Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11 193 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder Dokumentet gäller till och med: 2016-12-31 Sida 2 av 46

1. Förord Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska ske är ett första steg mot att förebereda sig för kriser. Vi vet med säkerhet att kriser kommer att inträffa i Lindesbergs kommun men vi vet inte hur dessa kriser kommer att gestalta sig eller hur de kommer att påverka oss. Vissa kriser kommer att innebära att Lindesbergs kommun och samhället runt omkring oss ställs inför en extraordinär händelse. Med extraordinär händelse menas här en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (lag 2006:544, 1 kap. 4 ). I denna Risk och sårbarhetsanalys tas upp sådana händelser som kan vara tillika extraordinära händelser. Kriser är dock inget som bara drabbar kommunen. Även olyckor och incidenter som inte är att anse som extraordinära kan vara livsavgörande, omstörtande och krisartade för den enskilda individen. Det handlar om att våga tänka det otänkbara. En kris kommer förr eller senare att inträffa i Lindesberg. Sida 3 av 46

1. FÖRORD... 3 2. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LINDESBERGS KOMMUN... 6 2.1 INLEDNING... 7 2.2 BAKGRUND... 8 2.3 SYFTE... 8 2.4 MÅL... 8 2.5 ARBETSMETODIK... 8 2.5.1 Riskbedömning... 9 2.5.2 Urval och prioritering... 9 2.5.3 Risk- och sårbarhetsanalysen har utarbetats av:... 9 2.6 AVGRÄNSNING... 10 3. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 11 3.1 DET GEOGRAFISKA ANSVARSOMRÅDET... 12 4. IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 13 4.1 KOMMUNENS RISKBILD... 13 4.2 IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER I KOMMUNEN... 13 4.3 EXTREMA VÄDERHÄNDELSER... 14 4.3.1 Stormar... 14 4.3.2 Klimatförändringar... 14 4.3.3 Översvämningsrisker... 14 4.3.4 Dammsäkerhet... 15 4.3.5 Skogsbränder... 15 4.4 OLYCKOR... 16 4.4.1 Olyckor inom industrin... 16 4.4.2 Föroreningar... 16 4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet... 17 Sågverk... 17 Gruvor... 17 4.4.3 Transport av farligt gods... 18 4.4.4 Risker med brand... 19 4.4.4.1 Brand som kan drabba barn- och utbildningsförvaltningen... 19 4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen... 19 4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten... 19 4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse... 19 4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken... 19 4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder... 19 4.4.5 Trafikolycka... 20 4.4.6 Tågolycka... 20 4.4.7 Flygolycka... 20 4.4.8 Publika evenemang... 20 4.5 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM... 21 4.5.1 Dricksvattenförsörjning... 21 4.5.2 Avloppsrening... 21 4.5.3 Livsmedelsförsörjning... 21 4.5.4 Teleavbrott... 21 4.5.5 Elavbrott... 22 4.5.6 Värmeförsörjning... 22 4.5.7 Finansiella system... 22 4.5.8 IT-bortfall... 22 4.5.9 Drivmedelsbrist... 23 4.6 ANTAGONISTISKA HOT OCH SOCIAL ORO... 23 4.6.1 Social oro... 23 Sida 4 av 46

4.6.2 Sabotage och dataintrång... 24 4.7 SJUKDOMAR... 24 4.7.1 Pandemi... 24 4.7.1.1 Vad är influensa?... 24 4.7.1.2 Vad är influensapandemi?... 24 4.7.1.3 Hur påverkar det samhället och kommunen?... 25 4.7.2 Epizooti- zoonoser... 25 4.7.2.2 Zoonoser... 25 4.9 KRITISKA BEROENDEN... 32 5. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER SOM KOMMUNEN KAN DISPONERA FÖR ATT HANTERA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER... 34 5.1 RESERVKRAFT... 34 5.2 PERSONELLA RESURSER... 34 5.3 SAMVERKAN/NÄTVERK... 34 6. BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 35 7. BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 36 7.1 BEDÖMNINGSNIVÅER... 36 7.2 INDIKATORER PÅ KRISHANTERINGSFÖRMÅGA... 37 7.3 INDIKATORER PÅ FÖRMÅGA I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET ATT MOTSTÅ ALLVARLIGA STÖRNINGAR... 38 7.3.1 Övergripande... 39 7.3.2 Strömavbrott... 39 7.3.3 Värmebortfall... 40 7.3.4 Tele- och IT-bortfall... 40 7.3.5 Livsmedelsförsörjning... 40 7.3.6 Drivmedelsförsörjning... 40 8. PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT... 42 8.1 FORTSATT ARBETE... 42 8.1.1 Allmänt... 42 8.1.2 Riskhantering i samhällsutveckling... 43 8.1.3 Mål för säkerhetsarbetet... 43 8.1.4 Planering... 43 8.1.5 Samverkan och samordning... 43 8.1.6 Utbildning och övning... 43 8.1.7 Uppföljning och uppdatering... 44 8.1.8 Rapportering... 44 9. KRISHANTERING... 45 Sida 5 av 46

2. Övergripande beskrivning av Lindesbergs kommun Idag har Lindesbergs kommun ca 23 000 invånare och är en del av Bergslagen. Kommunen, som består av tätorten Lindesberg med omkringliggande orter, tillhör Örebro län och ligger i Västmanlands landskap. Här finns god service både inom vård och omsorg med ett av tre lasarett i Örebro län, goda utbildningsmöjligheter med gymnasieskola och möjlighet till distans- och vuxenutbildningar på universitetsnivå. Det är lätt att ta sig till och från Lindesberg. Inom 45 minuter finns Örebro flygplats och via tågpendel kan du smidigt ta dig till större knutpunkter och vidare ut i Sverige och världen. Med bilen har du 4 mil till Örebro och 20 mil till Stockholm. Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Många anställda i kommunen, företag och i organisationer är s.k. inpendlare och förflyttar sig med olika kommunikationsmedel till olika arbetsplatser i kommunen. Kommunen har också invånare som arbetar på annan ort och pendlar ut. Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till små olyckor finns bl.a. riksvägar, järnvägslinjer, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder över kommunen som kan leda till stora och omfattande skador. Lindesbergs kommun är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bedömning. Nerikes Brandkår har verksamhet på sju orter: Fellingsbro, Frövi, Guldsmedshyttan, Lindesberg deltid och Ramsberg, Rockhammar samt Vedevåg räddningsvärn. Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor och miljön. Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt. Sida 6 av 46

2.1 Inledning Varje kommun är skyldig enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap att bland annat att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag (1996:627) ställer även krav på riskidentifiering. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för en plan hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Denna ska fastställas för varje ny mandatperiod. Det finns många risker, eller typer av risker, där man kan befara att konsekvenserna blir allt större om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Det kan exempelvis gälla naturkatastrofer, svåra olyckor inom trafik- och kommunikationssektorn, större bränder, utsläpp i luft eller vatten, störningar i eltillförseln eller i teletrafiken, hot och sabotage. En risk- och sårbarhetsanalys är en grund för att kunna genomföra insatser för att förbättra beredskapsförmågan och minimera avbrottstiden när något inträffat. Genom att tänka efter innan någonting händer blir inte situationen främmande utan snarare väntad och hanterbar. Denna rapport är skriven i syfte att vara ett levande dokument som presenterar en sammanställning av kommunens identifierade och värderade riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser. Sida 7 av 46

2.2 Bakgrund Samhället är i dag i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Exempel på hot och risker kan vara naturkatastrofer, utsläpp i luft eller vatten, bränder och explosioner, längre elavbrott som i sin tur innebär störningar i vatten- telefon- och dataförsörjningen, sabotage, hot och smitta. Risker och sårbarhet ska behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen ska stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Därför har det vid framtagandet av denna analys arbetats tvärsektoriellt och analyserats hur en händelse påverkar olika verksamheter i kommunen. 2.3 Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: 2.4 Mål Öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarheter hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda. Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som kan minska riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Stödja den fysiska planeringen. Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi. Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i överenskommelsen mellan staten och dåvarande Kommunförbundet 2004-06-23 och kan sammanfattas i nedanstående målbild: Kommunen ska ha god kunskap och en samlad bild om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Kommunen ska ha en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Göra förmågebedömningar på de risker, hot och sårbarheter som kommunen identifierat. Kommunens planer ska baseras på nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser för alla verksamheter som måste kunna upprätthållas vid en samhällsstörning och/eller en extraordinär händelse. Detta gäller även verksamheter som bedrivs i annan form, som t ex Bergslagens kommunalteknik (BKT), Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB), Linde Energi AB och Lindesbergsbostäder AB (LIBO). 2.5 Arbetsmetodik Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska hända är ett första steg att förbereda sig för kriser. Därför har denna risk- och sårbarhetsanalys tagits fram med fokus på extraordinära händelser. En extraordinär händelse är en händelse som: Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för sådan störning. Kräver skyndsamma insatser av kommunen. Sida 8 av 46

Endast de riskkällor som bedömts vara mest allvarliga har tagits upp, dvs. sådana objekt som bedömts kunna ge stora konsekvenser för människors liv, miljö, egendom och produktion. Riskerna eller sårbarheterna har beskrivits genom olika scenarier, (en beskrivning av en tänkt händelse och det förlopp som kan vara förknippat med denna händelse). Analysen ska ge en vägledning för vilka olyckor som kan inträffa vid en viss hantering, transport, lokalisering m.m. samt vilka konsekvenser detta kan medföra. Den ska också vara ett led i det förebyggande arbetet för att i möjligaste mån förhindra att stora olyckor sker. Grundläggande för riskinventeringen har varit att berörda aktörer identifierat risker och sårbarheter inom respektive område samt vilka skador det kan ge på samhället. 2.5.1 Riskbedömning Utifrån utvalda objekt har det sedan gjorts en bedömning av sannolikheten för skadehändelsen och vilka konsekvenser en eventuell olycka kan få. Tyngdpunkten har lagts mer på konsekvensen än sannolikheten. Vid beskrivna scenarier har det utgåtts från värsta tänkbara fall som grund. Sannolikheten för att en olycka ska ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. I sådana fall redovisas olyckan som en risk i denna plan. Värderingen av konsekvenserna och sannolikheterna bygger på uppskattningar och är endast ett verktyg (se avsnitt Riskmatris, s.24-29). Objekten har värderats utifrån vad som kan drabba människors liv, miljö, egendom och produktion. 2.5.2 Urval och prioritering Utifrån riskunderlaget har varje aktör valt ut de risker som anses vara de allvarligaste inom deras områden. Dessa risker har sedan vid en gemensam träff redovisats för övriga aktörer samt kommunledningen. Syftet med denna del i processen har dels varit att aktörerna har tvingats fundera igenom respektive riskbild och dels att de olika exemplen ska leda fram till associationer från andra aktörer. Objekt som bedöms vara risker i en förvaltning visar sig kanske beröra flera andra verksamheter. Detta arbetssätt skapar en gemensam förståelse för risk- och sårbarhetsarbetet, ger ökad kunskap och en samlad bild av risker och sårbarheter i kommunen. Kunskapsspridning är en viktig del i arbetet. Den personal som varit med och utarbetat analysen har ett delansvar att vid förändringar rapportera dessa till säkerhetskoordinatorn. 2.5.3 Risk- och sårbarhetsanalysen har utarbetats av: Barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Bergslagens kommunalteknik (BKT), Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB), Lindesbergsbostäder AB (LIBO), Tredingen Utveckling AB (TUAB), Linde Energi AB, Polisen samt Nerikes Brandkår. Risk- och sårbarhetsanalysen är sammanställd av Gunnar Karlsson, säkerhetskoordinator på Nerikes Brandkår. Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat rörande risk och sårbarhetsanalysen riktas till: 0581-78 96 02, gunnar.a.karlsson@nerikesbrandkar.se. För layouten svarar Sara Johansson, informatör på Nerikes Brandkår. Sida 9 av 46

2.6 Avgränsning Denna risk- och sårbarhetsanalys är till för att bedöma de risker och sårbarheter som kommunen har. Det vi eftersträvar i den förestående risk- och sårbarhetsanalysen är att göra en översiktlig inventering av de risker och sårbarheter vi har i Lindesbergs kommun och som faller under kommunens geografiska ansvarsområde. Utifrån de identifierade och värderade riskhändelserna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmågebedömning av alla identifierade risker och hot är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär dock att det blir viktigt att alternera analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras över tid. Sida 10 av 46

3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i vardagen och då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt lamslaget. Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga, några exempel kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel, telefoni, Internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrel-projektet (Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretag tillsammans identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist) samt Pandemiplaneringen har använts för att få en bra bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i Lindesbergs kommun. En verksamhet definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De verksamheter i kommunen som bedöms vara samhällsviktiga finns inom följande sektorer och bedriver följande verksamhet: Sektorer Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar och trygghetssystem Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning Typer av identifierad verksamhet Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgången på drivmedel. Kommunikationssystem i form av TV, radio, Internet, tidningar, post, IT och teletjänster. Kontantförsörjning som kontanthantering, betalningsförmedling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjningsstöd. Psykiatri, primärvård, barn- och omsorg, smittskydd, läkemedelsdistribution, funktionsnedsatta och äldre. Räddningstjänst, polis, SOS Alarm. Väg-, järnväg- och flygtransporter och logistik. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering samt väghållning. Tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel, tillverkningsindustri. Ledningsfunktioner, stödfunktioner samt tjänsteproduktion. Sida 11 av 46

3.1 Det geografiska ansvarsområdet Krishanteringssystemet bygger på sektors- och områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna områdesansvaret, på regional nivå har länsstyrelsen områdesansvaret och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Den som har det geografiska områdesansvaret ska bland annat: Ha ett relevant nätverk. Ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser. Kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris. Ha en kompetent krishanteringsorganisation. Kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. (Källa: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB) Sida 12 av 46

4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens riskbild Extraordinära händelser, såsom svåra olyckor eller samhällsstörningar, kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få stora konsekvenser. De kan bland annat orsakas genom handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i samverkan med andra berörda aktörer. Lindesbergs kommun är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. I närtid har centralorten Lindesberg drabbats av skyfall som drabbat många fastighetsägare i form av vattenfyllda källare och förstörd egendom. 4.2 Identifierade hot och risker i kommunen Följande hot och risker har identifierats och kan anses utgöra en risk för kommunen: Extrema väderhändelser Stormar Klimatförändringar Översvämning Ras och skred Skogsbrand Olyckor Farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Tågolycka (Flygolycka) Publika evenemang Sjukdomar Pandemi Epidemi Influensa Epizooti-zoonoser (se stycke 4.7.2 för förklaring) Teknisk infrastruktur & försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot & social oro Social oro Sabotage dataintrång Hot och våld mot tjänsteman Sida 13 av 46

4.3 Extrema väderhändelser 4.3.1 Stormar Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort liksom behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till. 4.3.2 Klimatförändringar På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer på ca 4-5 C jämfört med referensperioden 1961-1990. Nederbörden väntas också öka med ca 10-20 %. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö, vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall, vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under enskilda år, således kan det även i framtiden bli exempelvis kalla vintrar med stora snömängder under enskilda år till följd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket kräver en höjd beredskap för höga flöden under framförallt vinter men även för skyfall och värmeböljor under sommaren. 4.3.3 Översvämningsrisker Kommunen är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. Sjömagasinen i Arbogaån har relativt låg regleringsgrad vilket innebär att man har svårigheter att dämpa höga flöden under en längre period. I Arbogaån finns också flera trånga sektioner som minskar möjligheten till reglering av sjöar. I Bottenån och Storån finns risk för ras, och det har tidigare inträffat mindre ras längs dessa sträckor. Runt sjön Väringen finns områden som översvämmas naturligt och är viktiga för naturlivet, men vid höga vattenstånd drabbas även vägar och bebyggelse. Nedströms Väringen har rensningar utförts som förbättrat avrinningen, men det finns stora låglänta områden på Fellingsbroslätten som tidigare drabbats av översvämning. I Sverkestaån översvämmas framförallt jordbruksmark men vid höga flöden som under våren 1977 drabbas även vägar. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Sida 14 av 46

4.3.4 Dammsäkerhet Risker med våra vattendrag Närhet till vatten är på samma gång en tillgång och en risk. En del av bebyggelsen ligger nära vatten och en del av denna bebyggelse hotas av översvämning. Vidare har dammar byggts i vissa vattendrag. Dammarna ger kommunen en tillgång i form av bland annat elkraft, men innebär också en risk i form av nedstörtande vattenmassor vid ett eventuellt dammbrott. Av flera dammar i kommunen har två sådana egenskaper att det finns en icke försumbar risk för människors liv samt beaktansvärd risk för stora skador på miljö, samhällsanläggningar samt egendom vid dammbrott. Vattendrag innebär också risk för drunkning. Enligt räddningstjänstens statistik har tre personer omkommit på grund av drunkning de senaste tio åren. Tillbuden är dock desto fler. I kommunen finns många dammar som kan dämpa höga flöden, men som samtidigt kan utgöra en risk vid ett dammbrott. Kraftföretagen och gruvindustrin har ett klassningssystem, RIDAS och GruvRIDAS, som utgår från konsekvenser vid ett dammbrott. Det finns fyra konsekvensklasser: 1A, 1B, 2 och 3. Dammar med konsekvensklass 1A innebär att ett dammbrott skulle orsaka den största skadan och dammar i klass 3 den lägsta skadan (se bilaga 1). Tabell 1. Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen. Damm RIDAS Ägare Fastighet Fabriksdammen (Rockhammar) 1B Korsnäs Rockhammar AB Rockhammar 1:3 Dalkarlshyttans kraftverksdamm 2 Linde Energi AB Dalkarlshyttan 1:1 Gränsjöns damm 2 Sveaskog AB Gränshyttan 2:1 Nyhammars Kvarnfall 2 Sveaskog AB Morskoga Oppboga kanaldamm 2 Linde Energi AB Oppboga 2:35 Oppboga reglerdamm 2 Linde Energi AB Frötuna 1:7 Rällså kraftverksdamm 2 Mälarenergi Vattenkraft AB Västra Löa 2:13 Vedevågs kraftverksdamm 2 Linde Energi AB Kvarnbackaö 1:13 4.3.5 Skogsbränder Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om branden sprids kan den spridas snabbt och gå mot bebyggelse. Insatserna kan bli långvariga och mycket krävande. Kraftiga gräs och skogsbränder kan hota bebyggelse, störa väg och järnvägskommunikationer, ge upphov till stora egendomsskador samt kräva stora resurser från räddningstjänsten. Sida 15 av 46

4.4 Olyckor 4.4.1 Olyckor inom industrin I Lindesbergs kommun finns flera större industrier varav Korsnäs Frövi och Meritor är de största. Dessa industrier är viktiga för kommunen, bland annat i och med att de är stora arbetsgivare med över 600 anställda på Korsnäs Frövi och över 1000 anställda på Meritor. I båda fabrikerna ingår hantering av farliga ämnen i produktionen och trots ett ambitiöst och systematiskt säkerhetsarbete med höga krav på den interna säkerheten kan risken för brand aldrig helt undanröjas. I och med att dessa industrier är så viktiga för Lindesbergs kommun blir kommunen sårbar för en sådan skada på fabrikerna som innebär ett längre produktionsstopp och en eventuell flytt eller nedläggning av industrin. Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom klassas som Sevesoanläggningar (Sevesolagen lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). I Lindesbergs kommun finns två sådana anläggningar, Nammo LIAB och Korsnäs Frövi varav riskfaktorerna för Nammo LIAB klassas som högre. 4.4.2 Föroreningar Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är t ex industrier, skjutbanor, bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand och explosion. Föroreningarna kan orsakas av dels direkta utsläpp till luften eller marken/vatten och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan också vara omfattande både dag- och nattetid (se farligt gods). Ett antal anläggningar i Lindesbergs kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter av Länsstyrelsen. Miljöfarliga verksamheter tilldelas olika klasser, A-C, A är den största. För Lindesbergs del klassas pappersbruken i Frövi och Rockhammar i klass A, Nammo Liab i klass B och bensinstationer i klass C. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men de kan vid olyckor eller otillfredsställande skötsel ge stora miljöskador. Länsstyrelsen i Örebro län utförde år 2005 en översiktlig inventering enligt MIFO-metodiken (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden) med syfte att identifiera och inventera potentiellt förorenade områden. Dessa objekt inordnas i fyra riskklasser: Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö. I Lindesbergs kommun har 144 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. 2 objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1 (orienterade studier) och inordnats i följande riskklasser: 2 objekt i riskklass 1 53 objekt i riskklass 2 54 objekt i riskklass 3 35 objekt i riskklass 4 381 ej inventerade. Sida 16 av 46

500 400 300 200 100 0 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Ej inventerade De objekt som har riskklassats i riskklass 1 är - Håkansbodafältet och Munkhyttans skjutbana. 4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid expansion och nyexploatering, men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid framöver. Länsstyrelsen har gjort en kartering och riskbedömning av markföroreningar (MIFOundersökning, se sid 16). Det finns ett flertal kartlagda riskobjekt i kommunen. En möjlig konsekvens blir att mark inte kan användas för alla ändamål utan att det saneras innan och att föroreningar sprids till omgivande mark och vatten. Vissa bostadsområden kan ligga nära verksamhetsområden med farlig verksamhet. Det finns miljökvalitetsnormer för luft som inte ska överskridas. Detta bör tas i beaktande vid planering och beslut till ny utveckling av bostadsområden i närhet av sådan farlig verksamhet. Tänkbar olyckstyp kan vara läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. Konsekvenserna blir skadade människor, skadad teknisk infrastruktur och att hus i angränsande bostadsområden skadas. På kort sikt kan det innebära luktproblem som leder till att dörrar och fönster måste hållas stängda under en viss tid. På längre sikt kan det betyda att människor kan behöva omplaceras. Utsläpp eller dylikt i eller nära en enhet kan uppstå. Lokaler behöver då utrymmas och ett stort informationsbehov uppstår. Räddningstjänst måste tillkallas och eventuellt uppstår lokalbehov då drabbad enhet måste saneras eller isoleras. Sjukvården måste kontaktas med anledning av eventuella följdverkningar av händelsen. Sågverk De gamla och nedlagda sågverken med doppning i Dalkarlshyttan, Ramsberg, Richard Persson i Gusselby och Rockhammar, är på väg att undersökas. Här förväntas låga halter av pentaklorfenol, men möjligen höga halter av dioxin i jord och sediment. Gruvor Lindesbergs kommun har många gruvor med olika grader av tungmetallföroreningar. Vid någon av sjöarna finns kanske skador på livet i vattnet, men ingen förutsedd risk för människors hälsa. Sida 17 av 46

4.4.3 Transport av farligt gods I Lindesbergs kommun finns flera industrier som använder farliga ämnen i sin produktion. Vidare finns bensinstationer och oljepannor. Till dessa transporteras farligt gods. Utöver detta sker transporter av farligt gods genom kommunen. Nationellt sett är belastningen av farligt godstransporter på väg och järnväg i Lindesbergs kommun mycket hög. Det farliga godset utgör en fara för kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller detta för de transporter av bränsle som går till bensinstationer i Lindesbergs tätort och som passerar både tät bebyggelse och vattentäkt. Det gäller dessutom för det farliga gods som transporteras på järnväg eftersom järnvägen passerar genom tätorterna Fellingsbro, Frövi, Vedevåg, Lindesberg och Storå. Nedan presenteras de farliga ämnen som hanteras i störst mängder i kommunen. 268 Svaveldioxid Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 1079 80 Natriumhydroxid Frätande ämne som används vid bland annat massaproduktion. 1824 (Natronlut) 58 Väteperoxid Frätande och oxiderande ämne som används vid massaproduktion. 2014 Kan ge explosionsartat brandförlopp i kontakt med brandfarliga ämnen. 80 Svavelsyra Frätande ämne som används vid bland annat avloppsvattenrening. 1830 Reagerar häftigt vid kontakt med vatten och metaller. 56 Natriumnitrit Giftigt och oxiderande ämne. 1500 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 50 Ammoniumnitrat Oxiderande ämne för bland annat avloppsvattenrening. 1942 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 268 Ammoniak Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 1005 23 Gasol Mycket brandfarlig gas. 1965 30 Diesel/ Brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 1202 Eldningsolja 33 Bensin Mycket brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 1203 Sida 18 av 46

4.4.4 Risker med brand I snitt omkommer en person vartannat år i bränder i Lindesberg. Större bränder innebär både mycket stora egendomsskador och kraftig påverkan på miljö. 4.4.4.1 Brand som kan drabba barn- och utbildningsförvaltningen I Lindesberg finns det 960 barn i förskoleverksamhet, 2510 elever i grundskola F 9 och 990 elever på gymnasieskolan. För dessa barn och elever finns cirka 850 anställda. Verksamheten bedrivs på 17 förskolor och 12 skolenheter samt 2 friskolor. Skolorna med ansamlingen av elever är sårbara för bränder. Dels riskerar elever och personal att skadas och omkomma i bränder, dels kan en brand innebära stora egendomsskador. Det kan innebära att skolan tvingas stänga under sanering och återuppbyggnadsarbetet. Vuxenutbildningen i Lindesberg har cirka 500 deltagare och 55 anställda. Verksamheten bedrivs till största delen i Masugnens två byggnader. Vuxenutbildningen är sårbar för brand. 4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen Inom vård- och omsorg finns sex större boenden (Grönbodahemmet, Tallåsen, Ågården, Källgården, Solliden och Ekgården). Risker som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är dels brandrisken, en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra arbetsplatser då många har svårt att själva ta sig ut ur lokalerna. Även inom området funktionsstöd skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Antalet brukare per boende är lägre än inom vård- och omsorg men samtidigt är många personer rullstolsburna. En annan risk i detta hänseende kan vara att en del brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation. Alla kommunens lokaler kan drabbas av bränder eller skadegörelse och där skiljer sig inte socialförvaltningens lokaler nämnvärt från andras. Äldreboendena Ågården och Källgården ligger i nära anslutning till en bensinstation och skulle därmed kunna drabbas vid en eventuell olycka eller brand där. 4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten Brand i kommunens serverrum kan få mycket stora konsekvenser såsom långvarig driftstörning och dataförlust. 4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse I Lindesbergs tätort finns en stor del tät trähusbebyggelse. I denna typ av bebyggelse blir risken för brandspridning mellan byggnader stor om en brand bryter ut. Trähusbebyggelsen har ett stort kulturhistoriskt värde och skänker charm till Lindesbergs tätort med byggnader från 1700- och 1800-talet. 4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken En brand i något av vattenverken till kommunens tätorter kan medföra avbrott i dricksvattenförsörjningen, eftersom inga reservvattenverk finns. 4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder I kommunen finns ett antal bostadsbolag. Lindesbergs Bostäder AB (LIBO) är ett av kommunens största bostadsföretag. Det som främst riskerar att drabba LIBO är brand eller vandalisering. En större brand för LIBO skulle innebära att flera kommuninvånare blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut. På landsbygden är riskerna vid utbruten brand stora på grund av att räddningstjänstens insatstid ofta är över 10 minuter, ibland över 20 minuter och i vissa extrema fall över 30 minuter. Dessutom krävs tankbilar för att vattenförsörja brandsläckningsinsatser där det inte finns brandpostnät. Sida 19 av 46

4.4.5 Trafikolycka Under de senaste tio åren har i snitt en person om i året omkommit i trafikolyckor i Lindesbergs kommun. Risk för ett stort antal omkomna och svårt skadade finns vid bussolyckor, seriekrock med personbilar och lastbilar eller järnvägsolyckor med persontåg inblandat. I Lindesbergs kommun finns i dagsläget vissa vägsträckor som är mer olycksdrabbade än andra liknande. För att exempelvis boende på LSS-boenden ska få ta del av världen utanför boendet företas ofta utflykter, ibland med buss. Denna riskerar att bli inblandad i en trafikolycka. På vägen till och från skolan är barnen sårbara. Dödsolyckor har inträffat och riskerar att inträffa. 4.4.6 Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras tvärs igenom Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå tätorter. På stationsområdena passerar bl.a. godstrafik och andra tåg med hög hastighet. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i dessa fall är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden, affärsverksamhet, järnvägstationer), förorening av mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor. 4.4.7 Flygolycka Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen lossna och därigenom skapa förödelse på marken. 4.4.8 Publika evenemang Idrott och kultur är viktigt för kommuninnevånarnas välbefinnande. Att få idrotta tillsammans eller att få dela kulturupplevelser med andra innebär att vi får åtnjuta styrkan av att ingå i den sociala gemenskapen. Att samlas innebär dock att vi blir mer sårbara för en mängd olyckor, bland annat bränder. Sårbarheten är stor när vi samlas i Lindesberg Arena, där vi som mest kan bli 2500 personer. I anslutning till Lindesberg Arena finns Lindeskolans aula där drygt 600 personer får plats. Samlas gör vi också för att se på ishockey eller dansa i någon av ishallarna då vi som mest kan bli över 1000 personer, på huvudbiblioteket och det kulturhistoriska arkivet ryms det 100-200 personer. Sida 20 av 46

4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 4.5.1 Dricksvattenförsörjning Vi har en hög kvalitet på vårt dricksvatten men vi är sårbara för att farliga ämnen ska leta sig in i systemet. Exempelvis ligger det största vattenverket, det i Rya, så till att vattentäkten kan slås ut vid en tankbilsolycka på väg 860. Dricksvattentäkten i Rya försörjer tätorterna Lindesberg, Frövi och Fellingsbro. Vårt dricksvatten är också sårbart mot sabotage. Möjlighet finns att försörja vattenverken med reservkraft. Begränsade reservvattentäkter finns till Rya, Vasselhyttan och Rockhammars vattentäkter. Till kommunens övriga vattenverk finns reservoarer för dricksvattenförsörjning, och möjlighet att transportera dricksvatten från en annan produktionsanläggning. Bergslagens kommunalteknik har avtal med drivmedelsleverantör att alltid ha tillgång till 10 m diesel för sina reservkraftverk. 4.5.2 Avloppsrening De avloppsreningsverk som renar vårt avloppsvatten innan det släpps ut i naturen är också känsliga mot vissa kemikalier. Till exempel kan olja i inkommande avloppsvatten slå ut den biologiska processen i verken. Dessa vattenverk finns i de flesta samhällen såsom exempelvis i Lindesberg, Frövi, Fellingsbro, Rockhammar, Öskevik och Mårdshyttan. Inre och yttre skyddsområde kring Rya vattentäkt markerade med randig respektive mörkt blå färg. 4.5.3 Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande. I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. 4.5.4 Teleavbrott Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen som oftast fungerar enligt rutin. Ett långvarigt avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle bli att möjligheten för medborgare som är i behov av räddningstjänstens, ambulans eller polisens assistans inte lika enkelt kan få den hjälp de behöver. Sida 21 av 46

4.5.5 Elavbrott Teknikutvecklingen har gjort oss beroende av elektricitet vilket i sin tur gör oss sårbara för avbrott i elförsörjningen. Personer bosatta på landsbygden kan i vissa fall vara beroende av el för att få tillgång till vatten och uppvärmning vilket gör dem sårbara för längre elavbrott. Vår sårbarhet för avbrott i elförsörjningen blir allvarligare av att avbrott på grund av naturkrafter ofta kommer i samband med påfrestningar på kommunikationer och andra samhällsfunktioner. Äldreboendena Ågården i Storå och Ekgården i Fellingsbro är båda förberedda för att ta emot el från mobilt reservkraftaggregat. Kommunhuset får el från lasarettet vid strömavbrott men detta täcker endast telefoni samt vissa förutbestämda vägguttag. Avtal har tecknats med Bergslagens Civilförsvarsförening om att underhålla samt transportera ut mobila reservkraftverk som kommunen tillhandahållits från försvarsmakten. Elnätet i de större tätorterna, Lindesberg, Storå, Guldsmedshyttan, Vedevåg, Frövi och Fellingsbro är nergrävda och det finns till stora delar reservmöjligheter. För övrigt är det landsbygdsnät inom kommunen. Det medför att nätet är känsligt för oväder såsom storm, blötsnö och åska. För Linde Energi ABs del är lågspänningsnätet, nätet närmast kunden, nästan uteslutande nergrävt eller isolerad luftledning. Högspänningsnätet i sin tur består av isolerad luftledning eller nergrävd ledning till cirka 25 procent. Av totalt 142 mil ledning är 119 mil nergrävd eller isolerad luftledning. Linde Energi AB har kunder från Fanthyttan och söder- och österut, vilket innebär Lindesberg, Vedevåg, Frövi, Fellingsbro, Rockhammar, Spannarboda, Finnåker. Fortum har kunder längst norrut mot Kopparberg. Vattenfall har kunder i östra delen av kommunen, i Kloten, Ramsberg, Grönbo. EON har kunder norr om Lindesberg, i Gusselby, Guldsmedshyttan, Storå samt Stråssa. 4.5.6 Värmeförsörjning Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna i kommunen. Om ett långvarigt el- och värmeavbrott skulle inträffa under vintern kan en evakuering bli nödvändig för att förhindra att människor dör i kylan. Lindesberg har i dagsläget ett väl utbyggt system med fjärrvärme för uppvärmning av bostäder och arbetsplatser. Fjärrvärme är en bra uppvärmningskälla, men vårt beroende av denna gör oss sårbara den dag fjärrvärmeförsörjningen fallerar. En mycket stor del av fjärrvärmen kommer från Korsnäs Frövi. Möjlighet finns att som reservåtgärd producera fjärrvärme med hjälp av oljeförbränning. 4.5.7 Finansiella system Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Liknande blir det vid längre strömavbrott då bankkontoren kommer att stänga, bland annat av säkerhetsskäl. Även bankomaterna kommer att vara obrukbara, liksom kortbetalning i butiker och bensinstationer. Det krävs en planering för hur betalningssystem ska fungera på en tillräcklig nivå vid en kris. 4.5.8 IT-bortfall Kommunens servrar är sedan några år tillbaka flyttade till Bullerberget. Där befinner de sig i en mycket säker miljö. Risken för skador på dessa eller på kommunikationen mellan användarna och Bullerberget kan dock inte uteslutas. I dagsläget finns flera kablar för digital information till och från Bullerberget. Väl utbyggda möjligheter finns för att kyla och strömförsörja servrarna vid elbortfall. Huvudmatning sker från Bullerberget och kommunhuset. För att öka säkerheten ytterligare bör ett automatiskt släckningssystem installeras i Bullerberget. Bullerberget är också en viktig knutpunkt för datakommunikationen för samtliga kommuner i norra Örebro län och Lekebergs kommun. Sida 22 av 46

För att kunna ta del av informationen på kommunens servrar krävs att den enskilda datorn ute hos användaren fungerar. Här finns flera källor till att den enskilda datorn havererar, till exempel elavbrott, skada, handhavandefel eller tekniskt fel. Vår hantering av känsliga uppgifter digitalt gör oss sårbara för att dessa uppgifter hamnar i orätta händer. Säkerheten skulle kunna stärkas ytterligare med annan autentiseringsmetod, så kallade engångslösenord, samt kryptering av e-post. Information över Internet, exempelvis via kommunens hemsida är en av de viktigaste informationsvägarna, särskilt i händelse av kris. Kommunen har idag inte en uppkoppling mot Internet som kan anses trygg dygnet runt och året om. Införandet av IP-telefoni blev färdigt hösten 2010. Övergången till sådan telefoni ökar sårbarheten för störningar i kommunens IT-system. Kommunen har idag inte en uppkoppling mot internet som kan anses tryggad dygnet runt, året om. 4.5.9 Drivmedelsbrist En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjning, bland annat hemtjänst, räddningstjänst, kollektivtrafik, snöröjning, mattransporter och många fler. Drivmedelsförsörjningen påverkas även av ett långvarigt strömavbrott. Även om det skulle finnas drivmedel på bensinstationerna i kommunen så krävs det elektricitet för att kunna pumpa upp den ur marken. 4.6 Antagonistiska hot och social oro 4.6.1 Social oro När det gäller hot och våld mot personalen finns risken för detta inom alla områden. Inom vård och omsorg och familjestöd är risken för allvarliga skador dock mindre. De områden där vi bedömer att riskerna är större är inom psykiatrin och individ- och familjeomsorgen. Våld mellan brukare är relativt vanligt och är något som skulle kunna leda till en allvarlig situation. Inom psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan innebära en större sårbarhet. Inom individ- och familjeomsorgen möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen. En pedofil bland personalen i skolverksamheten skulle skapa stor oro bland barn och ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. Informationsbehov uppstår och det massmediala trycket skulle bli stort liksom behovet av sociala insatser för alla som i någon form är berörda av verksamheten. Polisutredning och domstolsförfarande blir säkerligen följden. Kidnappning av eget barn eller gisslantagning skulle också skapa stor oro bland barn och ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. En otrygg situation med en osäker utgång uppstår. Detta skulle leda till att ett informationsbehov uppstår och även ett stort massmedialt tryck. Situationen kommer att kräva polisingripande, utredning och framtida domstolsförfarande. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen inleder samarbete kring berörd familj efter händelsen. Vid bombhot måste lokal utrymmas, polisen kontaktas och lokalerna måste genomsökas. Verksamheten vid enheten behöver stängas och informationsbehov uppstår. Sida 23 av 46

Avsiktliga skadehändelser är inte lika vanliga som olyckor, men de har kraft att orsaka mycket stor skada i samhället. Det kan röra sig om allt från mindre handlingar utförda av en enstaka person till organiserad brottslighet och terrorism. När det gäller organiserad brottslighet och terrorism har hotbilden förändrats de senaste åren. För att kunna förstå de antagonistiska hoten och orsakerna till dem behövs mer kunskap. Hur påverkas hotbilden av faktorer som konflikter, politisk instabilitet, fattigdom och socialt utanförskap och hur hanterar vi hoten? 4.6.2 Sabotage och dataintrång Sabotage kan få flera konsekvenser, bland annat databortfall och dataleveransbortfall. Vid databortfall försvinner data som finns i våra system medan leveransbortfall hindrar oss att nå data. I bägge fallen kan det behövas omstart av datasystem och driftavbrott till följd. Ett dataintrång i kommunens system skulle innebära t ex att personakter i verksamhetssystem riskerar att läcka och att skyddade handlingar kan spridas trots sekretess. 4.7 Sjukdomar 4.7.1 Pandemi En smitta i till exempel mat eller vatten kan drabba ett äldreboende svårt då många redan är fysiskt svaga. Smittorisken finns även inom boenden för funktionsnedsatta. En smitta skulle kunna leda till ett stort bortfall av personal, vilket även skulle drabba brukarna i nästa steg. Vid en epidemi eller pandemi kan verksamheter som skolor behöva stängas alternativt isoleras. Ett informations- och vikarie behov uppstår och sannolikt även ett behov av sanering av lokaler. 4.7.1.1 Vad är influensa? Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk och torrhosta. Smittämnet finns i svalget hos den sjuke och sprids till andra främst som luftburen droppsmitta, men även genom direktkontakt och indirekt kontakt via till exempel händer eller föremål. Smittsamheten är mycket stor och inkubationstiden är kort, 1-3 dygn. 4.7.1.2 Vad är influensapandemi? En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av världen. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt vilket får till följd att alla blir mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi. En pandemiplan för Lindesbergs kommun antogs av kommunstyrelsen år 2009. Sida 24 av 46