känslig sort varför den var intressant att studera i sådana här försök. Vid odling varje år fick man 50 % skörd med samma sort. Odlades däremot en vårrapshybrid fick man endast 20 % lägre skörd vid odling vart annat år. Om raps odlas på spill efter en vårrapshybrid fick man c:a 125 kg/ha lägre skörd än den riktiga hybriden. Uppskattningsvis ett tapp på mellan 10-15 %. Intensiv rapsodling ökar trycket på Phoma. Vid besökstillfället syntes Phoma i rutorna med Westar och kontinuerlig rapsodling med hybrid. Fungicidbehandling mot Phoma anses dock ännu inte vara lönsamt. En annan frågeställning har varit att en hög skörd av en hybrid skulle sänka efterkommande vårveteskörd. Så är inte fallet. Slutligen visades några nischgrödor i form av bland annat vicker och någon slags blomma typ ringblomma eller liknande. Blomman kallades Calendula. Tanken med denna växt var att producera terpentin. Marknadspotentialen för denna blomma ansågs vara 400000 ha. 12 Juli Denna dag var planerad till att besöka en av Kanadas största crushinganläggning strax utanför Saskatoon. Jag började med att hämta en hyrbil på flygplatsen för att sedan åka ut till Cargills anläggning för att fortsätta veckan mot Winnipeg. Mitt besök var arrangerat på så sätt att jag fick delta i en marknadsintroduktion/lansering av ett nytt samarbetsprojekt mellan Cargill och Bayer för produktion av högoljesyra raps. En kvalité som ger mindre transfetter vid upphettning. McDonalds var köpare av oljan till sina restauranger i USA och delvis Kanada.

Sorterna för odling av raps med dessa egenskaper kallades Invigor helth. Invigor är varumärket för sorter från Bayer. På mötet deltog representanter från Bayer, Cargill och McDonalds tillsammans med c:a 300 lantbrukare från hela delstaten. Kanada sägs leda marknaden för oljekvalitéer mot transfetter. Marknaden finns i USA. Delstaten New York kräver 0 % TFA (Trans Fatty Acid) och Washington väntas följa efter inom kort. Detta har medfört att gamla typens oljor av Sojablandningar utgått. Marknaden för rapsolja med högoljesyra växer med 35-40 % per år och kommer fortsätta så ett tag framöver. Först 2012-2013 väntas soja med samma oljeegenskaper kunna komma ut på marknaden. McDonalds har 30000 restauranger i USA som vill ha denna oljekvalité av rapsolja. Oljan används i 8-10 dagar på en restaurang med en öppettid på 18-24 timmar. 50 % av oljan kan återanvändas, som jag fattar det till humankonsumtion. Efterfrågan i USA väntas bli så stor att merparten av kanadensisk rapsareal skulle kunna odlas med dessa oljeegenskaper. Man var mycket tydlig på att högoljesyra för humankonsumtion var konceptet framöver. RME och energi var något som EU kunde hålla på med med hjälp av politiska ingrepp i marknaden. RME från raps sågs inte som gångbart i Amerika. Jag gavs tillfälle att samtala med odlingskonsulenter från Cargill, lantbrukare och firmarepresentanter. Vi såg på sort och växtskyddsförsök. Dagen avslutades för min del med en specialinbjudan till rundvandring i fabriken tillsammans med 6 representanter för Bayer och förädlingsprogrammet Invigor. Slutligen åkte jag vidare med hyrbilen för övernattning i Regina. 13 Juli Denna dag var det dags för ett nytt besök hos en såmaskinstillverkare. Öster om Regina ligger en liten ort som heter Langbank. Här finns såmaskinstillverkaren Seed Hawk. Sedan 2006 är svenska Väderstadverken delägare med 49 % i bolaget. Grundaren Pat Beaujot tog emot och visade företaget, produkterna och såteknikförsök med raps. Särskild vikt lades vid att studera uppkomsteffekter av Seed Hawks eget billsystem och med olika billspetsar. Billen verkar särskilt lämpat på torra jordar. Såmaskinen arbeter med ett för Svenska förhållanden lite vidare radavstånd där konceptet egentligen bygger på att bearbeta så lite som möjligt mellan raderna men destå mer i raden. Samtidigt som billen bearbetar jorden placeras gödsel något djupare strax vid sidan om. Därefter följer ett kraftigt packarhjul som packar kring fröet för att säkerställa fukt. Pat visade flera intressanta försök där vi kunde titta på frö- och gödselplacering. Företaget som är 15 år visar stora likheter med Väderstad verken. Vid besöket pågår ett bygge för fullt för att göra nya fabriksytor för produktionen mot Östeuropa. Intrycken från Seed Hawk har diskuterats med Väderstad Verken i Sverige och med Institutionen för Markvetenskap vid SLU med tanke på vårrapssådd under problematiska förhållanden i Sverige med torka eller skorpa. Pat avslutar besöket med att ge mig semestertips inför helgen.

14-15 Juli Även denna helg spenderas i en nationalpark. Denna gång Riding Mountain. Vägen dit går över Stockholm. Ingen jag träffar pratar Svenska. Däremot finns gravar efter Harald Sundberg, Erik och Ebba Eriksson, Sara Eriksson med flera. Samtliga döda på 60- och 70- talet. Stenbergs Avenue, Eriksson Street och Forslund Street går genom den lilla byn. I nationalparken åker jag på eget viltsafari med hyrbilen. Ser en gigantisk älgtjur till storleken men med små horn, Bison samt rådjur med svans som möjligen kan vara en mindre variant av vitsvanshjort. Bada kan man inte göra om man är rädd för Swimmers itsch, en slags klåda orsakad av ett litet vattendjur. Om man får Swimmers itch skall man bada i ett badkar fyllt av vatten med bakpulver. Jag hade ingen lust att bada i bakpulver, trots värmen avstår jag badet. Vill inte riskera att missa resans två sista möten. 16 Juli På Lacombe för drygt en vecka sedan fick jag kontakt med Derwyn Hammond. Derwyn jobbar som lokal representant för Canola Council i Manitoba. Derwyn har ordnat ett möte på Ag Canadas anläggning i Brandon. Här utförs statligt försöksarbete precis som på Lacombe. Under några timmar tittar vi på kväve och ogräsförsök tillsammans med forskaren R. Byron Irvine. Mr Irvine jobbar mycket med kväve, man har börjat att studera något som liknar Yara N-sensor. Byron visar också försök mot Sclerotinia där man sprutat med bakterien Coniothyrium minitrans, även känt som Contans i Sverige. Man är fortfarande på försöksstadiet och osäker på effekterna. Ett annat försök är med efterföljande grödor till vårraps. Byron verkar mycket förvånad över att man ser höjda vårveteskördar efter odling av vårraps. Jag berättar om våra Svenska erfarenheter och Börje Lindens arbete som han gjort åt oss på Svensk Raps. Jag hjälper Byron att komma i kontakt med Börje. Resten av dagen åker jag runt med Derwyn för att tömma feromonfällor där man fångat fjärilar från den skadliga larven Bertha Armyworm, Mamestra configurata, närmast att likna som Skandinavisk Kålfly. Att fånga fjärilarna ingår i ett nationellt varningssystem. Fågsterna är normala. Skulle de vara höga utgår en regional bekämpningsrekommendation. Insekter som Kålfly är bara ett exempel på vad vi inte eller sällan finner i Svenska fält då vi normalt sprutar pyretroider mot rapsbaggar. Vi besöker flera odlingar, stannar på vägen för att se något sortförsök som vi passerar samt besöker av egen intresse några linodlingar. På kvällen åker jag vidare in till Winnipeg och tar in på hotellet mitt i stan på gångavstånd till finanskvarteren där morgondagens besök skall ske. 17 Juli

Förmiddagen spenderas i Winnipeg för att först hitta till rätt skyskrapa där spannmålsbörsen finns. Därefter några timmars sightseeing. Klockan halv tre är det dags för möte med William Hill på Winnipeg Commodity Excahnge. Utdrag ur Svensk Frötidning nummer 7 2007 Här sätts priset på raps Rapspriset sätts i Commodity Exchange Tower på 360:e gatan i centrala Winnipeg, Kanada. Här finns Winnipeg Commodity Excange, WCE, där 19 personer arbetar med att administrera världsmarknadspriset på raps samt ombesörja handeln med kanadensiska kontrakt för korn och vete. Sedan 1887 öppnade WCE dörrarna i Kanada och har i över 100 år varit mötespunkten för marknadsaktörer som sätter priser och hanterar risker när det gäller spannmålsaffärer. En spannmålsbörs som alla andra börser i världen är en mötesplats för handlare. Börsen själv varken köper eller säljer utan ser endast till att tillhandahålla regler och möjlighet för standardiserad handel med varor. VD sedan några månader på WCE är Will Hill. Han berättar entusiastiskt för Svensk Frötidning om vägen till dagens spannmålsbörs: - Under börsens över 100 åriga historia har fler varor än dagens raps, korn och vete handlats. Exempelvis havre, lin, ärtor och guld. WCE är ett aktiebolag och ägs av Intercontinental Exchange vilka äger flera råvarubörser runt om i världen. Fram till den 20 december 2004 var verksamheten i WCE livlig med ett traditionellt golv av olikfärgade och mönstrade kavajprydda handlare. Numera är den dock helt elektronisk. Under 2007 omsätts cirka 3 miljoner kontrakt om ett totalt värde på cirka 120 miljarder svenska kronor. Varje enskilt rapskontrakt är på 20 ton, cirka 85 procent av omsättningen härstammar från raps. Omsättningen är en bråkdel av vad som omsätts på OMX Nordic Excange. Inte desto mindre har WCE mycket stor betydelse för priset på oljeväxter. Idag är omsättningen av oljeväxtkontrakt på WCE 10 gånger större än på Matif-börsen i Frankrike. Av den totala omsättningen på WCE kommer bara 1-2 procent från bönder. De kan normalt inte handla direkt på börsen utan måste verka genom ett ombud, precis som man i Sverige handlar aktier på börsen via en fondkommissionär (Bank). Genom en av WCEs medlemmar, exempelvis en spannmålshandlare, kan lantbrukare ta position på börsen. Den absolut största handeln av oljeväxter står Crushingindustrin för följt av kanadensiska spannmålshandlare. Men även handlare från Japan, Pakistan, Kina, Bangladesh, Australien, USA, Mexico och Europa förekommer. Störst internationell handel sker från Japan och USA. Att internationell handel förekommer i ganska stor omfattning beror på att 50-60 procent av den kanadensiska produktionen av rapsolja och rapsmjöl exporteras. Det finns dock i dagsläget inga direka kontrakt för olja och mjöl på WCE. I stället används kontrakt för oljaoch sojamjöl från Chicagobörsen som substitut.

Vad består marknaden på WCE av? Förr fanns bara handlare av kommersiell typ på WCE, exempelvis spannmålshandlare och crushingindustri. Idag står den kommersiella handeln bara för 45 procent av omsättningen på WCE. En tydlig förändring märktes när IT-bubblan sprack, en förändring som blev än starkare efter den 11 september 2001. Efter bubblan och attackerna sågs råvaror som mer säkra placeringar än aktier. Spannmål och oljeväxter tillsammans med andra råvaror väckte placerarnas intresse. Daytraders, hedgefonder, pensionsfonder och institutionella placerare gjorde intåg på WCE. Idag står Daytraders för 25 procent av handeln och resterande 30 procent handlas av hedgefonder och pensionsfonder. Med andra ord ett betydligt större spekulativt inslag än tidigare. Detta kan vara en av orsakerna till att vi idag ser ett mer rörligt spannmålspris. Att bara 1-2 procent av handeln görs av lantbrukare anser Will Hill är en ren generationsfråga. Börsen kommer att få större intresse bland lantbrukarna i takt med en ny generation och mer rörligt pris. Will spår att om 10-15 år kommer kanadensiska lantbrukare att göra all sin handel på Internet då blir genast verktygen på WCE mer tillgängliga. Majoriteten av handeln med raps sker under oktober-maj med en topp efter den kanadensiska skörden i oktober fram till jul. Därefter är handeln ganska lugn fram till mars då spekulationer kring den nya skörden tar fart i samband med sådd. Under juli-augusti är handeln till största delen påverkad av vädret för att sedan åter påverkas av skördad volym i oktober. Priserna som skapas på WCE förmedlas direkt via WCE tradingscreener som finns ute hos börsens medlemmar. Bloomberg och Reuters visar ett fördröjt pris precis som på www.wce.ca hemsida. Vilken betydelse har då WCE på den europeiska oljeväxmarknaden? Will Hill hävdar att EUs subventionerade jordbrukspolitik döljer prisbehovet vilket i sin tur minskar efterfråga på börsens tjänster. Vissa europeiska råvarubörser, bland annat London ökar dock volymerna vilket gynnar prissättningen, man får en bättre transparans i priset. Handeln på Matif, som i ett globalt perspektiv är ganska liten, ger ett bra europeiskt pris men har svårt att verkligen återspegla ett världsmarknadspris. Vi har således en bit kvar tills den Svenske bonden kan utnyttja alla rörelser på en rörlig världsmarknad för raps. Slut utdrag SFT William Hill genomförde ett mycket givande och intressant besök. Trots att det inte finns något mer att se än en dataskärm var besöket mycket intressant. Kvällen agnades åt packning för hemfärd mot Sverige 18 Juli Strax efter lunch skulle planet lyft från Winnipeg. Vi blev rejält försenade, efter ombokningar i Chicago och flyg via London kom jag sedan hem på eftermiddagen den 19 Juli 8 timmar försenad. Kontakter Följande personer i kronologisk ordning har jag besökt och diskuterat mina frågeställningar med. K. Neil Harker Prof. Malherbologiste AAFC (Agriculture and Agri-Food Canada),

Lacombe Kevin Bender Lantbrukare ACPC (Alberta Canola Producers Commission), Edmonton T.K (Kelly) Turkington Malherbologiste AAFC, Lacombe Ed Thiessen Technical Crop M Syngenta, Edmonton John O Donovan Ph. D Reserch Scientist AAFC, Lacombe Glenn Sawyer Lantbrukare ACPC, Calgary Trevor Rempel Flexicoil, Saskatoon 306-934-3500 Jim Bessel Konsulent Canola Council, Saskatoon Blain Duncan Konsulent Cargill, Clavet, Saskatoon Pat Beaujot President Seed Hawk, Langbank Gerald Zatylny Sales & Market M Seed Hawk, Langbank Derwyn Hammond Konsulent Canola Council, Brandon R. Byron Irvine Ph.D Integr. Agric. M. AAFC, Brandon William Hill Senior Vice Pres. Winnipeg Commodity Excahnge. Därtill kommer ett stort antal människor jag träffat på försöksresor och möten med vilka jag sammanstött och diskuterat men tyvärr inte kan redogöra för namnen korrekt. Slutord Denna resa har varit fantastiskt givande för mig och mitt arbete med Svensk oljeväxtodling. Det har funnits gott om tid för det mesta även om jag har varit tvungen att tacka nej till några lokala gårdsbesök med kontakter jag fått utmed resans väg. Många nya uppslag har tagits om hand för tillämpning och undersökningar under Svenska förhållanden. Särskilt kan nämnas följande Erfarenheter från undersökningar av groningsstörande patogener via Kelly Turkington till Sadhna Ahlström vid SLU. Kanadensiska erfarenheter vid sortprovning av vårrapshybrider jämfört med linjesorter. Tankar och idéer kring rapssådd med SeedHawk och diskussioner med Väderstad och Institutionen för Markveteskap vid SLU. Detta har bland annat lett till en försöksmässig pilotstudie våren 2008. Ökad marknadskännedom om handeln med raps Erfarenheter från flerårig odling av herbicidtolerant raps. Materialet och de kontakter jag har med mig hem kommer att kunna användas under flera år framöver i utvecklandet av Svensk oljeväxtodling. Jag anser att resultatet mer än väl stämmer överens med de syften själv haft med resan. Slutligen några tankar om GMO Får då en kanadensisk oljeväxtodlare högre täckningsbidrag på att välja RR eller Liberty Link? Om man ser till priset på oljeväxtfrö finns idag en premie i Europa för GMO-frihet. Värdet på denna premie varierar starkt och är i skrivande stund nere i 8 öre per kilo. I Kanada finns inga premier trots att det finns konventionella sorter att välja att odla. Således är priset för den kanadensiske odlaren som odlar GMO eller inte egalt. Skörden stiger med bättre ogräskontroll. Priset på växtskyddsmedel är ganska jämförbart med Sverige. Vad händer då med ändrat odlingskoncept?

Den som väljer att spruta mot örtogräs med Butisan får tack vare skördeökningen ett förbättrat odlingsnetto med drygt 400 kronor med per hektar jämfört med den som inte sprutar örtogräs. Väljer man i stället som den kanadensiske bonden att köpa dyrare utsäde med RR-egenskaper sjunker kostnaden för ogräsbekämpning radikalt. Täckningsbidraget ökar med drygt 1100 kronor jämfört mot obehandlat eller knappt 700 kronor per hektar jämfört med Butisanbehandlat. Hänsyn till någon eventuell premie för GMO-frihet är inte tagen då jämförelsen avser att spegla ett kanadensiskt koncept. Således tycks den Kanadensiske vårrapsodlaren ha förbättrat sin odlingsäkerhet ur ogrässynpunkt och fått bättre betalt i och med högre skörd och full acceptans på marknaden. Den svenske oljeväxtodlaren tjänar visserligen en slant på sin GMO-frihet idag. En premie som inte hade funnits om inte Kanada tillåtit GMO. Denna premie ser dock inte ut att väga upp kostnaden för dyrare ogrässtrategier och sämre ogräskontroll. Redovisning och spridning av erfarenheter Fakta från resan är redovisat i artiklar i Svensk Frötidning. Nummer 7 2007. Här sätts priset på raps Nummer 2 2008 Kanadensisk GMO-raps för hela slanten Artiklarna finns i sin helhet med bilder på www.svenskraps.se Vidare har reseberättelser hållits för bland annat Styrelsen i Svensk Raps AB, Styrelsen i Södra Sveriges För och oljeväxtodlare och på Lantmännen, division Växtodlings julavslutning 2007. Stort tack till Stiftelsen Hugo och Emma Björkmans minnesfond och Jacob Bennets fond. Boberg våren 2008 Albin Gunnarsson