Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.
Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.
Mätmetoder - gasformiga föroreningar
PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. Mäta luftmiljö 1000 gasformiga föroreningar 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO2 Koldioxid, CO 2 900 800 700 600 500 400 pm CO2 2003-11-25 00:00:00 2003-11-26 00:00:00 2003-11-27 00:00:00 2003-11-28 00:00:00 2003-11-29 00:00:00 2003-11-30 00:00:00 2003-12-01 00:00:00
1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO2 1000 900 800 700 600 500 pm CO2 2003-11-27 08:00:00 2003-11-27 12:00:00 2003-11-27 16:00:00
1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO2 1000 900 800 700 Inandad CO 3,3 % 5,4 % 7,5 % 600 Andnöd Huvudvärk Rastlöshet 500 pm CO2 Värmesensationer Osepicifik yrsel Svettning Synrubbningar 2003-11-27 2003-11-27 2003-11-27 Stickande 08:00:00känsla i extremiteterna 12:00:00 16:00:00 Förvirring 7 13 3 80 50 33 23 20 20 20 17 Symtomfrekvens (%) vid akut exponering för CO 2 i luft (OSHA www.cdc.gov )
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnad, där problem antas med lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnad, där problem antas med lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC
VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnad, där problem antas med lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC
Varje topp i gaskromatogrammet t motsvarar ett flyktigt organiskt ämne, (ibland flera ämnen) avgående från det provade materialet toppens storlek står i relation till mängden av avgivet ämne. Observera tidpunkt endast anger förfluten tid från analysens start.
VOC-nivåer i skola Ämne 1 2 2 2 3 (mg/kbm) A: B: C: (med / utan) -ventilation Bensen 1,5 0,00024 0,00025 0,00015 0.033 / 0,086 Toluen 200 0,00074 0,00074 0,00033 2,913 / 5,650 Summa-Xylen 200 0,00050 0,00057 0,00023 0,530 / 0,920 Etylbensen 200 0,00013 0,00013 0,00006 0,132 / 0,200 n-heptan 800 0,00013 0,00014 0,00007 0,004 / 0,047 n-oktan 900 0,00024 0,00032 0,00014 - / 0,154 n-nonan 800 0,00015 0,00027 0,094 0,015 Bensaldehyd - - 0,00017 0,00012 - Trimetylbensen 120 0,00082 0,00007 - - Acetofenon - 0,00007 0,00009 0,00005 - Kolumn: 1: Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling AFS 2005:17, Hygieniska gränsvärden. 2: Mätningar på skola, avd: A, B, C 3: Rapporten Luftkvalitet i en billackeringsverkstad (M Olsson, Chalmers Tekniska Högskola 1995).
Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)
Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)
Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)
Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)
Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)
Myc-Tech MVOC mikrobiellt producerade flyktiga organiska ämnen. Mikroorganismer såsom mögel och bakterier producerar ämnen som kan tillföras inomhusluften.
Mätmetoder - partikulära föroreningar
partikulära föroreningar / m 3 luft Intervall: 0,1 20 µm Vår bedömning intressant: 5,0 & 10,0 µm Konstaterat bär på hälsonegativa agenser
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor [3] Mäta luftmiljö 3) Alsmo T, Holmberg S (2007) Sick buildings or not: Indoor air quality and health problems in schools, Fluid and Climate Technology, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet och undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska och tillfälliga effekter på lung-funktionen hos barn och vuxna 4) Mängden skadliga partiklar i luften måste minska, faktablad 2003:02, Länsstyrelsen i Stockholms län
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor [3] Mäta luftmiljö 3) Alsmo T, Holmberg S (2007) Sick buildings or not: Indoor air quality and health problems in schools, Fluid and Climate Technology, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet och undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska och tillfälliga effekter på lung-funktionen hos barn och vuxna 4) Mängden skadliga partiklar i luften måste minska, faktablad 2003:02, Länsstyrelsen i Stockholms län
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor [3] Mäta luftmiljö 3) Alsmo T, Holmberg S (2007) Sick buildings or not: Indoor air quality and health problems in schools, Fluid and Climate Technology, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet och undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska och tillfälliga effekter på lung-funktionen hos barn och vuxna 4) Mängden skadliga partiklar i luften måste minska, faktablad 2003:02, Länsstyrelsen i Stockholms län
Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär [5, 6]. 5) Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö.
Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm.
Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm. 100 95 90 85 80 75 Resultat A = skola med sämst resultat B = medelvärde för samtliga skolor C = skola med bästa kvaliteten 70 A B C 0,3-1,0 µm (%) 80 84 96 Figur 1 Emissionsmängd, antal partiklar i procent, intervallet 0,3 1,0 µm i förhållande till totala uppmätta antalet partiklar i det öppna intervallet >0,3 µm.
Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm. I innemiljön påverkas partiklar av de luftströmmar som regelbundet uppstår och resultat indikerar att partiklar upp till PM 10 infiltreras från de lägre nivåerna upp till människans andningszon. Partiklarna i det öppna intervallet >5,0 µm har därefter ett starkt sedimenterande beteende och deponerar på olika platser i rummet medan de mindre partiklarna i större utsträckning följer rådande luftströmmar [9]. 9) Einberg G (2005), Air diffusion and solid contaminant behaviour in room ventilation a CFD based integrated approach. Kungliga Tekniska [ ] Högskolan, avdelning Teknik och Hälsa
Syfte med detta projekt är att genom studier i det svenska skolbeståndet skapa en bild över rådande luftkvalitet. I projektet ingår följande moment. 1. En enkät till skolpersonal för att inhämta information hur innemiljön i skolor upplevs. 2. För bättre uppfattning över emissionsnivåer genomförs en mätstudie i skolor och förskolor. 3. Välja ut en skola där problem påtalas och höga emissionsnivåer uppmäts och undersöka om källan till emissionsproblem kan identifieras och elimineras.
I de mätresultat som uppmätts kan inte identifieras att uteluftens nivå skall kunna påverka innemiljön i någon större omfattning med avseende på de större fraktionerna >5,0 µm. Där understiger utenivåerna kraftigt nivån inomhus, exempelvis högst uppmätta nivåerna inne i jämförelse med ute för >5,0 µm: inne 104 000 000 & ute 200 000 >10,0 µm: inne 52 000 000 & ute 43 000.
23 skolor fördelat på 69 mätplatser skola med högst uppmätt värde = max skola med lägst uppmätta värde = max medelvärde för de69mätplatserna, fraktion (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Max 186 511 008 171 614 144 152 384 272 133 806 392 104 296 728 51 587 076 Medel 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Min 713 016 145 425 33 852 12 945 3 236 0
Relation inne ute: Mäta luftmiljö
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 )
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Medelvärde ute 30 564 975 3 757 462 458 936 120 958 31 573 6 127
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Medelvärde ute 30 564 975 3 757 462 458 936 120 958 31 573 6 127
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. Medelvärdet räknas ut för respektive mätserie och förhållandet mellan medelvärdet luften inne och luften ute (kvoten) belyser problembilden. >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Medelvärde ute 30 564 975 3 757 462 458 936 120 958 31 573 6 127
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. 800 K-värde 700 600 500 400 Medelvärdet räknas ut för respektive 300 mätserie och förhållandet mellan 200 medelvärdet luften inne och luften ute 100 (kvoten) belyser problembilden. 0 >0,3 >0,3 µm µm >0,5 >0,5 µm µm >1,0 >1,0 µm µm >3,0 >3,0 µm µm >5,0 >5,0 µm µm >10,0 >10,0 µm µm Medelvärde inne 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Medelvärde ute 30 564 975 3 757 462 458 936 120 958 31 573 6 127
Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. 800 K-värde 700 600 500 400 Medelvärdet räknas ut för respektive 300 mätserie och förhållandet mellan 200 medelvärdet luften inne och luften ute 100 (kvoten) belyser problembilden 0 >0,3 >0,3 µm µm >0,5 >0,5 µm µm >1,0 >1,0 µm µm >3,0 >3,0 µm µm >5,0 >5,0 µm µm >10,0 >10,0 µm µm Medelvärde inne 20 394 878 11 620 634 9 656 877 8 279 707 6 564 301 3 713 256 Medelvärde ute 30 564 975 3 757 462 458 936 120 958 31 573 6 127
En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde?
En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde? 10000 1000 100 10 1 >0,3 >0,5 >1,0 >3,0 >5,0 >10,0 K-värde: före åtgärd 2 8 37 567 2482 5456 K-värde: efter åtgärd 1 1 3 14 34 106
En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde! 10000 1000 100 10 1 >0,3 >0,5 >1,0 >3,0 >5,0 >10,0 K-värde: före åtgärd 2 8 37 567 2482 5456 K-värde: efter åtgärd 1 1 3 14 34 106
partikulära föroreningar / m 3 luft Intervall: 0,1 20 µm Vår bedömning intressant: 5,0 & 10,0 µm Konstaterat bär på hälsonegativa agenser
Mätresultat indikerar att emissionsproblem finns i de svenska skolorna. Enkäter till brukare visar på att brukare upplever omfattande problem, 39% av tillfrågade personer upplever hälsobesvär i skolmiljön och besvärsfrekvensen ökar till 53% på grund av att brukare känner oro för att i framtiden drabbas av hälsobesvär, 55-65% upplever dammig och dålig luftkvalitet samt obehagliga dofter i skolmiljön. Att brister finns i skolmiljön styrks av tekniska mätresultat som på flera platser redovisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt.
Maximum value >5.0 µm Mäta luftmiljö Maximum value >10.0 µm Environment Indoors Environment Outdoors Indoors Outdoors 1. Corridor 3 826 000 1. Corridor 144 000 1 104 000 31 000 2. Corridor 1 149 000 2. Corridor 47 000 372 000 8 000 3. Pre-school 1 856 000 3. Pre-school 13 000 602 000 1 000 4. Classroom 2 915 000 4. Classroom 87 000 2 314 000 24 000 5. Classroom 2 189 000 5. Classroom 195 000 751 000 82 000 6. Pre-school 1 759 000 6. Pre-school 195 000 730 000 82 000 7. Classroom 1 593 000 7. Classroom 19 000 645 000 2 000 8. Classroom 597 0008. Classroom 16 000 191 000 3 000 9. Classroom 1 846 000 9. Classroom 23 000 1 046 000 5 000 10. Classroom 1 374 000 10. Classroom 68 000 700 000 22 000 11. Classroom 1 868 000 11. Classroom 16 000 782 000 3 000 12. Classroom 2 300 000 12. Classroom 65 000 1 245 000 17 000 13. Pre-school 1 600 000 13. Pre-school 2 000 1 080 000 1 000 14. Classroom 2 691 000 14. Classroom 97 000 1 514 000 17 000 15. Classroom 2 097 000 15. Classroom 3 000 1 622 000 1 000 16. Pre-school 670 00016. Pre-school 86 000 413 000 20 000 17. Pre-school 1 032 000 17. Pre-school 86 000 519 000 20 000 18. School, spare time dept. 1 407 000 18. School, 54 000 spare time dept. 340 000 5 000 Average value 1 820 500 Average 67value 556 887 222 19 111
Environment Maximum value >5.0 µm Before measure After Environment measure Maximum value >10.0 0 µm Before Measure After measure 5. Classroom 2 189 000 5. 757 Classroom 000 751 000 296 000 7. Classroom 1 593 000 7. 212 Classroom 000 645 000 65 000 10. Classroom 1 374 000 10. 665 Classroom 000 701 000 366 000 Average value 1 719 000 Average 545 000 value 699 000 242 000
3500000 Mäta luftmiljö 3000000 2500000 före åtgärd efter åtgärd ute 2000000 1500000 1000000 500000 0 >5.0 um >10.0 um
3500000 Mäta luftmiljö 3000000 2500000 före åtgärd efter åtgärd ute 2000000 1500000 1000000 500000 0 >5.0 um >10.0 um Mängd partiklar >5,0 um, förhållande inne / ute i % 100 99 99 95 98 99 93 99 99 85 75 50 25 0 Mätplats 1 - inne cl 400 15 5 7 1 1 2 1 1 1 Mätplats 1 -ute Mätplats 2 - inne Mätplats 2 -ute Mätplats 3 - inne cl 4120 tsi 8220 Mätplats 3 -ute
Mikrobiell provtagning g Koloni av celler Figur: Näringsplatta med påväxt av mikroorganismer
Luftspalt / -stöm Figur: BIAP (= Bioteknisk apparatur) slit sampler Impaktion Näringsplatta Luftström Näringsagarplattor Figur: Andersen sampler
Bacteria Environment Indoors Outdoors 1. Apartment >1 000 2. Classroom >1 000 3. Classroom >1 000 4. Classroom >1 000 5. Corridor >1 000 6. Pre-school >1 000 7. Classroom 402 8. Staffroom >1 000 9. Classroom >1 000 10. Corridor 930 11. Classroom 892 12. Classroom 980 13. Corridor 620 14. Classroom >1 000 15. Pre-school 896 Average value 90 222 222 35 90 85 70 440 170 170 98 98 341 341 180 915 173
Microfungus Environment Indoors Outdoors Mäta luftmiljö 1. Apartment 2. Classroom 3. Classroom 4. Classroom 5. Corridor 6. Pre-school 7. Classroom 8. Staffroom 9. Classroom 10. Corridor 11. Classroom 12. Classroom 13. Corridor 14. Classroom 15. Pre-school 1 000 132 25 30 25 30 90 330 25 25 210 62 45 90 110 420 110 420 170 420 20 20 45 20 55 320 100 320 170 270 Average value 147 194
Bacteria Environment Before After 1. Apartment >1 000 4. Classroom >1 000 8. Teachers room >1 000 148 945 950 Averagevalue >1 000 681
Mätmetoder - luftfuktighet - lufttemperatur
Fig: Measurement of air temperature indoors in C in 12 school environments and of air surrounding the buildings Temperature 30 Tempera ature, C 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 School temperature indoor, C" temperature outdoor, C"
Fig: Measurement of humidity in % in 12 school environments and of air surrounding the buildings Relative humidity (RH) RH (% %) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 School RH indoor RH outdoor
50 Skola Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel 2 30 29 28 40 27 26 30 25 24 23 20 22 %rf 2006-05-01 2006-05-08 2006-05-15 2006-05-22 2006-05-29 2006-06-05 2006-06-12 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 C
50 45 Skola - Studie 060523 Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel 2 30 29 28 40 27 35 26 30 25 24 25 23 20 %rf 2006-05-2305 23 2006-05-2305 23 2006-05-2305 23 2006-05-2305 23 08:00:00 12:00:00 16:00:00 20:00:00 22 C
90 Utenivå ute C:1 [%rf] Channel 1 ute C:2 [ C] Channel 2 30 80 20 70 60 10 50 40 0 30-10 %rf 2006-05-08 00:00:00 2006-05-15 00:00:00 2006-05-22 00:00:00 2006-05-29 00:00:00 2006-06-05 00:00:00 2006-06-12 00:00:00 2006-06-19 00:00:00 C
Skolmiljö, vad förorsakar trötthet hälsobesvär Faktorer med stor påverkan är luftmiljön, (partikelmängden i luft, luftfuktighet, temperatur ) ljudförhållanden
Inneluften komfortmiljö (Resultat från Myc-Techs mätinsats i förskola, 1996)
RH (%) 0 20 40 60 80 100
Dammtillskott i luft vid olika aktiviteter i % 140 120 1,5-5,0 5,0-19,5 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) 3500000 100 80 60 3000000 2500000 40 20 0 Gå i rum Sätta sig i soffa Bädda central med filter utan filter 2000000 1500000 1000000 före åtgärd Dammsugning efter åtgärd ute (Socialstyrelsen l / Sthlm läns landsting -96) 500000 0
Belysande mätetal Mäta luftmiljö
Belysande mätetal Mäta luftmiljö Mätningar Identifierar Referenser A) Enkäter Problemomfattning Problemsortering KTH / Myc Techs forskningsbank KTH / Myc Techs forskningsbank B) Emissionsmätningar 1. Hygienisk status 5 10µm Partiklar Alsmo 94, 07 & 09 2. Klimatstatus C, RH CO 2 Komfort Komfort Komfort SOSFS 2005:15 Arundel 86 OSHA 89 / AFS 2005:17
Belysande mätetal Mäta luftmiljö Mätningar Identifierar Referenser A) Enkäter Problemomfattning Problemsortering KTH / Myc Techs forskningsbank KTH / Myc Techs forskningsbank B) Emissionsmätningar 1. Hygienisk status 5 10µm Partiklar Alsmo 94, 07 & 09 2. Klimatstatus C, RH CO 2 Komfort Komfort Komfort SOSFS 2005:15 Arundel 86 OSHA 89 / AFS 2005:17 Övrigt; Frågeställning som idag inte fullt ut är besvarad är hur hälsan påverkas av variation i temperatur och luftfuktighet som i sin tur påverkar de luftburna partiklarna. Osäkerhet råder kring koldioxid, med frågeställning kring myndighetskrav som riskerar att problembilden blir felorienterad. Detta projekt utgår från OSHA, Occupational Safety and Health Administration.