Foriindringar i de finliindska kvinnornas alkoholvanor

Foriindringar i de finliindska kvinnornas alkoholvanor Salme Ahlstrom J iimstiilldheten och kvinnornas alkoholkonsumtion Kvinnornas alkoholvanor har vackt speciellt stor uppmarksamhet under de senaste tio :hen i olika delar av varlden. Olika intressegrupper har varit intresserade av amnet ur sina egna utgangspunkter (Ahlstrom 1983). Ecipationen och jamstalldheten har i allhet i Finland setts som den centrala faktorn, orsaken eller forklaringen till den mycket uppmarksammade okningen av kvinnornas alkoholkonsumtion under 70-talet (se t.ex. Ylalahti 1981). I Finland deltar kvinnorna aktivt i arbetslivet. Ar 1982 var kvinnornas andel av den sysselsatta arbetskraften 48 procent. Giftermal minskar inte kvinnornas deltagande i arbetslivet, och ocksa 3/4 av modrar med barn under skolaldern forvarvsarbetar (Kvinnornas stallning ). Kvinnornas andel av arbetskraften okade under 70-talet och speciellt under den forsta attaarsperioden (Anttalainen 1980). Kvinnornas mojligheter att aktivt delta i arbetslivet beror i hog rad pa hur barnens dagvard gar att ordna. Ar 1973 tradde en ny lag om dagvard i kraft. Den mojliggjorde en vittomfattande utveckling av den kommunala barndagvarden. Medan barnen i borjan av 70- talet i huvudsak skottes av fami1jen eller slakten, sa finns det idag i jamforelse med de forsta aren under 70-talet ungefar fyra ganger flera barn i kommunal dagvard (Haavio-Mannila m.fl. ). Merparten av de finlandska kvinnorna med familj gor dubbelarbete (Niemi m.fl. 1979). I unga familjer hiller dock det alderdomliga rolltankandet pa att forsvinna och det blir allt vanligare att nen delar ansvaret for hemarbetet (Haavio-Mannila 1980). De unga kvinnorna har i det finlandska samballet storre rorelsefrihet och valmojligheter an nagon annan kvinnogeneration fore dem. Da ungdomsskedet forlangs har de mera egen tid och ocksa mera pengar an deras modrar pa 1960-talet. De okade mojligheterna kan dock orsaka psykisk press, da det inte finns till hands klara normer som vagleder i valet. Men ocksa medelaldersgenerationen tanker om, omvarderar de livsvarden de anammat och staller sig kritiskt till val och avgoranden de tidigare gjort (Haavio-Mannila m.fl. ), vilket avspeglas t.ex. i den laga nativiteten och de hoga skilsmassosiffrorna. Det ser ut som om kvinnans stallning i Finland skulle ha forbattrats under senare delen av 70-talet och i borjan av 80-tl.let. Utvecklingen har gatt snabbt. Nagra uttryck for forandringarna ar, att riksdagen ar 1985 antog tva for kvinnan vasentliga lagforslag, den egentliga jamstalldhetslagen, som har till uppgift att beframja kvinnans stallning speciellt inom arbetslivet, och slaktnamnslagen, som bl.a. ger kvinnorna mojlighet att bevara sitt flicknamn efter att de gift sig. I borjan av 70- talet kunde inte ens dromma om nagondera lagen, annat an i trangre kretsar. * Trots att nivan pa totalkonsumtionen stabiliserats i Finland har den offentliga diskussionen kring kvinnornas okade alkoholbruk inte visat tecken pa att stillas. Forst pa senare tid har stannat upp for att fundera over vad en stabil niva pa totalkonsumtionen i kombination med kvinnornas antaget okade drickande innebar. Forutsattningen for att medeltalet skall hallas pa samma niva som tidigare ar ju att nen minskat pa sin alkoholkonsumtion. Kvinnornas okade alkoholkonsumtion verkade vara nagonslags sjalvklarhet, som nog kunde betvivlas av forskarna, men som atminstone en stor del av allheten trodde pa. Da den forsta intervjuundersokningen pla-

nerades i Finland ar 1967 hade inte fcir avsikt att i:iverhuvudtaget ta med kvinnorna i undersi:ikningen. Slutligen besli:it att intervjua en kvinna per var tredje. Beslutet visar hur sdominerat alkoholbruket och synen pa alkoholbruket var i Finland i slutet av 60-talet. I denna artikel undersi:iker jag hur kvinnornas alkoholbruk har fcirandrats i Finland och i vilken ecipationen och jamstalldheten kan ses som den centrala faktorn, orsaken eller fcirklaringen till de fcirandringar som skett i kvinnornas alkoholvanor. Som material anvands intervjuer fran den finska dryckesvaneundersi:ikningen fran 1968, och. Fi:ir vart och ett av aren intervjuades sampel som representerade befolkningen i aldern 15-69 ar. Sampelgruppens storlek har varierat fran nara 2 000 ar 1968 till mer an 3 500 ar. Intervjumaterialen beskrivs i detalj i Simpuras ( 1986) artikel. * K vinnornas alkoholkonsumtion i olika aldersgrupper Kvinnornas livssituation och med den mi:ij- 1igheterna att konsumera alkohol kan vara mycket varierande under olika skeden i livet. Darfcir ar det viktigt att granska alkoholbruket hos kvinnor i olika aldrar och fcirsi:ika faststalla alderns och livsskedets speciella inverkan. Unga ogifta kvinnor som saknar familjeband och -fcirpliktelser har t.ex. betydligt mera tid till sitt fcirfogande fcir fritiden an mi:idrar med sma barn (Niemi m.fl. 1979). Unga kvinnor har ocksa ga sociala kontakter och ett livligt umgange, i synnerhet med det motsatta ki:inet (Haavio-Mannila m.fl. ). I hur hi:ig grad kan se de unga kvinnornas alkoholbruk som en avspegling av det har? Och vilken betydelse har minskningen av medelalderskvinnans fcirpliktelser i hemmet, den allt malmedvetnare inriktningen pa arbetsmarknaden *En langre version av analyserna har publicerats pa finska i Suomalaisten juomatavat. Haastattelututkimusten tuloksia vuosilta 1968, ja. (Finlandarnas dryckesvanor. Resultatet av intervjuundersokningarna aren 1968, och.) Jussi Simpura (red.), Alkoholitutkimussaationjulkaisuja Vol. 34, Helsinki 1985. och si:ikandet efter en egen identitet? Aldersgranskningen ar inte intressant en bart i anknytning till levnadsloppet. Att hi:ira till olika generationer i slutet av 60-talet och i bi:irjan av 80-talet innebar fcir kvinnorna helt olika livssituationer. De samhalleliga fcirandringarna har format olika aldersgruppers liv speciellt kraftigt just bland kvinnorna. De ekonomiska och sociala begransningarna som tidigare effektivt reglerade kvinnornas alkoholbruk ar idag ocksa bland dem som i:iverskridit medelaldern och t.o.m. bland pensionarerna av mindre betydelse (se t.ex. Kvinnornas stallning ; Jarvinen & Stenius 1985; Jarvinen 1986). Ar 1968 marks i den exceptionellt laga andelen nyktra i aldersgruppen 20-29 ar, att de stora aldersgruppernas kvinnor avvikit fran den traditionella kvinnliga nykterheten. Fram till ar minskade nykterheten i alla aldersgrupper bland kvinnorna mycket kraftigt. Under fciljande attaarsperiod i:ikade de nyktras antal i alla aldersgrupper, men nadde inte samma niva som ar 1968. Att den finlandska kvinnan mycket sallan anvande alkohol ar 1968 framgar klart av det faktum att t.o.m. pojkarna, den yngsta aldersgruppen bland nen, drack oftare eller lika ofta som kvinnorna i nagon av aldersgrupperna. Oftast av alla kvinnor drack ar 1968 de under och efter andra varldskriget fcidda 20-29-aringarna. Under den fcirsta attaarsperioden fram till i:ikade dryckesfrekvensen speciellt bland kvinnor under 50. Man maste dock ta i betraktande att den yngsta aldersgruppen, flickorna, ar 1968 var sa liten, att tidsjamfcirelsen inte ar palitlig. Ar var dryckesfrekvensen fortfarande sti:irst bland 20-29-aringarna, men skillnaden mellan dem och foljande aldre grupp hade markbart minskat sedan 1968. Efter foljande attaarsperiod i:ikade inte dryckesfrekvensen bland kvinnor och i de yngsta aldersgrupperna visade den tecken pa att minska. Ar anvandes alkoho1 fortfarande oftast av 20-29-aringarna - den har gangen fcidda mellan aren 1955-1964. Dryckesfrekvensen i fciljande aldersgrupp, -49-aringarna, lag mycket nara den fciregaende gruppens, medan igen den yngsta aldersgruppen, flickorna, drack mera sallan, liksom den aldsta II

aldersgruppen - de kvinnor som fotts mellan krigen. Dessa tva grupper drack ytterst sallan. I figur l ser vi kvinnornas andel av arskonsumtionen av alkohol under de tre undersokningsaren. Ar 1968 var andelen 13 procent. Under den forsta attaarsperioden vaxte kvinnornas andel kannbart, men har efter det bibehallits pa samma niva. Ar var kvinnornas andel av hela konsumtionen 20 procent. Forhallandena mellan aldersgrupper och undersokningsar och utvecklingstrenderna uppvisade samma monster for den konsumerade alkoholgden under arets lopp som for dryckesfrekvensen (figur 2). Ar framhavdes aldersgruppen 20-29-aringar - dvs. de som foddes ifter de stora aldersklasserna- ytterligare, eftersom deras arskonsumtion var drygt en och en halv gang storre an -49-aringarnas. Ar var skillnaden mellan dessa aldersgrupper nastan obefintlig. Den finsknationella berusningen kan undersokas med hjalp av de dryckessituationer som Figur I. Kvinnornas andel i arskonsumtionen aren 1968, och. % 90 leder till berusning. Som berusningskonsumtion faststalldes den alkoholgd som hade avnjutits i situationer som lett till over en promilles alkoholhalt i blodet. Blodets alkoholhalt faststalldes pa basen av varje dryckesgangs engangskonsumtion, drickandets varaktighet och respondentens vikt. Ar 1968 var berusningskonsumtionens andel hos den aldsta aldersgruppens kvinnor betydligt mindre an motsvarande andelar hos de andra aldersgrupperna (figur 3). Ar var berusningskonsumtionens andel storre an ar 1968 enbart bland de 20-29-ariga kvinnorna. Fran ar till ar minskade berusningskonsumtionens andel bland medelajderskvinnorna och ar var skillnaden mellan medelaldersgrupperna mindre an ar. Andelen berusningskonsumtion var storst i den yngsta och minst i den aldsta aldersgruppen. Valet av alkoholdrycker kan paverka graden Figur 2. Genomsnittlig arskonsumtion av alkohol i befolkningsgruppen enligt kon och alder :hen 1968, och (alla respondenter) cl abs. alk. 00 600 500 12 80 70 60 so 20 13 0------------------ 1968 19'6 0 z > 0 0 200 0 cl abs. alk. 700 600 500 0 0 200 0 15-19 15-19 KVINNOR MAN 0 1968 20-29 -49 50-69 Aldersgrupper 196

av berusning, speciellt om inte dricker och ater samtidigt (se t.ex. Takala et al. 1957). Att dricka vin eller ol till maten vid huvudmalet pa vardagarna ar mycket sallsynt i Finland och bara tva procent av kvinnorna och fyra procent av nen dricker alkoholhaltiga drycker till maten ovid sondagens huvudmal (Simpura 1985). A andra sidan har sociala normer angaende valet av alkoholdrycker favoriserat "svaga drycker" for kvinnor, speciellt for nagra artionden sedan Uarvinen 1986). Den har traditionen har en stark motsvarighet ocksa i niskornas aktuella beteende, vilket framgar tydligt ur tabell 1, dar hittar kvinnornas andel av arskonsumtionen i olika dryckesgrupper under aren och. I de aldsta aldersgrupperna var kvinnornas andel av vinkonsumtionen ungefar en tredjedel, men betydligt mindre av olkonsumtionen och av konsumtionen av spritdrycker. I de yngre Figur 3. Berusningskonsumtionens andel av arskonsumtionen av alkohol i befolkningsgrupper enligt alder och kon aren 1968, och % sa 70 60 50 KVINNOR aldersgrupperna skiljde sig inte kvinnornas andel av konsumtionen av de olika dryckesgrupperna langre namnvart fran varandra. Det forefaller ocksa som om spritdryckerna skulle ha en sarstallning i de unga flickornas konsumtion: Spritdryckerna tycks!age rum for vinerna. Aldersgruppen 20-29-aringar svarade t.ex. for nastan halften av vinkonsumtionen ar och for over halften ar. Det for kvinnor vanliga dryckessattet att relativt ofta, men kontrollerat, dricka vin i hemmiljo har ansetts sta i battre samklang med kvinnans samhalleliga roll, an den av nen favoriserade modellen, som gar ut pa att efterstrava berusning (Jarvinen & Olafsd6ttir ). Det kan vara intressant att granska kvinnornas dryckesvanor enligt alder ur tva olika perspektiv: levnadsloppets och generationernas. Pa basen av det empiriska material som finns till hands ser det ut som om det skede i levnadsloppet da kvinnans sjalvstandighet och oavhangighet ekonomiskt och socialt kan betraktas som storst, mest av alit skiljer sig fran andra skeden vad dryckesvanorna betraffar. Da ar kvinnorna ca 20-29 ar gamla och deras alkoholbruk ar rikligare an under andra perioder. Deras alkoholkonsumtion skiljer sig fran matmens sa till vida att det i hog grad ar koncentrerat pa viner. Olika kvinnogenerationer skiljer sig tydligt fran varandra vad dryckesvanor betraffar. Dryckesvanorna hos de kvinnor som fciddes fore fcirsta varldskriget har inte i samma 20 15-19 20-29 -49 50-6!1 Tabelll. Kvinnornas andel i olika dryckesgruppers arskonsumtion, enligt aldersgrupper aren och (% av ifragavarande aldersgrupps och dryckesgrupps konsumtion) 20 0 1968 Alder 01 Vin Spritdrycker 15-19 29 34 31 25 38 20-29 20 42 27 22 61 18-49 18 22 17 18 33 16 15-19 20-29 -4!1 50-69 Aldersgrupper 50-69 12 33 8 27 13

forandrats som hos kvinnorna i de yngre aldersgrupperna. Trots att skillnaderna mellan nens och kvinnornas alkoholvanor jamnats ut, har utjamningen skett i olika grader i olika generationer och tillsvidare ar skillnaderna trots utjamningen fortfarande stora t.o.m. i de yngre aldersgrupperna. K vinnornas alkoholkonsumtion i olika socialgrupper I alkoholfragor har socialgruppen sedan gammalt varit en viktig bakgrundsfaktor i Finland. ErikAllardt (1957) pavisaderedanfor ar sedan att samhallsk1assen - vid sidan av konet - var betydelsefull. I hans undersokning drack de over- och medelklasskvinnor som forholl sig icke-tillatande till alkoholen mer an de arbetark1asskvinnor som forholl sig icke-tillatande till a1koholen. Skillnaderna harstammar enligt Allardts to1kning ifran alkoholbrukets olika funktioner i olika samhallsklasser. Ar samhallsklassens betydelse fortfarande den samma eller har skillnaderna mellan olika klasser jamnats ut under de 16 ar som undersoktes? Vilken faktor ar viktigare, samhallsklassen eller konet? Da kvinnornas alkoholbruk b1ivit allnare, har det skett genom efterbildning av den egna samhallsklassens kulturella modeller, dvs. nens modeller, av andra samhallsklassers kulturella modeller, eller genom att kvinnorna skapat helt nya modeller? Fram till ar 1969 var det svart att!a tag pa alkohol pa den finska landsbygden, vilket marks i en storre nykterhet bland jordbrukarbefo1kningen, i all synnerhet bland kvinnorna, men ocksa bland nen. Under den forsta attaarsperioden minskade antalet nyktra och under den andra attaarsperioden okade anta1et nyktra nagot i nastan alla socialgrupper. Trots detta har jordbrukarbefolkningens kvinnor bevarat sin traditionella nykterhet. Orsaken hittas delvis i deras avvikande aldersstruktur. De a1dsta a1dersgrupperna ar overrepresenterade. Nast allnast har nykterheten varit, och ar fortfarande, bland arbetarkvinnorna och mest sallsynt bland tjanstenakvinnorna. Frekvensen i kvinnornas alkoholbruk har i mycket hog grad varit, och ar fortfarande, bunden vid socialgruppstillhorigheten. Fastan kvinnornas dryckesfrekvens ar var mycket hogre an ar 1968, oberoende av vilken socialgrupp talar om, var skillnaderna mellan de olika grupperna fortfarande klara. Dryckesfrekvensen bland de hogre tjanstenakvinnorna var storst. Efter dem foljde de lagre tj anstenakvinnorna, efter dem arbetarkvinnorna och sist jordbrukarkvinnorna. Marja-Liisa Honkasalo och Irja Kandolin ( 1983) har tidigare konstaterat att arbetarklasskvinnans stallning ar dubbelt underkuvad, a ena sidan strukturmassigt som lontagare, a andra sidan ocksa genom de patriarkala forhallandena inom familjen. Problemen i att kombinera ett tarande lonearbete och barnskotsel begransar mojligheterna till sjalvforny- Figur 4. Genomsnittlig arskonsumtionen av alkohol i befolkningsgrupper enligt kon och socialgrupp aren 1968, och (alla respondenter) cl abs. alk. 600 500 0 0 200 0 cl abs. alk. 600 500 0 0 200 0 Hogre tjanste KVINNOR Lagre Jord- Arbetare Ancira tjanste- brukare Lagre Jord- Arbetare Andra tj anste- brukare Socialgrupper 0 1968 197& a 14

else, nagon fritid existerar knappt alls. I likhet med dryckesfrekvensen fanns det hos kvinnorna under alla undersokningsar ett mycket klart samband mellan de arligen konsumerade alkoholgderna ( figur 4) och socialgrupp. De hogre tjanstenakvinnorna konsumerar arligen mest och jordbrukarkvinnorna minst. Daremot har den inbordes ordningen hos mellan de olika socialgrupperna, vad arskonsumtionen betraffar, forandrats under de senaste 16 aren. De hogre tjanstenen har fallit ner till en tredje plats medan forsta platsen innehas av arbetarna. Berusningslronsumtionens andel av arskonsumtionen okade under den forsta attaarsperioden speciellt bland arbetarkvinnorna (figur 5), men minskade under den andra attaarsperioden. Andelen forblev dock ar pa Figur 5. Berusningskonsumtionens andel av :hskonsumtionen av alkohol i befolkningsgrupper enligt ki:in och socialgrupp, :hen 1968, och (alla respon tden ter) % 80 70 60 50 zo % eo 70 60 50 zo Ligre anste- KVINNOR MAN 0 1968 f2i en hogre niva an ar 1968. En motsvarande utvecklingstrend kunde ocksa skonjas bland de kvinnor som horde till de lagre tjanstenen, men inte med lika stora forandringar. Kvinnorna star for en betydligt storre andel av jordbruksbefolkningens vinkonsumtion an n en ( tabell 2). Ocksa bland de lagre tjanstenen svarade kvinnorna for drygt halften av vinkonsumtionen, men aven for en tredjedel av olkonsumtionen och en fjardedel av spritdryckskonsumtionen. Bland arbetarna har kvinnornas andel av alla dryckesgrupper varit liten. Kvinnornas andel av jordbruksbefolkningens vinkonsumtion okade under den andra attaarsperioden: kvinnorna svarade for nastan tva tredjedelar av vinkonsumtionen ar. Ocksa nen i den hogre tjanstenagruppen drack mycket vin vilket ledde till att kvinnornas andel av socialgruppens vinkonsumtion blev lagre an inom andra socialgrupper. Bland de lagre tjanstenakvinnorna var vinbruket allt redan ar, men kvinnornas andel av spritdryckskonsumtionen inom tjanstenagruppen har minskat under den senaste attaarsperioden. Mannen i den hogre tjanstenagruppen drack ocksa relativt mycket vin, eftersom kvinnornas andel blev mindre an de andra socialgruppernas andelar. Socialgruppen har varit och ar fortfarande en betydande faktor nar granskar kvin- Tabell 2. Kvinnornas andel i olika dryckesgruppers arskonsumtion, enligt socialgrupper aren och (% av ifragavarande socialgrupps och dryckesgrupps konsumtion) Socialgrupp Hi:igre tjanste Lagre tj ans ternan Jordbrukare 01 12 18 39 34 6 4 Vin 36 33 59 55 37 63 Spritdrycker 18 14 42 24 5 6 Hiigre anste Lagre Jord- Arbetare Andra anste- brukare Socialgrupper Arbetare Ancira 14 9 17 29 16 15 16 51 13 17 44 15

nornas alkoholvanor. K vinnorna i de hogre tjanstenagrupperna drack oftare an andra kvinnor och deras arskonsumtion var storre an kvinnornas i de andra socialgrupperna. A andra sidan konsumerades en mindre del av de hogre tjanstenakvinnornas arskonsumtion i situationer som slutade i berusning. Dryckesfrekvensen bland arbetarkvinnorna var lagre an medeltalet, arskonsumtionen mindre an medeltalet, medan berusningskonsumtionens andel var storre an medeltalet. Det verkar som om forandringen av kvinnornas dryckesvanor skulle ha modifierats via den egna socialgruppens traditionella modell, speciellt bland arbetarna och de hogre tjanstenen. Forandringen i de lagre tjanstenakvinnornas dryckesvanor har modifierats saval till ett vindrickande som till ett ol- och spritdrickande. Bland jordbrukarkvinnorna foljer forandringen en rent traditionell kvinnlig modell dar dricker vin, och sallan. Trots att socialgruppen ar en beaktansvard bakgrundsfaktor for kvinnornas dryckesvanor, har konet anda sin egen speciella betydelse inom varje socialgrupp. Skillnaden mellan kvinnornas och nens dryckesvanor ar storst bland jordbrukarbefolkningen, naststorst bland arbetarna och minst, men anda mycket markbar, bland de hogre tjanstenen. Diskussion Kvinnornas alkoholbruk blev allnare under den forsta attaarsperioden, men har sedan dess stabiliserats. Granskningen av den undersokta tidsperioden ger inte grund for pastaendet att kvinnornas drickande skulle ha okat fran medlet av 70-talet fram till borjan av 80-talet. Det betyder, att den battre jamstalldheten inte forklarar utvecklingen i kvinnors alkoholbruk: jamstalldheten okade ju mera under den andra an under den forsta attaarsperioden. Olika kvinnogenerationer skiljer sig tydligt fran varandra i sina dryckesvanor. Dryckesvanorna hos de kvinnor som foddes fore andra varldskriget har inte pa samma satt som hos de yngre kvinnorna reagerat pa forandringarna. Trots att alltsa skillnaderna i dryckesvanor mellan och kvinnor har jamnats ut, har utjamningen skett i olika grader i olika generationer och tillsvidare ar skillnaderna trots utjamningen fortfarande stora t.o.m. i de yngsta aldersgrupperna. Det ser ut som om forandringen i dryckesvanorna hos kvinnorna modifierats efter den egna socialgruppens traditionella modell, speciellt bland arbetarbefolkningen och de hogre tjanstenen. Men trots att socialgruppen ar en beaktansvard faktor bakom kvinnornas dryckesvanor, skiljer sig alkoholbruket mellan konen i samtliga socialgrupper. Det ar uppenbart att vi behover tillaggsutredningar for att kunna svara pa fragan varfor kvinnorna trots allt bara dricker en femtedel av all alkohol som konsumeras (jfr Honkasalo 1983a). Har inte deltagandet i arbetslivet, med alla kurser, seminarier och forhandlingar alls okat alkoholbrukstillfallena i kvinnornas liv? Eller ar fritiden hos familjekvinnan sa knapp att den inte rymmer en gammaldags finlandsk berusning, som kraver saval tid som energi, forutom i sjalva dryckessituationen, ocksa i aterstallandet av foljderna av en kraftig berusning? Och vilken betydelse har kvinnans uppgift i reproduktionen av befolkningen? Ar det sa att dubbelarbetet som de fiesta kvinnor tvingas gora ar den basta forklaringen? Eller begransar kvinnorna frivilligt sitt alkoholbruk for att kunna garantera att de klarar av sina forpliktelser i saval arbets- som familjelivet? Kanske kvinnorna inte har samma behov av att dricka som nen, utan!ar tillfredsstallelse av annan slags aktivitet? Att sa skulle vara fallet tyder det faktum pa, att t.o.m. de 20-29- ariga kvinnorna, som har de basta mojligheterna att konsumera alkohol, saval vad tid som ekonomiska resurser galler, i likhet med kvinnorna i de andra aldersgrupperna skiljer sig fran nen i motsvarande alder. Fastan kvinnornas alkoholbruk inte okat under de senaste atta aren, har vi i Finland sedan slutet av 1970-talet haft en potentiell riskgrupp bland kvinnorna, som skulle krava uppmarksamhet, forutom i det preventiva arbetet ocksa i vardarbetet. Pa senaste tid har tagit upp behovet av att battre arrangera dels vardmojligheter for kvinnorna, dels sadana vardplatser dar utgangspunkterna i verksamheten ligger i de specialbehov kvinnor med alkoholproblem har. Man har ocksa velat 16

gora det Hittare for kvinnorna att soka sig till vard genom att paverka det allna asiktsklimatet sa att kvinnornas alkoholproblem inte skulle ses som en moralisk fraga, utan som en folkhalsofraga (Honkasalo 1983b, Honkasalo & Kandolin 1983). Litteratur Ahlstrom, Salme: Kvinnorna sam en alkoholpolitisk malgrupp. Alkoholpolitik 46 (1983):3, 81-89 Allardt, Erik: Drinking norms and drinking habits. I: Allardt, Erik m.fl.: Drinking and drinkers. Alcohol Research in the Northern countries. The Finnish Foundation for Alcohol Studies, Vol. 6, Helsinki 1957 Anttalainen, Marja-Liisa: Naisten tyi:it- miesten tyi:it (Kvinnors arbete- s arbete). Statsradets kansli, publikationer 1980:1, Helsinki 1980 Finlands officiella statistik VI A: 149, 1983. Statistikcentralen. Helsingfors 1985 Haavio-Mannila, Elina: Kodinhoitotehtavien jakautuminen perheessa (Uppdelningen av hushallsarbetet i familjen) Sosiologia 17 ( 1980) :3, 185-194 Haavio-Mannila, Elina & Jallinoja, Riitta & Strandell, Harriet: Perhe, tyi:i ja tun teet. Ristiriitoja ja ratkaisuja (Familjen, arbetet och kanslorna. Konflikter och avgi:iranden). WSOY, Barga Honkasalo, Marja-Liisa: Kvinnan och alkoholen - vems ar problemet? Alkoholpolitik 46 ( 1983): 1, 16-21. 1983a Honkasalo, Marja-Liisa: Kvinnan och missbruket av alkohol. En forskningsi:iversikt. Fi:iredrag vid Nordisk konferens for narkovardspersonal i Stenhamra 31. 5-2. 6. 1983. 1983b Honkasalo, Marja-Liisa & Kandolin, Irja: Nainen ja alkoholi - ongel tarkastelua naisen yhteiskunnallisen ase ja tyi:in naki:ikulmasta (Kvinnan och alkoholen- en granskning av problemet pa basen av kvinnans samhalleliga stallning och arbete). I duplikatet: N aisten paihdeongelma (Kvinnornas rusproblem). Socialstyrelsens publikation 2/1983, Helsingfors 1983 Jarvinen, Margaretha: Restaurangen- en plats for kvinnor? I Nad-publikation nr 13. Helsinki 1986 Jarvinen, Margaretha & Olafsd6ttir, Hildigunnur: Nordiska kvinnors dryckesmi:inster. Alkoholpolitik 1 ():4, 193-206 Jarvinen, Margaretha & Stenius, Kerstin: "En karl lyder mycket battre!" Restaurangkontrollen och kvinnan. Alkoholpolitik 2 ( 1985): 1, 46-50 Kvinnornas stallning. Statistikcentralen, undersi:ikning nr 72. Helsingfors Niemi, Iiris & Kiiski, Salme & Liikkanen, Mirja: Suomalaisten ajankaytti:i (Finlandarnas anvandning av tiden). Statistikcentralen, undersi:ikning nr 65, Helsingfors 1979 Simpura, Jussi: Tyypillisen syysviikon juomiskerrat (Dryckesganger under en typisk hi:istvecka). I: Suomalaisten juomatavat (red. ]. Simpura). Alkoholitutkimussaatii:in julkaisuja Nr 34, Helsinki 1985 Simpura, Jussi: Fi:irandras de finska dryckesvanorna? Enjamfcirelse mellan dryckesvaneundersi:ikningarna 1968, och. Alkoholpolitik 3 (1986): 2, 75-82 Takala, Martti & Pihkanen, Toivo A. & Markkanen, Touko: The effects of distilled and brewed beverages. A physiological, neurological, and psychological study. The Finnish Foundation for Alcohol Studies, Vol. 4. Helsinki 1957 Tolkki-Nikkonen, Mirja: Kun ei odota ei karsi, kun ei vaadi ei paljon pety. Yksili:in elakaaren kriittiset vaiheet (Nar inte vantar lider inte, nar inte kraver blir inte varst besviken. Kritiska skeden i individens levnadslopp). Acta Universitatis Tamperensis, A val. 191. Tamperc (1983, uskript) 1985 Ylalahti, Eeva-Liisa: Fi:irandringarna i kvinnornas alkoholbruk under 1970-talet. Alkoholpolitik 44 (1981):1, 3-16. English Summary Salme Ahlstrom: Foriindringar i de.finliindska kvinnornas alkoholvanor (Changes in Finnish women's drinking habits) This article reports on how the use of alcohol by women in Finland has changed and in what way ecipation and equality are recognizable as primary factors, causes, or explanations for the changes which have taken place in women's drinking habits. Interviews from research into Finnish drinking habits from 1968, and are used as source material. In each of these years a sample representative of the population between 15 and 69 years was interviewed. The size of the sample groups varied from almost 2 000 in 1968 to more than 3 500 in. Drinking became more common among women during the first eight-year period, but stabilized thereafter. A study of the period under investigation gives no grounds for supposing that women's drinking increased between 17

the mid 1970s and the start of the 80s. Equality, which increased more during the second eight-year period than during the first, does not explain the developments in women's drinking. Different generations of women have markedly different drinking habits. The drinking habits of women born before the Second World War have not reacted to the changing situation as much as those of younger women. Despite the fact that the differences in drinking habits between men and women have evened out, this levelling out has been of different magnitudes in different generations, and the differences are still large, even in the youngest age groups. It appears that changes in women's drinking habits are modified according to the traditional model of their social group, especially among the working population and higher white-collar workers. But despite the fact that social group is a noted background factor to women's drinking habits, sex still has its own special importance within each social group. The difference in drinking habits between women and men are greatest among farmers, next greatest among workers and least, but still very considerable, among higher white-collar workers. It is obvious that we need further analysis to be able to say why women, in spite of everything, only drink a fifth of all the alcohol consumed. Has participation in working life not increased at all the number of occasions in women's lives when alcohol is consumed? Or do women with families have so little free time that they cannot age an old-fashioned Finnish booze-up, which requires both time and energy not only to actually do the drinking but also to recover from the consequences of heavy drinking? Alkoholpolitik- Tidskriftfor nordisk alkoholforskning Vol. 4:-18,1987 18