- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6 Prioriteringsområden...7 BARN OCH UNGDOM...7 KULTURARV OCH KULTURHISTORISKA MILJÖER...8 BIBLIOTEK...9 KULTUR FÖR ALLA...10 Kulturbegreppet...11-3 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Inledning Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram, antaget av Kommunfullmäktige 2010-06-14, är ett visionsdokument som anger viljeinriktningen inom kulturområdet under perioden 2010-2015. Vår vision är att Timrå kommun ska erbjuda Ett aktivt kulturliv som alla kommuninvånare kan delta i oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller funktionshinder våra mål Bildnings och föreningsverksamhet som främjar människors eget skapande och deltagande i kulturlivet Barn och ungdomar ska utveckla sin kreativitet inom olika estiska områden Kulturarvet och de kulturhistoriska miljöerna brukas och vårdas samt görs tillgängliga för alla inom och utanför kommunen Mötesplatser dit människor söker sig för att lära, skapa tillsammans och att få möta olika konstnärliga uttrycksmedel Kommuninvånarna stärker sin hälsa genom deltagandet i kulturlivet Lokal utveckling genom stöd till företagande och entreprenörskap inom de kreativa näringarna Attraktionskraft genom en mångfald i kulturlivet - 5 -

Kommunens kulturstrategi Kulturen är en grundläggande faktor i ett väl fungerande samhälle och bidrar på många olika sätt till att vår kommun fortsätter att utvecklas i en positiv riktning. Kulturen är därmed inte en fråga bara för den ansvariga nämnden utan berör hela kommunens verksamhet, inom skola och förskola, folkhälsa, näringsliv, miljö och hållbart samhälle, demokrati och yttrandefrihet. Kommunens huvuduppgift är att verka som en koordinator för det lokala kulturlivet. Basen är satsningar på folk och skolbibliotek samt kulturskolan. Kommunen ansvarar också för kulturmiljön, lokaler för kulturaktiviteter och stöd till det fria kulturlivet och folkbildningen. I huvudsak bygger kulturlivet i kommunen på enskilda människors engagemang i föreningsliv och folkbildning, frivilligt arbete och volontärsskap, företagande inom kreativ näringsverksamhet samt samhällsentreprenörer och eldsjälar. Kommunens insatser ska på olika sätt ge förutsättningar för det kulturella livet genom fördelning av ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer, samordning och utveckling av kulturlivet genom möten och kulturarrangemang, vara en samtalspartner för aktiva människor och eldsjälar inom kulturlivet samt ansvara för mötesplatser där människor får en möjlighet att själva utöva eller uppleva olika kulturella uttryck. Kulturen har ett starkt egenvärde och kommunen ska uppmuntra till nya kulturella uttrycksformer men inte blanda sig i det konstnärliga innehållet. Kommunen tar ett särskilt stort ansvar för barns och ungas möjligheter att utveckla olika estetiska färdigheter samt att få möta olika kulturella uttrycksmedel i förskola och skola, kulturskolan, fritidsgårdar eller i verksamhet som bedrivs av föreningar och bildningsorganisationer. Kommunen tar tillvara möjligheter att främja och utveckla det lokala kulturlivet genom att ansöka om projekt och utvecklingsmedel från t.ex. Europeiska unionen, EU, Statens kulturråd, Arvsfonden, Ungdomsstyrelsen m.fl. Kommunen deltar aktivt i det regionala kultursamarbetet och bevakar att statliga medel inom kulturområdet kommer Timrås invånare till del. -6-

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Prioriteringsområden Vi prioriterar BARN OCH UNGDOM KULTURARV OCH KULTURHISTORISKA MILJÖER BIBLIOTEK KULTUR FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Kommunen har ett stort ansvar för att ge alla barn och ungdomar likartade förutsättningar att utveckla estiska intressen och möjligheter att möta olika kulturella uttrycksmedel i form av musik, bild och konst, teater, litteratur och dans. Kulturvanor grundläggs tidigt i livet och det är därför av särskild vikt att kraftfulla insatser görs inom ramen för kommunens olika verksamheter. Vår uppfattning är detta bidrar till att främja barns och ungdomars sociala, intellektuella och emotionella utveckling. DÄRFÖR VILL VI: Behålla låga avgifter i kulturskolan Utveckla kulturskolans instrumentalundervisning både enskilt och i grupp samt att undervisningen omfattar fler kulturella uttrycksmedel Utveckla fler möjligheter för barn och ungdomar inom förskolas och grundskolans ram att delta i estetiska läroprocesser Utveckla skolan som en kulturell mötesplats där barn och ungdomar med olika etnisk bakgrund och erfarenhet ses som en tillgång. Behålla möjligheten för barn i förskola och grundskola att regelbundet uppleva olika konstnärliga uttrycksmedel i form av teater och dansföreställningar, konserter, författarbesök och filmvisningar Tillskapa och utveckla skolbibliotek för att t.ex. främja läs- och skrivkunnigheten, komplettera läroböckernas faktakunskaper och upprätthålla en tradition av att läsa skönlitteratur Utveckla fritidsgårdarna till kulturella mötesplatser där ungdomarna får en möjlighet till eget skapande eller deltagande t.ex. inom musik, dans och bild Ge stöd till ungdomars egna idéer och kulturarrangemang Främja internationellt utbyte mellan ungdomar i kultursammanhang Stödja föreningar och organisationer som arbetar med kulturverksamhet riktad till barn och ungdomar Instifta ett ungdomens kulturstipendium - 7 -

KULTURARV OCH KULTURMILJÖER Kulturmiljön i Timrå har utformats i ett långt historiskt förlopp från förhistorisk tid till vår egen. Olika tidsåldrar har präglats av olika näringar och lämnat spår i landskapet. Kustens fiskemiljöer har sina rötter i fångstkulturen som är den äldsta näringen. De bördiga markernas åkerbruk kom tidigt och var länge den dominerande verksamheten. Med de tidiga industrierna började den genomgripande omvandlingen av det gamla jordbrukarsamhället, som lett fram till vår tids verksamhets- och boendemiljöer. Vår kommun inrymmer, trots det geografiska begränsade området en variation av kulturlandskap, alltifrån jord och skogsland, älvdal och kustland, som skapat en särprägel i vår region. Allt detta har skapat spår i våra kulturmiljöer och är viktiga både för kommunens invånare men också för besökare. En viktig roll för kommunen spelar alla de frivilliga krafter som engagerar sig i att bevara och utveckla vårt kulturarv och synliggöra det för befolkningen. Kulturhistoriska miljöer som Wifstavarv, Lögdö bruk och Skeppshamns fiskeläger på Åstön är särskilt viktiga att framhålla eftersom de är bärare av den lokala historien och vår identitet i Timrå. Dessa platser har, förutom sin betydelse för identitet och historia, en potential som på många sätt kan bidra till kommunens utveckling. Nya synsätt och idéer som möjliggör mångfald är viktiga, samtidigt som vi behåller och vårdar de historiska miljöerna och spåren i landskapet. Men även mer nutida företeelser i vår kommun som t.ex. Y:et vid Midlanda flygplats är en del av kulturmiljön som bör vårdas för framtiden. DÄRFÖR VILL VI: Använda kulturarvet som en resurs i den lokala utvecklingen i samarbete med olika frivilliga krafter i kommunen Främja och utveckla företagande och entreprenörskap utifrån kulturarvets potential för näringsverksamhet Främja och utveckla de kulturhistoriska miljöernas potential för kulturarrangemang Utveckla de kulturhistoriska miljöerna både som besöksmål för kommuninvånarna och för turism Främja kunskapen om vårt lokala kulturarv och kulturhistoriska miljöer framförallt som en del i barns och ungdomars lärande i skolan Initiera till en helhetsöversyn av kulturmiljöernas fysiska byggnader i form av inventering och åtgärdsplaner -8-

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- BIBLIOTEK Timrå kommun har upprättat en biblioteksplan 2008 2015, som är av kommunfullmäktige förankrat styrande dokument, som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i kommunen samt åtgärder för hur dessa behov ska tillgodoses. Timrå kommuns biblioteksplan anger mål och strategier som beaktar kommuninvånarnas totala behov av bibliotekslokaler, medier, databaser, webbtjänster, informationsteknik samt personella resurser för att tillgängliggöra information, kunskap och läsupplevelser. I planen fastslås folk- och skolbibliotekens huvuduppgifter vilka är att på olika sätt ge invånarna fri tillgång till litteratur för information och studier, ge tillgång till kulturella upplevelser och underhållning samt att skapa läslust. Verksamheten ska utformas så att den når ut till så många som möjligt av kommunens invånare, oberoende av bostadsort, ekonomiska villkor, yrke, nationalitet, utbildning, ålder, kön eller hälsa. En grundpelare är att slå vakt om de demokratiska rättigheterna. DÄRFÖR VILL VI ATT: Visionerna i biblioteksplanen beaktas och hålls levande genom årliga verksamhetsplaner En genomgripande utvärdering görs av biblioteksplanen i god tid före revideringen av dokumentet 2015 Behov av fackutbildade bibliotekarier ses över både på folkbiblioteket och på grundskolan. - 9 -

KULTUR FÖR ALLA I Timrå finns en lång tradition av det egna deltagandet i kulturlivet inom förenings och bildningsverksamheten samt av verksamma personer inom kultur och konstområdet. Detta utgör basen i vårt lokala kulturliv. Därför är det av vikt att kommunen fortsätter att utveckla dialog och samarbetsformer med civilsamhällets olika aktörer. Kommunen genomförde en enkätundersökning 2009, som besvarades av ett 40-tal företrädare för föreningslivet och verksamma kulturutövare. DÄRFÖR VILL VI: Fördela ekonomiska medel till föreningar och bildningsorganisationer som främjar kulturlivet i vår kommun Kontinuerligt föra en dialog med civilsamhällets företrädare inom kulturlivet Fortsätta att stödja enskilda personers och eldsjälars idéer och initiativ Uppmuntra ungdomars deltagande i kulturlivet i samarbete med studieförbund och föreningar I detta visionsdokument har vi beaktat synpunkter som framförts i undersökningen. Anordna en särskild kulturdag som tillsammans med nationaldagsfirandet blir ett tillfälle för ortens lokala Studieförbunden spelar en viktig roll för det lokala kul- kulturutövare att möta sin publik turlivet och har en avgörande betydelse för att stödja Genomföra kulturarrangemang i samarbete med och utveckla amatörkulturen i kommunen, detta vid studieförbund och föreningar som främjar mångfalden sidan om bildningsverksamheten i studiecirklarna och i kommunens kulturliv som arrangörer av kulturprogram. För såväl studieförbunden och föreningslivet blir det allt viktigare att nå både nya och yngre grupper. Deltagandet i föreningslivet minskar och koncentreras i högre grad till mer resursstarka medborgare. Fortsätta dialogen med kulturföreningarna kring behovet av ett kulturhus i centrala Timrå för amatörkultur såväl som professionell teater, musik och dansföreställningar Ungdomars deltagande i föreningar har också minskat successivt och den ökande viljan till ideellt engagemang på individuell grund i befolkningen har svårt att kanaliseras in i föreningslivet. Tillsammans med socialförvaltningen se över behovet av kultur för boende på våra servicehus Göra en översyn av kommunens konstsamling organisatoriskt och innehållsmässigt - 10 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Kulturbegreppet Ordet kultur används i många betydelser. I sin snäva eller estetiska betydelse är kultur liktydigt med konst och avser skapande verksamheter som litteratur, teater, film, foto m.m. Den vida eller antropologiska betydelsen av kultur är gemensamma normer, traditioner och mänskliga aktiviteter. Det finns dock en tendens att tolka begreppet alltmer brett, vilket är problematiskt genom att allt i stort sett kan kallas kultur. Där kan det vara ändamålsenligt att skilja mellan kultursektorn och kulturella aspekter på andra områden. Kultursektorn består enligt detta synsätt av två delar: dels av konst eller kulturella utryck i form av skapande verksamhet, dels kulturindustrin eller näringar som framställer produkter med kulturellt innehåll för massproduktion. Vidare är det ändamålsenligt att införa begreppet den kreativa sektorn eller kreativa näringarna, där kultur eller konst är viktiga inslag i framställningen av olika produkter som i sig själv inte behöver vara enbart konstnärliga. Det är också viktigt att skilja mellan kultur och kulturpolitik, där kulturpolitiken handlar om fördelning av medel och om den roll som statliga, regionala och lokala organ har för att formulera mål, göra prioriteringar, stötta produktion och ge förutsättningar för att konsten och kulturen når avsedda grupper. Kulturpolitiken ska ge ramarna för kulturen men inte blanda sig i det konstnärliga innehållet. Med kulturarv, avses slutligen, sådan kultur såväl materiell som andlig som vi bär med oss från tidigare generationer. Till kulturarvsinstitutionerna hör förutom museer även arkiv och bibliotek. Begreppet kulturmiljö ska läsas som hela den av människor skapade miljön kulturmiljön i motsatts till naturen. Vissa miljöer betecknas genom sina kvaliteter som särskilt värdefulla och många av dom är kulturhistoriskt intressanta eller värdefulla. - 11 -

Timrå kommun 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 00 Webbplats: www.timra.se - 12 -