Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF



Relevanta dokument
Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

Passagerarrederierna i rese och turistnäringen

Passagerarrederierna i rese- och turistnäringen

Passagerarrederierna. - inom Svensk turism april Presenteras av Passagerarrederiernas förening i samarbete med Sveriges Redareförening

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

TDB FAKTA UTLAND SPECIAL Mars 2009

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Finländarnas resor 2013

Svensk turismstatistik

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Inkvarteringsstatistik för hotell

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Inkvarteringsstatistik för hotell

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Regionala turismeffekter 2013

Finländarnas resor 2014

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Finländarnas resor 2015

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inflyttning till Skåne

VOLVO OCEAN RACE STOPOVER STOCKHOLM 2009

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

- Ålands officiella statistik - Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Utvandringen större än någonsin tidigare

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Shoppingturism i Sverige

Gränsintervjuundersökning 2009

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringsdag 14/ !

Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

3 Den offentliga sektorns storlek

Svensk turismstatistik. Uppdaterad Föregående

Finländarna reste flitigare våren 2015 än året innan

Stockholms besöksnäring

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T Avtalet

Svensk turismstatistik

Motion till riksdagen 1988/89:Sk641

Resorna till Medelhavet och Estland ökade under september december 2015

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Inresande studenter 1997/ / / /07

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

APRIL Passagerarrederierna I RESE- OCH TURISTNÄRINGEN. Presenteras av Passagerarrederiernas förening i samarbete med Sveriges Redareförening

Finländarnas resor till spanska fastlandet ökade under januari-april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till personer,

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås Invandring och utvandring

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Internationell studentmobilitet vid högskolorna Sammanfattning.

Inkvarteringsstatistik 2013

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gränsintervjuundersökning 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Trafiksäkerhetsutvecklingen

Gästnattsrapport februari 2012

Marknadsinformation från Sjö- och luftfartsavdelningen

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

Undersökning Husbilsägare Göteborg Husbilsdestinationsverige.se 1

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

Vi är glada för att kunna presentera till Er Bell Casino. Vi ser fram emot att höra från Er för att diskutera framtida samarbete.

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012

Uppföljning av långväga buss 1999

Svensk turismstatistik

Transkript:

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och turistnäringen. Under 2002 genomförde Passagerarrederierna mer än 100.000 färjeturer och transporterade över 26 miljoner resenärer. Nära hälften av dessa, drygt tolv miljoner passagerare, var utländska besökare. För Sveriges del innebär det miljontals turister som spenderar tid och pengar på hotell, restauranger och shopping under sin vistelse i landet. Många av de utländska besökarna blir dessutom ambassadörer för oss, när de förmedlar sin bild av Sverige runt om i världen. Ett stort antal branscher drar nytta av Passagerarrederiernas verksamhet. Hotell och restauranger, transport- och underhållningsföretag är några av dem. Passagerarrederiernas marknadsföring är ett annat område som bidrar till att skapa en positiv Sverigebild i utlandet, samtidigt som den genererar arbete för och intäkter till reklam- och mediebranschen. Passagerarrederierna riktar huvudsakligen sina marknadsföringsinsatser mot marknaderna närmast Sverige och i Europa, men även mot USA och Asien. Sammantaget satsar Passagerarrederierna cirka 250 miljoner kronor årligen på att få utländska turister att välja Sverige som semestermål. Det kan jämföras med Sveriges Rese- och Turistråds marknadsföringsinsatser utomlands, som uppgår till knappt halva denna summa. Den svenska rese- och turistnäringen står sammantaget för knappt tre procent av BNP, vilket kan jämföras med det europeiska genomsnittet på cirka sex procent. Framtidsgruppen, som är ett samarbete mellan Näringsdepartementet och rese- och turistnäringen, har till syfte att få den svenska rese- och turistnäringen att ligga i nivå med övriga Europas. Det finns alltså en stor potential för att utveckla Sverige som turistland och att öka antalet utländska och svenska turister. Mot denna bakgrund var det extra glädjande att turistfrämjande var ett av de få områdena som fick ytterligare anslag i den budgetproposition som regeringen nyligen presenterade. Det är en viktig markering från regeringen. Passagerarrederierna arbetar aktivt, genom omfattande marknadsföring utomlands och i Sverige, för att Sverige ska nå en europeisk nivå som turistland. Vår förhoppning är att turistminister Ulrica Messing kommer att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare öka anslaget till svensk marknadsföring utomlands. Det förtjänar Sverige! Och hela Sverige tjänar på att vara ett framstående turistland! Per-Erling Evensen ordförande Passagerarrederierna E-post: pe.evensen@destinationgotland.se Mobil: 0705-52 51 57 Passagerarrederiernas förening (PRF) har till syfte att främja medlemsföretagens utveckling, att skapa förståelse för passagerarrederiernas betydelse för ekonomi och sysselsättning samt att bevaka och driva frågor av gemensamt intresse. Passagerarrederierna omfattar de ledande rederierna, som är verksamma med turism till, från eller inom Sverige, och motsvarar cirka 85 procent av branschen. Läs mer på www.passagerarrederierna.se. 2

Sammanfattning Passagerarrederierna transporterade nära 26 miljoner resenärer till, från eller inom Sverige under 2002, vilket är oförändrat jämfört med med 2001. Under 2002 minskade flygtrafiken med 8 procent. Totalt 12,1 miljoner utländska resenärer reste med Passagerarrederierna under 2002, vilket innebär att nära varannan var bosatt i utlandet. Flest färjeresenärer nära 11,8 miljoner tog färjan till eller från Danmark. På andra och tredje plats kommer passagerartrafiken till och från Finland respektive Tyskland. Nära var tjugonde person inom den svenska turistnäringen arbetar inom Passagerarrederierna. Totalt sysselsätter Passagerarrederierna cirka 8.900 helårsanställda. Passagerarrederierna transporterade 3,4 miljoner personbilar under 2002, vilket är en ökning med 5,8 procent jämfört med föregående år. Dessutom transporterade Passagerarrederierna nära en miljon lastfordon och 63.000 bussar. Passagerarrederierna satsade cirka 250 miljoner kronor på att marknadsföra Sverige utomlands under 2002. Det kan jämföras med Sveriges Rese- och Turistråds marknadsföringsinsatser utomlands, som uppgår till knappt halva denna summa. Passagerarrederiernas totala marknadsföring, i Sverige och utomlands, uppgick till cirka 500 miljoner kronor. 3

Passagerare fortsätter välja färja Passagerarrederiernas förening står för cirka 85 procent av de svenska färjerederiernas passagerartransporter. Under 2002 transporterade Passagerarrederierna totalt 25.930.655 passagerare till och från tolv svenskar hamnar, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Det totala antalet passagerare på färjetransporter till och från Sverige minskade med 1,4 procent under samma period, enligt Statistiska Centralbyrån. Resandets utveckling under perioden 2001-2002 måste ses mot bakgrund av terrordåden i USA den 11 september 2001. I synnerhet drabbades flygtrafiken de svenska flygresenärerna minskade i antal med åtta procent till totalt 22.246.000. 1 Samtidigt ökade passagerarvolymen på persontåg med 6,5 procent under 2002. 2 Inom Passagerarrederierna visar de enskilda bolagen stora inbördes skillnader. Störst ökningar visar Tallink (+27,6 procent), Ånedin-Linjen (+8,5 procent) och Viking Line (+7,7 procent), medan minskningarna representerades av Stena Line (-5,5 procent) och Sundsbussarna (-3,2 procent). Av Passagerarrederiernas transporter var cirka 13,9 miljoner, motsvarande 53 procent, fast boende i Sverige. Övriga 12,1 miljoner resenärer var bosatta i främst Danmark, Estland, Finland, Norge, och Tyskland. Eftersom de flesta reser både till och från Sverige med färja innebär det att drygt sex miljoner utländska besökare använde färja för att ta sig till och från Sverige. Tabell 1: Antalet passagerare 3 ankomna till, avgångna från och inom Sverige, per bolag 2001 2002 Förändring, % Birka Line 671.634 680.095 +1,2 Destination Gotland 1.293.180 1.370.739 +6,0 DFDS Seaways 1.037.143 1.089.000 +5,0 Eckerö Linjen 846.151 865.603 +2,2 Scandlines 10.125.990 4 Silja Line 3.296.245 3.517.942 +6,7 Stena Line 2.927.354 12.334.101 5-5,5 Sundsbussarna 1.584.283 1.532.915-3,2 Tallink 329.231 420.000 +27,6 Viking Line 3.634.967 3.913.754 +7,7 Ånedin-Linjen 190.244 206.506 +8,5 Totalt Passagerarrederierna 25.936.422 25.930.655 +-0,0 varav utrikes 6 24.643.242 24.559.916-0,3 Övriga rederier, utrikes 5.117.758 4.798.084-6,2 Totalt utrikes 7 29.761.000 29.358.000-1,4 1 Källa: Luftfart 2002, SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys). 2 Källa: Banverkets årsredovisning 2002. 3 Antal ankommande och avresande i utrikes trafik samt antal avresande i inrikes trafik. 4 För år 2002 inkluderas Scandines passagerare i Stena Lines totala siffror. 5 För år 2002 inkluderas Scandlines passagerare i Stena Lines totala siffror. 6 Totalt Passagerarrederierna exklusive inrikes turer (anlöp till och avgångar från Gotland). 7 Källa: Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2002, SSM 021:0304, Statistiska Centralbyrån. 4

Färjetrafiken till Polen och Estland ökar mest Totalt genomförde Passagerarrederierna nära 11,8 miljoner resor mellan Sverige och Danmark under 2002, vilket var 45 procent av det totala antalet färjeresor. Vid sidan av Danmark är det färjelinjerna till och från Finland och Tyskland som svarar för det största antalet passagerare. Därefter kommer färjeresor inom Sverige (till och från Gotland) samt till och från Norge. Den största ökningen under 2002, jämfört med 2001, visar Passagerarrederiernas färjetrafik till och från Polen med +34,5 procent, Estland (+27,6 procent) och Tyskland (+20,5 procent). Antalet passagerare till och från Danmark visar störst minskning under 2002, jämfört med föregående år (-8,7 procent). Denna minskning kan ses som en anpassning till Öresundsbron. Flera färjelinjer mellan Sverige och Danmark har lagts ner under 2002, vilket resulterat i en minskning med 1.125.254 resenärer. Om man räknar bort Passagerarrederiernas resor till och från Danmark visar de andra marknaderna i stället en passagerarökning med nära nio procent. Närområdenas betydelse för den svenska turismen ökade för första gången 2001. Denna trend har fortsatt även under 2002, vilket är ett kvitto på att den svenska turistnäringen och Passagerarrederierna lever upp till dessa resenärers och turisters önskemål och förväntningar. Sverige blev störst på inkommande utlandsturism i Norden år 2002, och passerade därmed Danmark 8. Tabell 2: Totalt antal passagerare ankomna till, avgångna från och inom Sverige 2001 2002 Förändring, % Danmark 12.924.270 11.799.016-8,7 Finland/Åland 8.751.507 9.183.900 +4,9 Tyskland 1.413.007 1.703.000 +20,5 Inom Sverige 1.293.180 1.370.739 +6,0 Norge 810.537 933.000 +15,1 Estland 329.231 420.000 +27,6 Polen 300.348 404.000 +34,5 Storbritannien 113.946 117.000 +2,7 Totalt Passagerarrederierna 25.936.422 25.930.655 +-0,0 8 Källa: Årsredovisning 2002, Sveriges Rese- och Turistråd. 5

Färre färjeturer till Danmark, men fler till Polen Passagerarrederierna genomförde 102.796 färjeturer till och från tjugo utländska hamnar i sju länder under 2002. Det är en minskning med cirka tolv procent av det totala antalet avgångar och anlöp jämfört med föregående år. Under 2002 minskade Passagerarrederiernas samlade antal turer till och från Danmark med nära 20 procent. Under 2002 skedde en anpassning av färjetrafiken till Öresundsbron och flera färjelinjer mellan Sverige och Danmark lades ner (Helsingborg Köpenhamn, Landskrona Köpenhamn och Malmö Köpenhamn). Detta innebar en minskning med totalt 16.200 färjeturer. År 2002 förfogade Passagerarrederierna över sammanlagt 48 fartyg som trafikerade svenska hamnar. Det var en ökning med tre fartyg jämfört med 2001, då den gemensamma flottan uppgick till 45 fartyg som trafikerade svenska hamnar. Tabell 3: Totalt antal turer ankomna till, avgångna från och inom Sverige 2001 2002 Förändring, % Danmark 87.730 70.568-19,6 Finland/Åland 15.461 17.374 +12,4 Tyskland 7.409 7.500 +1,2 Inom Sverige 2.874 2.864-0,4 Estland 1.620 1.818 +12,2 Norge 1.160 1.112-4,1 Polen 638 1.338 +109,7 Storbritannien 171 222 +29,8 Totalt Passagerarrederierna 117.063 102.796-12,2 Varav utrikes 9 113.355 99.932-11,9 Övriga rederier, utrikes 51.355 50.444-1,8 Totalt utrikes 10 164.710 150.376-8,7 9 Totalt Passagerarrederierna exklusive inrikes turer (anlöp till och avgångar från Gotland). 10 Källa: Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2002, SSM 021:0304, Statistiska Centralbyrån. 6

Var tjugonde i turistnäringen arbetar på ett av Passagerarrederierna År 2002 uppgick antalet helårsanställda i Passagerarrederierna till 8.886 personer, varav 5.136 personer var mantalsskrivna i Sverige. De flesta av dessa, 3.810 personer, var ombordanställda på fartygen. Under senare år har passagerarfartygen som trafikerar svenskar hamnar blivit större och fler, vilket lett till att allt fler personer arbetar inom Passagerarrederierna. Den största enskilda svenska arbetsgivaren inom passagerarrederierna är Stena Line, med drygt 2.200 anställda under 2002. Den årliga lönekostnaden för ombordanställda och landanställda inom Passagerarrederierna uppgick till totalt 1,3 miljarder kronor. Enligt Sveriges Turistråd uppgår sysselsättningen inom den svenska turistnäringen till drygt 100.000 helårsverken 11. Det innebär att nära en av tjugo personer som arbetar inom svensk turistnäring är anställd vid Passagerarrederierna. Tabell 4: Antal helårsanställda inom passagerarrederierna 2002 Ombordanställda 7.560 varav boende i Sverige 3.810 Landanställda i Sverige 1.326 Totalt antal anställda i Sverige 5.136 11 Källa: Mål och mening, Sveriges Rese- och Turistråd. 7

Allt fler fordon transporteras med färja År 2002 genomförde Passagerarrederierna nära 3,4 miljoner personbilartransporter till och från svenska hamnar, vilket är en ökning med 5,8 procent jämfört med föregående år. Cirka 60 procent av personbilarna var registrerade i Sverige. I genomsnitt reser cirka 2,5 passagerare per personbil, vilket innebär att cirka 8,5 miljoner färjeresenärer reser till eller från Sverige i bil. Nära 3,5 miljoner av dessa passagerare är utländska besökare. Under 2002 transporterade Passagerarrederierna drygt 945.000 lastfordon (lastbilar och trailers) till och från Sverige, vilket är ökning med 11,1 procent jämfört med 2001. 63.000 turistbussar transporterades med Passagerarrederierna under 2002, vilket var en minskning med cirka 4,2 procent jämfört med 2001. Flertalet av bussarna var utlandsregistrerade och transporterade turister till Sverige. Tabell 5: Totalt antal fordon, transporterade av Passagerarrederierna 2001 2002 Förändring, % Personbilar 3.183.823 3.368.941 +5,8 Bussar 65.820 63.051-4,2 Lastfordon 850.791 945.155 +11,1 TOTALT 4.100.434 4.377.147 +6,7 Stena Line var det bolag som transporterade flest fordon under 2002: cirka 2,1 miljoner personbilar, 44.000 bussar och 715.000 lastfordon. Tabell 6: Antalet fordonstransporter under 2002, per bolag inom Passagerarrederierna Personbilar Bussar Lastfordon Birka Line Destination Gotland 338.775 1.306 37.730 DFDS Seaways 90.500 650 Eckerö Linjen 159.100 1.600 2.480 Silja Line 206.000 4.071 85.111 Stena Line, inkl Scandlines 2.162.901 44.721 715.205 Sundsbussarna Tallink 44.786 1.638 57.504 Viking Line 366.879 9.065 47.125 Ånedin-Linjen TOTALT 3.368.941 63.051 945.155 8

Kraftfull marknadsföring i Sverige och utomlands Den sammanlagda marknadsföringsbudgeten för Passagerarrederierna uppgår till cirka 500 miljoner kronor årligen. Hälften av den samlade marknadsföringsbudgeten, cirka 250 miljoner kronor, läggs på marknadsföring i utlandet i syfte att få utländska turister att välja Sverige som semestermål. Passagerarrederierna riktar huvudsakligen sina marknadsföringsinsatser mot marknaderna närmast Sverige och i Europa, men även mot USA och Asien. Sammantaget satsar Passagerarrederierna cirka 250 miljoner kronor årligen på att få utländska turister att välja Sverige som turistmål. Det kan jämföras med Sveriges Rese- och Turistråds marknadsföringsinsatser utomlands, som uppgår till knappt halva denna summa. 12 Den svenska rese- och turistindustrin står sammantaget för knappt tre procent av BNP, vilket kan jämföras med det europeiska genomsnittet på cirka sex procent. 13 12 Källa: Årsredovisning 2002, Sveriges Rese- och Turistråd. 13 Källa: Mål och mening, Sveriges Rese- och Turistråd. 9

Rederier och linjenät Följande passagerarrederier har medverkat med statistik till rapporten: Birka Line Svenska AB Destination Gotland DFDS Seaways AB Eckerö Linjen Silja Line AB Stena Line Scandinavia AB, inkl. Scandlines Sundsbussarna AB Tallink Viking Line AB Ånedin-Linjen Ovanstående rederier trafikerar följande linjer och anlöper följande hamnar: Grisslehamn Eckerö Göteborg Fredrikshamn Göteborg Kiel Göteborg Kristiansand Göteborg Newcastle Helsingborg Helsingör Kapellskär Mariehamn Kapellskär Paldiski Kapellskär Åland Åbo Stockholm Mariehamn Stockholm Tallinn Stockholm Tallinn Visby Stockholm Visby Gdynia Stockholm Visby Riga Stockholm Åland Helsingfors Stockholm Åland Åbo Köpenhamn Helsingborg Oslo Köpenhamn Trelleborg Gdansk Visby Helsingfors Visby Nynäshamn Visby Visby Oskarshamn Visby Trelleborg Rostock Trelleborg Sassnitz Trelleborg Travemünde Varberg Grenå Karlskrona Gdynia 10