INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING

FN-rapporter 2006 FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Ett sammandrag

FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Redaktör: Berith Granath Översättning och sammanfattning av rapporten International migration and development Report of the Secretary-General: Lars Eriksson och Berith Granath Originalrapporten finns på www.un.org/esa/population/hldmigration/ och är utgiven av FN, www.un.org Grafisk form: Ord & Bildmakarna AB, Eklången Foto omslag: Världsbanken/Trevor Samson Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2006 Upplaga: 1 500 ISBN 91 7294 089 1 FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Tel 08 462 25 40 E-post info@fn.se www.fn.se

FN-rapporter 2006 FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Ett sammandrag FN-förbundet

INNEHÅLL GENERALSEKRETERARENS FÖRORD 3 EN KORT ÖVERSIKT 5 INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING 7 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ DESTINATIONSLÄNDER 11 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ URSPRUNGSLÄNDER 14 ÖKAD KUNSKAP OCH KUNSKAPSSPRIDNING 16 MIGRATION SOM VERKTYG FÖR UTVECKLING 19 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, GENUS OCH INTEGRATION 22 REGERINGARS SAMARBETE 24 Mer om migration finns på www.gcim.org, Global Commission on International Migration GCIM. Den globala kommissionens rapport finns översatt till svenska, Migration i en värld av ömsesidigt beroende: Nya handlingslinjer, och kan beställas från FN-förbundet mot porto.

GENERALSEKRETERARENS FÖRORD Migration har i alla tider varit ett uttryck för människans vilja att övervinna svåra levnadsvillkor och finna ett bättre liv. I våra dagar har globaliseringen och ny teknik som underlättar kommunikationer och transporter väsentligt ökat antalet människor som vill och kan flytta till andra länder. Den nya situationen har skapat utmaningar och möjligheter för samhällen runt om i världen. Den har också tydliggjort kopplingen mellan migration och utveckling och även möjligheterna att förbättra ekonomiska och sociala förhållanden i både ursprungs- och mottagarländer. Internationell migration i dag Fördelarna med migrationen för både migranterna själva och samhällena där de bosätter sig är inte så välkända som de borde vara. I stället ger migrationen ofta upphov till upprörda diskussioner. Den kan beröva länder deras bästa och mest begåvade medborgare och den kan splittra familjer. Samtidigt som den bidrar till en positiv utveckling kan den skapa sociala spänningar. Problem som förknippas med integration av migranter kan exempelvis orsaka svåra motsättningar. Ibland följer kriminella personer och terrorister med strömmen av människor över gränserna. Men svaren på många av problemen som migrationen lastas för kan finnas i konstruktivt engagemang och öppen debatt. Det kommer att leda till ett bredare erkännande av de enorma fördelar och möjligheter som migrationen ger. Världens länder har bara börjat utnyttja migrationen som motor för utvecklingen. Många stater och organisationer har pusselbitar till hur detta ska gå till, men ingen har hela bilden. Det är dags att lägga ihop bitarna. Nu har alla berörda parter en unik möjlighet att göra det genom att identifiera, analysera och dela med sig av de många experiment som pågår runt om i världen för att hantera migrationen. FN är bäst lämpat att organisera detta utbyte av idéer och erfarenheter, menar generalsekreteraren. Kunskapen finns Det finns redan god kunskap om migrationen, särskilt om dess betydelse för utveckling. Det är, till exempel, inte längre så att utvandrare lämnar sina familjer och sin hembygd för gott, som skedde förr. Inte heller flyttar den stora majoriteten av migranter till ett litet antal industriländer. Ungefär en tredjedel av världens närmare 200 miljoner migranter har flyttat från ett utvecklingsland till ett annat. En lika stor andel har flyttat från ett utvecklingsland till ett industriland. 3

Det går inte längre att dela världen i ursprungsländer och mottagarländer, eftersom många länder nu är båda delarna. Också skillnaderna mellan nord och syd suddas ut och har i vissa fall försvunnit helt. Från länder som Irland, Italien och Spanien utvandrade för inte så länge sedan miljontals av deras medborgare. Nu tar de emot tusentals invandrare varje år. I Malaysia, Sydkorea och Thailand har en liknande utveckling ägt rum. Kommunikation underlättar De personliga erfarenheterna av att vara migrant har också ändrats dramatiskt. För bara 25 år sedan betydde en utlandsresa för att söka nya möjligheter eller en flykt från en konflikt en lång och smärtsam separation från dem som var kvar. Nu för tiden är kommunikationen mellan länder enkel. Att föra över pengar till anhöriga i hemlandet tar inte många sekunder. Återvändande migranter kommer hem med nya kunskaper och idéer. Migrationen genererar inte bara materiellt välstånd för individer utan bidrar också till länders och samhällens utveckling. Tyvärr finns också negativa inslag i våra dagars migration. Migranter av båda könen faller offer för människosmugglare som utnyttjar dem hänsynslöst. Andra möts av diskriminering och främlingsrädsla i det nya landet. Det behövs ökat internationellt samarbete för att skydda människor från sådana övergrepp, hävdar generalsekreteraren i rapporten. De första stegen Det behövs en ökad medvetenhet om migrationens betydelse för utvecklingen. Särskilt kopplingen till fattigdomsbekämpning behöver klargöras, främst genom exempel på hur migrationen bidrar till en minskning av fattigdomen. Sådana exempel är bland andra stöd till företagsamhet hos migranter och förbättrade möjligheter att få lån. Det civila samhällets roll i sammanhanget är viktig. Det privata näringslivet och de ideella organisationerna kan bidra effektivt till att skapa förutsättningar för att migrationen blir ett effektivt verktyg för utveckling. Företagare och fackföreningar medverkar till att migranter kan göra sig gällande på arbetsmarknaden och ideella organisationer deltar i integrationen av migranter i samhället. Generalsekreteraren föreslår i rapporten att frågor av detta slag behandlas kontinuerligt i ett rådgivande forum som består av FN:s samtliga 192 stater och som möts regelbundet i olika medlemsländer. 4

EN KORT ÖVERSIKT Drömmen om ett välbetalt arbete i ett land med hög levnadsstandard är en stark drivkraft för den internationella migrationen. Dragningskraften har stärkts i takt med att inkomstskillnaderna mellan länder fortsätter att öka. Det gäller inte bara de stora och växande skillnaderna mellan hög- och låginkomstländer utan också mellan dynamiska och mindre dynamiska utvecklingsländer. Positiv migration Många utvecklade och dynamiska ekonomier behöver migranter till arbeten som inte kan flyttas utomlands eller som det inte finns arbetssökande till inom landet för att arbetena är för lågt betalda. Migration kan sänka löner eller leda till ökad arbetslöshet bland lågavlönade, många av dem tidigare migranter. Men de flesta migranter kompletterar de inhemska arbetstagarnas kompetens snarare än konkurrerar med den. Genom att utföra arbeten som annars inte skulle göras eller kosta mer kan migranter frigöra medborgare i landet för mer produktiva och bättre betalda arbeten. I ursprungslandet leder djup fattigdom inte nödvändigtvis till ökad utvandring. De fattigaste människorna har i regel inte resurser till kostnaderna och riskerna med internationell migration. De flesta internationella migranter kommer från medelinkomstländer. Allt fler bevis tyder på att internationell migration vanligtvis är positiv för både ursprungsländer och mottagarländer. De potentiella vinsterna av den är större än de potentiella vinsterna av en friare internationell handel, särskilt för utvecklingsländerna. Överföringar av pengar Överföringar av pengar från migranter till deras familjer i hemlandet ökar familjernas inkomster. Dessa kan till exempel användas till att bekosta utbildning och hälsovård. Hushåll som mottar överföringar från migrerade släktingar är inte bara redo att investera pengarna utan också att använda dem till inköp som bidrar till att öka inkomster i andra delar av landets ekonomi. Mycket kan göras för att förenkla överföring av pengar. En akut uppgift är att minska överföringskostnaderna. De har redan blivit lägre men kan sänkas mer och tillgängligheten till banker och andra finansiella institutioner kan förbättras för migranter och deras familjer. Flera miljoner migranter återvänder till sina hemländer varje år och många av dem stannar i hemlandet för gott. Migranter som återvänder kommer ofta hem med nya kunskaper och sparkapital. 5

Högutbildade migranter Ekonomierna i små länder är mest sårbara för brain drain (begåvningsflykt), särskilt i sådana viktiga sektorer som hälsovård och utbildning. Ett exempel är att mellan 50 och 80 procent av alla högutbildade medborgare i flera små länder i Afrika och Karibien bor utomlands. Dessa länder behöver bistånd för att kunna förbättra arbetsvillkor och inkomstförhållanden och därigenom få högutbildade att stanna i landet. Migration av högutbildade har flera positiva aspekter. Migranterna får tillfälle att skaffa sig ny kompetens eller förbättra den de har och få nya erfarenheter utomlands. Även om de stannar i det nya landet kan de hjälpa det gamla hemlandet genom investeringar och välgörenhet där. Men om välutbildade migranter tvingas arbeta med uppgifter som inte kräver deras kompetens utnyttjas de dåligt. Sådant slöseri med kompetens beror på att deras utbildning, diplom och kvalifikationer inte erkänns utomlands. Det är nödvändigt att diplom och betyg från ett land har samma värde i andra länder. Detta måste åstadkommas genom internationella överenskommelser. Mänskliga rättigheter och genusperspektiv Fördelarna med den internationella migrationen, inte bara för migranterna själva utan också för mottagarländerna, är beroende av att migranternas rättigheter skyddas. Arbetsrätten är stöttepelaren i skyddet mot exploatering och bör försvaras med alla medel. Migranter som arbetar i oreglerade förhållanden är mer sårbara, särskilt beträffande anställningstryggheten. Om migrationen ska leda till något gott är förutsättningen en lyckad integration. Annars kommer migrationen inte att accepteras av allmänheten, oavsett vilka fördelar den fört med sig. Viktigast för integrationen är jämlik behandling och förbud mot diskriminering av alla slag. Skyddet mot rasism, etnocentrism och främlingsrädsla måste vara effektivt. Kvinnor som migrerar får inte samma möjligheter till personlig utveckling som män. För att stärka kvinnornas ställning som migranter bör de få laglig status som självständiga individer och tillstånd att arbeta, även om de invandrat för att förenas med sina män. I arbetet ska de ha samma rättigheter som män. Människosmuggling är ett akut migrationsproblem. Inga tillförlitliga uppgifter finns om antalet människor som berörs av denna illegala verksamhet. Mycket tyder på att handeln med människor försiggår i allt fler delar av världen. Det är också uppenbart att majoriteten av offren är kvinnor och barn. 6

INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Två massiva omflyttningar av människor förändrade fördelningen av världens befolkning mellan mitten av 1800-talet och 1914. Den ena vågen bestod av utvandrare från fattiga områden i Europa till nya stora länder i Nordamerika och Oceanien där mark fanns att bruka och dynamiska ekonomier krävde mycket arbetskraft. Den andra vågen bestod av arbetare från Kina och Indien som värvades till arbete i tropiska områden, såsom Karibien och Sydamerika, för att arbeta i plantager och gruvor. Migration i ett historiskt perspektiv Första världskriget och i synnerhet den djupa depressionen på 1930-talet ledde till att gränser stängdes. Det innebar en kraftig minskning av den internationella migrationen. Den förblev begränsad till efter andra världskriget. Sedan dess har den globala ekonomins återhämtning gett upphov till nya strömmar av migranter. Den framväxande kunskapsekonomin har ökat efterfrågan på högutbildade, medan behovet av lågutbildade arbetare också har ökat i länder med stark utveckling där dåligt betalda arbeten inte längre lockar den egna befolkningen. Den internationella migrationen har också demografiska orsaker. Befolkningen i industriländerna åldras allt mer. Det innebär att det snart uppstår ett underskott på ekonomiskt aktiva invånare i förhållande till de äldre som är beroende av andras arbete för sin försörjning. I dag tillförs arbetsmarknaden 142 unga människor (20 24 år) per 100 äldre (60 64 år) som går i pension. Om bara ett årtionde kommer förhållandet att ändras. Endast 87 ekonomiskt aktiva personer ersätter 100 pensionärer. Utan migration skulle situationen vara värre. I utvecklingsländerna är förhållandet helt annorlunda. Där finns 342 unga personer per 100 äldre. En del av de unga är blivande migranter. Dagens internationella migration har en klar koppling till utvecklingen i både utvandrar- och invandrarländer. Den spelar en positiv roll genom att den förser avancerade ekonomier med arbetskraft och samtidigt minskar arbetslösheten i ursprungsländerna och dessutom genererar remitteringar, sparkapital och kunskaper till gagn för dessa länder. Invandring och utvandring Internationell migration är en komplicerad företeelse, inte minst därför att de flesta länder är både ursprungs- och mottagarländer. Migrationen är komplicerad också därför att den är en process, inte en enstaka händelse, och därför att en person kan vara migrant flera gånger under sin livstid. 7

Den enklaste definitionen av begreppet internationella migranter är denna: personer som flyttar från ett land till ett annat i avsikt att stanna där en tid, ofta ett år eller mer. Fastän ordet migrant ofta likställs med utlänning deltar både ett lands egna medborgare och utländska medborgare i migrationen. Inhemska medborgare lämnar landet som utvandrare men kan komma tillbaka som invandrare. Utländska medborgare kommer till landet som invandrare och utvandrar för längre eller kortare tid för att bli invandrare i det gamla hemlandet. Ett fåtal industriländer har data som gör det möjligt att fastställa hur stor nettoutvandringen respektive nettoinvandringen är under en viss period. Samtliga dessa länder har ökat sin befolkning genom invandring. Migranter från utvecklingsländer utgör en betydande del av tillskottet. I Norge, Sverige och Storbritannien har nettoinvandringen uppvägt nettoförluster genom utvandring av egna medborgare till andra industriländer. Utvandrings-, invandrings- och transitländer Fastän ett land kan vara både utvandrings- och invandringsland kan det vara viktigt vid formuleringen av landets migrationspolitik att bestämma om det är det ena eller det andra. Om landet huvudsakligen är ett ursprungsland fokuseras politiken på frågor som rör utvandringen från landet och mottagningen av återvändande medborgare som utvandrat tidigare. I rollen som mottagarland utformas en invandringspolitik som handlar om inresetillstånd, sysselsättning och utlänningars uppehåll i landet. När migranter reser från sitt hemland till mottagarlandet passerar de ofta andra länder. Vanligtvis är passagen snabb och problemfri. Men i slutet av 1980-talet uppstod ett nytt fenomen. Personer som hade för avsikt att ta sig in i ett land illegalt valde ett annat land som tillfällig destination. Därifrån begav de sig efter en tid illegalt till det land som de egentligen ville komma till. Ifall de inte lyckades genomföra sin plan blev de invandrare i transitlandet. Även om denna typ av migranter i regel stannar endast en kort tid i transitlandet behöver ett sådant land vidta åtgärder för att avskräcka fler av samma typ från att komma dit. Migrationens värld År 2005 fanns det 191 miljoner migranter i världen, 115 miljoner i industriländer och 75 miljoner i utvecklingsländer. Antalen anger personer som bor utanför det land där de föddes. Denna definition används därför att statistik över födda i ett annat land är tillgänglig i alla länder. Det gör det möjligt att sammanställa en global översikt över migrationen. De uppskattningar som ligger till grund för statistiken inkluderar dock inte alla som någon gång varit migranter. Mellan 1990 och 2005 ökade antalet migranter i världen med 36 miljoner, från 155 miljoner till 191 miljoner, inklusive flyktingar. Ökningen 8

var störst under de senaste fem åren, främst i industrialiserade länder. I utvecklingsländer var ökningen mycket mindre, endast en tiondel av den som ägde rum i industriländer. År 2005 levde 61 procent av alla migranter i industriländer. Av världens migranter var ungefär hälften kvinnor 2005. I industriländer har det sedan 1990 varit fler kvinnliga migranter än manliga, men i utvecklingsländer är kvinnorna något färre än männen bland migranterna. Det finns ingen internationell statistik över antalet utvandrare från varje ursprungsland. Uppskattningar som gjordes år 2000 visar att omkring 80 procent av migranterna i utvecklingsländer kommer från andra utvecklingsländer. 54 procent av migranterna i industriländer kommer också från utvecklingsländer. Migranter av olika slag Varje stat fastställer de regler som gäller för utlänningars inresa i landet, rätt att uppehålla sig där eller bedriva verksamhet på landets territorium. Eftersom reglerna inte är desamma för alla utländska medborgare indelas dessa i olika kategorier. Men oavsett kategori är migranten ofta arbetssökande. Invandrare som fått inresetillstånd för familjåterförening kan, liksom flyktingar eller studerande, få arbetstillstånd. Internationella arbetsorganisationen ILO uppskattar att hälften av alla internationella migranter, det vill säga 95 miljoner, ingår i destinationsländernas arbetskraft. Bofasta migranter Australien, Canada, Nya Zeeland och USA ger utlänningar tillstånd att invandra för permanent boende i landet. Invandrarna får samma ekonomiska och sociala rättigheter som landets medborgare och kan ansöka om medborgarskap efter några år. Migranter med tillfälliga uppehållstillstånd Många länder ger utländska medborgare uppehållstillstånd enbart för att de ska vara ekonomiskt aktiva. Tillståndet kan gälla endast ett visst arbete och är tidsbundet. Migranter som studerar Många länder ger uppehållstillstånd åt studerande från andra länder för högre studier på universitet och högskolor. Antalet är stort och ökar snabbt. I industriländer studerade 2 miljoner utländska studenter 2003. I utvecklingsländer var antalet 282.000. Flyktingar och asylsökande Antalet flyktingar i världen minskade från 18,5 miljoner 1990 till 13,5 miljoner 2005. Av dem fanns 10,8 miljoner i utvecklingsländer. 48 procent av flyktingarna var kvinnor. Från 1990 till 2004 återvände 21,5 miljoner flyktingar frivilligt till sina hemländer. Antalet asylsökande 9

var som högst 2001 då totalt 619.000 personer ansökte om asyl i olika länder, främst i Europa och Nordamerika. 2005 hade antalet sjunkit till 310.000. Reguljära och irreguljära migranter En stor utmaning i många mottagarländer är att finna åtgärder mot irreguljär eller icke auktoriserad migration. Utlänningars status i ett land kan vara irreguljär av flera anledningar. Utländska medborgare som tar sig in i ett land utan tillstånd eller visum är irreguljära invandrare. Men utländska medborgare som reser in i ett land på ett lagligt sätt kan förlora sin reguljära status under sin vistelse i landet. Det gäller turister som arbetar utan tillstånd, arbetstagare med uppehållstillstånd som glömmer att förnya detta och asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl men stannar kvar ändå. Det finns inga tillförlitliga globala studier om omfattningen av problemet. Statistik finns för vissa länder. I USA uppskattas antalet irreguljära migranter till 11 12 miljoner. Sydkorea rapporterar att 140.000 personer stannat kvar i landet sedan deras visum löpt ut. I Japan är motsvarande siffra 221.000. En strategi för att hantera den irreguljära migrationen är att förändra de irreguljära invandrarnas status till reguljär om de uppfyller vissa krav, som att ha ett jobb och en bostad och möjligheter att försörja sig. Sådana program har sedan 1990 genomförts i många länder, inklusive 20 länder i Europa. Över 5 miljoner migranter har fått reguljär status på det viset. Information saknas Många länder för inte statistik som täcker hela cirkulationen av migranter. Ett exempel är att få stater samlar uppgifter om utländska medborgares resor ut ur landet. Ett annat är att ursprungsländer inte bevarar uppgifter om egna medborgares inresor från utlandet. Den informationen är väsentlig för att kunna bedöma i vilken omfattning återvändande migranter bidrar till hemlandets ekonomi. En stor brist i statistiken om migration är praxis att inte redovisa separat statistik för kvinnor. Fastän det är allmänt vedertaget att internationell migration har olika konsekvenser för män och kvinnor, är kvinnorna i regel osynliga i statistiken. Det försvårar förståelsen av den roll som genus spelar för migrationen och dess följder. Migrationen påverkar inte bara migranterna själva utan också deras ursprungsländer och destinationsländer. Det är därför nödvändigt att utveckla bättre sätt att samla, bearbeta och sprida relevant information om migrationen och dess följder för enskilda människor och länder. 10

MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ DESTINATIONSLÄNDER Det finns en klar koppling mellan internationell migration och utveckling. Utveckling leder till migration och migration i sin tur påverkar utvecklingen på olika sätt vilket inte alltid erkänns. Den första migrationseran Exempelvis var massmigrationen över Atlanten 1870 1914 den viktigaste faktorn för att utjämna löneskillnaderna mellan Västeuropa och USA under den första migrationseran. Den tydliga skillnaden mellan europeisk och icke-europeisk migration under denna period bidrog däremot till att öka ojämlikheten mellan länder i Nord och länder i Syd. Världsbanken bedömer att vinsterna från dagens internationella migration överstiger de förväntade vinsterna av en liberaliserad världshandel, framför allt för utvecklingsländer. Banken har jämfört två scenarier, varav den ena bygger på att ytterligare 14,2 miljoner migranter, inklusive 4,5 miljoner högutbildade personer, skulle migrera till höginkomstländer mellan 2010 och 2020. Enligt detta scenario skulle inkomsterna i världen öka med 0,6 procent. Den största ökningen, 1,8 procent, skulle ske i utvecklingsländer och även komma migranterna till del. Löner och arbete Enligt ekonomiska teorier ska migration vare sig leda till lägre löner eller större arbetslöshet i destinationsländerna. Anledningen är framför allt att migranter utgör ett komplement till majoriteten arbetstagare i mottagarländerna, de ersätter alltså inte infödda arbetstagare. Däremot kan nyanlända migranter komma att konkurrera med tidigare anlända migranter. Internationella arbetsorganisationen ILO visar dock i en studie att lågutbildade migranter kan få en negativ effekt på löneutvecklingen för lågutbildade arbetstagare i landet. Men eftersom andelen lågutbildade infödda arbetstagare är liten och minskar i de flesta höginkomstländer är den negativa påverkan som ett växande antal lågutbildade migranter har på lönenivån liten. Det vanligaste är att fler migranter bidrar till ökad konsumtion vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan på jobb samt ekonomisk tillväxt, något som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna även för landets egna medborgare. I de flesta destinationsländer är det stor skillnad mellan vilka yrken migranter har och vilka yrken infödda har. Migranter specialiserar sig på arbetsområden som inte skulle finnas i samma omfattning, om än alls, utan deras närvaro. Migranter finner egna yrkesnischer. Det handlar 11

om varor och tjänster som exempelvis etniskt kök och dagisverksamhet. På så sätt kan migration bidra till att öka antalet arbetstillfällen. Integration på arbetsmarknaden För migranter är möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden och få ett anständigt jobb ett avgörande steg i integrationsprocessen. När arbetslösheten är systematiskt högre bland migranter än bland ickemigranter kan det handla om diskriminering på arbetsmarknaden. En del länder tar tillfälligt emot migrerande arbetare och utgår ifrån att migranterna ska lämna landet om de blir arbetslösa. Migranterna är bundna till vissa jobb och deras uppehållstillstånd är beroende av om de har jobb eller inte. Under sådana omständigheter ökar antalet migrerande arbetare när det är ekonomiskt högtryck och minskar när ekonomin svalnar. Migranterna får alltså bära den största bördan när ekonomin ska anpassas. Det hände exempelvis i efterdyningarna av den ekonomiska krisen i Öst- och Sydöstasien 1997 då ett stort antal migranter återvände hem och deras ursprungsländer fick ta emot en oväntad ström av arbetssökande. I industrialiserade länder, där de flesta migranter har permanent eller flerårigt uppehållstillstånd, utgör de en stor del av arbetskraften. Andelen har ökat i de flesta OECD-länder. Mellan 1998 och 2003 var ökningen stor i Luxemburg, från närmare 41 till 45 procent, och i Irland från drygt 3 till 6,5 procent. Ekonomin styr sysselsättningen I Sverige ingick 1998 189.000 utländska medborgare i arbetskraften, vilket var 4,4 procent av den totala arbetsstyrkan. 2003 hade antalet ökat till 210.000, vilket var 4,6 procent. Under 1990-talet ökade sysselsättningen i Europa både bland inhemska och utländska medborgare. I framför allt Irland och Spanien var antalet utländska arbetstagare stort. Men med den ekonomiska tillbakagången som började 2000 minskade antalet utländska arbetstagare i Europa. Även under det ekonomiskt framgångsrika 1990-talet hade unga migranter mellan 20 och 24 år, och äldre över 55 år, svårt att finna arbeten, vilket även gällde kvinnor oavsett ålder. Skillnaden i arbetslöshet mellan utländska medborgare och infödda är stor i de flesta OECD-länder. 2003 var arbetslösheten minst dubbelt så stor bland utländska medborgare som bland infödda i Danmark, Norge och Sverige. I de flesta länder är arbetslösheten bland utländska kvinnor mycket högre än bland utländska män. Regeringar är medvetna om behovet av att integrera migranter på arbetsmarknaden. För att det ska lyckas måste diskriminerande praxis 12

stoppas genom lagstiftning och andra insatser. Bland annat behöver arbetslösa migranter ofta yrkesträning och utbildning i mottagarlandets språk. Speciella insatser krävs för yngre och äldre migranter och kvinnor. Entreprenörskap ger ökad handel I många höginkomstländer har storstäder fått rykte om sig att vara kosmopolitiska eftersom migranter köper in eller tillverkar exotiska varor från sina hemländer som de säljer i sina butiker. Migrerande entreprenörer bidrar därmed ofta till en ökad handel med sina hemländer. Många migrerande entreprenörer har kunskaper som inte längre finns i mottagarlandet och de är beredda att arbeta många timmar per dag och använda sitt sociala nätverk för att minska kostnaderna för verksamheten. Familjemedlemmar, släktingar och vänner arbetar ofta gratis eller för en liten ersättning. Verksamheter som drivs av migranter vänder sig ofta till en början till kunder eller gäster från den egna etniska folkgruppen och först senare till en bredare marknad. Denna typ av verksamhet tenderar att bedrivas nära eller i etniska enklaver där den ger jobb till migranter samtidigt som de får lära sig hur man sköter ett företag. När verksamheten utvecklas anställs ofta fler infödda. Lågbudgethotell och bagerier Migranter driver oftare än infödda egna småföretag, vilket är fallet i exempelvis Storbritannien och USA. I USA dominerar migranter från Indien lågbudgethotellen. Koreaner har specialiserat sig på detaljhandeln och kineser driver restauranger. I Frankrike har nordafrikaner ersatt pensionerade butiksinnehavare och i Nederländerna har många turkiska migranter bagerier och livsmedelsaffärer. Ofta tar migranter över företag eller verksamhetsområden som infödda lämnat. I USA ägs allt fler jordbruk av migranter från Latinamerika och Asien samtidigt som många äldre infödda jordbrukare inte längre vill driva jordbruk. Undersökningar om huruvida migranter lyckas bra som entreprenörer eller inte visar blandade resultat. Men helt klart är att i flertalet länder där undersökningar gjorts är ett mindre antal småföretag mycket framgångsrika. Det finns även andra fördelar med entreprenörskap. Småföretagen ger jobb till migranter som ännu inte lärt sig värdlandets språk och familjen förbättrar sin ekonomi vilket blir en trygghet för kommande generationer. 13

MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ URSPRUNGSLÄNDER Migration kan ha många positiva effekter på ursprungsländerna. Den kan minska trycket på arbetsmarknaden i länder där arbetskraften är för stor. Pengar, eller remitteringar, som migranter skickar hem till sina ursprungsländer kan både förbättra situationen för deras familjer, bidra till ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen lokalt och nationellt. Men ursprungsländer står inför ett problem: För att remitteringarna ska ge avkastning och bidra till ekonomisk tillväxt krävs det utbildad arbetskraft med rätt kunskap, vilket många regeringar bortser från. Att möta denna utmaning är nödvändigt för att internationell migration ska bidra till ekonomisk utveckling i ursprungsländerna. Undersökningar visar att människor inte är så benägna att flytta från länder där det finns gott om jobb. I en del länder kan arbetstagare som flyttar utomlands snabbt ersättas och produktionen påverkas inte negativt. Det här sker i länder där antalet migranter är lågt i förhållande till arbetskraften och när de som lämnar landet till stor del varit arbetslösa eller undersysselsatta. Inkomstfördelning och fattigdomsbekämpning Låga löner bidrar till att människor vill flytta utomlands. Internationell migration däremot ökar även när lönerna ökar i ursprungsländerna. Internationella migranter kommer ofta från medelinkomstfamiljer eftersom internationell migration är dyrbar och riskfylld. Fattiga hushåll har inte förutsättningar att ta sådana ekonomiska risker. Därför är det fortfarande ovanligt att fattiga människor är internationella migranter. Det är inte heller vanligt att medlemmar i höginkomstfamiljer migrerar. I och med att migrationen börjar i mer välbeställda hushåll och först senare omfattar även fattiga hushåll är det förståeligt att den internationella migrationen på kort sikt bidrar till ökade inkomstskillnader eftersom det är de välbeställda hushållen som först får pengar från sina släktingar eller familjemedlemmar som befinner sig utomlands. Men när migrationen från fattiga hushåll ökar, minskar inkomstskillnaderna i samhället och därmed fattigdomen. Detta innebär att migrerande lågutbildade arbetare sannolikt bidrar mest till minskad fattigdom i utvecklingsländer enligt Världsbanken. När migranter från en given ort eller kommun eller ett land etablerar sig utomlands ökar ofta migrationen från platsen i fråga eftersom de 14

första migranterna hjälper vänner och anhöriga att migrera. Därmed bildas så kallade migrationsnätverk som bidrar till att minska kostnaderna för och riskerna med migrationen. Hemskickade pengar Remitteringar är den snabbaste och mest påtagliga fördelen med internationell migration. Världsbanken bedömer att globalt sett har remitteringar fördubblats under de senaste tio åren, från 102 miljarder dollar 1995 till 232 miljarder dollar 2005. Andelen pengar som överförs till utvecklingsländer har ökat och utgjorde 2005 72 procent, det vill säga 167 miljarder dollar. De överförda pengarna går till ett begränsat antal länder. De 20 länder som mottog mest pengar 2004 stod för 66 procent av de totala remitteringarna. I listan ingår åtta industrialiserade länder, bland dessa Frankrike, Spanien, Belgien, Tyskland, Storbritannien och USA. Indien, Kina och Mexico toppar listan genom att ha mottagit 21,7, 21,3 och 18,1 miljarder dollar. I utvecklingsländer med svag ekonomi kan remitteringarna utgöra en betydande andel av landets bruttonationalprodukt (BNP). I Tonga utgör remitteringarna 31 procent av landets BNP, i Moldavien 27 procent, i Lesotho närmare 26 procent och i Haiti närmare 25 procent. Utbildning och hälsovård Eftersom remitteringar ofta överförs via informella kanaler eller överlämnas direkt till mottagaren är de inte alltid registrerade, vilket innebär att de troligen är mycket högre än vad exempelvis Världsbanken bedömer. Förhoppningen har länge varit att hushåll som erhåller pengar utifrån ska investera dessa i en verksamhet som kan skapa nya inkomster för familjen och kanske ett alternativ till framtida migration. Studier visar att remitteringarna till största delen används för konsumtion. Men studier som jämfört utgifter för hushåll med internationella migranter och hushåll utan sådana visar att hushåll med migranter investerar mer och spenderar mindre pengar på konsumtion jämfört med andra hushåll på samma inkomstnivå, vilket skulle tyda på att remitteringar trots allt bidrar till ekonomisk utveckling. Inte minst används pengarna till utbildning och hälsovård vilket bidrar till att öka den mänskliga utvecklingen. Det finns studier som visar att för varje dollar som skickas hem genererar denna ytterligare två eller tre dollar i inkomst för närsamhället därför att pengar spenderas på varor och tjänster i området. Men efterfrågade varor och tjänster kan också produceras och tillhandahållas utanför närområdet, vilket i sin tur bidrar till ökade inkomster i ett större geografiskt område. 15

ÖKAD KUNSKAP OCH KUNSKAPSSPRIDNING Högutbildade migranter har ökat i antal under senare årtionden, vilket har uppmuntrats av mottagarländerna som gärna tar emot personer med en erfarenhet och kunskap som efterfrågas. Det finns alltså en ökad efterfrågan på högutbildade migranter som har föranlett näringslivet att arbeta för en liberalisering av migrationspolitiken. Eftersom högutbildade migranter har högre löner och därmed betalar mer i skatt än lågutbildade migranter är de mer attraktiva för regeringar i länder med åldrande befolkningar som ska försörjas av samhället. Länder som saknar högutbildad personal kan välja att antingen utbilda dem själva eller tillåta dem att komma från utlandet. I dag är utbildningen av kvalificerad arbetskraft globaliserad och även utvecklingsländer söker aktivt få universitet och andra utbildningsinstitutioner att etablera sig i deras länder för att utbilda de egna medborgarna och för att locka studenter från andra länder. Den snabba utvecklingen av transnationell utbildning visar att marknaden för högre utbildning är stor och växande. Globaliserad utbildning Allt fler studenter migrerar för att skaffa sig en högre utbildning. Även universitet och andra utbildningsinstitutioner etablerar sig i flera länder. Regeringar, universitet och företag är medvetna om att det globalt sett saknas högutbildad personal och de vidtar åtgärder för att fylla luckorna. Den potentiella marknaden för högre utbildning är stor. År 2000 var endast 16 procent eller 69 av 429 miljoner unga människor i åldern 20 till 24 i utvecklingsländerna inskrivna i universitet eller motsvarande. Om inskrivningen bara ökar måttligt kan antalet inskrivna vid universitet vara närmare 100 miljoner år 2015. Det kommer att ställa stora krav på utbildningsväsendet. Under årtionden har studenter från både industrialiserade länder och utvecklingsländer sökt sig till USA eller länder i Europa för att få högre utbildning. Men i takt med att fler länder utvecklar sin kapacitet att tillhandahålla högre utbildning flyttar studenterna till andra ställen. Många stannar kvar i det egna landet eller i regionen för att utbilda sig. Allt fler utvecklingsländer tillåter prestigefyllda universitet att etablera sig i deras länder. Förenade Arabemiraten, Indien, Kina, Malaysia, Mexico, Nigeria, Qatar, Singapore och Sydafrika tillhör denna grupp. 16

Industrialiserade länder är också intresserade av detta samarbete eftersom det kan vara mycket lönsamt. Så har exempelvis Australiens regering mycket aktivt stött etableringen av australiska universitet utomlands. I dag finns det 34 sådana, de flesta i Malaysia och Singapore. Europaprogram I Europa startade EU Erasmus-programmet 1987 i syfte att uppmuntra europeiska studenter att studera utomlands under en period. 2004 hade drygt 1,2 miljoner studenter och 2.000 utbildningsinstitutioner deltagit i programmet. 2003 beslöt Europaparlamentet att inrätta ett nytt program som ger studenter från utvecklingsländer möjlighet att studera i Europa samtidigt som studenter från Europa kan studera i utvecklingsländer. Majoriteten av studenter som söker utbildning utomlands kommer från höginkomst- eller medelinkomstländer. Men även många studenter från Kina och Indien studerar i industrialiserade länder. År 2000 fanns det 127.000 studenter från Kina i OECD-länderna, 78.000 från Sydkorea och 67.000 från Indien. Det är helt klart att ursprungsländerna ser stora möjligheter med att utbilda sina medborgare, inte minst inom det teknologiska området. Länderna förväntar sig att högutbildade medborgare ska återvända från sin utbildning utomlands och bidra till landets ekonomiska utveckling. Men förutsättningen är att det finns kvalificerade arbeten att få i hemländerna. Högutbildade migranter År 2000 bodde det omkring 20 miljoner högutbildade migranter över 25 år i OECD-länderna, en ökning från 12 miljoner 1990. Ökningen på åtta miljoner utgör 46 procent av den totala ökningen av antalet migranter över 25 år under den angivna 10-årsperioden. I Sverige fanns det 1990 138.000 högutbildade migranter över 25 år, år 2000 hade antalet ökat till 221.000. Ökningen av just den här gruppen migranter utgör 44 procent av den totala ökningen av migranter i Sverige under perioden. 56 procent av de högutbildade migranterna i OECD-länderna kommer från utvecklingsländer. Det tyder på att många högutbildade människor i utvecklingsländer har migrerat och bor utomlands. Mellan 33 och 55 procent av högutbildade människor från Angola, Burundi, Ghana, Kenya, Mauritius, Moçambique, Sierra Leone, Tanzania och Uganda bor i OECD-länder. 17

Vårdpersonal saknas Det som är särskilt oroväckande är att välutbildad vårdpersonal lämnar sina hemländer. Undersökningar visar att 23 procent av läkarna som är utbildade i Afrika söder om Sahara bor i OECD-länderna, med den högsta andelen, hela 37 procent av läkarna, från Sydafrika. En femtedel av sjuksköterskorna och barnmorskorna som är utbildade i Afrika söder om Sahara arbetar också i OECD-länderna. I Sydafrika var situationen akut i början av 2000-talet då drygt en fjärdedel av alla lediga tjänster för sjuksköterskor inte kunde tillsättas på grund av att det saknades utbildade personer. När välutbildade människor lämnar sina hemländer kan det bidra till att människor som är kvar vill vidareutbilda sig i förhoppning om att kunna flytta utomlands en dag. Men eftersom möjligheterna att finna ett arbete utomlands är begränsade leder utflyttningen vanligtvis till att fler välutbildade människor stannar kvar i hemlandet. I de snabbt växande ekonomierna i Asien flyttade många studenter och högutbildade människor utomlands under de år det tog för ekonomierna att anpassas. Många har sedan flyttat hem igen. Indien har klarat av en massiv utflyttning av experter på informationsteknologi, experter som har ersatts av ny högutbildad personal. Och Indien har nu en omfattande exportindustri inom det området. Begåvningsvinst eller begåvningsflykt Denna för hemlandet mer lyckosamma utveckling brukar kallas brain gain (begåvningsvinst) i motsats till brain drain (begåvningsflykt) som innebär att landet i fråga förlorar människor som annars skulle kunna bidra till utveckling och ekonomisk tillväxt. Högutbildade migranter kan inte alltid få användning av sin utbildning och erfarenhet utomlands. De flesta latinamerikanska migranter i USA som har fått sin högre utbildning utanför USA har inte fått yrken som motsvarar den utbildning de har. Länder som tar emot högutbildade migranter borde stoppa det slöseri med kunskap och erfarenhet som detta innebär. Högutbildade migranter måste få samma förutsättningar som landets egna medborgare med motsvarande utbildning. 18