~------~-------- Distansundervisning för elever bosatta i Sverige

~------~-------- Promemoria REG ERI N G S KAN S LI ET 2010-09-27 U2010/5616/G Utbildningsdepartementet ANKOM 2010 -D9- re Distansundervisning för elever bosatta i Sverige 1 Inledning Regeringen gav i februari 2008 Statens skolverk i uppdrag att föreslå hur distansundervisning för elever som är bosatta i Sverige ska få anordnas i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande fristående skolor samt sameskolan (U2008/1675/G, U2007/2910/G). Skolverket delredovisade i mars 2008 en del av uppdraget (U2008/2695/G) och lämnade en slutlig redovisning av uppdraget i juli 2008 (2008/4734/G). Skolverkets förslag till reglering syftar till att ge eleverna ökad tillgång till undervisning inom ett antal områden. I maj 2009 gav regeringen Skolverket ett kompletterande uppdrag att föreslå när och under vilka förutsättningar distansundervisning ska få anordnas i de statliga skolformerna sameskolan och, om myndigheten bedömer det lämpligt, specialskolan. Skolverket redovisade uppdraget i september 2009 (U2009/5419/G). I denna promemoria redovisas förslag på när distansundervisning bör kunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som ett alternativ tillreguljär undervisning. Förslagen gäller elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Distansundervisning föreslås få erbjudas i modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken som i övriga språk, samiska i sameskolan, moderna språk, engelska för elever som återvänder från en svensk utlandsskola, teckenspråk för hörande och teckenspråk för döva. Även studiehandledning på modersmålet bör få anordnas på distans. Förslagen innebär bl.a. ändringar i den nya skollagen (2010:800). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2011 och börja tillämpas på utbildning fr.o.m. den 1 juli 2011.

Vid utarbetandet av denna promemoria har beaktats de förslag som lämnas i lagrådsremissen Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/2818/S). 2

3 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att 23 kap. 1, 4, och 6 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 kap. 1 Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller alman verksamhet enligt denna lag (entreprenad). Med avvikelse från vad som sägs i första ~tycket finns särskilda bestämmelser om entreprenad vid viss distansundervisning i 4 tredje stycket. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 4 Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärs ämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlänmas på entreprenad. Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gynmasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad. Inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en huvudman för en av dessa skolformer med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en annan sådan huvudman om att utföra distansundervisning. Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlänmar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, rar kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. 6 Om en huvudman överlänmar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlänmande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Denna lag träder ikraft den ddmm 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1juli 2011.

4 2.2 Förslag till förordning om distansundervisning Regeringen föreskriver följande. Tillämpning 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om distansundervisning för i Sverige bosatta elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bestämmelserna ska tillämpas utöver de bestämmelser som annars gäller för undervisning i de nämnda skolformerna. Definition av distansundervisning 2 Med distansundervisning avses undervisning där elev och lärare är fysiskt åtskilda och eleven ges interaktiv undervisning i den egna skolan genom informations- och kommunikations teknik av ei.llärare som är anställd aven annan huvudman än huvudmannen för den egna skolan. Förutsättningar för distansundervisning 3 Undervisning i de ämnen och kurser samt sådan studiehandledning som anges i 6 får genomföras på distans om - det inte finns någon lärare att tillgå inom en huvudmans organisation som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 skollagen (2010:800), - elevunderlaget är otillräckligt, eller - en kurs eller ett ämne inte erbjuds. Beslut om distansundervisning 4 Rektorn beslutar om en elev ska få distansundervisning. Ett sådant beslut får gälla för högst ett år i sänder. Beslutet får inte överklagas. Formen och omfattningen av undervisningen 5 Distansundervisningen ska huvudsakligen genomföras under skoldagen varvid eleven ska befinna sig i sin egen skolas byggnader. I gymnasieskolan får en sådan handledare som avses i 10 medge att eleven ges distansundervisning på annan plats än i skolbyggnaden.

5 Di?tansundervisningens omfattning ska motsvara den undervisningstid som ges till elever som inte läser ämnet eller kursen på distans. Ansvar för undervisningen 6 Rektorn ansvarar för att en elev som påbörjat distansundervisning i ett ämne får det stöd som krävs för att kunna läsa ämnet till dess ämnet eller kursen avslutats. Ämnen och kurser 7 Distansundervisning får erbjudas i - moderna språk, - modersmål, - samiska i sameskolan, - teckenspråk för hörande i grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan, - teckenspråk för döva i gymnasieskolan, och - engelska för återvändande elever från en svensk utlandsskola som har förklarats berättigad till bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och som verkar i ett land med engelska som officiellt språk. Även studiehandledning på modersmålet får erbjudas på distans. Individuell utvecklings- och studieplan 8 Av den individuella utvecklingsplanen eller studieplanen och ska det framgå att eleven deltar i distansundervisning och i vilka ämnen eller kurser. Distanslärare 9 En lärare som undervisar på distans (distansläraren) ska ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations t eknik. Handledare 10 Handledning ska ges aven legitimerad lärare som är behörig för undervisning i elevens skolenhet. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig, följa elevens kunskapsutveckling och delta i elevens utvecklingssamtal.

6 Betyg 11 Vid distansundervisning ska betyg sättas av distansläraren efter samråd med handledaren.

7 3 Utgångspunkter och definitioner 3.1 Distansundervisning i dag Sofia Distansundervisning och Värmdö distans har Skolverkets uppdrag beträffande undervisning på grundskole- respektive gymnasienivå av svenska elever i utlandet som är berättigade till statsbidrag. Distansundervisning ges också för gymnasieelever i Sverige vid Korrespondensgymnasiet i Torsås med stöd av särskild reglering i förordning.. I Statens skolverks och Statens skolinspektions inspektions- och tillsynsverksamhet har myndigheterna konstaterat att det även förekommer verksamhet med inslag av distansundervisning i andra skolor. Myndigheterna har vid flera tillfällen haft att ta ställning till i vad mån dessa verksamheter ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt 1985 års skollag (1985:1100). I denna promemoria redovisas förslag på när distansundervisning bör kunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som ett alternativ till reguljär undervisning. 3.2 Vad är distansundervisning? Förslag: Med distansundervisning avses undervisning där elev och lärare är fysiskt åtskilda och eleven får interaktiv undervisning i den egna skolan genom informations- och kommunikations teknik aven lärare som är anställd aven annan huvudman än huvudmannen för den egna skolan. Det är distansläraren som arbetar på distans. Eleven ska befinna sig i sin skola. Inom gymnasieskolan ska undantag få medges så att eleven kan befinna sig på annan plats än i skolan. I skolförfattningarna finns inte någon generell reglering av distansundervisning inom barn- och ungdoms utbildningen. Någon definition av begreppet distansundervisning finns således inte heller. Skolverket har i redovisningen av regeringsuppdragen (U2008/2695/G, U2008/4734/G och U2009/5419/G) definierat distansundervisning som en interaktiv undervisnings metod där elev och undervisande lärare är fysiskt åtskilda. I denna promemoria föreslås definitionen för distansundervisning vara densamma som den Skolverket föreslagit. Definitionen bör införas i författning.

Interaktionen mellan lärare och elev är avgörande för att undervisningen ska definieras som distansundervisning. Vid distansundervisning sker interaktionen genom elektronisk kontakt mellan lärare och elev. Om. ingen interaktion sker är verksamheten inte att betrakta som distansundervisning utan som självstudier och omfattas därmed inte av den föreslagna regleringen. Huvudregelnbör vara att det vid distansundervisning är distansläraren som arbetar på distans, medan eleven är i skolan. Definitionen ställer inga krav på fysiska möten mellan lärare och elev, men erfarenheten har visat att det är betydelsefullt med en sådan kontakt, åtminstone initialt. I 1 kap. 3 den nya skollagen (2010:800) definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Distansundervisning som metod faller väl in under denna definition. Eleven ska kostnadsfritt ha tillgång till den tekniska utrustning och de läromedel som krävs för att distansundervisningen ska kunna genomföras (jfr skollagens bestämmelser om avgiftsfri utbildning, t.ex. 10 kap. 10 ). Distansundervisning förutsätter tekniska lösningar som är användarvänliga, där innehållet och gränssnittet är lättillgängligt. Lärare, handledare och elever måste ha teknisk användarkompetens. För att underlätta för eleven att tillgodogöra sig innehållet i undervisningen ska eleven introduceras i arbetssättet så att eleven behärskar de tekniska lösningarna. I skollagen finns bestämmelser om elevernas garanterade undervisningstid. För att elever ska garanteras en viss undervisningstid även vid distansundervisning ska det finnas en handledare på elevens skola som följer elevens närvaro. Enligt de förslag som lämnas i denna promemoria kan endast en begränsad del, oftast ett visst ämne, aven elevs utbildning få läsas på distans. Eleven ska dessutom som huvudregel befinna sig i sin ordinarie skola även under distansundervisningen. Skolan fyller därmed sin funktion som en social och kulturell mötesplats för eleven. Handledaren ska dock få avgöra när och om det i vissa fall kan anses studietekniskt motiverat att en elev i gymnasieskolan studerar på annan plats än i hemskolan. Det kan Lex. vara fallet när en elev har lång resväg eller när det är schematekniskt motiverat. 8 3.2.1 Distanslärare Förslag: Distansläraren ska, liksom lärare i vanlig undervisning, vara legitimerad och behörig för undervisningen, ansvara för undervisningen och, efter samråd med handledaren, sätta betyg i ämnet eller kursen. För

9 distansundervisning i modersmål gäller dock att distansläraren ska vara lämplig att bedriva undervisningen och att denne i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva undervisningen. Distansläraren ska dessutom ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations teknik. Distansläraren ska ha legitimation som lärare och vara behörig för undervisningen. I likhet med vad som föreslagits i lagrådsremissen Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/2818/S) medges undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som undervisar i modersmål. Om det inte finns någon legitimerad och behörig modersmålslärare att tillgå får huvudmannen i stället anlita en distanslärare i modersmål som är lämplig att bedriva undervisningen och som i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för.att vara behörig att bedriva undervisningen. Distansläraren ska leda och ansvara för undervisningen och sätta betyg i ämnet eller kursen. Betygssättningen ska ske i samråd med den handledare som i elevens skola följer elevens kunskapsutveckling. Distansläraren ska också ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations teknik. Enligt huvudregeln bör det, i enlighet med Skolverkets förslag, vara distansläraren som arbetar på distans, medan eleven befinner sig i skolan. En elev i gymnasieskolan kan, som angetts i avsnitt 3.2 ovan, medges undantag från detta och få bedriva studierna på annan plats än i skolan. 3.2.2 Handledare Förslag: Distansundervisning förutsätter att det i elevens skola utses en legitimerad lärare som är handledare. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig för eleven och följa elevens kunskapsutveckling och närvaro. Skolverket har framhållit vikten av att det vid distansundervisning alltid ska finnas en handledare. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig för eleven och följa elevens kunskapslitveckling och närvaro, medan det är distansläraren som leder och ansvarar för undervisningen. Handledaren ska vara en legitimerad lärare som är behörig att undervisa och som finns på elevens skola. Naturligtvis behöver handledaren inte vara behörig för ämnet som distansundervisningen avser. Handledningens omfattning och utformning, dvs. var den ska äga rum, hur ofta, av vem och på vilket sätt, bör framgå av elevens individuella litvecklings- eller studieplan.

10 4 Ändring i skollagens bestämmelser om entreprenad Förslag: Särskilda bestämmelser om entreprenad vid distansundervisning införs i den nya skollagen (2010:800). Dessa regler ska innebä.ra dels att även kommuner kan utföra distansundervisning på entreprenad i skolväsendet, dels att även statliga huvudmän omfattas av entreprenadbestämmelserna såvitt avser distansundervisning. 4.1 Distansundervisning i egen regi När distansundervisning anordnas inom kommunen av lärare som är anställda av huvudmannen bedrivs undervisningen i egen regi. Eleverna ingår i sin ordinarie klass i skolan och handleds av någon av sina ordinarie lärare. Distansundervisningen kommer i det fallet inte i konflikt med vare sig regler om entreprenadförhållanden eller skollagens regler om betygssättning. Betyg sätts av den undervisande distansläraren. Samma sak gäller när läraren finns hos en annan huvudman men timanställs av kommunen. 4.2 Undervisning på entreprenad Skolhuvudmännen kan i ökad utsträckning behöva samarbeta om olika lärarkompetenser för att kunna uppfylla sina skyldigheter. net kan vara svårt eller orimligt för varje huvudman att bygga'upp en egen organisation för att tillhandahålla alla de speciella ämneskunskaper som krävs för t.ex. modersmålsundervisning i olika språk. Genom att anlita en extern anordnare kan eleven, via tekniska lösningar, få tillgång till den särskilda kompetensen, samtidigt som eleven kan vara kvar i sin skola. I dessa fall aktualiseras skollagens bestämmelser om entreprenad. Med entreprenad enligt 23 kap. 1 skollagen (2010:800) avses att kommuner, landsting och enskilda huvudmän får sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom t.ex. utbildning. Vid entreprenad behåller skolhuvudmannen sitt ansvar gentemot eleven. Huvudmannen för elevens skola är därmed ansvarig för elevens undervisnmg. Entreprenadbestämmelserna innebär vidare att den myndighetsutövning som har samband med undervisningen, t.ex. betygssättning, får överlämnas till en entreprenör. Övriga uppgifter som innefattar myndighetsutövning gentemot eleven ska däremot ligga kvar på elevens rektor. U ndervisning på entreprenad är enligt den nya skollagen endast tillåten i gymnasieskolan om den avser karaktärs ämnen som har en estetisk eller yrkesinriktad profil och för modersmålsundervisning i fristående skolor. Regeringen kan medge dispens i andra fall. I den nya skollagen omfattar bestämmelserna om undervisning på entreprenad såväl offentliga som enskilda huvudmän. Detta följer av den

grundläggande principen om lika villkor för offentliga och fristående huvudmän. Även de bestämmelser om distansundervisning som föreslås i denna promemoria föreslås vara gemensamma för offentliga och enskilda huvudmän. För att möjliggöra distansundervisning krävs en ändring av bestämmelserna om entreprenad i den nya skollagen. För det första krävs en ändring som gör det möjligt för en kommun att få svara för utförandet av distansundervisning. Detta innebär ett undantag från den s.k. lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991 :900) som anger att kommuner och landsting ska ha hand om sådana angelägenheter avallmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. För det andra föreslås att även de statliga skolformerna sameskolan och sj)ecialskolan ska omfattas av bestämmelserna om distansundervisning. Det bör t.ex. vara möjligt för en kommun eller enskild huvudman att träffa avtal med sameskolan om distansundervisning i samiska eller med specialskolan om distansundervisning i teckenspråk. Statliga huvudmän omfattas inte av entreprenadbestämmelsen i 23 kap. 1 första stycket i den nya skollagen. För att öppna möjligheten för distansundervisning även i de statliga skolformerna, föreslås en bestämmelse som anger att en huvudman för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får sluta avtal med en annan skolhuvudman om att utföra distansundervisning. 11 5 Grundläggande förutsättningar för distansundervisning Förslag: Distansundervisning ska få erbjudas när den egna skolan inte har ett tillräckligt elevunderlag, när kursen eller ämnet inte erbjuds eller när en legitimerad lärare saknas. Distansundervisning ska ses somett komplement till den ordinarie undervisningen. Arbetsmetoden är en möjlighet för huvudmännen att ge eleverna ökad tillgång till utbildning när legitimerade lärare saknas, kursen eller ämnet inte erbjuds eller elevantalet är för lågt för att utgöra underlag för en undervisningsgrupp, t.ex. i modersmålsundervisning i språk som inte är ett nationellt minoritetsspråk. På detta sätt kan distansundervisning ge elever undervisning och kunskaper de annars skulle ha gått miste om. För elever i glesbygdskommuner och elever som är ensamma om att läsa en kurs eller ett ämne, kan distansundervisningen dessutom innebära att det blir möjligt att samarbeta med elever man annars aldrig skulle ha träffat. Skolverket menar att detta bidrar till att uppfylla läroplanens mål i denna del.

Det är väsentligt att poängtera att distansundervisning inte kan ersätta den egna undervisningen, utan endast användas som ett komplement till denna för att erbjuda elever ett bredare utbud av ämnen och kurser än vad som annars hade varit möjligt. Som nämns i avsnitt 3.2 i denna promemoria kan endast en begränsad del, oftast ett visst ämne, aven elevs utbildning få läsas på distans. Detta förhållande bör noggrant uppmärksammas vid uppföljning av reglerna. 12 5.1 Beslut och dokumentation Förslag: Rektorn ska besluta om en elev ska få distansundervisning. Beslutet ska gälla för högst ett läsår i taget. Rektorns beslut ska inte få överklagas. Beslut om distansundervisning ska framgå av elevens individuella utvecklings- eller studieplan. Rektorn beslutar om en elev ska få distansundervisning för ett läsår i taget. Inför beslut om distansundervisning ska rektorn göra en bedömning om distansundervisning kan vara en lämplig metod i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska rektorn utgå från elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisning och vad som är bäst för eh:ven. Beslut om distansundervisning får således inte fattas slentrianmässigt. Eftersom en individuell bedömning ska göras bedöms det inte vara nödvändigt att införa någon lägsta åldersgräns. Rektorns beslut får inte överklagas. Beslut om distansundervisning ska framgå av elevens individuella utvecklingsplan i grundskolan och motsvarande skolformer eller av den individuella studieplanen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I utvecklings- eller studieplanen bör även handledningens omfattning och utformning i stora drag framgå. 5.2 Uppföljning och stöd Förslag: Handledaren ska delta i utvecklingssamtal avseende den elev som deltar i distansundervisning. Rektorn ska ansvara för att en elev s.om påbörjat distansundervisning i ett ämne eller en kurs får det stöd som krävs för att kunna avsluta ämnet eller kursen. Handledaren är den som följer elevens dagliga arbete och ska därför delta i utvecklings samtalen. Handledaren bör förbereda samtalet tillsammans med distansläraren och inhämta den information som är relevant för samtalets genomförande. Det är viktigt att utbildningen följs upp noggrant och kontinuerligt och att såväl handledaren som distansläraren uppmärksammar de fall där distansundervisning inte fungerar. Handledaren och läraren måste säkerställa att arbetssättet tillgodoser elevens behov. Om eleven börjar

studera på distans, men finner att metoden inte fungerar, har skolan ansvar för att lösa situationen. Rektorn ansvarar då för att eleven får det stöd som krävs för att kunna läsa ämnet eller kursen till dess att ämnet eller kursen avslutats. 13 5.3 Betygssättning vid entreprenad Förslag: Om staten överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad får staten överlämna den myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift. Av 11 kap. 6 regeringsformen framgår att uppgifter som innefattar myndighetsutövning endast kan öv~rlämnas till enskilda juridiska eller fysiska personer om det finns stöd för det i lag. I 23 kap. 6 första stycket skollagen(2010:800) anges att om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Vid utbildning på entreprenad får läraren således utföra den myndighetsutövning som hör till hans eller hennes åligganden, såsom t.ex. betygssättning. Lärarnas myndighetsutövning, främst betygssättning, hör intimt samman med deras undervisningsuppgifter. Det är därför naturligt att denna myndighetsutövning får överlämnas till en entreprenör. De lärare som är anställda hos entreprenören ska följa skollagens bestämmelser. De befogenheter avseende myndighetsutövning som tillkommer huvudmannen och rektorn genom bestämmelser i lagen ska däremot inte kunna överlämnas till entreprenören. Rektorns ansvar för att utfärda betygs dokument kvarstår således oförändrat. I den nya skollagen finns, som ovan nämnts, i 23 kap. 6 första stycket stöd för kommuner, landsting och enskilda huvudmän att överlåta myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift. Denna promemorias förslag om distansundervisning omfattar även de statliga skolformerna specialskolan och sameskolan. Bestämmelsen i 23 kap. 6 första stycket behöver därför ändras så att även statliga huvudmän kan överlåta rätten att sätta betyg åt entreprenören. 6 Ämnen och kurser som får erbjudas genom distansundervisning 6.1 Modersmålsundervisning Förslag: Modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) som i övriga språk ska få erbjudas som distansundervisning.

14 Erbjudandet ska kunna gälla elever i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning. Enligt den nya skollagens (2010:800) bestämmelser omfattar skyldigheten att erbjuda modersmålsundervisning såväl offentliga som enskilda huvudmän. Den möjlighet som i dag finns för enskilda skolhuvudmän att överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad kvarstår. I de fall en enskild huvudman vill erbjuda modersmålsundervisning på distans får uppgifterna emellertid endast överlåtas till en annan skolhuvudman. Regeringen får, enligt bl.a. 10 kap. 7 tredje stycket skollagen (2010:800), meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Föreskrifterna får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. För närvarande finns föreskrifter om att en kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket (se t.ex. 2 kap. 9 grundskoleförordningen [1994: 1194]). Kommunen är vidare inte skyldig att anordna modersmålsundervisning om lämplig lärare inte finns att tillgå. För att betraktas som elevens modersmål ska en eller båda av elevens vårdnadshavare ha ett annat språk än svenska som modersmål Språket ska vara det dagliga umgängesspråket för grundskoleeleven medan det på gymnasienivå villkoras med att eleven har goda kunskaper i modersmålet. Antalet modersmål uppskattas till omkring 150 (Värna språken - förslag till språklag, SOU 2008:26). Endast hälften av de elever som är berättigade till modersmål läser det. Skolverket erfor under sin tid som tillsynsmyndighet att det länge varit ett återkommande problem att skolorna inte lever upp till författningarnas krav på modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk och studiehandledning på annat modersmål än svenska. Ett av de fyra nationella språkpolitiska mål som antagits av riksdagen är att allas rätt till modersmål ska tillgodoses. Enligt 14 språklagen (2009:600) ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket och den som har ett annat modersmål ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål Genom distansundervisning bedöms huvudmännen få ökade möjligheter att uppfylla sina skyldigheter att erbjuda modersmålsundervisning. 6.1.1 De nationella minoritetsspråken De nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) ska erbjudas även om antalet elever är färre än fem och även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk. Det råder ofta brist på lärare i minoritetsspråken. Förslaget att tillåta att undervisningen

15 kan anordnas på distans bör öka elevernas reella möjligheter att få undervisning i minoritetsspråk. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Framework Convention for the Protection of National Minorities, SÖ 2000:2) - ramkonventionen - godkändes av Europarådets ministerkommitte den 10 november 1994. Sverige ratificerade konventionen den 9 februari 2000 och den trädde i kraft i Sverige den 1 juni 2000. I samband med ratifikationen angavs att de nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Konventionens syfte är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Enligt artikel 14 har den som tillhör en nationell minoritet rätt att lära sig sitt minoritetsspråk. I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter ska parterna, om det finns tillräcklig efterfrågan, sträva efter att så långt som möjligt och inom ramen för sina respektive utbildningssystem säkerställa att den som tillhör dessa minoriteter ges tillfredsställande möjligheter till undervisning i minoritetsspråket eller till undervisning på detta språk. Europarådets ministerråd har rekommenderat Sverige att vidta åtgärder för att stärka tillgången på undervisning i de nationella minoritetsspråken. I propositionen Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09: 158) har regeringen därför uttalat att möjligheter att på frivillig väg införa distansundervisning som ett sätt att tillhandahålla modersmål bör undersökas ytterligare. 6.2 Samiska i sameskolan F örslag: I sameskolan ska undervisningen i samiska få anordnas genom distansundervisning. Sameskolstyrelsen är förvaltningsmyndighet för de statliga sameskolorna och därtill hörande verksamhet. Myndigheten ska även främja och utveckla samiska undervisningsinslag i det offentliga skolväsendet och främja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Vidare ska styrelsen bistå kommunerna med uppsökande verksamhet bland samer och informera om sameskolan och om samiska undervisningsinslag i det offentliga skolväsendet. En kommun får anordna samisk integrerad undervisning för samiska elever i sin grundskola om avtal träffas mellan kommunen och Sameskolstyrelsen. U tbildningen i samiska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana kunskaper i samiska språket som är en tillgång och merit vid sociala och yrkesinriktade kontakter av olika slag samt för fortsatta studier i språket. De flesta barn i sameskolan talar svenska, några är tvåspråkiga eller enbart samisktalande. För alla samer är samiskan av stor

betydelse för den personliga och kulturella identiteten samt för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Samiska är ett eget ämne i sameskolan (åk 1-6) och undervisningen sker på tre varieteter, lule-, nord- och sydsamiska, som både första och andra språk. I den integrerade samiska undervisningen ingår även undervisning i samiska. I dagsläget råder det en brist på utbildade lärare som behärskar de samiska varieteterna och känner den samiska kulturen. Bristen på behöriga lärare som kan undervisa på samiska ett problem för sameskolan och den integrerade samiska undervisningen. Ämnet bör därför få undervisas genom distansundervisning. 16 6.3 Moderna språk - som språkval eller som ämne Förslag: Undervisning i moderna språk ska få erbjudas genom distansundervisning till elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I grund- och specialskolan kan eleverna läsa moderna språk inom språkvalet, medan moderna språk är ett ämne i gymnasieskolan. Moderna språk innefattar en stor mängd olika språk. Distansundervisning i moderna språk möjliggör för eleverna att få tillgång till ett bredare utbud av moderna språk. Ett av de nationella språkmålen, som riksdagen antagit, omfattar även rätten att lära sig ett främmande språk (Bästa språket, prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Kurs- och ämnesplaner för moderna språk finns i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns inte kurs- eller ämnesplaner för moderna språk. Enligt den nya skollagen (2010:800) kan en elev i grund- eller gymnasiesärskolan emellertid läsa kurser enligt grund- respektive gymnasieskolans kursplaner om rektorn bedömer att eleven kan klara av det. För att ytterligare öka dessa elevers möjligheter att få tillgång till sådan undervisning bör undervisning i moderna språk för en elev i grund- eller gymnasiesärskolan som läser enligt grund- eller gymnasieskolans kursplan kunna genomföras på distans. Rektorn bedömer om det är lämpligt i det enskilda fallet. 6.4 Distansundervisning i det tidigare värdlandets språk Förslag: För elever som bott utomlands och återvänder från en svensk utlandsskola ska undervisning i det tidigare värdlandets språk få anordnas på distans. Undervisningen kan anordnas inom kurs- och ämnes planerna för moderna språk eller engelska.

17 Elever som har bott utomlands och gått i svenska utlandsskolor kan ha lärt sig det nya landets språk mycket väl. När eleven återvänder till Sverige kan det vara svårt för elevens hemskola att erbjuda språkundervisning på den nivå som motsvarar elevens kunskaper. Skolan bör i ett sådant fall ha möjlighet att erbjuda eleven distansundervisning i det tidigare värdlandets språk. Distansundervisning bör kunna erbjudas inom ramen för kurs- och ämnesplanerna för moderna språk. Om eleven återvänder från en utlandsskola i ett land där engelska är officiellt språk, kan distansundervisning erbjudas även i engelska. 6.5 Teckenspråk Förslag: Teckenspråk för hörande får erbjudas genom distansundervisning för elever i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskohn. Teckenspråk för döva får erbjudas genom distansundervisning i gymnasieskolan. Teckenspråk för hörande kan läsas av elever i grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan och bör kunna erbjudas genom distansundervisning i dessa skolformer. Det finns få teckenspråkslärare och de är utspridda över landet, vilket motiverar att ämnet bör kunna undervisas på distans. Ämnet teckenspråk för döva finns i gymnasieskolan. Distansundervisning i teckenspråk för döva bör kunna erbjudas i gymnasieskolan för att öka elevernas möjligheter att få läsa ämnet. Teckenspråk för döva är i dag inte möjligt att läsa i grundskolan. Av den anledningen föreslås i denna promemoria ingen möjlighet till undervisning av det i grundskolan. Regeringen har den 22 april 2010 beslutat om direktiven Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (dir. 2010:47). Chefen för Utbildningsdepartementet har samma dag tillkallat en utredare. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag på författningsändringar som möjliggör för elever i grundskolan och den obligatoriska särskolan, som behöver undervisning i teckenspråk, att få sådan undervisning. Uppdraget skaredovisas senast den 31 januari 2011. I avvaktan på denna utredning lämnas här inget förslag om undervisning i teckenspråk för döva i grundskolan. T eckenspråk finns inte i grund- och gymnasiesärskolan men i den mån en elev läser teckenspråk enligt grund- eller gymnasieskolans kurs- eller ämnesplaner bör denna elev kunna erbjudas distansundervisning om det bedöms lämpligt. Teckenspråk finns även i specialskolan som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Specialskolan är bl.a. till för att ge elever med dövhet

18 eller hörselskada en tvåspråkig undervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten bör därför i sin egen verksamhet kunna anställa behöriga teckenspråkslärare. Något behov av distansundervisning i teckenspråk för döva i specialskolan borde således inte föreligga. 7 Studiehandledning på modersmålet I Förslag: Studiehandledning på modersmålet ska få erbjudas på distans. Utöver modersmålsundervisning har elever även möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Även sådan studiehandledning bör få anordnas på distans eftersom det antas kunna öka tillgängligheten av sådan handledning. 8 Ikraftträdande Förslag: De nya bestämmelserna i skollagen (2010:800) ska träda i kraft den 1 mars 2011 och tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 men tillämpas på utbildning och annan verksamhet först från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av lagen om införande av skollagen. Det är lämpligt att bestämmelserna som föreslås i denna remiss också börjar tillämpas den 1 juli 2011. 9 Ekonomiska konsekvenser Som framgått tidigare ska erbjudande om distansundervisning vara frivilligt för samtliga huvudmän. För de skolor som önskar påbörja distansundervisning krävs att skolan noggrant planerar och organiserar verksamheten. Dessutom behöver tekniska frågor lösas för att en skolhuvudman ska kunna erbjuda undervisning på distans. Skolverket bedömer förslaget som långsiktigt kostnadseffektivt. Trots att distansundervisning initialt kan komma att medföra ökade kostnader för skolhuvudmännen bör förslaget på längre sikt inte innebära några ökade kostnader.

19 10 Närmare om författningstexten 23 kap. 1 I paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke som anger att det i 4 tredje stycket finns särskilda bestämmelser om entreprenad vid viss distansundervisning som avviker från regleringen i första stycket. Enligt paragrafens första stycke, som definierar entreprenad på skolområdet, kan enskilda fysiska eller juridiska personer utföra entreprenader inom skolan. Andra stycket begränsar genom hänvisningen till 4 den krets som kan anlitas för distansundervisning till skolhuvudmän. Stycket öppnar därtill genom hänvisningen för en kommun att utföra entreprenad i form av distansundervisning åt andra skolhuvudmän, däribland andra kommuner. 4 Ett nytt tredje stycke behandlar vilka huvudmän som får lägga ut distansundervisning på entreprenad och vilka huvudmän som får åta sig att utföra sådana uppgifter. Till skillnad mot vad som gäller enligt första stycket anges i detta nya stycke att det endast är en huvudman för någon av de angivna skolformerna som får åta sig att utföra uppgifter i form av distansundervisning. Det blir alltså i fråga om distansundervisning inte möjligt att avtala om att uppgiften ska utföras av exempelvis ett bolag som inte är en enskild huvudman enligt skollagen (2010:800). Däremot kan en huvudman för en grundskola anlita en huvudman för exempelvis en gymnasieskola att utföra uppgifterna. Av bestämmelsen i första stycket framgår att ett entreprenadavtal inte kan ingås mellan en kommun och en annan kommun. Sådant samarbete regleras i stället i 8 och benämns samverkan. Vid samverkan följer huvudmannaskapet och ansvaret för verksamheten med vid överlåtelsen av uppgifterna. Det ska inte ske vid distansundervisning utan huvudmannaskapet ska ligga kvar på den överlåtande parten, varför avtal om distansundervisning inte ska vara samverkan utan entreprenad. Det nya tredje stycket gör det möjligt för en kommun att avtala med en annan kommun om att utföra uppgifter som avser Just distansundervisning. 6 För att överlåta myndighetsutövning till enskild krävs stöd i lag. Eftersom förslaget om distansundervisning föreslås omfatta även specialskolan och sameskolan, för vilka skolformer staten är huvudman, har första stycket ändrats så att samtliga skolhuvudmän, alltså också staten, får överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.