Risk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06

Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06

Innehåll 1. Inledning... 4 Metod... 4 Avgränsningar... 5 2. Kommunbeskrivning... 5 Kommunens organisation... 6 Krisledningsorganisation... 6 3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 7 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område... 8 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser... 9 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse.... 10 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker... 10 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 11

1. Inledning Denna risk- och sårbarhetsanalys är upprättad enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap mot bakgrund av kraven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift 2010:6 om risk- och sårbarhetsanalyser för kommuner och landsting. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är dels att uppfylla föreskrifterna men framför allt att ge en samlad bild inom kommunen över kommunens robusthet mot extraordinära händelser. Eftersom rapporten arbetat med sårbarheter innebär det analogt att rapporten även ger en bild över hur robust kommunen är, givet de påfrestningar som har analyserats. Metod Denna RSA genomfördes som scenariostudier i en arbetsgrupp inom kommunen. Arbetsgruppen har haft representanter från alla kommunens nämnder samt det kommunala bolag som bedömts påverkas mest av en extraordinär händelse, Fastighets AB Järnbäraren. De scenarion som har analyserats är följande: 1. Storbrand i egen byggnad 2. Elavbrott 3. Förorenat dricksvatten 4. Snöstorm 5. Översvämning 6. Data- och teleavbrott 7. Smitta 8. Förtroendekris 9. Stor olycka Scenariona beskrivs närmare i bilaga. Grundläggande för scenariona är att de inriktar sig mot långvariga händelser (en vecka eller mer) och inte enbart några timmar eller enstaka dag. Förvaltningarna fick därefter i uppdrag att identifiera de påfrestningar som scenariona innebar för deras respektive verksamhet och sedan konsekvensgradera i en skala från 0 till 3 samt göra en sammanvägd bedömning för varje scenario. I det fall som något har vägt mellan till exempel en konsekvens 1 eller 2 har det sämre alternativet valts, det vill säga 2. De sammanvägda resultaten ska därför tolkas som att förvaltningens viktigaste service och/eller minst hälften av de identifierade problemområdena innebär den satta konsekvensnivån. Valet av scenarioanalys genom en tvärförvaltningsgrupp byggdes dels på det är relativt enkelt att i att analysera påfrestningar på kommunen med den metoden och dels på att den skapade en samsyn på scenariona mellan förvaltningarna och bolagen i analysarbetet. Enkelheten ligger i att scenarion är konkreta och det underlättar en djupare analys även för den som inte är djupt insatt i krisberedskap.

Baksidan med att använda sig av en tvärförvaltningsgrupp är att det har tagit längre tid att bli färdig med resultatet. Avgränsningar Arbetet inom ramen för denna RSA har varit att analysera konsekvenserna för kommunens förvaltningar samt det samhällsviktiga bolaget. Inga fler privata aktörer har deltagit i arbetet. 2. Kommunbeskrivning Gnosjö kommun har ungefär 9500 invånare och är 452 kvadratkilometer stor. Kommunen korsas av flera viktiga länsvägar samt har järnvägsförbindelse genom Kust-till-Kust-banan. Gnosjö och Hillerstorp är de två största tätorterna med vardera ungefär 4300 respektive 1700 invånare. Övriga tätorter är Nissafors, Åsenhöga, Marieholm, Törestorp och Kulltorp.

Sysselsättningen i kommunen präglas av tillverkningsindustri i olika former och är en av de industritätaste kommunerna i Sverige. Här finns ungefär 250 tillverkande företag. Kommunens organisation Gnosjö kommun styrs sedan 2011-01-01 enligt nedanstående organisation. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för bland annat utbildning, socialtjänstverksamhet, kultur, fritid och kommunaltekniska frågor genom sina tre utskott. Förutom kommunstyrelsen finns två facknämnder: samhällsbyggnadsnämnden som ansvar för bland annat bygglov, detaljplaner och miljöfrågor och den med Gislaveds kommun gemensamma räddningsnämnden som ansvarar för räddningstjänstens verksamhet. Krisledningsorganisation Gnosjö kommun har en antagen plan för hantering av extraordinära händelser. I princip innebär den att kommunens samlade ledning utgörs av kommunchef och förvaltningschefer även i kris. Någon personalresurs för till exempel särskild stab finns inte.

3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Flera förvaltningar inom kommunen har helt eller delvis uppdrag som innebär samhällsviktig verksamhet. Dessutom tillkommer bolag som antingen ingår i kommunkoncernen eller privata bolag som bedriver verksamhet. Nedan listas samhällsviktig verksamhet inom respektive förvaltning och kommunala bolag. Förvaltning/bolag Socialförvaltningen Tekniska avdelningen Kansliavdelning Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Fastighets AB Järnbäraren Samhällsviktig verksamhet Omsorg Försörjningsstöd Hemsjukvård Vatten- och avloppsförsörjning IT-drift Krisledning Informationsfunktion Utryckande styrkor för räddningsinsatser Förskola, grundskola och övrig barnomsorg Drift av egna fastigheter Vidare finns inom kommunen andra samhällsviktiga verksamheter och anläggningar, bland annat: - Riksvägar och järnvägar - Bensinstationer och annan drivmedelsförsörjning - Banker - Anläggningar för radio, TV-, tele- och internettrafik - Privatägda anläggningar för el- och naturgasöverföring I denna första RSA har representanter för ovanstående inte funnits med i arbetet. Det förutsätts dock att en del av ovanstående verksamheter genom olika lagar eller på annat sätt är skyldiga att vidta beredskapsförberedelser. Eftersom flera av verksamheterna är regionalt anknutna förs oftast dialogen kring beredskapsförberedelser i forumet för regional krissamverkan i Jönköpings län, F-samverkan.

4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område RSA-arbetet inleddes med att representanterna från de olika förvaltningarna själva fick grovanalysera vilka oönskade händelser som kunde störa deras verksamhet. Denna grovanalys sammanställdes sedan till de totalt 9 scenarion som sedan analyserades var för sig. Det sammanvägda resultatet för varje scenario per förvaltning visas på följande sida. Förvaltning/bolag 1 - Storbrand 2 - Elavbrott 3 - Förorenat dricksvatten 4 - Snöstorm 5 - Översvämning 6 - Data- & teleavbrott 7 - Smitta 8 - Förtroendekris 9 - Stor olycka 2 3 1 3 1 1 2 1 1 Socialförvaltningen 2 2 1 2 1 2 2 1 0 Kansliavdelning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen 2 3 2 3 1 1 2 1 1 2 0 1 2 1 1 2 2 0 3 2 2 0 2 1 2 0 1 Räddningstjänsten 2 2 1 1 1 1 2 1 1 Fastighets AB Järnbäraren 3 2 2 2 1 1 2 2 1

0 - ingen konsekvens - drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas 1 - mindre konsekvens - drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas 2 - allvarlig konsekvens - drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas 3 - katastrofal konsekvens - drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas (verksamhet = uppdraget gentemot kommunens invånare) Utifrån denna analys kan följande konstateras: - Socialförvaltningen med sin stora omsorgsverksamhet för äldre, individer och familjer är känslig för större störningar i verksamheten. Utan mycket stora arbetsinsatser är omsorgsverksamheten av naturliga skäl också svår att flytta till annan plats. - Barn- och utbildningsförvaltningen är också känslig för störningar och utgör genom förskola och skola en viktig del i att få övriga samhället att fungera. På motsvarande sätt är till exempel tekniska avdelningens VA-verksamhet avgörande för att övriga förvaltningar och samhället ska fungera. - Flera förvaltningar med samhällsviktig verksamhet är elberoende i stor utsträckning. - Enskilda händelser som påverkar en kommunövergripande verksamhet som interna transporter, tvätt och IT påverkar även alla övriga kommunens förvaltningar i olika omfattning. - Kommunens verksamheter är i hög grad beroende av transporter, både interna och externa, för att verksamheterna ska fungera. Detta förutsätter också att den tekniska infrastrukturen och IT fungerar, det vill säga att till exempel ordersystem inte fallerar och att vägar är farbara. - Kommunen är också i hög grad beroende av att rätt personal finns på rätt plats. Ett scenario med omfattande smittspridning riskerar att slå ut viktiga nyckelkompetenser i alla förvaltningar. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Gnosjö kommun samverkar med flera aktörer för att kunna hantera extraordinära händelser. Några exempel listas nedan: - Deltagande i samarbetet F-samverkan. - Samverkan med lokal civilförsvarsförening med tillhörande frivillig resursgrupp (FRG). - Tillgång till översvämningsbarriärer genom räddningstjänstsamarbetet Räddsam F. - Fyrhjulsdrivna fordon - Räddningstjänstens pumpar

Till stora delar begränsas resurserna av tillgång till personer med rätt kompetens. Inom kommunens ordinarie verksamhet finns även andra maskinella resurser inom till exempel tekniska kontoret och räddningstjänsten. Räddningstjänsten förfogar även över ett antal mindre reservkraftverk. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Denna förmåga är svårbedömd utifrån de verksamheter som inte inryms inom den kommunala koncernen. Utifrån den samverkan som skett och sker sedan tidigare med de aktörer som finns inom F-samverkan kan enbart en generell förmåga beskrivas, men den tar inte hänsyn till att de olika aktörerna nått olika långt inom kommunens geografiska område. Den generella förmågan har, vid inträffade händelser, visat sig god men som med mycket annat arbete kan det inte uteslutas att det finns områden som behöver förbättras. Bedömningsnivån enligt MSBFS 2010:6 är därför 2, i huvudsak god men har vissa brister. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker Flera av de scenarion som studerats ger stor påverkan på de kommunala verksamheterna. Störst påverkan bedöms elavbrott och snöstorm ge, tillsammans med storbrand i egen byggnad. Att elavbrott och snöstorm kan orsaka stora konsekvenser beror givetvis på att kommunen, liksom övriga samhället, är elberoende i hög grad samt även beroende av att kommunikationer, såväl som över radio/tele som fysiska transporter fungerar. Tillsammans med övriga aktörer inom F-samverkan finns en väl etablerad rutin för att på ett tidigt skede kunna starta upp krishanteringsarbete, på såväl lokal som regional nivå. Konsekvensen av storbrand är i stor utsträckning beroende av vilken byggnad det handlar om. Att mer än en del av eller en hel enskild byggnad totalförstörs bedöms som osannolikt. Den samlade bedömningen är att kommunen kan klara en hel del händelser men att omfattande och långvariga sådana ger stora konsekvenser om inga robusthetshöjande åtgärder vidtas. Bedömningsnivån enligt MSBFS 2010:6 är därför 2, i huvudsak god men har vissa brister.

8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat Följande åtgärder är sedan tidigare vidtagna inom kommunen: - Riskutredning kring VA-verksamheten. - Reservvattentäkter - Översvämningskartering av Hillerstorpsån - Förberedelse för mottagning av reservkraft i flertalet verksamheter. - Installation av brand- och inbrottslarm och (i vissa byggnader) även sprinkler i kommunägda byggnader. - Reservkraftverk för kommunhuset och VA-verksamheten - Förberedda larmvägar och larmlistor för att snabbt komma igång med krishanteringsarbete. - Antagen plan för hantering av extraordinära händelser. Kommunens krisledning kommer även att få tillgång till Rakel under 2012. Med anledning av analysen föreslås följande åtgärder: - Utredning av ytterligare behov av reservkraft i samhällsviktiga kommunala verksamheter. - Lokalt privat-offentligt samverkansarbete kring konsekvenserna av större elavbrott. - Lokalt privat-offentligt samverkansarbete kring konsekvenserna av större naturgasavbrott. - Framtida inriktning mot kontinuitetsplanering i de samhällsviktiga verksamheterna. - Kartläggning av grundläggande servicenivå i de samhällsviktiga verksamheterna. - Fortsatt arbete med internt skyddsarbete och systematiskt säkerhetsarbete. - Utredning kring egen förmåga till översvämningsskydd. - Fortsatt övnings- och utbildningsarbete inriktat mot generell krishanteringsförmåga. Flera av punkterna kan sammanfattas i ett behov av skyddsanalys för att utreda vilken robusthet kommunen har i nuläget och på sikt ska eftersträva. Vidare ska medverkan från fler kommunala bolag tas i beaktande vid framtida revideringar av analysen.

Bilaga 1: Scenarion som analyserats Scenario 1: Storbrand i egen byggnad Klockan är strax efter midnatt i oktober då räddningstjänsten larmas om en brand i er egen verksamhet. Via SOS larmas flera räddningsenheter till platsen och första styrkan lyckas slå ned branden så pass mycket att den inte hinner involvera hela byggnaden. Själva räddningsinsatsen är avslutad på en timme men media har uppmärksammat händelsen och nyheten sprider sig fort via såväl radio och TV som Internet. Under morgonen börjar flera anställda höra av sig och har många frågor. Själva branden kunde begränsas men brandröken har dock spridit sig till större delen av verksamheten och lokalerna går inte att använda på flera veckor. Allt som fanns i lokalerna behöver saneras, undantaget det som funnits i brandsäkra skåp eller arkiv. För detta scenario ska vi ta reda på hur våra verksamheter påverkas när vi, under flera veckor inte kan använda våra ordinarie lokaler! Scenario 2: Elavbrott Det är januari och de flesta har hunnit komma tillbaka från julledigheten när problem börjar uppstå i de överliggande stomelnäten i södra Sverige. Bakgrunden till detta är bland annat väderförhållandena och en för årstiden hög effektförbrukning. På grund av pendlingar i nätet tillsammans med flera andra oberoende fel kopplar ledningsskydden bort överföringen av el vilket ger följdverkningar i att återstarta elproduktionen. Till följd av detta blir Gnosjö kommun utan ström i större delen av kommunen under en vecka. Den kommande väderprognosen spår att de minusgrader som varit ska hålla i sig. Här ska vi analysera hur våra verksamheter påverkas när vi, under en veckas tid, inte har tillgång till el från elbolagen!

Scenario 3: Förorenat dricksvatten Under en förmiddag börjar kommunen få flera samtal om att personer insjuknat. De flesta verkar uppvisa likartade symtom och misstankarna riktas genast mot vatten. Det visar sig efter en snabbanalys att vattnet som distribueras via ledningsnäten inte är tjänligt som livsmedel, däremot kan det användas för personlig hygien. Medan orsaken fortfarande är okänd börjar en hel del samtal komma in runt om i kommunens verksamheter. I detta scenario ska vi undersöka hur våra verksamheter påverkas när det under en veckas tid inte finns tillgång till rent vatten för mat och dryck! Scenario 4: Snöstorm Februari månad har precis börjat och vädret under vintermånaderna har varit omväxlande, från tö och slask till femton minusgrader. En lördag kommer vädervarningar från SMHI som talar om att ett kraftigt snöoväder är på väg in över landet, vilket sker under den tidiga kvällen. Ovädret medför att minusgraderna parkerar sig över länet samtidigt som flera träd blåser ner vilket orsakar delvis elavbrott i flera kommuner. Inom tätorterna försvinner strömmen i tre dygn medan delar av landsbygden inte återfår elen förrän efter en vecka. Gnosjö och Hillerstorp samhälle drabbas också av framkomlighetsproblem på grund av all drevande snö medan de andra orterna i kommunen får delvis el- och telebortfall i tre dygn. Övriga orter drabbas också, men inte lika hårt, av framkomlighetsproblem, dels på grund av nedblåsta träd och dels på grund av snö och halka. För detta scenario ska vi analysera hur verksamheterna påverkas när kommunen, under en vecka, har till stor del oframkomliga vägar och delvis el- och telebortfall!

Scenario 5: Översvämning av Nissan Våren har kommit tidigt och snösmältningen har varit kraftig. Detta har medfört att flera vattendrag har onormalt höga vattenstånd för årstiden samtidigt som flera regnoväder ytterligare höjer vattenståndet. Konsekvenserna har blivit stora i såväl Hillerstorp som Gnosjö tätort och på flera andra ställen hotas fastigheter nära vattendrag. Prognoserna ger att de onormalt höga flödena kommer fortgå i flera dygn. Såväl vissa industrier som vägar och järnvägar är översvämmade vilket medför stora problem med kommunikationerna. Fast telefoni och mobiltelefoni fungerar dock, om än med små störningar. För detta scenario ska vi analysera hur våra verksamheter påverkas när vattenståndet är mycket högt med stora översvämningar som följd. Scenario 6: Data- och teleavbrott Genom en serie fel i kopplingsstationer för fibernät och kopparnät skadas tele- och datanäten vilket skapar stora störningar. Mobilnäten är dock fortfarande delvis i drift men överbelastas fort då alla försöker ringa samtidigt som avbrotten kommer. Genom följdverkningar utanför telebolagens kontroll pågår avbrottet i en veckas tid och drabbar stora delar av södra Sverige. Kommunens användardatorer och servrar har dock klarat sig utan fysiska skador på nätverkskort etc. Här ska vi analysera hur våra verksamheter påverkas när data- och teletrafiken ligger nere i en veckas tid!

Scenario 7: Smitta I nyheterna kablas informationen ut att en ny typ av influensa har upptäckts i en del av Asien. WHO meddelar att formen är aggressivare än tidigare och redogör också för konsekvenserna för de som drabbats. Beräkningar från WHO uppskattar att influensan pågår under 6-8 veckor då minst 15 % av personalen har insjuknat och är frånvarande. Kulmen under dessa 6-8 veckor nås under vecka 2 och 3 då 50 % av personalen är borta. Övriga beräkningar översatta till Gnosjö kommun visar att 7000 personer kan beräknas bli infekterade, 1500-3500 blir sjuka, 600-1600 personer kommer att behöva öppenvård medan upp till 30 personer behöver sjukhusvård. Antalet avlidna kan uppskattas till ett tiotal. I detta scenario ska vi analysera hur vår verksamhet påverkas när vi har ett personalbortfall på 15 % under en period av 6-8 veckor samt ett bortfall på 50 % under vecka 2 och 3 i perioden. Scenario 8: Förtroendekris Genom flera, i allmänhetens ögon, felaktiga handlingar har förtroendet för såväl några förtroendevalda som vissa tjänstemän sjunkit markant under några dagars tid. Det tar sig flera uttryck, bland annat genom kommentarer till nättidningarnas artiklar liksom brev, mail och telefonsamtal till kommunen. Vissa av samtalen är direkt hotfulla och orsakar en stor psykisk påfrestning hos många anställda. Mediabevakningen blir stor och flera tjänstemän och politiker får hårda intervjufrågor i såväl TV som tidningar. Efter några dagar är förtroendekrisen det största samtalsämnet bland kommunens invånare. Här ska vi ta reda på hur vår verksamhet drabbas när den tappar förtroendet hos allmänheten!

Scenario 9: Stor olycka High Chaparrall Det är en vacker sommardag och High Chaparrall är fullt av semesterfirande personer, från både Sverige och andra länder. Plötsligt exploderar en sprängladdning mitt inne på området under slutet av en västernshow. Ett trettiotal personer skadas allvarligt och fem avlider direkt på plats medan ett stort antal chockas och skadas lindrigt. Räddningstjänst, polis och ambulans larmas från hela länet och angränsande län. Tåget Passagerartåget har avgått från Hestra och är på väg mot Gnosjö. Samtidigt har tre ungdomar lagt ut tegelstenar och annat bråte på spåret innan stationsområdet och därefter gömt sig vid second hand-butiken. Tåget närmar sig stationen och spårar ur när det möter bråten, konsekvensen blir att flera vagnar lägger sig på sidan medan andra fortfarande står upp när det första samtalet når SOS Alarm. Flertalet människor omkommer omedelbart och ett stort antal skadas svårt. Här ska vi ta reda på hur våra verksamheter påverkas vid en stor olycka i kommunen med ett antal skadade och omkomna. Kommunen påverkas direkt under ca en vecka och indirekt under flera veckor.