Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Transkript

1 Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER

2 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring 4 2 Bakgrund Riksdagen och regeringens samsyn om arbetskraftsinvandringens positiva effekter Samsynen är ej vägledande för politiken Vad ska styra politiken för arbetskraftsinvandring? Diskussionsunderlag 6 3 Ställningstaganden Svenska FN-förbundet Regeringen Riksdagen Kommittéer och utredningar 9 Bilaga: olika aktörer om migration och arbetskraftsinvandring 10 2

3 Förord Frågan om arbetskraftinvandring är laddad. Somliga ser en potential för utveckling och anser att arbetskraftsinvandring kan vara en drivkraft för den globala utvecklingen och därigenom bidra till att millenniemålen uppnås. Andra associerar till ett gästarbetaresystem med underbetalda och utnyttjade arbetare utan rättigheter. Flertal FN-organ har de senaste åren uppmärksammat att migration inte bara handlar om flyktingar, utan också om människor som frivilligt söker sig till andra länder för att förbättra sin livssituation. Migration och utveckling behandlades för första gången i FN år 2006 då en så kallad högnivådialog om migration och utveckling hölls i FN:s generalförsamling. Budskapet var tydligt - migration kan bidra till fattigdomsbekämpning. Många menar att arbetskraftsinvandring kan bidra mer till en positiv utveckling i fattigare länder än en friare internationell handel. Världsbanken har uppskattat att det sammanlagda värdet av de medel som utlandsarbetande personer sände hem till sina hemländer via formella kanaler under 2004 var mer än dubbelt så mycket som det globala biståndet samma år. Svenska FN-förbundet vill bidra till en diskussion om hur reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige bör utformas för att de bör utgå från utvecklingsländernas intressen, vara i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och för att bidra till att millenniemålen uppnås. Denna sammanställning kartlägger riksdagspartiernas, riksdagens och regeringens ståndpunkter i frågan. Sammanställningen visar att det råder stor samsyn om att migration spelar en positiv roll i fattigdomsbekämpningen, men att detta inte alltid avspeglas i de förslag till regler som läggs fram. Vi hoppas att detta underlag stimulerar till en diskussion som bidrar till att detta ändras. Svenska FN-förbundet anser att utvecklingsländernas intressen måste vägas in och spela en stor betydelse då politiken utformas.. Bonian Golmohammadi Generalsekreterare Svenska FN-förbundet 3

4 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring Sveriges politik för arbetskraftsinvandring håller på att förändras. Regeringen tillsatte 2004 en parlamentarisk kommitté (KAKI) med uppdrag att ta fram ett regelverk som ökar möjligheterna till arbetskraftsinvandring till Sverige från länder utanför EU/EES. Kommittén föreslår i sitt slutbetänkande oktober 2006 att det ska bli möjligt för personer som har kompetens som det råder brist på i Sverige att under tre månader träffa arbetsgivare och att söka jobb i Sverige. Erbjuds man arbete ska man kunna få ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som kan förlängas och även övergå i ett permanent uppehållstillstånd. Justitiedepartementet har i juli 2007 tagit fram en departementsskrivelse (ds 2007:27: Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring). Skrivelsen innehåller ingenting om sambandet mellan arbetskraftsinvandring och global utveckling, utan fokuserar enbart på de nationella aspekterna av migration. Remisstiden på departementsskrivelsen gick ut den 15 november 2007 och regeringen planerar att lämna en proposition under våren Bland annat föreslås: Att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphör. Detta innebär bland annat att det är den enskilda arbetsgivaren och inte myndigheterna som bedömer när en bristsituation uppstår. Att uppehålls- och arbetstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som har ett arbetserbjudande som hon/han kan försörja sig på under förutsättning att lön, försäkringsskydd och övriga arbetsvillkor inte är sämre än de som gäller enligt svenska kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen. Att alla ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd samlas under Migrationsverket. Att Arbetsmarkandsstyrelsen, AMS, ska svara för att tillsammans med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer upprätta en förteckning över yrken inom vilka det råder brist på arbetskraft, som utgångspunkt för bedömningen av arbetssökarviseringar. Dessutom föreslås: Att huvudregeln om att arbetstillstånd ska ha sökts och beviljats innan inresan till Sverige bibehålls. Att asylsökande som fått sin asylansökan avslagen ska undantagsvis kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige, utan att först behöva lämna landet. En sådan ansökan ska endast kunna bifallas om sökanden kan visa att hon eller han har en anställning sedan sex månader. En annan intressant dimension av frågan om arbetskraftsinvandring och global utveckling, men som inte berör regeringsskrivelsen, är EU-kommissionens förslag om ökad arbetskraftsinvandring genom det så kallade Blue EU Labour Card. Med detta hoppas 4

5 EU attrahera 20 miljoner nya kvalificerade arbetskraftsinvandrare från Asien och Afrika under de närmsta 20 åren. EU har också börjat öppna arbetsförmedlingar i västra Afrika för att skapa mer legala vägar att migrera. 2 Bakgrund 2.1 Riksdagen och regeringens samsyn om arbetskraftsinvandringens positiva effekter Både riksdagspartierna och riksdagen delar FN:s och Svenska FN-förbundets uppfattning att arbetskraftsinvandring spelar en positiv roll i fattigdomsbekämpningen. Den parlamentariska kommittén för Sveriges politik för global utveckling säger bland annat att: medan världens rika länder uppmuntrat en öppning av fattiga länders marknader för varor och tjänster, har man samtidigt behållit en restriktiv invandringspolitik som stänger gränserna för praktiskt taget alla arbetssökande. Det finns dock en ökad insikt om att den rika världens samlade agerande på detta område kan få omfattande konsekvenser för många fattiga människor och för utvecklingen i en rad utvecklingsländer, direkt och indirekt. Riksdagen har även uttalar sig positivt: Utskottet kan vidare konstatera att Sverige stöder EU:s arbete med att utforma en politik rörande arbetskraftsinvandring. I det arbetet är det viktigt att särskilt lyfta fram utvecklingsländernas intressen. Den förra regeringen kommenterade Världsbankens analys: Världsbanken har uppskattat det sammanlagda värdet av de medel som utlandsarbetande personer sände hem till sina hemländer via formella kanaler under 2004 till 150 miljarder US-dollar. Det motsvarar mer än dubbelt så mycket som det globala biståndet samma år. 2.2 Samsynen är ej vägledande för politiken Trots uppfattningen att arbetskraftsinvandring kan bidra till global utveckling och till fattigdomsbekämpning, är detta inte något som beaktas i den svenska politiken för arbetskraftsinvandring. I princip har det varit omöjligt att söka och att få arbete i Sverige om man inte är medborgare i EU/EES-land eller har höga och eftertraktade kvalifikationer. År 2005 beviljades endast personer tidsbegränsade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, varav enbart beviljades till kvinnor. Detta är en minskning från 2003 då sådana tillstånd beviljades, varav tilldelades kvinnor. 2.3 Vad ska styra politiken för arbetskraftsinvandring? Ska Sveriges politik för arbetskraftsinvandring enbart ta hänsyn till nationella intressen eller bör den utformas också med hänsyn till att millenniemålen ska uppnås? Ska utgångspunkten för den svenska politiken vara det svenska intresset eller utvecklingsländernas (och enskilda individers) intressen - eller både och? 5

6 2.4 Diskussionsunderlag Svenska FN-förbundet anser att följande frågor bör diskuteras: Är det bättre för utvecklingsländer att dess invånare stannar i landet och inte ges möjlighet att arbeta i andra länder? Bör man reglera att Sverige ersätter utvecklingsländer då man rekryterar personer som gått en dyr utbildning i landet i fråga, något som Sydafrika krävt av den brittiska regeringen? Bör alla som önskar arbeta i Sverige ha samma möjlighet att söka arbete och säga ja till ett anställningserbjudande? Den parlamentariska kommittén Sveriges politik för global utveckling skrev att emigration från utvecklingsländer till höginkomstländer gynnar utvecklingsländer, framför allt om den diskriminering som i dag äger rum till förmån för välutbildade immigranter till höginkomstländer upphör. Ska det vara olika regler för om man ska få arbeta i Sverige beroende på: om man är medborgare i EU/EES eller inte? om man är högutbildad och har spetskompetens eller om man saknar utbildning och är arbetslös? om man söker jobb inom en kategori där det råder brist i Sverige eller inte? Vore det rimligt att en person utanför EU/EES som söker och erbjuds arbete i Sverige, enbart kan bli anställd om det vid en individuell prövning konstaterats att det inte finns någon annan person inom EU som kan och vill ta jobbet? Bör rätten till arbetskraftsinvandring vara obegränsad eller bör Sverige sätta ett årligt tak för antalet personer som kan få visum för att söka arbete? Hur garanterar man att invandrad arbetskraft får samma rättigheter och villkor på arbetsmarknaden som svenskar? Är Migrationsverket den lämpligaste myndigheten att säkerställa att lön och övriga anställningsvillkor blir samma för arbetskraftsinvandrare som för svenskar? Är det bra att asylsökande som fått avslag på en asylansökan får möjlighet att stanna i Sverige av arbetsmarknadsskäl om han eller hon har haft arbete 6 månader innan beslut om avvisning? Hotar detta rätten till asyl, eller är det en möjlighet för dem som från början egentligen inte varit asylsökande, utan som istället söker sig en bättre framtid i Sverige när inga andra legala vägar att invandra finns? 6

7 3 Ställningstaganden Här följer en sammanställning av några aktörers inställning till arbetskraftsinvandring kopplat till global utveckling och fattigdomsbekämpning. 3.1 Svenska FN-förbundet Svenska FN-förbundet anser att arbetskraftsinvandring har positiva effekter för den globala utvecklingen och för fattigdomsbekämpningen, och att man i stor utsträckning bör utgå från utvecklingsländernas intressen vid de kommande regelförändringarna för arbetskraftsinvandring till Sverige. I Svenska FN-förbundets sammandrag av FN:s generalsekreterares rapport, Internationell migration och utveckling, understryks att: svaren på många av problemen som migrationen lastas för kan finnas i konstruktivt engagemang och öppen debatt. Det kommer att leda till ett bredare erkännande av de enorma fördelar och möjligheter som migrationen ger. Världens länder har bara börjat utnyttja migrationen som motor för utvecklingen. Svenska FN-förbundet anser att dagens internationella migration har en klar koppling till utvecklingen i både utvandrar- och invandrarländer. Den spelar en positiv roll genom att den förser avancerade ekonomier med arbetskraft och samtidigt minskar arbetslösheten i ursprungsländerna och dessutom genererar remitteringar, sparkapital och kunskaper till gagn för dessa länder. Men när migrationen från fattiga hushåll ökar, minskar inkomstskillnaderna i samhället och därmed fattigdomen. Detta innebär att migrerande lågutbildade arbetare sannolikt bidrar mest till minskad fattigdom i utvecklingsländer enligt Världsbanken. Svenska FN-förbundet uppmanar Sveriges riksdag och regering att: Ratificera FN:s konvention om skydd av rättigheter för alla migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar ( Öka antalet tidsbegränsade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och framför allt ge fler kvinnor denna möjlighet beviljades sådana tillstånd, varav till kvinnor, en minskning från 2003 då sådana tillstånd beviljades, varav till kvinnor. På olika sätt (t.ex. utbildning, yrkesträning, rätt till social service och rättigheter i arbetslivet) underlätta för personer födda utanför västvärlden, eller med föräldrar födda utanför västvärlden, att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt Integrationsverket är chansen för personer ur dessa båda grupper att få ett arbete hälften så stor eller ännu mindre jämfört med inrikes födda vars föräldrar också är födda i landet. Denna diskriminering på arbetsmarknaden måste upphöra. I stor utsträckning utgå från utvecklingsländernas intressen vid kommande regelförändringar om arbetskraftinvandring till Sverige. 7

8 3.2 Regeringen Den förra socialdemokratiska regeringen har beskrivit migration som en utvecklingsfråga som skapar en positiv utveckling i såväl värdlandet som ursprungslandet. Regler för en friare migration som tillvaratar de migrerandes rättigheter behövs. Under den nya regeringen har Justitiedepartementet i en departementsskrivelse i juli 2007 lagt fram ett förslag om hur ett system för arbetskraftsinvandring bör se ut. I denna nämns inte arbetskraftsinvandringens koppling till global utveckling och fattigdomsbekämpning. Förslagen utgår helt från svenska arbetsmarknadspolitiska intressen. Förra regeringens proposition Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling understryker att: migration är en utvecklingsfråga. När människor söker sig över gränser för att arbeta, studera eller forska skapas möjligheter till utveckling. Vi står inför utmaningen att skapa former för internationell rörlighet som skyddar migranternas rättigheter...på samma sätt som en politik för en rättvis och hållbar global utveckling främjas av en fri och regelbaserad handel, måste vi söka vägar för att göra migrationen friare och regelbaserad. I förra regeringens skrivelse Sveriges politik för global utveckling står det att: Sambanden mellan migration och utveckling är positiva. Människor som flyttar bidrar till utveckling både i ursprungslandet och i värdlandet. Idéer sprids och överföring av kunskap och resurser ökar. Människor återvänder med värdefull kompetens. För flera utvecklingsländer utgör utlandsarbetares privata överföring av pengar en stor del av kapitalinflödet. Kompetensflykt är dock inte en given effekt av migration. Även om många som flyttar från utvecklingsländer till rikare länder för att söka arbete aldrig återvänder till sina hemländer är den globala trenden att temporär och cirkulär migration ökar. Forskning visar att migranters återvändande har en mycket positiv effekt på humankapitalet i ursprungslandet. / / Mål: Att arbetskraftsrörligheten skall få positiva effekter för utvecklingsländerna i form av såväl ökat kapital- som kunskapsinflöde. 3.3 Riksdagen Riksdagen har fattat beslut om en politik för global utveckling, där arbetskraftsinvandring betraktas som en viktig utvecklingsfråga. I betänkande om Sveriges politik för global utveckling står det att: Utskottet välkomnar regeringens förslag till en ny sammanhållen svensk politik för global utveckling, som sätter i fokus de människor som inte fått del av det välstånd som globaliseringen bidragit till. Fattiga människor och länder, inte minst de allra fattigaste, måste ges makt och större möjligheter att dra nytta av de fördelar som det ökade globala utbytet innebär. 8

9 3.4 Kommittéer och utredningar Kommittén Sveriges politik för global utveckling Den parlamentariska kommittén Sveriges politik för global utveckling slog fast att biståndet inte ensamt kan bekämpa världens fattigdom: En lång rad andra politikområden och policyinstrument står till regeringens förfogande och måste också användas. Svensk politik inriktad på nationella frågor har ofta effekter även för fattiga människor och länder. emigration från utvecklingsländer till höginkomstländer gynnar utvecklingsländer, framför allt om den diskriminering som i dag äger rum till förmån för välutbildade immigranter till höginkomstländer upphör. Kommittén för arbetskraftsinvandring Slutbetänkandet av Kommittén för arbetskraftsinvandring anger: Generellt sett är migrationen positiv för utvandringsländerna dels genom att de i stora delar får tillbaka kompetens och erfarenhet när en migrant återvänder, dels att migranterna sänder hem stora summor pengar. när det gäller frågan om migration och utveckling är det framförallt vilken omfattning arbetskraftsinvandringen till Sverige får, och vilka länder och yrkessektorer som invandrarna kommer ifrån, som bestämmer vilken påverkan migrationen får på kunskapsflykt från utvandringsländerna. 9

10 BILAGA: olika aktörer om migration och arbetskraftsinvandring Innehåll: 1. Svenska FN-förbundets sammandrag av FN:s generalsekreterares rapport Internationell migration och utveckling, Svenska FN-förbundets kommentar till generalsekreterares rapport Internationell migration och utveckling, Artikel av Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet 4. Justitiedepartementets skrivelse: Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring 5. Den parlamentariska kommittén Sveriges politik för global utveckling: En rättvisare värld utan fattigdom 6. Regeringens proposition Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling 7. Riksdagens betänkande om Sveriges politik för global utveckling 8. Regeringens skrivelse Sveriges politik för global utveckling 9. Slutbetänkande av Kommittén för arbetskraftsinvandring: Arbetskraftsinvandring till Sverige - förslag och konsekvenser 1. Svenska FN-förbundets sammandrag av FN:s generalsekreterares rapport Internationell migration och utveckling, Men svaren på många av problemen som migrationen lastas för kan finnas i konstruktivt engagemang och öppen debatt. Det kommer att leda till ett bredare erkännande av de enorma fördelar och möjligheter som migrationen ger. Världens länder har bara börjat utnyttja migrationen som motor för utvecklingen. (s. 3) Det civila samhällets roll i sammanhanget är viktig. Det privata näringslivet och de ideella organisationerna kan bidra effektivt till att skapa förutsättningar för att migrationen blir ett effektivt verktyg för utveckling. (s. 4) Dagens internationella migration har en klar koppling till utvecklingen i både utvandrar- och invandrarländer. Den spelar en positiv roll genom att den förser avancerade ekonomier med arbetskraft och samtidigt minskar arbetslösheten i ursprungsländerna och dessutom genererar remitteringar, sparkapital och kunskaper till gagn för dessa länder. (s. 7) Men när migrationen från fattiga hushåll ökar, minskar inkomstskillnaderna i samhället och därmed fattigdomen. Detta innebär att migrerande lågutbildade arbetare sannolikt bidrar mest till minskad fattigdom i utvecklingsländer enligt Världsbanken. (s. 14) Remitteringar är den snabbaste och mest påtagliga fördelen med internationell migration. Världsbanken bedömer att globalt sett har remitteringar fördubblats under de senaste tio åren, från 102 miljarder dollar 1995 till 232 miljarder dollar Andelen 10

11 pengar som överförs till utvecklingsländer har ökat och utgjorde procent, det vill säga 167 miljarder dollar. (s. 15) I utvecklingsländer med svag ekonomi kan remitteringarna utgöra en betydande andel av landets bruttonationalprodukt (BNP). I Tonga utgör remitteringarna 31 procent av landets BNP, i Moldavien 27 procent, i Lesotho närmare 26 procent och i Haiti närmare 25 procent. (s. 15) 2. Svenska FN-förbundets kommentarer till rapporten Internationell migration och utveckling, FN-förbundets inställning är att: Sverige ska fortsätta att vara en aktiv partner i det internationella samarbetet om migration. Sverige stöder bland annat Internationella organisationen för migration IOM ( och är tredje största bidragsgivaren till FN:s flyktingkommissarie UN- HCR ( Sverige bör följa upp sitt och Schweiz initiativ att bilda Globala kommissionen om internationell migration, vilken presenterat rapporten Migration i en värld av ömsesidigt beroende: Nya handlingslinjer ( FN-förbundets inställning är att det finns mycket kvar att göra när det gäller EU:s migrations- och flyktingpolitik: EU är på väg att bygga höga murar mot migranter från framför allt Afrika och Asien. FN-förbundet inser svårigheterna för de länder vid Medelhavet som tar emot migranter från framför allt Afrika. Men migranternas mänskliga rättigheter måste respekteras. EU måste också föra en utrikes- och handelspolitik som bidrar till att människor kan försörja sig i sina ursprungsländer. 3. Artikel av Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet d=1090 Artikel av Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet, på Internationella migrationsdagen den 18 december 2006 Arbetskraftsinvandring på de fattigas villkor! Arbetskraft från fattiga länder sänder tillbaka mer pengar till sina hemländer än det samlade biståndet i världen, men svensk politik för arbetskraftsinvandring baseras inte på vad som är bra för de fattigaste länderna utan uteslutande på vad som anses vara bra för Sverige. I samband med Internationella migrationsdagen den 18 december kan 11

12 Sverige ta initiativ till en politik för arbetskraftsinvandring som tar hänsyn till de fattigas villkor. Närmare 200 miljoner människor har lämnat sina hemländer för att arbeta i ett annat land, enligt en rapport från FN:s generalsekreterare. De skickar i genomsnitt hem närmare kronor per person och år, totalt cirka miljarder mer än dubbelt så mycket som OECD-ländernas samlade bistånd. För många utvecklingsländer med svag ekonomi är överföringarna av väsentligt större betydelse än biståndet. I Haiti, Lesotho och Moldavien utgör dessa pengar drygt en fjärdedel av respektive lands BNP. Men överföringarna är också viktiga för stora länder som Indien, Kina och Mexiko, som vardera tog emot närmare 150 miljarder kronor under FN slår till och med fast att arbetskraftsinvandring kan bidra mer till en positiv utveckling i fattigare länder än en friare internationell handel. I fattiga länder med hög arbetslöshet förbättras situationen då personer söker sig till arbeten utomlands. Samtidigt ökar förutsättningarna för dem som stannar att få rimligt betalda arbeten. FN-rapporten visar en tydlig positiv effekt när de som arbetat utomlands flyttar hem igen, med arbetslivserfarenhet och en utbildning som vore dyr eller omöjlig att få i hemlandet. Men samtidigt finns en risk för att de mest välutbildade lämnar fattigare länder utan att återvända eller återföra kunskap och kapital. Mellan 50 och 80 procent av alla högutbildade medborgare i flera små länder i Afrika och Karibien bor utomlands. Dessa länder behöver få bistånd för att kunna förbättra sina arbetsvillkor och inkomstförhållanden för att därigenom få högutbildade att stanna i landet. Redan för fem år sen slog den svenska kommittén för global utveckling fast att emigration från utvecklingsländer till höginkomstländer gynnar utvecklingsländer, framför allt om den diskriminering som i dag äger rum till förmån för välutbildade immigranter till höginkomstländer upphör. Ändå diskuteras inte den svenska politiken för arbetskraftsinvandringen utifrån hur den bäst kan gynna fattigare länder. FN:s generalsekreterare har tillsatt en global migrationsgrupp för att förstärka den positiva nettoeffekten av arbetskraftsinvandring. Sverige kan bidra genom att underlätta arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES, förenkla godkännandet av utländska arbets- och studiemeriter, minska kostnaderna för överföringar av kapital till familjerna i hemlandet och underlätta för invandrare att få lån. Dessutom måste vi göra mer mot diskrimineringen, så att invandrare får arbeten och löner som motsvarar deras utbildning och kompetens. Det svenska biståndet är även år 2007 en procent av landets bruttonationalinkomst. En stor del av biståndet går till arbetet för att nå FN:s millenniemål om bland annat halverad fattigdom. Vi har all anledning att vara stolta över vår höga biståndsnivå, men det är dags att också utforma vår politik för arbetskraftsinvandring så att den bättre bidrar till att bekämpa fattigdomen. Låt Internationella migrationsdagen den 18 december bli ett startskott för detta! 12

13 4. Justitiedepartementets skrivelse: Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring 5. Den parlamentariska kommittén Sveriges politik för global utveckling: En rättvisare värld utan fattigdom Biståndet kan inte ensamt bekämpa världens fattigdom. En lång rad andra politikområden och policyinstrument står till regeringens förfogande och måste också användas. Svensk politik inriktad på nationella frågor har ofta effekter även för fattiga människor och länder. (s. 12) emigration från utvecklingsländer till höginkomstländer gynnar utvecklingsländer, framför allt om den diskriminering som i dag äger rum till förmån för välutbildade immigranter till höginkomstländer upphör. (s. 99) medan världens rika länder uppmuntrat en öppning av fattiga länders marknader för varor och tjänster, har man samtidigt behållit en restriktiv invandringspolitik som stänger gränserna för praktiskt taget alla arbetssökande. Det finns dock en ökad insikt om att den rika världens samlade agerande på detta område kan få omfattande konsekvenser för många fattiga människor och för utvecklingen i en rad utvecklingsländer, direkt och indirekt. (s. 99) 6. Regeringens proposition Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling Millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen Den svenska politiken bör bidra till uppfyllandet av FN:s millenniedeklaration och millennieutvecklingsmålen. Millennieutvecklingsmålen utgör tidsbundna konkreta etappmål på vissa preciserade områden. Det övergripande målet är att avskaffa fattigdom och hunger i världen. Målen har stor betydelse för det internationella utvecklingssamarbetet och för den globala uppföljningen av de åtaganden som gjorts av Sverige och andra länder. De kan relateras till flera olika svenska politikområden. ( s. 20) Sverige bör medverka aktivt i det globala samarbete som syftar till att skapa bättre former och regelverk för ordnad migration. Sverige bör bidra till utformningen av en långsiktig EU-politik för reglerad arbetskraftsrörlighet, och särskilt lyfta fram utvecklingsländernas intressen i en sådan politik. (s. 39) Migration är en utvecklingsfråga. När människor söker sig över gränser för att arbeta, studera eller forska skapas möjligheter till utveckling. Vi står inför utmaningen att skapa former för internationell rörlighet som skyddar migranternas rättigheter och tar 13

14 tillvara möjligheterna att främja den utveckling som migration bidrar till i olika länder. På samma sätt som en politik för en rättvis och hållbar global utveckling främjas av en fri och regelbaserad handel, måste vi söka vägar för att göra migrationen friare och regelbaserad. För mer än femtio år sedan skapades genom Genèvekonventionen ett internationellt regelverk till skydd för flyktingars rättigheter. Det är nu hög tid att samla det internationella samfundet kring utformningen av motsvarande globala regler för migration. Sverige stödjer det arbete kring migration och utveckling som har initierats av FN:s generalsekreterare och kommer att delta aktivt i det globala samarbetet kring migrationsfrågor. (s ) 7. Riksdagens betänkande om Sveriges politik för global utveckling id=gr01uu3&rm=2003/04&bet=uu3 Migrationspolitiken Utskottet menar att sambanden mellan migration och utveckling är dubbelriktade och utskottet förutsätter att detta förhållande ägnas särskild uppmärksamhet i arbetet med politiken för global utveckling. Utskottet kan vidare konstatera att Sverige stöder EU:s arbete med att utforma en politik rörande arbetskraftsinvandring. I det arbetet är det viktigt att särskilt lyfta fram utvecklingsländernas intressen. Utskottet välkomnar regeringens förslag till en ny sammanhållen svensk politik för global utveckling, som sätter i fokus de människor som inte fått del av det välstånd som globaliseringen bidragit till. Fattiga människor och länder, inte minst de allra fattigaste, måste ges makt och större möjligheter att dra nytta av de fördelar som det ökade globala utbytet innebär. Utskottet menar att fattigdomen har många dimensioner och att fattigdomsbekämpning därför måste spänna över samtliga relevanta politikområden och omfatta flera samverkande nivåer i samhället samt involvera en mängd olika aktörer. 8. Regeringens skrivelse Sveriges politik för global utveckling Sambanden mellan migration och utveckling är positiva. Människor som flyttar bidrar till utveckling både i ursprungslandet och i värdlandet. Idéer sprids och överföring av kunskap och resurser ökar. Människor återvänder med värdefull kompetens. För flera utvecklingsländer utgör utlandsarbetares privata överföring av pengar en stor del av kapitalinflödet. (s. 21) Världsbanken har uppskattat det sammanlagda värdet av de medel som utlandsarbe- 14

15 tande personer sände hem till sina hemländer via formella kanaler under 2004 till 150 miljarder US-dollar. Det motsvarar mer än dubbelt så mycket som det globala biståndet samma år. (s. 21) Kompetensflykt är dock inte en given effekt av migration. Även om många som flyttar från utvecklingsländer till rikare länder för att söka arbete aldrig återvänder till sina hemländer är den globala trenden att temporär och cirkulär migration ökar. Forskning visar att migranters återvändande har en mycket positiv effekt på humankapitalet i ursprungslandet. (s. 23) Mål: Att arbetskraftsrörligheten skall få positiva effekter för utvecklingsländerna i form av såväl ökat kapital- som kunskapsinflöde. (s. 56) Regeringen avser arbeta för en ökad samstämmighet mellan migration och utveckling både nationellt och inom EU, samt på det internationella planet./ / Vidare avser regeringen följa upp arbetet för en ökad arbetskraftsrörlighet som har positiva effekter för såväl migranter som ursprungsländer. / / Det förutsätts att anställningsvillkoren skall vara i nivå med dem som gäller för arbetstagare som redan finns i landet../ / Regeringen kommer att arbeta för att det regelverket utgår från behoven på den svenska arbetsmarknaden samtidigt som det bidrar till utveckling. (s. 74) 9. Slutbetänkande av Kommittén för arbetskraftsinvandring: Arbetskraftsinvandring till Sverige - förslag och konsekvenser Generellt sett är migrationen positiv för utvandringsländerna dels genom att de i stora delar får tillbaka kompetens och erfarenhet när en migrant återvänder, dels att migranterna sänder hem stora summor pengar. Det särskilda ansvar Sverige har för utvecklingen i fattiga länder bör hanteras inom ramen för politiken för global utveckling. Det kan i det här sammanhanget bl.a. handla om att utveckla former för att ytterligare stimulera återvändande, permanent eller för mer begränsade tid, av migranter som kan bidra till sitt hemlands utveckling. Ett annat område är att verka för att migranterna kan sända hem pengar på ett säkert och billigt sätt för att på bästa sätt kunna användas i hemlandet. Sverige bör också på det internationella planet verka för att migration kan ske under säkra och ordnade former och att arbetskraftsinvandrare får sina rättigheter tillgodosedda. (s ) Tidigare diskussioner vad avser konsekvenser för utvandringslandet har dominerats av eventuell påverkan genom förlorad kompetens när högutbildade lämnar landet. I dag riktas även ett allt större intresse mot sambanden mellan migration och ekonomisk utveckling av utvandringslandet. I direktiven sägs att kommittén skall överväga hur utvandringsländernas intressen kan tillgodoses när det gäller arbetskraftsinvandring till Sverige från tredje land. Uppdraget skall ses mot bakgrund av att Sverige skall föra en sammanhållen politik inom alla politikområden och att det övergripande målet att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling skall beaktas. (s. 261) 15

16 när det gäller frågan om migration och utveckling är det framförallt vilken omfattning arbetskraftsinvandringen till Sverige får, och vilka länder och yrkessektorer som invandrarna kommer ifrån, som bestämmer vilken påverkan migrationen får på kunskapsflykt från utvandringsländerna. (s. 269) Centrala komponenter i komplexet migration och utveckling är dels de kapitalströmmar som går från flyttarna till familjen i hemlandet under tiden då han eller hon är utomlands, dels i vilken grad återflytt sker och nyttan av den utökade kompetens som återvändande flyttare besitter. (s. 270) Kommittén menar dock att det kan finnas anledning att ytterligare stimulera till och understödja att invandrare med för sitt hemlands utveckling eftertraktade kunskaper kan återvända permanent eller tillfälligt till sitt hemland. Detta ligger i linje med den svenska politiken för global utveckling och vi menar att det är inom denna politik som formerna för detta skall utvecklas. (s ) 16