Handledning till. Utmärkelse för god europeisk parkeringsstandard. samt fördjupningsmaterial till förbättrade parkeringsanläggningar



Relevanta dokument
Handledningar till bedömningsunderlaget

Grupp 7 s Analys På Två Olika Parkeringsautomater

Sjöfartsverkets författningssamling

Tillgänglighet. Fysiska hinder

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Offentlig miljö i Arvika

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Miljö- och byggnämnden Antagen , 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

BRAND 2010 Mai Almén

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Stanna och parkera 1

Svensk författningssamling

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Renhållningsordning KF Föreskrift om avfallshantering Bilaga 2 Allmänna råd för utrymmen och transportvägar

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Rullstolshissar. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

FÖRSTUDIE AUGUSTI 2014 UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

Mark-Vatten-Miljöcentrum, HUSGUIDE

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Konceptmanual butiksutställningar

Villkor vid användande av offentlig plats för byggnadsställnig typ Stockholmsställnigen med tillhörande upplag, ställnigstorn eller liknande.

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

3. Checklista för allmänna platser

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Ledstråk för personer med synskada

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Att vända intresset bort från dörrarna

Trafikkunskap David Lundgren

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

LVF - Aktuellt nr

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

KONSEKVENSBESKRIVNING för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

Detaljplan för bostäder inom Utby 3:25 - Älvängen, Ale kommun Parkeringshusutredning

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

SPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: Box 6065, MYGGENÄS

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Trafikärenden som trafiksektionen behandlat samt genomförandet av och beredningssituationen för dem

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Parkeringsutredning Lomma

Skebäcks Varfsförening

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

KONSUMENTVERKETS ANVISNINGAR FÖR FRÄMJANDE AV SÄKERHETEN I SKIDPISTER. Konsumentverkets publikationsserie 3/2002, Finland

Protokoll från samråd med boende på orten

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

SOPHUS HUNDSKALL MC GARAGE

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

ORDNINGS- och TRIVSELREGLER för BRF Ankdammen

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro

Instruktioner för lägenhetsnumrering

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Uteserveringar i Borås Stad

Innehållsförteckning

Motion om Bestämmelser för hamn och båtuppläggningsplats Logarns Västerviks samfällighetsförening

Sammanställning resvaneundersökning

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

Svensk författningssamling

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Till Näringsdepartementet Enheten för transportpolitik Stockholm

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

REGLER FÖR UTHÅLLIGHETSTÄVLING. med registrerade standardbilar. 2006

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Transkript:

1 SVENSKA PARKERINGSFÖRENINGEN Handledning till Utmärkelse för god europeisk parkeringsstandard samt fördjupningsmaterial till förbättrade parkeringsanläggningar EUROPEAN STANDARD PARKING AWARD Introduktion Utmärkelsen för god europeisk parkeringsstandard, ESPA, är instiftad av European Parking Association, EPA. Huvudsyftet med utmärkelsen är att göra det möjligt för parkeringsanläggningar att bli bättre på att ge service till bilister och att förbättra imagen att parkera i parkeringsanläggningar med flera parkeringsdäck och underjordiska parkeringsgarage. Vi är säkra på att ESPA kommer att bidra till att livskvaliteten i stadskärnor blir bättre som ett resultat av att bilister i ökad utsträckning använder sig av bra och säkra parkeringsanläggningar och därigenom förbättrar stadsbilden samt ökar attraktiviteten för boende och besökare.

2 Parkeringsanläggningar blir en allt viktigare inrättning för bilister. Det gäller särskilt i städer, där utrymmesrestriktioner förstärker behovet av parkeringsanläggningar med många parkeringsdäck. Trots att parkeringsanläggningar i de flesta länder måste uppfylla vissa bestämda konstruktions- och miljönormer, är dessa endast minimikrav, som sällan eller aldrig innefattar användarsäkerhet och bekvämlighet. En strävan är att höja kvaliteten på parkeringsanläggningarna, vad gäller säkerhet och komfort. Kraven bör företrädesvis vara desamma i samtliga europeiska länder. ESPA innefattar alla aspekter för anläggningars säkerhet och komfort. Vi hoppas att användandet av ESPA i praktiken kommer att leda till en process med uppgradering av kvaliteten hos parkeringsanläggningar och till en internationell harmonisering av parkeringsanläggningar med hög kvalitet. Områden som bedöms i denna standard är bl. a belysning in- och utfarter för fordon parkeringsytorna tillgängligheten för fotgängare hissar och trappor säkerhet underhåll Utmärkelsen utdelas till de anläggningar som söker och uppnår de minimipoäng som krävs. Ansökningshandlingar tillhandahålls av Svepark som svarar för och tilldelar utmärkelsen i Sverige för EPAs räkning. Handlingarna kan laddas ner på www.svepark.se eller rekvirera från kansli@svepark.se.

3 INSPEKTIONSFORMULÄRET DATAINSAMLING OCH INSPEKTION Ett antal tabeller har utformats för att möjliggöra ett insamlande av entydig information. En kortfattad förklaring ges nedan till varje enskild tabell. Resultat av inspektionen av varje enskild del Tabellerna är indelade i ett antal olika avsnitt, som i sin tur är indelade i underavdelningar med en eller flera egenskaper som skall bedömas. Poäng kan ges för varje egenskap. Den generella strukturen är uppbyggd enligt följande: - En kolumn med hur många poäng som kan tilldelas varje egenskap. - En kolumn med tilldelade poäng - En kolumn med i förekommande fall uppmätta värden - Slutligen en kolumn för kommentarer Data om inspektionsplats och tid samt 1. ALLMÄNNA VILLKOR Beskriver de speciella egenskaper hos den parkeringsanläggning, som är föremål för inspektion. Generella frågor Inspektion Inspektionerna genomförs i allmänhet enligt följande schema: 1. Ifyllande av formuläret görs av den som sköter anläggningen. Om anläggningen inte får minst 115 poäng kan ingen ansökan om utmärkelse göras. Om minst 115 poäng uppnås, skickas ansökan om att få en besiktning utförd av Svepark för tilldelande av utmärkelsen. 2. Bedömning av resultatet av besiktningen 3. Beslut från Svepark 4. Utmärkelse. Tilldelning av utmärkelse Förutom de allmänna villkoren skall minst 115 poäng uppnås för att anläggningen skall få en ESPA-utmärkelse.

4 Allmänna villkor för ESPA-ansökan 1.1. Parkeringsanläggningen måste vara tillgänglig för allmänheten Parkeringsanläggningen måste vara tillgänglig för allmänheten under öppettiderna. 1.2. Parkeringsanläggningen måste ha flera plan eller vara under jord Detta krav är inte uppfyllt om det endast finns ett parkeringsdäck. Ett parkeringsdäck påverkas av väder, såsom regn och snö, vilket kan minska komforten. Om en bil har stått i solen hela dagen, kan det bli en mycket otrevlig upplevelse att komma in i bilen. När en byggnad består av åtskilliga våningsplan och det översta är ett parkeringsdäck, inkluderas emellertid detta i bedömningen och antalet platser. Det är ibland svårt att bedöma huruvida en parkeringsanläggning kvalificerar sig till att vara en byggnad eller inte. Generellt, måste en anläggning vara en sluten byggnad och det måste finnas en eller flera in- och utfarter för både fordon och fotgängare. Den slutna strukturen i byggnaden behöver inte uppnås medelst väggar; wirestängsel eller barriärer kan ge samma resultat. 1.3. Minimihöjd vid infarten 1,90 m Förare med bilar som är 1,89 m höga måste vara säkra på att de kan köra in i alla ESPAanläggningar. Planeringsmålet för alla nya parkeringsanläggningar är en infartshöjd av minst 2 meter. Anläggningarnas innehavare rekommenderas att överväga en 10 centimeters marginal, vilket innebär att den verkliga höjden är något högre än det uppgivna måttet. Härigenom kommer skillnader i lastning (full/tom) och fjädring inte att få oönskade, skadliga konsekvenser. 2. Ljusförhållanden Belysning i parkeringsanläggningar är en av de viktigaste detaljerna, dess nivå mäts med luxmätare. Hänsyn måste tas till en rad aspekter när belysningsnivåer mäts: - Värdena kan variera betydligt då utrustningen är relativt känslig; - Skuggor och reflexer på kläder kan orsaka att värdena minskar eller ökar. Det är därför viktigt att mätaren inte hålls för nära kroppen; - Värdena som återges utgår ibland från golvytorna. Eftersom det är relativt opraktiskt att mäta nivåerna därifrån, är det bättre att mäta 1 meter ovanför golvytan i parkeringsanläggningen. Det är endast i gränsfall som det kan vara nödvändigt att mäta verkliga nivåer vid golvet. Om ett högre värde har uppmätts i golvhöjd, kan detta värde anges; - P.g.a. att betydande skillnader i mätvärden kan uppstå, är det tillrådligt att genomföra mätningarna på olika ställen, både under lampor och på ställen där det är mörkare. Dessa mörkare platser måste emellertid vara realistiska det finns ju ingen anledning att genomföra mätningar på ställen där ingen kan gå eller kommer att köra. - Det värde som fastställs måste ligga mellan det högsta och lägsta värdet. Erfarenheten visar att genomsnittsvärdet inte kan användas som ett representativt värde. Summan av det högsta och lägsta värdet dividerat med tre har visat sig ge ett ganska rimligt resultat. I praktiken tycks det vara många detaljer i en parkeringsanläggning som påverkar användarnas iakttagelser och uppfattning. Dessa omfattar: - Färger på väggar och pelare; - Färger på golv och tak - Fördelningen av ljus på golvet

5 - Fördelningen av ljus i taket bärande betongbjälklag, i synnerhet när de är betonggrå, kan få parkeringsanläggningar att se mycket mörkare ut än vad mätinstrumenten visar; - Reflektering från taket - Reflektering från golvet - Belysta reklam skyltar eller skyltar. Dessutom kan värdena variera från plan till plan, t. ex. genom att belysningen går sönder. Även om de angivna värdena är avsedda att utgöra bedömningskriterier och i princip bör användas för att bestämma huruvida det antal poäng som krävs har uppnåtts, kan det finnas gränsfall där hänsyn även måste tas till värdet av subjektiva iakttagelser. I de fall det uppkommer gränsfall skall hänsyn även tas till dessa. Dessa värden kommer att vara avgörande för de slutliga bedömningarna och kan påverka resultatet i positiv eller i negativ riktning. För att strukturera de olika mätmetoderna ges följande förklaring: 2.1. Infart Ett flertal egenskaper är viktiga vad beträffar infarten. Hänsyn måste tas till förändringen från dagsljus till artificiellt ljus när man kör in i en anläggning. Viktiga förutsättningar är: - Jämnhet - Undvika bländade effekter Att undvika bländande effekter är en särskilt subjektiv norm och är svår att mäta. Väderleksoch ljusförhållanden, (dag/natt, molnigt och soligt, regn etc.), är också viktiga. En grundläggande princip för att mäta bör vara, att förarna har tillräckligt med ljus för att kunna läsa texten på biljettautomaterna medan man tar ut biljetten. Bommen skall även vara väl synlig samma intensitet i belysning ska råda här som på en meter över golvet. Värdet som redovisas i kravlistan baseras på situationen under dagen, när det är troligast att mätningarna utförs. På natten är ett värde om 100 lux på golvet tillämpligt vid in- och utfarter. Då mätningar utförs på natten måste man ta hänsyn till detta lägre värde. Med en automatisk ljusanpassningsanordning, som reglerar ljusintensiteten från mörkare områden till ljusare och tvärt om, kan man undvika många av dessa problem. Trots detta är det f.n. inte aktuellt att ställa sådana krav. 2.2. Utfart Samma saker beaktas vid utfarten som vid infarten. 2.3. Biljettautomaten Mätningar måste grundas på en situation där bilisten letar efter pengar att betala avgiften med. Eftersom detta kommer att ske omedelbart framför biljettautomaten måste höjden 1 meter ovanför golvet beaktas även här. 2.4. Manuell betalning till kassör Belysningsstyrkan är viktigast på den plats där betalning sker vid ett manuellt betalningsställe. Luxmätaren måste placeras på disken för att kunna mäta belysningsgraden, och det bör inte finnas någon avgörande skillnad en meter från kassörsfönstret.

6 2.5. Hiss I hissen måste särskild hänsyn tas till reflektering från kläderna. Det rekommenderas att åtskilliga mätningar genomförs på en meters höjd. Var vänlig notera att en belysningsstyrka som motsvarar 100 lux krävs i en hiss. Detta är mer än det minimikrav om 50 lux som den europeiska säkerhetsnormen EN81 för hissar stipulerar, vilket anses vara för lågt för så speciella byggnader som parkeringsanläggningar och köpcentra. Det är av denna anledning som extra stark belysning måste föreskrivas i byggspecifikationerna i nya och renoverade parkeringsanläggningar. 2.6. Trappor Belysning i trappor är viktig när det gäller säkerhet och bör vara sådan att: - trappsteg och ledstång kan urskiljas tydligt; - skräp (som i egentligen inte borde vara där) kan urskiljas av lokalvårdare; - övriga människor som använder trapporna läggs märke till i tid. Listan ovan ger också en fingervisning om var mätningar skall utföras. Vinklar och vrår får inte förbises och tyngdpunkten ligger på huvudtrappuppgången. Om det finns flera trappuppgångar skall mätningar även utföras där. 2.7. Körbanor Med körbanor (passager) avses de delar av anläggningen där trafiken kör. Dessa delar måste vara riktigt upplysta eftersom: - manövrer utförs in och ut ur parkeringsfickor; - människor oftast kör fortare när de kör ut ur anläggningen eller letar efter en fri bilplats; - gående är nästan ständigt närvarande. Eftersom det är viktigt att ha en riktig och jämn belysning på alla ställen längs en körpassage, är mätningar på många varierande platser nödvändiga. 2.8. Vid utrymmen nära bildörren Förare som går in i och ut ur en bil måste ha tillräckligt med ljus för att kunna hitta sina nycklar och dörrlåset. Det är viktigt att beakta: - personer som backar in i parkeringsfickan; - och de som kör med fronten in först. Dessutom behöver det vara rikligt med ljus och korrekt utformad belysning nära bilens bagageutrymme. Belysningsstyrkan måste i alla lägen mätas på dessa platser. 3. In- och utfart för bilar 3.1. Information om infartshöjden - Standardiserad skylt Den maximala infartshöjden måste visas med hjälp av en standardiserad förbudsskylt nära parkeringsanläggningens infart. Detta kan eventuellt göras genom att infatta skylten i en företagsliknande skylt ovanför körfältet eller körfälten till infarten. I en del fall är infartshöjden markerad med texten infartshöjd...m på höjdbalken. Det är inte möjligt för utlänningar att förstå detta, om det inte står på andra språk och att det faktisk inte uttryckligen förbjuder högre fordon. Av detta skäl bör en standardiserad förbudsskylt under alla förhållanden sättas upp.

7 -Höjdbalk Vidare måste en höjdbalk sättas upp. Fordon som överskrider den maximala höjden kommer att köra in i den utan att orsaka någon större skada på varken bilen eller byggnaden. En balk hängande i klingande kättingar förhindrar allvarliga skador, men ger i praktiken inte önskad effekt. När en höjdbalk har installerats, är det att föredra att klä dess nederkant med ett material såsom gummi för att inte skada biltak. Balken skall synas väl, t. ex. genom att använda en röd/vit markering. Andra alternativ kvalificerar också till poäng såsom varningssystem som gör att trafikljuset slår om till rött och stänger bommen i låst läge. 3.2. Standardiserade skyltar/information vad gäller förbud och instruktioner Det måste visas tydligt i alla de fall vissa kategorier av fordon inte tillåts köra in i parkeringsanläggningen. Standardiserade förbudsskyltar (om de finns) måste användas för den speciella fordonskategorin eller trafikregeln ifråga. - Maximihastighet Varje gällande hastighetsbegränsning inom en parkeringsanläggning måste visas. I sådana fall, uppstår automatiskt ett problem när det gäller max-hastigheten. Det är mycket svårt att mäta låga hastigheter. - Släpvagnar (trailers) En släpvagn kan orsaka problem i en parkeringsanläggning eftersom det finns få bilplatser på vilka de kan parkera sammankopplade med personbilen. När inget förbud är i kraft, kommer släpvagnen ändå att behöva kopplas ifrån och upptar då en extra bilplats. - Motorcyklar En standardiserad skylt ska användas för att visa om motorcyklar inte är tillåtna att köra in i parkeringsanläggningen. - Förbud mot LPG (gasdrivna) fordon Fordon som är typbesiktigade i Sverige, uppfyller de krav som ställs bl.a vad avser dess säkerhet kring ev bränsleläckage. Därför finns inga särskilda bestämmelser för gasdrivna fordon vad gäller parkering. (Internationellt: Om LPG bilar inte är tillåtna (i någon del) i parkeringsanläggningen måste detta markeras med tydlig text på skyltar. Det är tillrådligt att även en engelsk text inkluderas för utländska besökare.) 3.3. Information om öppettider och prisnivåer - Dagliga stängningstider Det rekommenderas att en skylt är placerad alldeles innanför infarten till parkeringsanläggningen för att visa vilka aktuella stängningstider som gäller för dagen i fråga. En skylt som visar alla stängningstider är ett vettigt alternativ, men kräver mycket läsning. Användarna kommer normalt att ha ont om tid när de kör in i parkeringsanläggningen. Det bästa är att anslå fullständig information nära fotgängarutgången, så att kunderna kan ta sig tid att läsa denna och om nödvändigt skriva ned den. Det rekommenderas att öppettiderna står angivna på parkeringsbiljetterna, så att kunderna kan få information genom dessa senare. - Parkeringsavgifter Användarna måste ges en omedelbar och övergripande information om kostnaderna. Det är inte nödvändigt att göra detta i detalj men kostnaderna för de första timmarna måste kunna utläsas klart. Det kan ännu en gång understrykas, att det är bäst att nämna alla detaljer nära fotgängarnas utgång och vid biljettautomaterna.

8 3.4. In- och utfartens konstruktionsdesign - Fysisk avskiljning Utformningen av infarten måste vara sådan att en konfrontation med utgående trafik undviks. En fysisk separering är den bästa lösningen, exempelvis genom att sätta upp en gummi- eller betongsträng. Ett staket med tillräckligt många stolpar kan även betraktas som en separering. Strängarna och/eller stolparna måste vara tillräckligt synliga både dag och natt och vara monterade med reflexer där detta är nödvändigt. - Inga kurvor nära biljettautomaterna Det måste vara enkelt för användare att nå knapparna på biljettautomaten vid infarten och kortläsaren vid utfarten. En in- eller utfart som är belägen i en kurva kan vara problematisk. Den bästa lösningen är därför att placera en biljettmaskin längs en åtminstone 10 meter lång sträcka. - Horisontell sektion vid biljettautomater Föraren måste få möjlighet att koncentrera sig på uppgiften när denne närmar sig biljettautomaten. En ramp som innebär att föraren samtidigt måste komma ihåg att dra handbromsen skall undvikas. Bilen måste också kunna stannas i en vågrät sektion vid anslutningen till den allmänna vägen (gatan), vilket erbjuder alla möjligheter att koncentrera sig på trafiken. Anm. En sektion kan fortfarande anses vara horisontell om lutningen är mindre än 3 % i jämförelse med en helt plan yta. 3.5. Beläggningsyta på ramper En skrovlig yta är att föredra dels då den erbjuder mindre risk för halkolyckor samt att den är mindre intressant för t. ex skateboard-åkare! 3.6. saknar kommentarer 4: Parkeringsdäck 4.1. Pelarnas placering Pelare gör ofta parkering svårt. Om det är nödvändigt av konstruktionsskäl, bör tre faktorer beaktas för att möjliggöra parkering. - Med hänsyn till manövrering måste det vara ett avstånd på 50 cm mellan bilplatsens början och pelaren; - Om avståndet är mindre än 50 cm mellan bilplatsen och pelaren bör bilplatsen vara bredare eftersom förarna behöver mer plats för att kunna köra in. - Bredden på bilplatsen bör även utökas om pelarna är belägna bredvid bildörrarna. Detta gör det lättare för förare och passagerare att stiga i och ur bilen. Dessa dimensioner kan tas hänsyn till när (inspektions) listan färdigställs om det råder skillnader i tolkning. När poängen skall fördelas har distinktion gjorts mellan: - Inga pelare Den absolut bästa situationen: inga parkeringsstörningar, störningar vad det gäller sikten och inga hinder som kan stå i vägen för dagsljus eller artificiellt ljus. - Pelare vid parkeringsplatsens framsida Med parkeringsplatsens framsida avses ett avstånd mellan 0 och 100 cm från bilplatsens ytterkant och 50 cm sätts som pelarens längd.

9 - Pelare intill bildörr I fallet pelare bredvid bildörr måste hänsyn tas till den faktiska situationen, dvs att människor parkerar både baklänges och framlänges. I tveksamma fall bör hindret antas uppkomma när man skall in och ut ur en fyradörrars bil. Detta hinder kommer att vara som störst om pelaren har placerats mellan 1 m och 3,50 m från ytterkanten på bilplatsen. - Pelare vid parkeringsplatsens baksida Med parkeringsplatsens baksida avses ett avstånd på 50 cm från början av pelaren till bakre delen av parkeringsfickan. Bilister hindras sällan av en pelare i detta fall. 4.2 Överskådlighet Frågan är här huruvida kunderna känner att de har fri sikt över parkeringsanläggningen. Skymda hörn kan kännas hotande och i jämförelse med en öppen parkeringsanläggning kan många pelare öka denna effekt. Detta negativa intryck förstärks ytterligare om pelarna är relativt stora eller om det finns många kompakta väggar. Det är svårt att ge en anvisning om storlek och antal i detta fall. 4.3 Hänvisning - Skyltar/markeringar för trafikflöde och skyltning Besökare måste ha möjlighet att med lätthet hitta överallt i parkeringsanläggningen, och skyltar och markeringar kan hjälpa. Det är viktigt att, förutom det nationella språket, använda sig av symboler och skyltar. Detta gäller både för bilister och gående. Mycket uppmärksamhet måste ägnas till synbarheten vad det beträffar både skyltning och vägmärken. Praktisk erfarenhet från användandet av reflekterande material har visat att detta är mycket lyckat. Beroende på skyltens placering är dock ibland belysning att föredra. - Skyltar och vägmärken De befintliga standardiserade förbudsskyltarna måste användas såsom vägmärken, så till vida det inte finns någon speciell skylt för den avsedda åtgärden. Mindre storlekar är tillåtna när tillräckligt med utrymme saknas för skyltar av standardstorlek. I samtliga fall måste emellertid de gällande lagstadgade standardsymbolerna alltid användas. - Markering För markeringsändamål, finns det preferenser för den vita färgen, om inte gult ger en bättre kontrast mot bakgrunden. När den vita färgen används, är det möjligt att använda gult i områden där det råder parkerings- eller stoppförbud. - parkeringsförbud = bruten gul linje (1 m gulmålat, 1 meter omålat i intervaller) - stoppförbud = heldragen gul linje. - Skyltning vid in- och utfart Skyltar eller markeringar (eller en kombination av de båda) kan användas för att markera infarter till och utfarter från parkeringsanläggningar. Med markering menas i princip in - och ut -markering på parkeringsdäcket. Skyltar är endast bättre för att visa vägen till de olika våningsplanen. Man föredrar samma färger i parkeringsanläggningar som de som finns på vägmärken utanför den berörda anläggningen. För att göra dessa skyltar tydligare är det önskvärt att använda reflekterande material, även om ljussättningar inuti skyltar och belysning på skyltar också är möjliga.

10 4.4. Parkeringsplatser för rörelsehindrade - Det behövs mycket extrautrymme för att med lätthet komma in i och ut ur en bil med rullstol. Rörelsehindrade måste ha minst 3.5 m fritt utrymme för att parkera och ta sig ut ur sin bil. Om bilplatsen är parallellt belägen längs körpassagen kan denna inkluderas i det erfordrade utrymmet för att stiga ut ur bilen. Antalet p-platser för rörelsehindrade skall vara det antal som den nationella lagstiftningen föreskriver. 4.5. Parkeringsplatser (bredd) Eftersom parkeringsytor i parkeringsanläggningar ofta har olika bredd är det opraktiskt att mäta alla bilplatsytor. 85 %-normen har därför tillämpats, vilket innebär att åtminstone 85 % av alla bilplatser har den angivna bredden. Undantagen begränsar sig endast till detta fall Bredden mäts från mitten på linjen till mitten på linjen, vilket lättast åstadkommes om mätningen sker från insidan av den första bilplatsen till insidan på den andra platsen. Även om det finns bilplatser, som är bredare än 2,5 m, kvarstår de maximala 6 poängen. Även om det i nuvarande läge har beslutats att inte mäta gångens bredd, är denna delvis relevant för underlättandet av parkeringen. Om gången är så smal att det blir mycket svårt att manövrera kommer man att få ett dåligt betyg i sektion 4.6. Parkeringsvinkel Att kunna parkera i vinkel kan öka körkomforten förutsatt att parkeringsbredden är den samma som i en bilplats med räta vinklar. Därför ger bilplatser med en vinkel på 45-70 0 extra poäng. 4.7. Beläggningsyta på ramper En skrovlig yta är att föredra dels då den erbjuder mindre risk för halkolyckor samt att den är mindre intressant för t. ex skateboard-åkare! 4.8. Information/markeringar Fasta markeringar måste vara klart igenkännbara och förståeliga eftersom det är viktigt att göra det möjligt för de som parkerar att hitta vägen tillbaka till sin bil. Det är inte nödvändigt för identifieringen (t.ex. genom att numrera) direkt till själva bilplatsen. Ett sådant system gagnar emellertid många kunder eftersom det möjliggör för dem att helt enkelt notera numret. Eftersom detta betyder tilläggskostnader för den som driver anläggningen samt ökat underhåll försöker man här alternativa lösningar. Det är därför viktigt att skyltarna är väl synliga, företrädesvis genom att ett reflekterande material på skylten användes. När det gäller färger är en gul reflekterande bakgrund med svarta eller mörkblå tecken att föredra. En annan färgsättning, som t.ex. används för parkeringsanläggningens logotype är också godtagbar, förutsatt att den behåller sin klara synbarhet. En målning av pelare och väggar i olika färger kan förstärka identifieringen men kan inte ersätta de reflekterande skyltarnas siffror och bokstäver. - Parkeringsplan Kunderna måste till varje pris kunna hitta tillbaka till det parkeringsplan, där de parkerade sina bilar. Våningsplanen kan bäst anges med en siffra (-2, -1, 0, 1, 2, etc.). I stället för 0, kan förkortningen för gatuplanet också användas, även om utlänningar ofta är ovana vid denna förkortning. - Rader av bilplatser En uppdelning i undernivåer skall göras där det finns många rader av bilplatser eller få mycket långa sådana. Detta görs bäst med bokstäver A, B, C etc.

11 - Parkeringsrutor En kontinuerlig numrering per våning används ibland för numreringen av bilplatserna (201, 202, etc.) utan någon identifiering av raden med bilplatser. Detta är möjligt att göra genom att t.ex. använda numreringen 2-A-1, 2-B-1, etc. Bilplatsernas nummer kan målas på golvet eller fästas i taket i form av skyltar. 5. Gångbanor - Separat gångväg för fotgängare Forskning har visat att fotgängare, särskilt mödrar med barn, föredrar vägar där bilar inte är tillåtna. 5.2. Markerade övergångsställen För att kanalisera fotgängarnas rörelsemönster, t.ex. på övergångsställen nära hissen eller trapporna, är det tillrådligt att måla övergångsställena vita mot svart botten ( zebramarkering ). 5.3. Skyltning för fotgängare Fotgängare måste ha möjlighet att lätt hitta rätt väg inom parkeringsanläggningen och veta var utgångarna, trapporna och hissarna är belägna. Parkeringsanläggningar med många utgångar bör också visa namnen på utgångarna, företrädesvis med hjälp av ett namn på en gata, ett torg, en kyrka eller någon känd byggnad. Det är viktigt att hänvisningarna sätts upp på en sådan höjd, att även förare i högre fordon (leveransfordon; vans ), som står parkerade där, kan se dem. Även här rekommenderas det starkt att reflekterande material används, även om deras placering kan göra belysning nödvändig för en del skyltar. Naturligtvis måste vägen till biljettautomaten och biljettkontoret också indikeras. 6: Hissar och trapphus 6.1. Förekomst av hissar Hissar är nödvändiga i parkeringsanläggningar med många våningsplan, inte bara för de vertikala transporterna av äldre och handikappade, utan också för mödrar med barnvagnar, och där det finns ett köpcentrum i närheten, även för kundvagnar. I det senare fallet måste storleken på hissen vara tillräcklig för ett frekvent användande av sådana små hjulförsedda fordon. Åtskilliga faktorer måste tas hänsyn till vid fastställandet av hissens storlek. T.ex. kan överdimensionerade hissar innebära långa väntetider och det är ibland bättre att installera mindre hissar. Som minimistandard måste hissarna uppfylla europeiska och nationella normer och krav. Som nämndes i aspekt 2, krävs ytterligare belysning. Man måste även speciellt uppmärksamma förekomsten av ett pålitligt larmsystem i hissarna. Slutligen rekommenderas starkt två hissar, så att det finns ett alternativ, om en hiss skulle gå sönder eller behöver underhåll. 6.2. Hisskapacitet Skylten på hissens insida, som anger hur många personer hissen tar, kan användas som information vid undersökning och kontroll av anläggningen.

12 6.3. Sikten från hissen mot parkeringsområdet genom hissdörren Av säkerhetsskäl är det viktigt att människor, som stiger in eller ut ur hissen, kan se om det redan finns människor i hissen eller på trapplanet. En hög smal glasruta kan exempelvis ge människor av olika längd en uppfattning om vilka som befinner sig i trapphallen eller parkeringsdäcket. 6.4. Visning av våningsplan i hissen Hissen måste visa vilket våningsplan den har kommit till, och visningen av våningsplan måste vara det samma som i parkeringsanläggningen. Om det finns en annan byggnad bredvid parkeringsanläggningen med annorlunda numrering, måste numreringen av parkeringsdäcket föregås av bokstaven P eller av parkeringsanläggningens symbol. 6.5. Trapphus - Överblickbarhet Trappan måste vara överblickbar och inte ge intrycket av att en suspekt person kan stiga fram ur ett mörkt hörn. En mycket positiv effekt kan åstadkommas med hjälp av belysning. Speglar kan också användas, t.ex. om trapporna är byggda runt hisschaktet, så att människor kan se i förväg vem som kommer runt ett hörn. - Indikering av våningsplan Det som gäller för hissar i kapitel 6.4 är även tillämpligt för våningsplanindikeringar. 6.6. Dörrar i parkeringsdäckets omedelbara närhet - Bredd på inramningar Vad det beträffar bredden på dörren, följer man dörrkarmens fria bredd, så vida öppningen inte är mindre än den fria bredden. Detta kan vara fallet, om dörren inte kan öppnas helt. - Sikt För att veta huruvida någon misstänkt person befinner sig på andra sidan dörren, är det önskvärt att dörren har en glasruta eller att det finns ett fönster omedelbar vid sidan av dörren. Fönstrets dimension måste passa alla personers längder, och glaskvaliteten måste vara sådan att personer går att något sånär känna igen. Glas som bara återspeglar en skugga på andra sidan dörren anses därför inte vara genomskinligt. 6.7. Trappor - Trappornas bredd Trapporna skall vara så breda att människor med matkassar, handväskor/resväskor utan svårighet kan passera varandra, dvs företrädesvis 1,50 m eller mer. - Ledstänger En ledstång (företrädesvis på båda sidor) skall vara tillgänglig för människor som har något dålig balans, vare sig de bär bagage eller ej. Det skall inte finnas några utskjutande delar, som kan ge upphov till skador, i början av ledstången. En trappavsats i början och i slutet av trappan är att föredra för blinda och människor med ledsyn. - Markeringar för människor med ledsyn Trappsteg är svåra för människor med ledsyn att se, särskilt för de som går nedåt. Färger med kontraster skall användas vid byggandet av trappan. Om så inte görs, kan kontrasterande punkter målas över hela trappans bredd på första och sista steget, och även tre punkter på sidorna av de andra stegen.

13 6.8. Fönster på parkeringsdäck/dagsljus Trappor som är slutna på båda sidor upplevs ofta som hotande, och denna effekt förstärks av smala trappor. Om en eller flera väggar är gjorda i glas, kan människor mer känna att om något obehagligt skulle hända kan världen utanför ingripa. Fönstren ger även en positiv känsla av rymd. 7: Säkerhet 7.1. Kameraövervakning och/eller fri sikt från bemannad reception Övervakning krävs för att garantera besökarnas säkerhet, antingen med hjälp av personal och/eller med hjälp av videoövervakning. Ett sådant system erbjuder fördelen att inspelningar kan göras och även vara till hjälp för att spåra brottslingar. Övervakning med videokamera är mindre viktig, om en vakt är ständigt närvarande, och har fri sikt över känsliga objekt. Man bör dock tänka på, att det i detta fall inte finns någon permanent inspelning att tillgå. I princip ska hela parkeringsanläggningens samtliga delar vara iakttagbara med hjälp av direkt oskymd observation eller övervakningskameror. Om inte väsentliga extra medel investeras, innebär vanligtvis anläggningens konstruktion (pelare, lågt i tak, väggar etc), att detta är svårt, och att val och prioriteringar måste göras. Olika kriterier kan användas med tanke på dessa val, t.ex.: - In- och utfart för fordon - vilka åker in eller ut (bilar och/eller fotgängare); - snabb bedömning av problem vid biljettutrustning och bommar; - registrering av inkommande som hyr bilplats (särskilt när anläggningen är stängd) och möjliga inkräktare. - Betalautomater - fel och problem vid betalning som går att lösa på distans; - säkerhet när värdekassetterna skall bytas, etc - registrering av problem mellan parkeringskunder eller med andra icke önskvärda besökare - Kontantbetalningsdisken - registrering av problem mellan besökare och mellan besökare och personal. - Hall nära hiss - registrering av ansiktsutseende hos personer som befinner sig i hallen nära hissen, med avsikten att upptäcka ofredande. - Trappa - registrering av personer i trappan. - På de olika parkeringsdäcken - registrering av vad som händer i icke synliga hörn.

14 7.2. Personalens tillgänglighet Parkeringsanläggningens användare måste ha möjlighet att ringa för att få hjälp i händelse av problem. Detta betyder att personal måste finnas tillgänglig, antingen i parkeringsanläggningen, i en annan parkeringsanläggning eller i en central kontroll- och övervakningsenhet. Det rekommenderas, att receptionen ligger i anslutning till infarten/utfarten så att besökarna kan se var personalen sitter. Personalen måste vara närvarande under de viktigaste timmarna av dygnet. I köpcentra gäller detta åtminstone under köpcentrets öppettider och i kontorsbyggnader under kontorstider. Om det finns få personer i omgivningarna under andra tider än kontorstider och parkeringsanläggningen är öppen, kan det vara acceptabelt att den tillgängliga personalen delas mellan två anläggningar. Villkoret är att en övervakningskamera gör det möjligt att se vad som pågår, och att besökare kan få hjälp inom några minuter. - Interntelefon vid biljettautomater De flesta problem brukar uppkomma vid biljettautomaterna. Om vakten inte har direkt ögonkontakt med hela biljettautomatutrustningen, är det önskvärt med en interntelefonanläggning, med vars hjälp besökarna kan diskutera problemet med vakten. När det gäller poängsättningen ges det högsta antalet poäng om vakten har direktkontakt med besökarna. - Bemannad reception Om receptionen kan ses vid infarten till parkeringsanläggningen, upplyses besökarna på detta sätt om att det är möjligt, att vid behov kalla på hjälp. I en del fall är receptionen inte synlig för besökarna, vilket medför att inga poäng delas ut. - Söksystem för nödsituationer på parkeringsdäcket Ett söksystem för nödsituationer kan bedömas existera, om användarna av parkeringsanläggningen kan ta direkt kontakt med vakten i händelse av problem på parkeringsdäcket, t.ex. med hjälp av en telefon eller interntelefon på klart synliga platser. 7.3. Identifierbar personal Personalen i parkeringsanläggningen måste vara möjliga att känna igen som tillhörande anläggningen, så att besökare vet vilka de ska vända sig till i händelse av en nödsituation. Kännetecknet kan bestå av en (vakts) uniformsklädsel samt vara försedd med namnet på parkeringsanläggningen eller den som driver parkeringsanläggningen. 7.4. Stängning efter anläggningens öppethållande När parkeringsanläggningar inte är öppna dygnet runt, måste infarten vara stängd och sluten på ett sådant sätt, att obehöriga personer inte kan komma in. Ett exempel är ett stängsel eller skjutdörr med springor som inte är större än 15 cm. Kontrollistan förutsätter att de springor som finns är mindre än 15 x 15 cm. Detta krav är också uppfyllt, om det finns ett fast skyddsstängsel med parallella ribbor och mellanrum mindre än 15 cm. Materialet är också viktigt järn är t. ex bättre än trä. 7.5. Skyddsstängsel utanför öppningarna Att sätta upp skyddsstängsel på utsidan krävs för: - att förhindra barn från att falla eller hoppa från ett parkeringsdäck - att förhindra att oönskade personer kommer in i byggnaden Skyddsstängslet måste vara placerat enligt följande: - vid marknivån måste stängslet sträcka sig över hela höjden upp till nästa våningsplan; - på de andra planen, över hela våningshöjden där det är lätt att klättra in utifrån; - på alla plan upp till den höjd som föreskrivs i byggnadsbestämmelserna. En höjd av ca 1,50 m ska i alla lägen vara inhägnad.

15 7.6. Skyddsstängsel runt hörn som avgränsar delade våningsplan Situationer kan också uppkomma i en parkeringsanläggning, vilka är särskilt farliga för barn, t.ex. i parkeringsanläggningar med delade våningsplan och med stängsel vid ramper. Alla springor upp till ett minimihöjd av ca 1,50 m måste vara mindre än 15 cm. 8. Parkeringsanläggningens utsida 8.1. Skyltning/hänvisningar till parkeringsanläggningen - Statiska parkeringshänvisningar Vägen till parkeringsanläggningen måste visas och vara skyltad en bit bort från anläggningen, företrädesvis skall denna skyltning börja nära huvudstråket. - Dynamiska fullt/ledigt anvisningsskyltar Ett dynamiskt skyltsystem är att föredra, dvs ett system som på ett ansenligt avstånd från anläggningen visar om det finns några lediga bilplatser. Ett dynamiskt system som är en del av ett parkeringsanvisningssystem (Parking Route Information System PRIS) är att föredra. Detta erbjuder parkeringskunderna ett alternativ när anläggningen som de först valt, är full. Att sätta upp ett sådant system kräver dock samarbete mellan de lokala myndigheterna och innebär en ansenlig kostnad. Det görs ingen åtskillnad mellan fullt/ledigt hänvisningar och de skyltar som visar antalet lediga platser. Hur som helst finns en liten skillnad i preferenserna till fördel för fullt/ledigt -systemet, då kunderna faktiskt bara vill veta om det finns någon plats tillgänglig för att de skall kunna parkera sin bil. 8.2. Hänvisningar på utsidan av parkeringsanläggningen nära bilinfarten - Fullt/ledigt signalering Användarna måste ha möjlighet att se på utsidan av anläggningen om det fortfarande finns några bilplatser lediga. Signaleringen måste vara placerad på ett sådant sätt att förare lätt kan välja en annan anläggning när anläggningen som de önskat parkera i är full. En signal ovanför infarten, som bara är synlig när det är för sent att vända och åka någon annanstans är värdelös och ger inga poäng. - P-anläggningsskylt synlig för fotgängare En skylt på parkeringsanläggningens fasad är mycket lämplig för fotgängare på väg att hämta sin bil. I många fall är det viktigt för fotgängarna att skylten sitter vinkelrätt mot byggnadens fasad, så att de kan se skylten från trottoaren. I vilket fall som helst måste skylten (anvisningen) inkludera: - parkeringsanläggningens symbol, - namnet på parkeringsanläggningen. 8.3. Skyltning/hänvisningar till parkeringsanläggningen för fotgängare Det är särskilt svårt för människor, som är obekanta i omgivningen, att hitta vägen tillbaka till de i centrum placerade parkeringsanläggningarna, i synnerhet när det rör sig om många smala gator. Det är därför önskvärt att inkludera parkeringsanläggningen i hela skyltningssystemet som är avsett för fotgängare. Om ett sådant system saknas, kan den som driver anläggningen be de lokala myndigheterna att sätta upp en rad, för ändamålet, separata skyltar. Var och på vilka avstånd hänvisningarna skall inledas beror mycket på lokala faktorer. En skylt som är placerad 100 meter (gångavstånd) från stadskärnan anses vara ett minimikrav.

16 9. Komfort och andra faktorer 9.1. Information i hallen/trapporna/fotgängarutgången Parkeringsanläggningarnas användare lägger ofta inte märke till öppettider och taxor när de kör in i anläggningen, vanligtvis p.g.a. bristande tid. Det är därför önskvärt att begränsa mängden information vid infarten. En större mängd text kan användas, där besökarna har mer tid att tillgodogöra sig informationen i egenskap av fotgängare. Informationen måste då vara förståelig, så att de kan besluta att parkera någon annanstans, t.ex. p.g.a. att parkeringsanläggningen är för dyr eller att växelpengar saknas samt att betalningsautomaten inte accepterar sedlar. - Öppettider Trots att det är tillräckligt att ange stängningstiden för dagen ifråga vid infarten, måste informationsskylten innehålla samtliga öppettider. Begränsningar gällande parkeringstidens längd, som t.ex. maximum en vecka, måste också anges. - Avgifter Alla parkeringsavgifter måste också listas på skylten T.ex. följande inkluderas: - Kostnad per timme. Det rekommenderas att omräkna alla avgifter till timavgifter, även om avgiften tas ut bara för en halvtimme, eftersom timavgifter är lättast för besökare, när de ska beräkna den totala parkeringskostnaden. - Den maximala dygnskostnaden - Kvällskostnaden, om sådan finns - Rabattmöjligheter - Kostnaden att hämta bilen efter normal stängningstid - Om tillämpbart: Kostnaden för bortforsling av bilen, om fordonet är parkerat längre än den angivna tillåtna tiden De olika funktionerna hos biljettautomaten måste också anges, så att besökarna kan komma ihåg behovet av rätt växel och rätta sedelvalörer, under tiden de handlar etc. Möjligheten till kreditkortsbetalning måste också anges. Förutom ovanstående information är det några andra saker, som man måste särskilt beakta under kontroll och inspektion, samt även inkluderas i råden, som senare ges till innehavaren av parkeringsanläggningen. - Information som skall visas - Informationen som beskrivs ovan gällande öppettider och avgifter - Allmänna bestämmelser, villkor och regler - Varningsinformation att videoövervakning används - Skyltarnas placering - Vid varje fotgängarutgång till gatan eller till andra byggnader (köpcentra). Detta är inte nödvändigt vid nödutgångar. I parkeringsanläggningar med många våningsplan kan informationen bäst presenteras i trapporna. - Vid alla biljettautomater - Om möjligt vid slutet av parkeringsdäcket, så att bilförarna på enklaste sätt kan lämna byggnaden, om avgiften eller öppettiderna är oacceptabla -

17 - Lätt att ändra All information måste vara enkel att uppdatera enligt företagets manér och layout för att undvika, att informationen försämras genom överskrivande noteringar eller ändringar som görs för hand. Utrymme måste reserveras på informationstavlan för (tidsbegränsade) tillfälliga tillkännagivanden. Som exempel kan nämnas: - Öppethållande på t. ex en inköpssöndag - Evenemang som äger rum inom parkeringsanläggningen - Evenemang i den omedelbara närheten av anläggningen (köpcentret) - Information för utlänningar Att presentera den viktigaste informationen på engelska är att rekommendera, så att utlänningar också kan förstå innehållet. Angränsande länders språk kan också användas i städer utefter landets gränser 9.2. Betalningsutrustning Bekvämligheten är obefintlig, om det inte finns möjligheter att betala med vissa mynt eller sedlar. Om parkeringsavgiften är låg vill man inte betala för en parkeringskostnad av storleksordningen 5 kr med en 100 kr sedel. Den stora mängd växelpengar som i ett sådant fall måste användas, kan innebära problem senare för andra kunder. Om det finns många biljettautomater i byggnaden med varierande egenskaper skall det maximala antalet positiva egenskaper för alla biljettautomater sammantaget registreras. - Antal biljettautomater De maskiner (biljettautomater) som räknas är: - Alla biljettautomater inom parkeringsanläggningen - Biljettautomaterna i en angränsande byggnad - Växel Det måste anges på biljettautomaterna huruvida de ger tillbaka växel eller ej. Helst skall ett system användas där det, beroende på vilka växelmynt som finns tillgängliga i maskinen, finns angivet huruvida man kan få växel tillbaka. Besökare kan då i tid gå till en annan biljettautomat. - Mynt Generellt ska en biljettautomat acceptera 1, 5 och 10 kronor. Det är önskvärt, att de mynt som accepteras visas med hjälp av en bild. - Sedlar Även här ska en bild visas vilka sedlar som accepteras av automaten. - Utländsk valuta En parkeringsanläggning som ofta besöks av utlänningar erbjuder extra bekvämlighet om utländska valutor accepteras. En bonuspoäng kan ges (se pkt B 5) om denna möjlighet finns. Det görs ingen åtskillnad mellan mynt och sedlar. - Betalning med betalkort Betalning med kreditkort är ett bekvämt sätt att betala på, särskilt för utlänningar. Även om de vanligaste kredit- och bensinkorten accepteras, räcker det med att endast ett kort accepteras för att poäng ska delas ut. Betalning med kredit-/bensinkort är möjligt - i biljettautomaten - i kassan - när man lämnar parkeringsanläggningen

18 - Bemannad kassa Vissa parkeringsanläggningar har en reception med alla karakteristiska egenskaper en kassa kan ha, men av säkerhetsskäl är det inte möjligt att betala eller växla sedlar i där. Om det råder några tveksamheter ska denna fråga tas upp under inspektionen. - Kvitto Besökare måste kunna få ett kvitto och möjligheten att kunna få detta måste anges. Den mest uppenbara lösningen är en knapp för kvitto på biljettautomaten. Det finns även utrustning som har en knapp på kortläsaren vid utfarten, där besökare kan begära att få tillbaka biljetten som ett kvitto. Kvittot ska alltid visa: - parkeringsavgiften; - datum; - namnet på parkeringsanläggningen. 9.3. Toaletter - Toaletter i parkeringsanläggningen Upprepade kundundersökningar visar, att förekomsten av en toalett är en stor tillgång, även om det kräver en hög grad av underhåll, vilket är ett avsevärt bekymmer för de som handhar parkeringsanläggningen. Tillgången till en kundtoalett är tillräckligt för att få ESPA-poäng ett användande av receptionens toalett ger inga poäng. - Toalett inom 100 m med hänvisning En poäng kan ges om det finns en byggnad med allmänna toalettfaciliteter nära parkeringsanläggningen (inom 100 m) samt att det finns en skylt, som visar var toaletten finns, uppsatt nära biljettautomaten och/eller nära receptionen. 9.4. Möjlighet att orientera sig i omgivningarna En stads-/centrumkarta är ett väsentligt hjälpmedel, som ger besökare en aning om var parkeringsanläggningen läge i förhållande till dess omgivningar. - Stads-/centrumkarta i parkeringsanläggningen Den bästa faciliteten är en stadskarta, så länge den är uppdaterad. Om kartan är mycket föråldrad, kan tilldelningen av poäng minskas eller så görs en anmärkning under Övriga kritiska synpunkter (M.5.). Detsamma gäller om stadskartan har ett icke-fungerande orienterings- /indikeringssystem till turistattraktioner och butiker. - Stads-/centrumkarta inom 100 m med hänvisning Om en stads-/centrumkarta finns inom 100 m från parkeringsanläggningens utgång (antingen på gatan eller i köpcentret), kan detta visas i parkeringsanläggningen med en skylt nära receptionen/biljettautomaten. Detta förhållande resulterar i att man får färre poäng än med en stads-/centrumkarta i parkeringsanläggningen. - Gatunamn på skyltningen för fotgängare Att visa gatunamn vid skyltningen för fotgängare i parkeringsanläggningen är mycket lämpligt för besökare. - Indikering av viktiga byggnader Detsamma gäller för en skyltning av viktiga byggnader, som ligger i närheten, särskilt som information till turister.

19 9.5. Färgsättning i parkeringsanläggningen Parkeringsanläggningar, som ser ut som något mer än en betongbunker, tar bort mycket av det negativa intryck som ibland förknippas med parkeringsanläggningar. Dessa poäng hänför sig till färgsättningen på pelare och väggar, dvs enkelt målningsarbete. Ytterligare bilder etc. beskrivs nedan. Taket kan också omfattas av målningen. Ljusa tak bidrar också till behaglig känsla och inkluderas i poängsättningen. 9.6. Utsmyckning Fotografier, teckningar, väggmålningar etc. kan ge en parkeringsanläggning ett alldeles eget utseende. Detta kan användas för en företagsspecifik stil och/eller specifika karakteristika för att särskilja de olika parkeringsdäcken. Av inspektionsskäl måste frågan bli besvarad huruvida dessa verktyg har använts, snarare än deras antal eller attraktivitet. - Planterade (kruk)växter Genom att bidra till känslan av att vara hemma, kan behållare (krukor) med levande (riktiga) eller konstgjorda växter skapa ett positivt intryck i en parkeringsanläggning. - (Växlande, rörlig) reklam Genom att dra människors uppmärksamhet bort från mera negativa egenskaper, är reklam väl lämpad för parkeringsanläggningar, särskilt om belysta eller upplysta skyltar används. Reklamen måste emellertid placeras på ett sådant ställe att den även är synliga om personbilar parkerar där. 9.7. Telefon - Telefon i parkeringsanläggningen Det är lämpligt om det finns en telefon i parkeringsanläggningen eller i dess omedelbara närhet som besökare kan använda för vanliga telefonsamtal. Det förutsätts att det alltid erbjuds en telefonservice i parkeringsanläggningen för att kontakta 112 när hjälp behövs. Det finns varierande möjligheter för andra telefonsamtal: - via en telefonautomat som tar emot mynt; - via en telefonautomat som tar emot betalkort. - Inom 100 m Maximum en poäng kan fås om det inte finns telefonmöjligheter i parkeringsanläggningen, men att sådana möjligheter finns inom 100 m samt om de är skyltade. 9.8. Ljudanläggning Förekomsten av ljudanläggning i en parkeringsanläggning gör det möjligt att spela bakgrundsmusik uppskattat av en del men inte av andra. Poäng kan fås om musik spelas, även om dessa kan dras tillbaka igen under Övriga kritik sektion (M.5) om ljudkvaliteten är dålig. Saken är mera komplicerad om musiken själv är avskyvärd att lyssna på. Personliga preferenser spelar en stor roll här alla gillar inte hårdrock eller arior. En kommentar i de avslutande rekommendationerna kan vara tillräckligt i detta fall. I princip erbjuder en ljudanläggning andra möjligheter: - lämna meddelanden, t.ex. i händelse av nödsituationer; - reklam (försäljning i det närliggande köpcentret).

20 9.9. Brandskydd En parkeringsanläggning skall ha utrustning för att förhindra en brand eller att minska risken för allvarliga följder. - Bärbara brandsläckare Om det finns felfri ändamålsenlig brandsläckningsutrustning och om denna används på rätt sätt, kan brandsläckningen inledas innan brandförsvaret kommer. Även om en brandsläckare borde vara fritt åtkomlig, visar praxis att dessa även faller under rubriken bra souvenirer och stjäls ofta från parkeringsanläggningar. Med tanke på arbetet med ESPA-poäng tilldelas även en poäng, om det åtminstone finns två brandsläckare lätt åtkomliga i receptionen. - Brandslangar Brandslangar kan hängas upp väl synliga men göms ibland bakom dörrar. Det senare är tillåtet för ESPA-poängen, förutsatt att en indikering tydligt visar detta. Ett låst skåp med en nyckel som kan tas bort i händelse av brand kvalificerar även till poäng. M. Minuspoäng - Underhåll / skötsel Denna aspekt innefattar exempel på egenskaper som kräver uppmärksamhet under inventeringen. De är egenskaper som användarna av anläggningen kommer att lägga märk till, såsom: M.1. Förekomsten av graffiti; M.2. Förekomsten av smuts; M.3. Dålig kvalitet på målningsarbeten / utsmyckningar; M.4. Dålig kvalitet/underhåll/skötsel på byggnaden. M.5. Kritiska synpunkter Det kan även finnas andra saker som ger upphov till irritation, såsom obehagliga ljud, ekande trappsteg, skrikande däck, vattenpölar (läckage, regnvatten) och människor som skapar störningar, (alkohol, narkotika etc.). Eftersom en bra parkeringsanläggning ska klara av sådana problem, förutsätts det att samtliga dessa saker bedöms och ges poäng. Skulle detta inte bli fallet kan antalet poäng minskas av det skäl som redogjorts för. B. Bonuspoäng B.1. Övriga tjänster i parkeringsanläggningen Bonuspoäng kan fås om ett antal extra faciliteter har installerats i parkeringsanläggningen, som kunderna kan dra nytta av. Dessa faciliteter måste vara klart synliga eller klart angivna och beskrivna för allmänheten i parkeringsanläggningen. Ett maximalt antal poäng kan utdelas, även om det finns flera faciliteter. - Butik Saker som kunder behöver omedelbart, såsom stadskartor och telefonkort måste finnas för försäljning i butiken. - Försäljningsautomater Som exempel kan nämnas försäljningsapparater, dvs automater för kaffe, läsk, chokladkakor och godsaker samt glass. Om varje automat är av samma typ ger detta en poäng.