Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism

Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism Genus i förändring på svenska landsbygder? Möjligheternas landsbygd, 7 oktober, 2015, Tranås Katarina Pettersson Avdelningen för landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet

Besöksnäringen växer! Omsättningen i den svenska turismnäringen har ökat med 80% sedan 2000 och andelen utländska besökare ökar (Tillväxtverket, 2015) Landsbygdsturismen har potential för ökad sysselsättning i hela Sverige Expanderar antalet sysselsatta ökat med 24%, 2000-2010 Golf och hästnäring 300 000 hästar (70 000 på 70-talet) (Bucht, 2008) Foto: Katarina Pettersson

Ökat intresse för småskalig livsmedelsförädling Växande intresse för äkthet och identitet Lokal mat, lokalt hantverk och naturnära måltidsupplevelser Foto: Susanna Heldt Cassel

Lantbruk på tillbakagång Antalet personer som arbetar med jordbruk har minskat med 50% sedan 1960-talet Inte längre motorn i landsbygdens utveckling Den enda gårdstyp som ökar är riktigt stora gårdar: produktionen blir mer kostnadseffektiv i stora enheter (Andersson, Hansson & Larsén, 2008) Viktiga för att bevara natur- och kulturlandskapet vilka i sin tur är viktiga för landsbygdsföretags tjänster Diversifiering Många ben på företaget Foto: Katarina Pettersson

Vår studie Intervjuer 15 kvinnor (13 lantgårdar, 14 företag) Två regioner: Uppland och Dalarna

Lantgårdarna Alla kvinnorna finns på gårdar som har jordbruksproduktion Olika stora gårdar, med olika produktion (spannmål, hö, oljeväxter, nötoch fläskkött, får, mjölk, skog) Två nybyggare (frukt, bär, hästuppfödning) Två inflyttare Samtliga, utom två, har partners Jordbruksproduktionen sköts av männen, eller tillsammans i paret på några gårdar. De flesta kvinnorna har kommit in på lantgårdarna via sina män och deras släktgårdar Markägande, äktenskapsförord, patrilinjär arvsgång (Flygare, 1999; Lidestav, 2010; Price, 2010; Shortall, 1999) Sedvanor och föreställningar om jord- och skogsbruk som maskulint (Alston, 2003; Pilegram, 2007)

Kvinnorna de nya entreprenörerna på gården Åtta av kvinnorna har startat egna företag Många av kvinnorna har förberett sig noga: gått kurser, utvecklat nätverk, samlat kontaktuppgifter till potentiella kunder Många av männen har anställningar utanför gården Kvinnorna är företagsledare en mer offentlig position (jfr. Brandth och Haugen, 2007) Foto: Katarina Pettersson

Utvecklat innovativa sätt att använda gårdens resurser Oanvända hus används till logi (Bo på lantgård) och kaféer Lador och maskinhallar används som festlokaler, för konferenser, bagarstuga och en restaurang En gammal smedja har omvandlats till café/möteslokal Skördade fält används till cirkuskurser och en festival Kurser i mindfulness hålls i en gammal ekhage Nya innovativa idéer hur använda gårdens resurser (jfr. Alston, 2003)

Motiv för att bli företagare Sociala, ekonomiska och personliga drivkrafter Inte enkom diversifiering av lantgårdar Och sen tänkte jag det vore väl själva tusan om man inte ska kunna göra nånting, man har ju jätteresurser, massor med mark, massor med hus, skog, och inte kan man hitta på nånting som man kan få en liten utkomst på alltså (Företagare med Bo på lantgård) Foto: Katarina Pettersson

Olika pusselbitar utvecklat produkterna över tid, beroende på efterfrågan: Då fick dom syn på det här, så att dom kom ju liksom. Och då blev jag lite så där sur eller vad jag ska säga och tänker att det här vill jag ju inte att dom ska liksom helt gratis: Sitta i vår trädgård [...] Åker snålskjuts på alltihopa, ja. Så då bestämde jag mig för att öppna ett kafé (Företagare med ostproduktion, och kafé) Foto: Susanna Heldt Cassel

Fler motiv Använda en oanvänd byggnad Förändra sina liv (sluta stressa) En önskan om att jobba hemifrån lämna en anställning (slippa arbetsgivare, sluta pendla, frihet) Utveckla en idé (och hålla landskapet öppet): Samtalet utspann sig från kalv till ko från ko till mjölk från mjölk till ost och då är det nån av oss som säger att: Men herregud, vi bygger ett mejeri och då, då hade liksom den idén planterats och då gjorde vi det (Företagare med mejeri)

Inte primärt för att kombinera jobb med att ta hand om hushåll och barn Vilket ofta är fallet i studier i andra länder (Jfr. Bock, 2004; Garcia- Ramon, m.fl., 1995; Warren-Smith & Jackson, 2004). Nästan alla kommer från anställningar utanför gården (d.v.s. inget behov av att diversifiera gården av ekonomiska skäl) Sen när vi fick barn i ganska rask takt då: Ett och ett halvt år mellan tre barn, så kände jag att: Nej, jag orkar inte jobba borta, och vara mamma och vara glad och trevlig. Och sen hade vi börjat lite smått med vårat rum och frukost

Inkomsterna är små Många har lämnat anställningar för att bli företagare Främst andra motiv än ekonomiska Men att lönsamheten har inte varit så där jättehög nu, men friheten har varit hög och bra och så... Mer beroende av sina mäns inkomster: Jag kan nog inte säga att jag lever på min man [...] Jag får in så mycket så att jag bidrar ganska gott till försörjningen, så att säga... kan man säga. Men det skulle ju vara kul att få in mera, men det går ju liksom runt känns det ju [...] Men det är typiskt när man är mamma och man har barn och så där...man är så orolig att det inte ska gå ihop ekonomiskt och man är så rädd att man inte ska hinna med det. Alltså jag oroar mig på ett helt annat sätt än vad NN gör för att det inte ska funka.

Förändras genus på lantgårdarna av kvinnornas företagande? Genus görs i socialt samspel (det är inte något vi har) (Acker, 1990) Genusarbetsdelning Genuspräglade identiteter Genuspräglad symbolik Genuspräglade interaktioner mellan människor

Förändrad genusarbetsdelning? Kvinnorna sköter cleaning, catering, caring (städning, matlagning, bakning, produktion, omhändertagande av kunder etc.) Männen hjälper till och lagar saker om något går sönder NN får laga om något går sönder Kvinnorna bokför dessutom ibland jordbruken/männens företag Det är ju riktigt sånt där kvinnodilemma, man sitter fast i vissa saker och skulle vilja göra sina egna till hundra procent. Du vill inte sköta bokföringen helt enkelt? Nej jag skulle ju helst vilja göra nåt helt, bara ägna mig åt mitt eget företagande.

Förändrade genusidentiteter? Kvinnorna ser sig som företagare Många av kvinnorna deltar i olika företagaraktiviteter företagarfrukostar, företagsnätverk etc. De deltar i projekt för turismföretagare Men kvinna vill inte se sig som företagare: Nej, ja kvinnligt företagande, att det var det... För att det är mer det att vi har försökt få ekonomi på den här gården, som inte... Det har inte funnits tidigare, alltså det var mina farföräldrar som kom till gården och före det så var det ingen som hade klarat ekonomin på gården... (Kvinna med Bo på lantgård, gårdens koordinator )

Förändrade genusrumsliga märkningar (från jordbruk till servicenäring) En förändring av genusmärkningen av gårdens olika rum /platser Från manligt märkt produktion till kvinnligt märkt service Från maskinhall till festlokal Från ladugård till restaurang När det gäller användningen av rum kopplade till hemmet handlar det dock mer om en förstärkning av den kvinnliga genuskodningen genom representationer av landsbygden som idyll

Representationer av en genuspräglad landsbygdsidyll Kopplingarna mellan hem kvinna matlagning, omsorg och städning har förstärkts och används i turismprodukterna Logi/Bo på lantgård är något annat än att bo på hotell i stan Det är ju det vi har, vi har ju den här bondgården och röda hus och vita knutar (Företagare med Bo på lantgård) Mormors bageri Rum uppkallade efter äldre generationer

Men sen är ju det här tanken med konceptet att det verkligen ska spela på det här svenska landsbygden och gamla. Det var en av våra gäster faktiskt som sa, kom från Holland, Tyskland eller vad det var: En familj som var här nu med lite vuxna barn, 20-årsåldern så där och så kom: Ja, vi har trivts så bra. Men så frågade dom mig: Känner ni igen Astrid Lindgren? Jaa, sa jag. Ja, men det är precis så det känns här när man kommer hit och man får den känslan och så. Och det är ju det som vi verkligen vill. Det är så vi vill ha det att vi... Det är så man ska känna när man kommer hem till oss här, som gäst här.

Representationer av maten och miljön Hemodlade produkter och hemlagad mat Fäbodsmörgås Lantfrukost Att komma hit då är inte bara liksom den här koppen kaffe, eller mackan med skinka på. Man får ju allt. Det är liksom mervärdet av att vara här i den här miljön. Det är nån historia bakom allting (Företagare med bageri och logi) Foto: Katarina Pettersson

Kvinnorna utvecklar landsbygden Ett spektrum av värden: från ekonomiska till sociala (Müller, 2014) Skapar arbetstillfällen (säsongsanställningar på kaféer, restauranger och butiker) Skapar försäljningskanaler och marknadsför andra landsbygdsföretagares produkter (hänvisar till varandra) Skapar mötesplatser för lokalbefolkning och besökare (kaféer, restauranger och butiker) Utvecklar kunskaper och lärande (visningsträdgård, kurser i odling och företagande, tovning, personlig utveckling ibland fokuserade på kvinnor) Bidrar till att hålla landskapen öppna Skapar och återskapar nätverk i bygderna Deltar i lokala utvecklingsprojekt (t.ex. LEADER) Utveckling av socialt kapital (tillitsfulla sociala relationer) Håller landsbygden befolkad och besökt.

Tankar om policy Uppmärksamma kvinnors entreprenörskap inom turismverksamhet på lantgårdar som det nya, innovativa lantbruksföretagandet! Bidrar till gårdars överlevnad, hålla landskapet öppet, levande och befolkad; skapar arbete, marknader och mötesplatser Tänk på att kvinnors företagande på lantgårdar är ett komplext fenomen! Det utmanar genus kvinnors idéer, identiteter och arbete kan utvecklas och skapa inkomster. Men alla företag är inte lönsamma (ännu) och bygger på en representation av landsbygden som en idyll och kvinnor som en slags dåtida bondmoror. Uppmuntra inte företagande som leder till fattigdomsfällor. Hjälp till med realistiska analyser! Vilka är kvinnors behov av policy och stöd? Ha relevant kunskap!

Tack! Kontakt: Katarina.pettersson@slu.se

Tillväxtverket delar ut nästan 1,5 miljarder kronor i företagsstöd (regionalt investeringsstöd, sysselsättningsstöd, regionalt bidrag för företagsutveckling): Av dessa gick 92,5 % till män (7,5 % kv). I Sverige delar vi ut många miljarder kronor (58 miljarder inklusive medfinansiering 2014-2020) i EU-stöd till regioner och små och medelstora företag. Landsbygdsprogrammet (36 miljarder): Jordbruksverket uppskattar att 29 % går till män, 6 % till kvinnor (66 % vet man inte men man kan anta att det går till män på grund av ägarstrukturen). Olika i olika län. Varför vet man inte De som har jämställdhetsexperter involverade där ser det bättre ut! Havs- och fiskeriprogrammet: Jordbruksverket uppskattar att 99 % går till män. Europeiska regionalfonden: 10 miljarder här vet man ingenting om fördelningen mellan kvinnor och män. Europeiska socialfonden: kompetensutveckling 13 miljarder: Här vet man inte! Men det saknas STATISTIK! Jämställdhetsintegrering sedan 1995 - varför vet vi inte vem som får pengarna?!

2% av den arbetande befolkningen i de areella näringarna i Sverige 44 000 företagare i jordbruk, skogsbruk och fiske 36 000 män (82 %) Motsvarar 21 % av mäns företagande och 9% av kvinnors företagande 93 % av jordbruken är enskild firma där en person kan registreras som företagare Nytt mått: arbetade timmar på jordbruket 56% av män, 11% av kvinnor, 33% av par tillsammans

Diversifiering på svenska jordbruk Jordbrukshushållens inkomst: 21 % inkomst av näringsverksamhet 79% inkomst av tjänst Diversifiering (kombinationsverksamhet) 30% av jordbruksföretagen Entreprenad Turism (Jordbruksverket, 2007:3)