Tl krllnnor l/r. j, t%nrokrotlskt April 1951 Arg,3. lj&rldsförbund t***ti+* + I tt + ++tt* +++*lt ++* 'ff+rffii;:"f: w&,"': '.i,:.2 wi :;:fr;' luf6;"''"',,:..tl:1!:.:, '::, ;,.*$ 4*' ilå--, ffifu; rms*ffi rysiti:;i : tt T ;'# *.',:i rt.-* #.x, :...*.ffi" %--#j,ffi,,*.,- "',,.,,,.',,,,., F.* ffi,''1 å*,:: ::-':l::.:i.li4,te rr,;s:ff. : I, It$i;i-::.:..:ä:+:! effi:1i1t;l: q.#:e :::::.:f:i]:i:: "'N.@+Å;iffi. # sxöntx \', i/i
Appell fu,^en f,^"dspakt { åppelll Fredspaktl Ord vi förr hört, som skr.vits och undertecknats och brutits - kommer det att sägas. Tjänar det något till att arbeta för freden! Innan förslag om nedrustning, ungdomens uppfostran rnot krig eller andra åtgärder hunnit genomföras, kan världen vara ödelagd. - - Det är visserligen sant. Men kanske ligger det ändå nägot nytt i Världsfredsrådets förslag om en fredspakt mellan de s. k, Fem stora> : U. S. A., Sovjetunionen, Kinesiska Folkrepubliken, Storbritannien och Frankrike. Ty en sådan pakt kunde träda i kraft g e n a s t, och ingen skulle våga att angripa dess etrade styrka.'- Men vad borgar för att enigheten vore förblivande? - O m enigheten hotar att brista, tillkommer det folkens - alla folks - växande fredsvilja att svara för, att fredliga förhandlingar ständigt åter och åter pä nytt upptagas. EI,ISABET TAMM [)en s\/e,r*kr, rlelegatcrr vicl l r,-',lsrri<{ets rrriite i F}etli,''.k r'äi rlcls- fl\rot": Ar,'sikten zir att gör'a denna zrppell till förc'mål för.' cn petitionsrörelse r'ärlden över. Kanske finns det nränniskor som vid en första eftertanke t5'cker, att sadana ting som pakter är en sak för regeringarna, och att pakter ofta intc visat sig vara mer värda än det papper, de skrivits på. Men detta skall inte bii någon vanlig pakt. Det skall intc vara en angelägenhet mellan diplomater det skall bli cn i ordets verkliga mening Iolkens 1tukt. Frågan om krig eller fred beror pa de fc'm stormakterna: Amerika, Sovjetunionen, Kincsiska Folk. republiken, Engiand och Frankrikc. Om folkmiljonerna i dessa länder, som I'ill freden, i en mäktig' aktion förenar sig för att av sina regeringat' kräva cn fredspakt - så kan freden vinnas! Men den ifrågasatta petitionsrörelsen för en fredspakt är inte bara en fräga för folken i de nämnda fem länderna. Den angår oss alla. Här i Sverigrr ställer l'i som främsta krav: En alliansfri utrikcspolitik. Vi vill ingen anslutning tili något stormaktsblock, r'ilket det än vara må. Men om dc fem storntaktcrna förenas i ett.llerlsblocä', sä är det för oss cn själr,klar mening att ocksti vårt land bör efterl<omma den maning, som Världsfredsrådet ställde, att också andra stater skall äga rätt att ansluta sig tili denna pakt. Vi bör alltså också här i landet med all kraft arbeta med i den r'ärldsomfattande aktion, som förslaget om en petitionsrörelse för fcm-makts- 1;akten innebär. Mot petitionsrörelsetr mot atonbomben, alitstr Stockholmsappellen, anfördes från en del håll, att den var ensidig, och att kravet inte bara bordc gälla förbupd mot atombomben utan alla vapen och ansrepp överhuvud taget. L'ltan att ingå på denna inr'ändning, r'ill jag fastslå, att en sådan inr'ändning lnte kan riktas mot den nu föreslagna aktionen. Den gäller avsltttanclet av cn ft'eclspakt, d. \'. s. en ör'cr- Appe[lnnt text För ott uppfyllo de förhoppningor vilka nöres ov milioner mönniskor i helq vörlden, vilken deros åsikt ön må vorq om de orsqker som fromkollot foron för ett vörldskrig, för ott befösto freden och tryggo internotionell sökerhet, begör vi ott en fredspokt ingås n'rellon de fem stormokt rho: Amerikos Förento Stoier, Sovietunionen, Kinesiskq Folkrepubliken, Storbritonnien och Frqnkrike. Vi skulle betroktq en vögron ott mötos för qtt ingå en sådon fredspokt från någon qv stormokternos regeringor, vilken den ön niå voro, som ett tecken på oggressiv instöllning från ifrågovoronde regering. Vi uppmonor qllq fredsölskonde notioner i vörlden ott stödio begöron om denno fredspokt, vilken skulle stå öppen för ollo lönder. Vi sötter vårq nomn under denncl oppell och vi inbiuder qllq mön och kvinnor ov god vilio, ollo orgonisotioner som hoppos på fred, ott stödio den genom ott tillfogo sinq nomn. e'nskommelse att ickc anr'ända nzigra som hclst vapen för lösandct av c\,'entuella meilanfolkliga tvister. Det finns i denna aktion icl<c någon saklig invändning att göra. Den som söket' konstrueta invändningar mot deltagandet i en pc'titionsrörclser för cn fredspakt har endast bevisat. att l-ran irile vill fred. ITVA PALMNR _l I ')
F'REDSRIKSDAGTN \-4 mars 1951 Fredsriksdogen blev en stor f romgång för den svensko fredsrörelsen och en löftesrik stort för en ny etopp i fredsorbetet. För detio borgor dels kongres. sens sommonsötining, dels de beslut som ontogs och som i enlighet med Vörldsfredsrådets resolutioner och de uppgifter som åvilor de svensko fredsonhöngorno i enklo kloro sotser formuleror det som ör viktigost iust nu för oss hör isverige och för de fredsölskonde mönniskorno i helo vörlden. "Det ör viktigt och iog tror ott Fredsriksdogen hor lyckots völ i ott kommo from till de ollro enkloste orden, isin vödion till det svensko folkets kvinnor och mön om ott to stöllning för fredens sok, som en ov de kvinnligo ombuden yttrode, med hönvisning till Medborgorodressen och beslutet om en nomnunderskrifisinsomling för krovet om en fredspokt mellon de fem stormokterno. Det ör verkligen soni - fredens sok ö r enkel och stor, det ör ollo vonligo mönniskors enkloste och störsto intresse, och i sin enkelhet och bredd kon och möste komponierr för fredspokten bli ov ovgöronde betydelse for ott hindro kriget. Den gör det möiligt för moioriteten o" mönniskor, oberoende ov åsikter och stöllning, ott uttrycko sin önskon om en ordning som sökror förhonolingor ivörldens konfliktfrågor istöllet för vopnens blodigo språk. Den kommer ott isolero det fåtol som fruktor freden. Den ger oss större möilighet ön någonsin oii skopo ett somlot uttryck för den fredsvilio som trots oll frukton och förvirronde propogondo likvöl behörskor så gott som ollo. Det göller ott i denno nyo insomling ov nomn orgonisero orbetet önnu böttre ön vi kunde för Stockholmsoppellen och inte låto tiden gå oss ur hönderno. Bokot Fredsriksdogen stod orgonisotioner och enskildo som tillsommons representerode över 300.000 mönniskor. Om mon röknor öven de fockföreningor som gett ekonomiskt stöd uton ott söndo ombud, blir denno siffro över 350.000. Viktigt ör ott ontolet fock- somt ott kvinno- ligo ombud vor så stort - 175 - orgonisotionerno, i försto hond SKV-ovdelningorno, kunnot söndo 35 ombud. Representonter för det religiöso livet, för hyresgöst- och idrottsorgonisotioner, deltog i Fredsriksdogen vilket ör ett tecken på vöxonde styrko i den svensko fredsrörelsen. Ett bevis för ott Vörldsfredsrörelsens oppeller och krov motsvoror de fredsölskonde mossornos önskon, ör det fokium ott ofto sommo krov och punkter som i Vörldsfredsrörelsens resolutioner återfinns i de upprop och monifest som på senore tid publicerots från håll dar mon intor en negotiv hållning till Vörldsfredsrörelsen. De kvinnligo ombuden gov mångo godo exempel på proktisko initiotiv för ott frömio Fredsriksdogen. Ett ov de bösto kom från Luleå. Dör hode SKV-kvinnor togit initiotivet till en petitionsrörelse blond husmödror för ott stödjo Fredsriksdogen. Genom ott gå frön hus till hus med sino listor somlode de över 500 hus- En halsring frun E,t,ilia Fogelk[ou Denna fredshiilsning skreus au Emtlia Fogelklou, pr\ resa till Palestr,na. Den' uppkistes uid f redsrtksdagen eu rloktor Andrea Andreen. Fr"d förloros ofto genom psykologisko misstog, nör det göller brobygge över klyftorno. Fredens nederlog sommonhönger ofto med okunnighet, utklödd i tvö rsö kerhetspropogo ndo. Vill vi verkligen fred så måste vi m öto det olikcrrtode i stöllet för ott endost fiörmo oss. Fromför ollt ör det viktigt ott fredsföreningor inom sommo och skildo lönder verkligen mötos. Bösl går det ott börio i s m å grupper, dör mon fritt ur hiortot kon diskuiero medel och må. Levonde fred nås inte genom likriktning, endost genom vilio ott förstå och tillsommons prövo en utvög dor mon - konske å ömse håll blivit instöngd i en misstro uton vindbryggor. Jog vet ingen böttre utgångspunkt för den enskilde eller gruppen för sådont orbete ön den ondo, som för 700 är sedon formulerodes så',herre, gör mig till ett redskop for din frid. Dör hot råder, låt mig sprido körlek, enighet dör split söndror, tro dör tvivel plågor, förlåtelse dör orött sker, hopp dör förtvivlon råder, lius dör mörker hörskor, glödie dör sorg smörtor. Gudomlige Möstore, låt mig strövo icke så mycket efter ott siölv bli tröstod som efter ott irösto ondro, icke så mycket efier ott bli förstådd som efter ott förstå, icke så mycket efter ott bli alskod som efter ott ölsko; Ty nör vi ge, to vi emot, nör vi förlåto, få vi förlåtelse., ( Francr,skus (Lu Ässisi/ mödrors nomn, sedon kollode de dem till ett möte dör kvinnorno volde ett ombud till Fredsriksdogen. De somlode siölvo in pengor som röckte till ombudets kostnoder och till stöd åt fredskongressen. Detto ör ett efterfölionsvört exempel, det visor ott kvinnorno både vill och kon ge oktivo bidrog och öven genom sino initiotiv utlöso ett gott och betydelsefullt orbete för freden. Till fredsriksdogen hode SKV inlömnot en motion om böttre orgoniserod och oktivore komp mot krigspropogondon, både mol den öppno hetsen i press, rodio etc. och den mentolo påverkon i förråonde syfte Forts. (r' niista sida.
Det rör- sig inom svettrk kvinnovärld Hildur Nygren som på olil<cr vögor bidror till ott brutolisero vår ungdom och prepcirero folket för l<riget. Mon måste med önnu större kroft krövo ott fredsonhöngornos röst får göro sig hörd -- det vor med oll rött som en ov dele goterno, kyrkoherde Fronck, betecknode pressens hålining iill Fredsriksdogen som en skonrf löcl< för den svensko pressen. Med insinuont propogondo om,kommunistisk töckorgonisotiono eller med en Iiko fientlig iystnod behondlode störsto delen ov pressen deffo niöte mellon örligcr fredsölskcinde mönnisl<or ur sl<ildo löger som blivit medvetno om ott ollo småskurno portigrönser möste överbyggos {ör ott vi skoll undgö det förödonde krig sonr idog ör en ollvorlig, konkret fcrro öven för vårt lond. Men under den poroll sorn lyste i Medborgorhusets fond under Fredsriksdogen,SAMVERKAN FÖR FRE- DEN, s!<oll vår fredsrörelse vinno ökod styrko. Och vi kvinnor skoll bottre förstå vört onsvor. Det ör sant som vår storo skådespelersko Noimo Wifstrond nyligerr skrev, I{r;ittnornu, bör gft i, spetsen,. Det ar kuinnornas ttppgift att r-(n'tta sinu ntiitt, ocll söner och skydda sina ban'n. Det beltöus en genlensctm, ltuntnornas fredsctrmö ont jttg få,t' uttr-t1cka saken s[t. Oclt, hti;r m[lste kuinttor ur alla lager satnlas. Kriget ar rnte otutduiltligt men om u[tt't ctrbete för freden skall bli eff ektt'.-t tror jag att allu. fredsuanner oclt fredslörenr,ng ct t" nui ste santuerka. MARGIT LINDSTRöM Svenska kvinnor har of ta, både off entligt och en. skilt, högt och i tysthet, beklagat våra gamla rösträttskvinnor som själva aldrig fick uppleva någon stöme framgång i den praktiska tillämpningen av de jämlikhetsideer de så tappert kämpade för, ledo djupa nederlag för och slutligen segrade för - - med något som länge blev en papperslag. Det är endast en handfull av dem, som började striden kring sekelskiftet, som ännu är i livet. Till dem vill man en dag som denna då ecklesiastikministern Hildur Nygren i konseljen begått statsrådseden -- säga: Tack för att ni ändå höll ut - - 50 år tog det ytterligare, men ni gjorde undarr det svåraste. När man från riksdagsläktaren blickar ner över kammarbänkarna, är det fortfarande endast ett 30- tal kvinnor i riksdagen. Mcn nu är åter en statsrådsbänk besatt av en kvinna som kan sitt fögderi. Det skänker en stor tillfredsställelse åt oss kvinnor -- i manssamhäiiet. Det är - - banalt uttryckt -- något av samma känsla sportfolket l<änner när de i radio hör cn idol komma i må]. Heja, Hildur Nygren I t:*{. ()K I KJOI- Det var cn kort rubrik, men betydelsefull. Ännu ett mål taget på vägen mot jämlikhet i yrkeslivet. -- Vi får varken någon ny titel eller uniform, säger poiissyster Karin Lodner, som blivit intervjuad, men det fina med den här l<ursen är att vi få samma möjligheter att avancera som de manliga kollegerna. Förut har inga kvinnliga elever tiliåtits att vara med på överkonstapelkursen. Men nu har det gått. Av de 28 deltagarna i den överkonstapelkurs som startade i höstas är det 3 kvinnliga; polissystrarna fröken Karin Lodner, fröken Brita Modigh och fru Sigrid Quennerstedt. - Vi arbetar på kvinnliga avdelningen och sedlighetsroteln, stöldroteln och den avdelning som har irand om sinnessjuka. Vi som tjänstgör här i Stockholm är alla utbildade sjuksköterskor, fortsätter fröken Lodner. trndast när vi har hand om transporter al'sinnessjuka brukar vi bära uniform, och då använder vi sjuksköterskornas fältuniform. På överkonstapelkursen har vi haft en hel dei intressanta ämnen: straf frätt, kriminalpolistjänst, psykologi, rättsmedicin, rapportskrivning, förhörsteknik samt även fotografering. Samarbetet med de manliga kollegerna på kursen har gått strålande bra. över huvud taget tror jag att l<vinnor passar bra i polistjänst. Itttuitiott Ttnrctd nted kuinnornas urgunla intt'esse för ps-tlkologi ar tngen oauen belastntng i, en öuerkonstapels yrke. CLARA-MARIA
Novellen: SKILJAS ^\' T.f ag visste mig ingen råd den gången. När iag Iegat vaken i tre nätter och såg ut som ett spöke från andra sidan, gick jag till mamma. Det är inte något nöje att gå hem, när man har det trassligt. Det blir ett frågande och förmanande och suckande och tjatande: - - Kära barn, hur kunde du... Eftersom man inte kan begripa det själv, har man ingenting att svara. Kanske man rent av i sin förtvivlan snäser den stackars lilla gumman, som i alla fall vill en väl under hela den vanliga bråten av frågor, förmaningar, suckar och tiat! Hon vet väl inte av något annat sätt, har jag brul<at tänka. Förr. l\[en den gången var det annor]unda. Det böriade som vanligt. -- Kära barn, så länge sen du tittade in till mig! Vad har du haft för dig? Kom in och få kaffe, jag har spart lite äkta bönor tills du eiler din bror skuile komma... Jag borde ha blivit rörd av det sista, men iag blev irriterad över det första. Det var sant. Jag har inte haft tid att tänka på mamma. Jag sumpade Mors dag, vilket nog var illa gjort av mig. Det giorde Olle också, fick jag höra sedan. Där fick hon sitta med sitt hemköpta kaffebröd och vänta på sina barn, kanske hon fick skämmas för andra tanter som fick besök och blommor och tårta! Nu har jag lovat mig att aldrig glömma Mors dag. r7 Yi satt i den litla soffan och drack kaffet. Det var starkt och gott och det piggade upp mig så att jag kunde komma i gång, när hon började fråga. _.- Vad är det du har på hiärtat, kära Lisbet, sa hon försiktigt, som om hon var litc rädd. - Jag står intc ut med David, sa jag. - ' Vi ska skiljas. Det har du sagt förr, sa mamma öclmjukt för - att inte reta mig. - - Jag har aldrig sagt ncj. Det vore nog bäst. - - Han är outhärdiig när han dricker, och det gör han nästan jämt, fortsatte iag förbittrad. Ingen kvinna skulle kunna uthärda med en sådan - tyrann! Han frågar ut mig om allt: var jag varit, vcm iag pratat med, vad iag sagt. Och vad iag än säger, så är det galet. A I I t vad iag gör är fel. Han kritiserar mig in i detalj, fullkomligt mikroskopiskt. Det är väl om jag får gå på toaletten i fred. Om iag går ner i affären och köper mjölk, står han med klockan \rarför har du i handen, när jag kommer upp. varit -- så länge? frågar han med domarton. Det var andra som skulle ha mjölk, svarar iag. - Du stod väl och pratade om mig, kan iag tänka! - säger han och sätter sig till bordet. -- Ska iag in'te få frukost snart? I{är har jag väntat på mat i flera timmar! Så säger han när vi knappt varit vakna tjugu minuter. - - Ja, kära barn, sa ntamma, jag har länge tyckt att du borde gå ifrån honom innan du blir med barn. Då blir det mycket svårarc. Jag tror att han är obotlig alkoholist... Dct hemska med mamma är att hon alltid träflar mitt i prick. Och nu gjorde hon två prickar. Han är snäii när han är nykter, mumlade iag skamsen. - Mamma såg på mig över glasögonen. -- Är du redan med barn? frågade hon sakligt. Jag var alldeles torr i munnen. Jag tror det, sa jag. Och så började jag gråta. - G.,t-rhild Teg"' t Vet David det? frågadc hon med samma lugna -- sakliga röst, utan jämmer. --- Ja, sen i förgår - - nei, dagen förut... Vad sade han?.-- >>Det ska firasl>> sa han. >>En sån begivenhet!>> Och så drog han mig med på rcstaurant - - och drack tills han var redlös. Sen hadc han inga pengar att betala med intc ett öre - - och jag hade bara två kronor. Jag fick ringa till hans vänner, som kom och iöste ut honom. Och cn sån far ska barnet få: Är det inte gräsligt? Jag har inte sovit på trc nätter... - - Du kan stanna här, Lisbct. Du behöver inte gå hem till -- till odjuret! På rösten hörde jag hur hon föraktade honom. Men han är min man! mumlade iag. - Ja, tyvärr! Men det skall han intc 'n'ara längre. Du skall skiljas. trller vill du kanske fortsätta? Vill du kanske ha flera barn med en drinkare? Kom du inte hit för att få hjälp och råd? Jo, snälla rlamma... Men han är så snäll ibland, när han är nykter... Jag förstår nog att du är kär i honom än. Men ditt - förnuft sägcr väi ändå att du intc kan fortsätta och förstöra både ditt och dina barns ]iv... --- Kanske han kan få bot? - - Vili han bli botad? -- Jag vet intc... Han sittcr nog för diupt i det. Han är olycklig. Det blir värrc om jag går ifrån honom. Han säger att ingen tror på honom... Nej, hur skall man kunna göra det! - -- Hans mamma var sträng... - - Inte sträng rog, enligt min mening. Han är bortskämd, det är min övertygclse. Jag varnade dig. Jag såg nog att han var lös i köttet. fngen stadga. fngen ansvarskänsla. Det är bäst du stannar här. Du kan säkcrt få tillbaka din förra plats. Chefen har frågat efter dig. Du var en duktig kontorist, du. Men han, David, har inte ens ett hederligt yrkc! --- Inte är det väl ohedertigt att vara målare! -- Nej, me'n är det ett y r k e? Och såna tavlor han åstadkommer - - när han nån gång tar i penslarnal Har han målat på den sista månaden, kanske? -- Han har fått bra kritik. --- Mcn lite såit. Hon hade rätt. Jag satt t1'st, när dot ringde på dörren. Mamma öppnade. Det var David. -- Tänker hon skilias? frågade han r'änd till mamma. Jag hoppas det, svarade hon kallt. -- Då dör jag. Jag tar livet av mig. fngen av oss svarade. Vi stirrade på hans bleka härjade ansikte och blacka ögon. -- Var barmhärtig, Lisbet! sade han och kom fram till mig. -- Kom med mig hcm! Jag skall aldrig dricka mer, aldrig. Det svär jag. Han såg så rörande uppriktig ut. Jag visste inte... -- Det är bäst ni går, sa mamma. - - Du får väl komma tillbaka när han börjar dricka igen. Det tar sin tid innan kärleken är utnött! Gå nu, så jag slipper se på galenskapen... Vi gick hern till oss. Det tog tre år innan vi skildes. GUNHILD TEGEN
ii, I ::l t}.e :u: *;l+i Fr. u. Ina Linderot (tolk), Elena Tjuchnjuk, Natalia Arjef jeua, Man'gat'tta Zaoharoua, Maria Ousiannikoua. P(t Ängby spadbarnsh,em, glömdes både språkgrcinser och, glasrutor nar... Sovjetgästerhos Till Bromma, med flyg från Moskva, anlände den 6 mars fyra ryska I'rkeskvinnor, tillhörande sovjetkvinnornas antifascistiska kommitte, för att återgälda det vänskapliga besök som i september förra året gjordes i Sovjct av 14 svcnska kvinnor, på inbjudan av samma l<ommitte. De fyra glada ryskorna hälsades välkomna av såväl sitt lands iegation som av medlemmar i SKV, me.d ordförandcn dol<tor Andrea Andreen i spctscn. Vid en themottagning på Rcisen den 7 mars, dåir: de vänskapliga kontakterna från i höstas förn-u-ades, bad någon av de närvarande -- som ickc hade varit rned i Ryssland - att gästerna skulle säga något om sig själva. Det gjorde de med charm och vänskaplig förtrolighet. Vid bordet där bl. a. fyra svenska Iäkarc voro närvarande - - reste sig från sin th6kopp Mcr,rgarttct Zach,aroua och berättade lugnt och stillsamt: Hos oss är kvinnorna likställda med männen inom - alla områden, så även inom forskningen, och våra män trivs med det. Sjätv är jag snickaredotter. men tack vare förhållandena i mitt land fick jag tillfälle att studera vid högskola och utbilda mig till läkare. För närvarande förestår jag ett vetenskapligt forskningsinstitut som sorterar under hälsovårdsministeriet. Vi lägger stor vikt vid förcbyggande åtgärder. Tack vare det har vi kunnat undvika de svåra epidemier som följer i krigets spår. Under tzartiden härjades vårt land sr'årt av fläcktyfus, smittkoppor och epidemier av liknande slag, som vi numera praktiskt taget är fria från, tack vare en strängt genomförd skydds5'mpning. Nya sjukdomar som uppstå kartlägges av dcn mcdicinska forskningcn och sjukhus och politiker samarbeta om hygieniska åtgärder. Naturligtvis är läkarhjälp och sjukhusvård avgiftsfria. - Vattenförsörjningen är ett stort och intressant kapitel i det moderna Ryssland. Jag hoppas senare få tillfälle berätta vidare om det civila uppbyggnadsarbete som sysselsätter oss alla och för vilket vi framför allt behöver fred. För f r e d vill Sovjets kvinnor samarbeta med alla kvinnor i världen!. Jag är lika gammal som revolutionen, född 1917, - sade Elena Tjuc"ltnjuk med en glad gest. (På dräktens slag bar hon den dekoration som utdelas tl\i Arbetet s h jtilte. ) 6
re *il 4 Y''{.L ri!,\.1,::' '' 1' \,"''i, *ua\ ::ni i:]:l! ti:1 iif sif*ijr,t,,:;:,,* m,an hiilsude ptnt, Rigmor, Tore, Agneta och Muts ltos syster Loua och fröken Anitcr Fredin I svenska vänsterkvinnor -- Mina föräldrar som var jordbrukare kunde inte läsa och skriva då, det fick de lära sig scnare. 193E utexaminerades jag från mellanskolan och vilte bli lokförare. Det ville jag redan som litcn flicka. 1940 var jag klar som lokförare och när kriget bröt ut förde jag tåg med evakuerade och sårade. Det var ett hårt jobb, ibland ingen sömn på flera dygn och det hände att rnan icke fick lämna lokct på 4-5 dygn. Men soldaterna offrade allt och man kunde inte göra annat. - Efter kriget fortsatte jag mina studier och utbildades till ingenjör och tjänstgör nu på ett av järnvägcns kontor och sysslar fortfarande med lok. Men jag har sett för mycket av kriget på nära håll - vi kvinnor måste arbeta pii att skapa en fredlig värld! -- Sovjetkvinnornas öden likna mycket varann, sade Marr,a Ousiannikoua. Min mor var lantarbeter.- ska, min far eldare. Jag är född 1904. Efter den nya regimens införande fick jag studera ekonomi och litteratur vid högskolan och valde att bli journalist. Nu är jag redaktör för tidningen Soujetkuinnan. Den utges på sex språk. - Vi har upplevt kriget och vi vet vad krig är. Jag hoppas alla kvinnor enar sig att fördöma kriget och förenar sig för att göra sin röst hörd över hela världen: Vi vill ha fredl Som tolkar för kvällen tjänstgjorde red. Sven Storck, Kira Persson och Eugenia Grischtenko. De hade full syssclsättning hela kvällen. Det var mycket att fråga och svara på från båda hållen denna första kväil av samvaro. Lyckligtvis talade några av de närvarande svenskarna också ryska, man kunde också i någon mån använda engelska. Den fjärde i delegationen, lärarinnan Natati,a Arj>>ef jertra, delegationens sekreterarc, var för kvällen i Västerås, där hon vid firandet av Internationella kvinnodagen skulle berätta om kulturlivet och skolorna i Sovjet. Därvid började ett par arbetsamma men intressanta och givande veckor för både gäster och värdar i de olika SKV-avdelningarna landet runt. Il.edan nästa dag besågs en mängd sociata inrätt. ningar i Stockholm. Vid Sabbatsbergs ålderdomshem genomgicks den nya avdelningen, som blev färdig förra hösten, det 200-åriga Katarinahuset och kronikerhemmet. Vidare besöktes Ängbygården. Ciceron var fru Hedvig Heurlin vid sociala rådfrågningsbyrån. 7
Internutronell" hrrnnudng en 19 51 I- 'l'('(lsl)rogl'ali) I r- och 5ovjctgiis[t'r Den internationella kvinnodagen, som av demokratiska kvinnor firas världen över den 8 mars, högtidlighölls också på många håll i Sverige. I Stockh,olm anordnades av SKV:s stockholmsavdelning ett storartat och festligt möte' Lokal var Handelsmellanskolan vid Ringvägen, vars aula var fylld till sista plats. -- Efter några musiknummer hälsade doktor Andrea Andreen de närvarande välkomna och påminde om det upprop som Kvinnornas demokratiska världsförbund utfärdat om intensifierat arbete för att bevara freden. >>Det hänger på vår vilja och på vårt arbete, om freden skall kunna räddas- Vi har livet och mänskligheten på vår sida, fatta mod, vi står inte ensamma!>> En väldig bukett röda rosor överlämnades under publikens applåder till doktor Andreen för hennes orädda och inspirerande arbete för freden. Tre av de ryska gästcrna var närvarande och från podiet bringade recaktör Or;siannill)ou& en hälsning >från kvinnorna i mitt land, som intet högre önskade än vänsl<ap och fred mellan folken.>> Red. Ovsiannikova gav sedan några glimtar av utvecklingen i sitt land under de sista trettio åren. Hon nämnde att 5,200 fabriker byggts, det betyder att 3-- 4 nya industrier sättes i gång varje dag. Bostadslägenheter om 1,340,000 kvm golvyta byggdes förra åiet i Moskva. Åtta skyskrapor på 30-32 våninga rär nu under uppförande i den ryska huvudstaden. Tack vare jordbrukets utveckling och nyodlingar i landet har man efter kriget kunnat ETenomföra fyra prissänkningar i landet -- den senaste för endast ett par månader sedan. Spaltutrymmet tillåter tyvärr icke ett referat av allt vad fru Ovsiannikova sakkunnigt berättade från Sovjet, men vi skall återge hennes slutord: I dag har vi det bättre än i går och i morgon skall det bli bättre än i dag. Fru Ovsiannikovas maning till in' tensivt arbete för fred besvarades med starka och ihålliga applåder. Doktor Zacltaroua, medlem av medicinska akademien, fick därefter ordet. Hon erinrade om den stora utveckling som försiggått, spectellt p(r kuinnans områ,d,e i hennes hemland under de sista 30 åren. Hälften av alla högskolestudenter är kvinnor och 15,000 kvinnor står som ledare för stora kollektiviordbruk. Doktor Za'chatova redogjorde därefter i korta drag för den för hela folket kostnadsfria sjuk- och hälsovården, för mödra- och spädbarnsvården, de statliga bidragen till barnrika familier och ensamma mödrar. Under tzartiden i Ryssland, fanns bara 9 rådgivningsbyråer för mödrar och barn, och ör'er hela landet fanns det endast 6,800 förlossningssängar. Det betydde att 98 % av alla mödrar fick föda sina barn hemma utan hiälp av vare sig ]äkare eller barnmorskor. Nu har man 16,000 rådgivningsbyråer och 93 % tfu hjäip vid förlossning. Doktor Zacltarova slutade med en försäkran att Sovjetunionens folk har endast en önskan att i lugn och ro få fortsätta sitt arbete för att - göra livet rikare och lyckligare för människorna. Vi vill ej ha krig, utan vill tvärtom göra allt för att förhindra kriget. Vi vill arbeta för att de fem stormakterna kommer tillsammans till förhandlingar och sluter en fredspakt. Vi vet att också de svenska kvinnorna besjäias av samma längtan och krav efter fred, slutade hon sitt intressanta anförande. Sedan några kvinnor överlämnat blomsterhyllningar till de tre gästande ryskorna allt under - publikens starka appiåder - - överlämnade konstnärinnan Siri Derkert, ordförande för Stockholmsavdelningen av Svenska kvinnors vänsterförbund, som vänskapsgåva en grammofoninspelning av sven' ska vallåtar. Svensk-ryska sångkören med Maxim Stempel som dirigent sjöng därefter några sånger, bl. a. en svensk och en rysk fredssång och därefter uppträdde ett folkdanslag från Skansen. Senare på kväilen hade de ryska gästerna tillfälle att vid en kopp the på Stigbergsgården utbyta vidare erfarenheter med många svenskor. Ett fyrtiotal så många som Stigbergsgården kunde ta hade mött upp för fortsatt samvaro med de emot långväga -- gästerna. Redan den 7 mars firade SKV i Vristerås den int. kvinnodagen med sovjetlärarinnan Natalia Ariefieva och fil. mag. Lindström som gäster. Den ryska gästen, med Margit Lindström som tolk, framförde en hälsning från sitt hemland och fick under kvällen tillfä]le att berätta om skoiförhållanden och kulturarbetet i Soviet. Där finns nu över 200,000 skolor och 34 miljoner skolbarn. Skolplikten är sjuårig. Vidare finns det för närvarandc 86,000 bibliotek som förfogar ör'er 167 milioner tröcker. trfter det detaljrika föredraget uttalade talarinnan sin förhoppning att alla folk måtte värna freden och kämpa för den. Leve denna kamp och leve freden i hela världen, slutade hon under publikens bifall. Det blev blommor till talarinnan - och kollekt till aruangörerna. SKV-avdelningen i Norrkö'ping fitade i år för första gången den internationella kvinnodagen den 8 mars. Gäster voro riksdagsledamoten fru Gerda Nilsson, och ingeniör Elena Tiuchnjuk med fru Kira Persson som tolk. Gerda Nilsson hö]l ett varmt och övertygande fredstal och Elena Tiuchnjuk gav intressanta bilder från det Soviet som nu bygges upp och som framför allt behöver och önskar fred. Från Norrköpingsavdelningen skriver man och är glad och tacksam för detta tillfälle till kontakt. >>Den internationella kvinnodagen 8 mars blev mycket lyckad>>. Fredagen den 9 mars hälsades Maria Ovsiannikova och Elena Tiuchniuk välkomna till Göteborg' SKV' avdelningen där hade även ordnat med presskonferens. På kvällen firades internationella kvinnodagen i Flickläroverkets aula med 500 personer närvarande. Estraden var prydd med blommor och parollen >>Samverkan för fred>> lyste i vita bokstäver mot röd duk. Efter några musiknummer höll Göteborgsavdelningens ordförande, fröken Maja Boliing, hälsningstalet och erinrade om internationella kvinnodagens betydelse. Hon redogjorde också för förbundets program och rapporterade från fredsriksdagen och från rådsmötet i Beriin. De ryska gästerna höllo därefter anföranden och svarade beredvilligt på framställda frågor. R
Så blev det recitation. Det av Fredsriksdagen föreslagna uttalandet antogs. Under lördagen besågs Torpskolan, där folkskolestyrelsens r'. ordförande Olof Erikson och överlärare Mossberg svarade för värdskape.t vid kaffet på kollegierummet, där många lärare också var med, som ville göra frågor om Sovjet. Gästerna ville också gärna lämna besked. Flera andra studiebesök gjordes även i Göteborg, bl. a. på konservfabriken Sirius, som också ordnat med lunch på Henriksberg. Från företaget var bl. a. direktör Wiberg, ingenjör Lisa Leffler och hr pettersson -- representant för personalorganisationen.- närvarande. Bordet var dekorerat med Sveriges, Sovjets och FN:s flaggor. Ryskorna hade även iillfäile att gästa ett svenskt privathem och vid avresan hade många av avdeiningens medlemmar infunnit sig. >>Det hela har varit både till glädje och nytta och väl värt det arbete som av många nedlagts på förberedelserna>), rapporteras från Göteborg. Ortspressen i norra Hälsingland skriver om besöket i Iggesund och fredsmötet där: Den sovjetryska kvinnodelegaten trlena Tjuchnjuks besök i Iggesund har rnötts med stort intresse och redan vid ankomsten till Iggesunds järnvägsstation möttes de långväga gästerna av ett femtontal iggesundsdamer ur Svenska Kvinnors Vänsterförbunds lokalavdelning, vars ordförande fru Nora Tallbom hälsade gästerna välkomna och överlämnadc blommor från iggesundsavdelningen. Färden ställdes därefter till kommunalkontoret, där kommunalkamer Svcn trl<ström redogjorde för den kommunala förvaltningen. Byggnadsingenjören Kilbo lämnade en redogörelse för egnahemsbebyggelsen. Sovjetdelegaten var synnerligen intresserad av denna verksanthet och stäilde en del frågor samt drog paralleller mellan sitt hemlands bebyggelse. Även folktandvården med dr Skärgård som ciceron rönte ett stort intrcsse. Besök gjordes därefter i änkehemmet, pensionärshcmmet samt ett par egna hem. Efter ett besök i Iggesunds folkskoia, där b1. a. en musiklektion övervars, bjöd Njutångers kommun på lunch i skolbarnsbespisningslokalen. Där gavs tiilfälle till både frågor och svar från bägge sidor. Vid besökct på Njutångers vårdhem redogjorde hr Helge Sundman för socialvården inom kommunen Njutångers kommun bjöd här på kaffe. Folkets Hus B-sal var vid mötet, som på kr'ällen anordnats av Svenska Krrinnors Vänsterförbunds lokalavdelning, fuilsatt när fru Nora Tallbom höil hä,lsn_ingstalet. Det hela inleddes med Sovjethymn och Sveriges nationalsång på fiol och piano av fr. Astrid Svensson, Hudiksvall och Erik ösilin, Njutånger. Den sovjetryska delegaten Elena Tjuchnjuk höll föredraget och som tolk tjänstgjorde ryskfödda Eugcnia Grischtenko. Fröken Clary Nyman sjöng därefter >>Varför skola människor strida>>. Fröken Ragnhild Lövgren läste en fredsdikt av Martin Dehlin samt >>Hustrun>> av Bo Bergman. Sedan följde kaffeservering samt några musikstycl<en varefter publiken fick framställa frågor. En hel del sådana besvarades också av talarinnan. Ovriga platser som firade internationella kvinno- {agen med ryska gäster voro Bor&s, Esktlstuna, Ljusne, Galli,uare, Malmberget, Ki,runa. I Kiruna. där Natalia Arjefjeva talade om kuiturliv och skolor i Sovjet, hade man en publik på 500 personer. Solna läroverks aula var ganska välfylld den 13 mars, skrev Stockholms Förstadsblad, när sällskapet Sverige--Sovjetunionen höll möte där. >Sovjetfoll<en bygger för freden>> var ämnet för det anförande rcdal<tör Maria Ovsiannikova höll. Dessutom talade doktor Zacharova och ingenjör Tjuchnjuk. Alla tre sovjetkvinnorna gjorde ett s5,'mpatiskt intryck, framhåller tidningen. De betonade alla sin och Sovjetunionens fredsvilja och framhöll nödvändighetcn av vänskap mellan Sverige och Sovjet. Samt mellan alla folk, varvid de särskilt understödde den nya fredsappellen om en fredspakt mellan de fcm stora. Mötct avslutades mcd den ryska färgfilmen >>Jorden förnyas>), som handlar om hur öknar förvandlas till bördiga sädesfält. Tidningen ger även tolken en cloge: Dc tre sovjetkvinnorna taladc rysl<a och ibland rätt fort, varför tolken, red. Svcn Storck hade ett styvt arbete under kvällens lopp. Som han dock klarade briljant och med stor säkerhet. fnternationella kvinnodagen i England. Från den kommitt6, som i England arbetar för firandet av Internationella kvinnodagen, och i vars ledning står Mrs Beatrice King och Miss trlizabeth A. Allen, mottog Svenska kvinnors Vänsterförbund brev och hälsningar till den 8 mars. >Med tanke på betl'delsen av att väcka kvinnorna till att a.rbeta med större energi och entusiasm än någonsin förr>>, skriver kommitten, >>kommer vi att anordna möten, som får formen av dramatisk framställning av olika skeden i kvinnornas kamp under de sista 50 åren, som också ska visa nödvändigheten av att vi arbetar för framtida fred och jämlikhet>. Till det första av dessa möten, i London den T mars, sände Svenska Kvinnors \ränsterförbund hälsningstelegram. tk * * * * ii yk * * * rk * )t Jr /"r * :y Det handn i l)anmlrh Agnete Olsen, Dantnark Ordföranden i den danska avdclningen av Kvinnornas Demokratiska Världsförbund, professorskan Agnete Olsen, dömdes på onsdagen till 50 kr. böter för demonstrationerna mot qeneral Eiscnhor,ver vid hans besök i Köpeniramn nyligen. Sjutton ilndra demonstranter dömdcs till vardcra 30 ]<ronors böter. Ytterligare scxton skall senare ställas inför rätta. Polisen hejdade demonstrationståge1 och arrestcrade 34 deltagare med professorskan i spctsen. f)
V" ger iag fo, /I?r'.4 efl Ovonligore former Det finns en del fall av fetma, ov fetmo som bero på rubbningar i de inresekretoriska organen. Vanligen är den hormonala rubbningen i dessa fall endast den indirekta orsaken till fetman, t. ex. genom att den ökar aptiten eller minskar lusten för kroppsrörelse eller sänker basalomsättningen. I dessa fall kan man i alla händelser tala om en verklig benägenhet för fetma. En viss antydan till gördelfetma, åtminstone en viss förskjutning av kroppsf ett från ansikte och överkropp till buk och höftregion, inträder nästan alltid hos äldre människor. Orsaken tiii detta är oklar, men man kan förmoda att här finns ett samband med den minskade könskörtelfunktionen och det därigenom ändrade samspelet mellan dessa körtlar och hypofysen. I en del fall har man en samtidig rubbning av hypofys och sköldkörtel. Bland många andra hormoner avsöndrar iu hypofysen ett, som stimulerar sköldkörte1f unktionen. En minskad funktion av sköidkörteln ieder i och för sig ej till höggradig fetma. Vid denna sjukdom, mynöd,em, har man en verklig sänkning av basalomsättningen. I höggradiga fall har den sjukdomen mycket typiska symtom. I de lindriga fall man oftast träffar på finns en viss fettanhopning i övre delen av ryggen och i hals-bröstregionen. Andra symtom så' som torr hud, torrt hår, förstoppning m' m. äro dock mera framträdande. Vetenskapens nuuarand,e stå'ndpunkt i fråga om orsakerna till fetma är alltså den, att bortsett från ovannämnda ovanliga eller ei höggradiga former, som sammanhänga med inre-sekretoriska rubbningar, fetma helt enkelt beror på att en människa äter mer än hon behöver. Man tillmäter ärftligt anlag mycket liten betydelse för uppkomsten av fetma. Möjligt är givetvis, att framtida upptäckter komma att avstöja någon nu okänd mekanisk för kroppsviktens finreglering, en mekanism, som kan vara mer eller mindre utvecklad hos oiika människor. Det är påfallande att en del människor ha mycket svårt att öka i vikt trots lyxförtäring och vila under det att andra ha lika svårt att undvika en viktökning vid minsta avsteg från en knapp kost. Någon praktisk betydelse ha dessa spekulationer i varje fall icke. Det finns bara en handlingsnorm för dem som äro feta eller hotas av fetma: Balansera kroppsbudgeten! Mindre föda eller mera kroppsrörelse eller båda delarna på en gång! Vorför bör mcrn Det är inte vackert, svarar man inte vorq fet? kanske. För de flesta unga fiickor torde denna synpunkt vara ett tungt vägande skäl mot fetma. Och det finns ju yrken - filmstiärnans, skådespelerskans, mannekängens - där ett lågt normalvärde på kroppsvikten är så betydelsefullt, att man helt enkelt inte kan tillåta sig att öka i vikt. Vi fortsafier hör den populörmedicinsko ortikeln qv med. dr Andreq Andreen. I nösto nummer ovslutos ortikeln med råd ongående behondling ov fetmo. Annars finns det nog delade meningar i fråga om vad som är vackert härvidlag. En måttlig fetma kan vara nog så klädsam för somliga. Det maiestätiska stadiet har man kallat detta. Konsten har ofta förevigat detta - - tänk på Rubens och Jordaens tavlor t. ex. Svårigheten är bara för de flesta att stanna där och inte glida över till det löjeväckande och därifrån till det ömkansvärda st.adiet. Det starkaste skälet mot fetma är inte skönhetssynpunkten utan det faktum att fetma tenderar att minska livslängden. trtt stort livförsäkringsbolag t USA har undersökt 200,000 försäkringstagares livslängd. Man fann t. ex. att för personer över 45 årq ålder var överdödligheten 86 % hos personer med en vikt örrerstigande normalvikten med 25 (/n eller mera. Alldeles särskilt nedslående äro siffrorna för de feta sockersjuka. över 45 års ålder är överdödligheten för de feta sockersjuka 11 gånger så stor som för sockersjuka med normalvikt. Mfilning au Jordaens (1593-1678). Nutionctlmuseu'm. 1o
l--,",,', Isr-i 1..s, {,,g,,,,. I) te( [[r,,t gclr-a( Ir('ss "Vi ör för en svensk fredspolitik, som håller vårt lond utonför militörblock och krigsförberede lser, mot upprustningen, vilken fromkollor dyrtid och sönker vår levnodsstondord, för fritt hondelsutbyte och friq kulturello förbindelser i Sveriges eget intresse åt ollo håll Vi vill levo i fred med ollo folk!' Siukdomor i sombond Om fetma har en tendens att med fetmo förkorta livet så betyder det :rtt vissa sjukdomar hota mer vid fetma. Det mest t1'piska är kanske hjcit'tbesuriren. Hjärtat hos en fet person har ett ökat arbete redan genom den ökade kroppsvikten. Men man måste komma ihåg att fettet sitter inte bara i underhudsväven, clet finns också mellan inre organ och i organen själr'a, det blir fettinfiltration i själva hjärtmuskeln. Genom dessa fettinlagringar blir hjärtats arbete pii olika sätt försvårat. Blorltrylcksstegring oclt tlrterioskleros. En stön't: procent av feta än av människor i allmänhet ha ett blodtrl'ck, som är högre än det normala. Ganska ofta ser man i dessa fall att blodtrl'cket sjunker mot ett mera normalt värde när patienten går ned i vikt. Det höga blodtrl'cket, som innebär ökat arbete föi' l<ärls1'stemet, g1'nnar uppkomsten at' arterioskleros. Det kan är,en tänkas - - djurförsök tala i denna riktning - - att en fettrik kost bidrar att skapa szidana l<ärlförändringar, som leda till åderförkalkning. Best:tir f rt'ut ttilgtrtrntkctttulett, åto m1'cket vanliga ]ros feta människor. Gallsten och därmed sammanl-rängande rubbningar ttppträda of ta hos kvinnor., som lida av fetma. l-etma leder till slapphet i bukmuskulaturen med benägenhct för förstoppning ocl-r hemorrojder. Är'en brirck förekomma oftare hos fet lagda personer än iros andra. Välbekant är att den ökadc kroppsvikten ofta för- :rnleder plattfotsbesr'är. Pat.ienter med hängbuk fa dcssutom en felaktig hållning med svankrygg ocl' som följd härar, ofta tr1'ck på ncrvrötter och r'ärl: av ischiastl'p. Sor:Ä'elsjrrÄ'ri förekonrmer oftare hos feta än hos pcrsoner med normalvikt. trnligt livförsäl<ringsbolagens statistik är 50 ',;, av dc personer som fei diabetes fetlagda t:""ecl en övervikt av minst 20 ',,h. Sannolikt förhåller dct sig så att människor, som ha aniag för diabetes, ofta skullc kunna förebygga sjukdomens framträdande' genom att hålla tillbaka sin fetma dr-s. genom att äta mindre. Man l-rar pårzisa: att en börjande diabetes kan gå tillbaka i samband nred ern viktminskning. tr'o1't.s. t. 1t(stQ 17:1'. r)lot <[yrticl... K\,' - av rl t' I r) i rr gil r' Till regering och riksdog hor SKV-ovdelningor sönt krov om en öndring ov prispolitiken, om effektiv priskontroll och om bibehållonde ov de sociolo förmåner som nu hotos ov den ollmönno utvecklingen och direkt ov den Wörnsko besporingskommitt6ns förslog.,regeringens prispolitik inger oss husmödror de ollvorligosfe bekymmero, skriver Hoforsovdelningen. Priserno måste bringos under effektiv kontroll så oit de små inkomsttogornos levnodsstondord inte försömros. Betröffonde de Wörnsko besporingsförslogen onser vi crtt eventuello besporingsåtgörder måste inrikios på ondro utgifter ön mödrohiölpen, husmoderssemsiern, frio bornresor etc.> Kirunoovdelningen fromhåller ott de dyro levnodskostnoderno sörskilt hårt drobbor befolkningen i norr dar klimotet och de långo ovstånden skopor speciello {örhållonden och dör en nedskörning ov de frio bornresorno och husmoderssemestern sku lle inneböro om rnöiligt önnu vörre fölider for de rnindre inkomsitogorno ön i ondro londsdelor. Kvinnorno profesteror mot upprustningspolitiken sonr i sitt slöptåg bar ollcr desso försömringor ov folkets stondord. Priser och skotter ökor och löneförböttringorno röcker inte till för ott kompensero, mycket mindre för ott förböttrcl orbetorhemmens ekononrisko löge efter de långo oren ov lönestopp. Blond ovdelningor som hittills uttolot sig mot den nuvoronde prispolitiken mörks utom de nömndo öven ovdelningorno i Obbolo, Råneå, Motcrlo, Trollhöttcn, Göteborg, Stuvsto, Söder homn och Liusdol. oc'lr n)ot f.irigsl)rof)ilnrltr: En rad SKV-avdelningar har: lillstäl1t. regering och riksdag uttalandcn där de kräver förbud mot krigspropagandan som gör sig allt breclare i press och ladio: )>Vi kvinnor, hustrur och mödrar, anse att all l<rigspropaganda bör i lag förbjudas och beläggas med hårda straff. Del, är vi kvinnor som får offra alit det vi hållcr kärt och som vi kämpat för, i händelsc av krig. Därfor harr'i rättighet och skyldi54hcl. :rt t kråir,a att. Riksdagen 11,'ssnar till oss>, skriver S<iderrhamnsavdclningen. Ronnebyavdclningen sl<river: >>Det är med sorg r.i konstaterar att den svcnsl<a radion allt öppnare framträder som ett instrumcnt för e'n tiiltagande krigspropaganda. Vi vill intc bli medbrottslingar. Därför kräver vi: stoppa all l<rigspropaganda i vår sr,'enska radio.>> Göteborgsavdelningen påpekar i sin utförliga skrir-clsc ett slaiende faktum: :>Dcssas (dc stora utländska pressb)'råernas) ödesdigra roll för r'ärldsfrcdcn a',.siöjadcs scnast då i dcssa dagar det amerikanska utrikesdepartementet förklaradc sig pfi ett tidist stadium kunnat erkänna Kinas verkliga regering varigenom Koreakriget antagligen kunnat avv:irjas, om, som det heter, >>ttlell tcke Itcrf t pressen elter sigl.>> I.iknande uttalandcn har gjorts av avdelningarna r Sundsvall, Råncå och Umcå. n
I I I l:n,,,'rf,o,ls/rrj/sr tirtg. Sla vakt,rn ft*d"r, Det vor nred djup rörelse vi sovietkvinnor för försto gången betrödde svensk mork. De glodo völkomstor den och vönskopligo hondslogen från våro svensko vöninnor, de vockro tulponerno och rosorno som de mötte oss med - ollt detto skopode från försto slunden en otmosför ov vönskop och vörme som oldrig lömnode oss under de fiorton dogorno i Sverige. Vi besökte mångo svensko stöder, både i söder och norr. Vi tröffode kvinnor i Stockholm och Göteborg, Kiruno och lggesund, Borås och Norrköping... textilorbeterskor och lökore, konsumonstölldo och gruvorbetore, metollorbetore och iörnvögsfolk, mönniskor med de mest skiftonde yrken och politisko uppfottningor. Vi tolode på mossmöten i sombond med firondet ov Internotionello Kvinnodogen den B mors och vi medverkode också i mindre möten och sommonkomster. Vi hode vönskopligo somtol med tolriko smörre grupper. Och överollt konstoterode vi inte boro ett enormt intresse för förhållondeno i vårt sovietlond uton också uppriktigo och diupo sympotier för vårt folk hos ge mene mon i Sverige. Vi hor störkts i övertygelsen om oti del orbetsommo svensko folket, liksom vårt eget storo sovietfolk, ör motståndore till krig och vill ho fred i helo vörlden' Vi hor konstoterot ott inget förtol, i press och propogondo, kon hindro ott vönskopen störks mellon kvin norno och helo folken i Sovietunionen och Sverige I deros komp för freden, för våro borns lycko. Vi ör övertygode om ott Vörldsfredsrådets vödion om en fredspokt rnellon de fem stormokterno - USA Sovietunionen, Storbritonnien, Fronkrike och folkrepu' bliken Kino - skoll få det vormoste gensvor inom de bredoste skikt ov det svensko folket och de svensko kvinnorno och ott de tillscmmons med ollo ondro folk i vörlden skoll krövo ott en sådon pokt kommer till stånd. Sovietunionens Högsto Soviet hor vid sin senoste session i ntors måncd ontogif en log, som forbludei oll krigspropogondo. Hörigenom hor sovietfolkets fredskörlek och sovietregeringens beredvillighet ott tillmötesgå Vörldsfredsrådets vödion önnu en gång un derstrukits. Vi tockor de svensko kvinnorno, ollo som vi tröffot helo Sveriges folk for det hiörtligo mottogondet. Ett sörskilt tock vill vi rikto till Svensko Kvinnors Vönsterförbund och dess ordföronde doktor Andreo Andreen, som inbiöd oss till Sverigebesöket och dörigenom gov oss möilighet ott nörmore löro könno det svensko {olket och dess fredsölskonde kvinnor. I en ov sovietfolkets mest omtyckto sånger heter det, Vi vill vönskop blond folken, vi vönder oss mot krig, för freden och friheten står vi skuldro vid skuldrol Jq, skuldro vid skuldro med er, vöro köro svenskc systror, skoll vi stå ikompen för fred ihelo vörlden. Stockholm den 20 mors.l95.l.,t/ Hr-o+'rr, t'trr4r-- Jil fr n ö, UR INNEHALLET Elisobeth Tomm, Appeli för en (M. Ovsionnikovo) (M. Zochorovo) (N. Arefievo) (H. Tiuchniuk) sid. {ro.l"n^li, Tidningen Vi kvinnor i dernokratiskt världsförbund Utgiuare: Andrea Andreen Köpmantorget 2, Stockholm Eedaktionskom,m,ittd.' trlsa Svartengren, Valborg Svensson, Utkommer med nio nr per är. Prenumerationspris per år: Kr. 2:50. Lösnummer 35 öre (kommissionärer antagas). Postgiro 57323, Box 18073, Stockholm 18. Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Fmilio Fogelklou' Hölsning dogen Cloro-Morio, Från svensk kvinnovörld Gunhild Tegen' novcll fredsriks Sovietgöster hos svensko vönsterkvinnor 6-7 lnternotionello kvinnodogen, ropporter Andreo Andreen' Vöqer för mycket? vokt om freden, en ovskedshölsning B-t IU 12 Iiatrin ehol rns-iiurilcns l'ryckerlaktiebolag, Katrlnehol m 1 9ir 1