Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Härjedalens kommun

Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Härjedalens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-02 50

Innehåll Bakgrund...3 Inventering av områden med risk för olyckor som kan leda till räddningstjänstinsats...4 Olycksstatistik...6 Hur kommunen arbetar med olycksförebyggande verksamhet 8 Mål för den olycksförebyggande verksamheten..10 Organisation och ledningsförhållande vi räddningsinsats 12 Räddningsstyrkornas förmåga för räddningsinsatser...13 Samverkan, bistånd och överrenskommelser..14 Vatten för brandsläckning / Alarmering.15 Framtida förbättringsåtgärder.16 Mål för den operativa verksamheten...17 Insatstider..18 2

Bakgrund Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) trädde i kraft den 1 januari 2004. Lagen syftar till att förbättra samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsats. Antalet olyckor måste minskas och åtgärder vidtas så att konsekvenserna av de olyckor som ändå sker blir så små som möjligt. Lagen ger kommunerna möjlighet att anpassa sin verksamhet till de lokala förhållandena. Kommunen ska i större utsträckning än hittills ta initiativ till samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom sitt geografiska område, utan att ta över någon annans ansvar. Strävan är att åstadkomma en helhetssyn när det gäller säkerhet och trygghet. Lagen föreskriver vidare att kommunen ska ha handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänstverksamhet. Härjedalens kommun har valt att ha ett gemensamt program för båda verksamheterna. Handlingsprogrammet innehåller: Kommunens mål för verksamheten De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa för att genomföra räddningsinsatser Arbetet med handlingsprogrammet ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring i enlighet med kommunens övriga arbete med utvecklingsplanen. Beslut Handlingsprogrammet ska antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod. Ansvar Inom kommunens egna verksamheter har varje förvaltning huvudansvaret för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Varje verksamhet ska därför se till att säkerheten för de anställda och andra som omfattas av verksamheten är god. Förvaltningarna ansvarar också för att garantera kommunens egendom och miljön kopplat till den verksamhet de bedriver. Detta innebär att enheterna i sina verksamhetsplaner ska ange hur de ska bidra till att målen uppnås. Inriktning Säkerhetsarbetet syftar i första hand till att förhindra att olyckor inträffar och i andra hand till att genom skadeförebyggande åtgärder begränsa skador. Om och när skador ändå inträffar ska ett snabbt och effektivt ingripande ske för att begränsa konsekvenserna. 3

Inventering av områden med risk för olyckor som kan leda till räddningstjänstinsats. Härjedalens kommun har, utifrån sin storlek, en ganska omfattande riskbild. Detta har framför allt att göra med att kommunens största näring, turistnäringen, medför att befolkningen flerdubblas under vintersäsongen. Kommunens geografiska läge bidrar också till en ökad risk för vissa typer av olyckor. Översiktlig riskbild Trafikolycka Transportriskerna består framför allt persontransporter på vägarna E 45 och RV 84 samt järnväg ( Inlandsbanan).Under turistsäsong, främst vintersäsong december till maj, kan trafiken av bussar och personbilar vara mycket stor. En olycka med bussar inblandade leder ofta till att många personer blir skadade och fastklämda. Även tung trafik med långtradare är omfattande både lokala transporter med torv och timmer och transittrafik med både styckegods och farligt gods som passerar genom kommunen. Lägenhets/villabrand Större delen av den bofasta befolkningen bor i villa, dubbelt så många som bor i flerbostadshus. Till detta tillkommer ett stort antal fritidsbostäder. Industribrand Näringslivet i kommunen präglas av småföretagande. Det finns endast ett fåtal större industrier. Bland dessa kan nämnas Härjedalen Mineral AB, Svegssågen, Härjedalens Trä AB och Härjedals Kök AB. Hotellbrand Det finns ett stort antal hotell, med varierande standard, i kommunen. Det är det relativt stora antalet som utgör risken samt anläggningarnas ibland avlägsna belägenhet. Skogs/mark bränder Skogsnäringen är relativt stor i kommunen, vegetationen är av sådan beskaffenhet att skogsbränder lätt tänder. Torvbrytningen innebär att bränder lätt kan starta i torvtäkterna. Farligt gods Längs RV 573 - E 45 RV 314 transporteras en hel del farligt gods framför allt på väg från Norge till Norge, även efter RV 84 går en del farligt gods till och från Norge. Järnvägen används däremot i liten omfattning för denna typ av transporter. Drunkning Det finns ett antal större vattendrag och sjöar i kommunen. Båttrafiken är ganska ringa. Vistelse på och vid vatten handlar främst om fiske- och snöskoteraktiviteter. Dammbrott Kommunen har flera stora regleringsdammar med mycket stora vattenvolymer lagrade. Som exempel kan nämnas Lossendammen, Grundsjöarna Svegsdammen och Krokströmmen. Dessa dammar är klassad som farlig anläggning enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4. Linbanehaveri Med linbana menas gondolbana och stolsliftar. I kommunen finns ett antal områden med liftar. Den största koncentrationen finns i det skidområdena Vemdalen, Björnrike, Lofsdalen, Funäsdalen, Bruksvallarna och Hamra. 4

Flygolycka. Reguljär flygtrafik med mindre plan som ej behöver bevakning sker på Svegs flygplats. I övrigt går några stora flyglinjer över kommunens territorium på hög höjd. Flygplatsen är klassad som farlig anläggning enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4. Äventyrssporter I kommunen förekommer det ett antal mer eller mindre riskfyllda äventyrssporter såsom skärmflygning, bergsklättring, forspaddling, mountainbiking och utforskning av grottor. Riskbild utifrån naturens påverkan Kommunen kan beskrivas som en fjällkommun. Här finns områden som på grund av läge, topografi och markens beskaffenhet utgör riskområden. Nedan finns en enkel förteckning över olika typer av händelser där vädret har en avgörande betydelse. Detta innebär även att de klimat förändringar som nu pågår kan göra att dels antalet händelser och dels konsekvenserna av dessa kan bli större än förut. Höga flöden En översiktlig översvämningskartering längs Ljusnan gjordes av räddningsverket 2003. Snöoväder, storm Under framför allt höst och vinter inträffar av och till svåra snöoväder och stormar. Under högsäsong kan konsekvenserna bli omfattande med trafikolyckor, långvariga elavbrott och svårigheter att nå ut till människor som behöver vård och omsorg. Laviner Vissa vintrar är lavinförekomsten stor. Det innebär stora risker för både skidåkare och de som arbetar med att förebygga laviner. 5

Olycksstatistik Inom olycksområdet finns idag en stor mängd statistik som produceras av framförallt myndigheter. Det är en utmaning att kunna sammanställa denna för att kunna se olika mönster och trender och på sätt kunna använda statistiken i både det olycksförebyggande arbetet och för att planera det operativa räddningstjänstarbetet. Nedan redogör vi översiktligt för en del av den statistik som finns tillgänglig. Vi delar upp statistiken på den som är kopplad till de insatser som räddningstjänsten gör och övrig statistik. Fokus ligger inte på att redogöra siffror utan att visa vad som finns. Räddningstjänststatistik Under perioden 1998-2006 inträffade 2253 olyckor som föranledde räddningsinsats. Antalet olyckor skiljer sig från antalet utryckningar (2364 st.) där det bl.a. ingår ett stort antal felaktiga automatlarm, inbrottslarm och även s.k. IVPA-larm (I Väntan På Ambulans 506 st). En av dom vanligaste händelse är trafikolycka, under perioden 348 st. som motsvarar 16% av samtliga olyckor. I samband med dessa olyckor omkom 14 personer och 256 personer skadades lindrigt och 48 personer skadades svårt. I ett riksperspektiv ökar antalet trafikolyckor dit räddningstjänsten larmas medan både antalet döda och antalet skadade kraftigt sjunkit de senaste 15-20 åren. Efter trafikolyckor är det bränder som är den vanligaste olyckan. Man delar in bränder i 2 olika typer, brand i byggnad vilket inträffade 198 gånger under perioden, och brand i ej byggnad vilket inträffade vid 317 tillfällen. När det gäller brand i byggnad så uppstår mer än varannan i bostäder och det är endast i undantagsfall som inte de som omkommer till följd av brand gör det i sin bostad (år 2006 omkom 83 personer i Sverige varav 71 i bostad). Övriga olyckstyper som räddningstjänsten gör insatser vid finns listade i tabellen nedan. Det är p.g.a. det relativt lilla antalet insatser svårt att dra några mer långtgående slutsatser om trender eller liknande. Man kan konstatera att de 3 vanligaste händelserna ovan utgör mer än 70% av händelserna och det stämmer väl med hur det ser ut i riket i övrigt. Olyckstyp/År 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Tot. % Brand i byggnad 25 22 20 34 20 19 13 33 12 198 17,9 Brand ej i byggnad 26 25 27 32 36 41 32 45 53 317 28,6 Trafikolycka 25 34 35 49 42 40 34 33 56 348 31,4 Utsläpp 10 2 10 4 4 6 3 8 12 59 5,3 Drunkning 0 2 1 0 1 1 1 0 0 6 <1 Översvämmn/Vattenskada 4 1 8 0 3 1 1 1 2 21 1,9 Stormskada 1 5 6 8 0 4 0 0 0 24 2,1 Djurräddning 3 2 1 5 4 8 0 0 1 24 2,1 Annan kommunal 5 7 32 13 11 25 14 0 1 108 9,7 Totalt 99 100 140 145 121 145 98 120 137 1105 100 Tabell 1. Olyckor som har föranlett räddningsinsats i Härjedalens kommun under åren 1998-2006 6

Övrig statistik Socialstyrelsen Statistik från det s.k. patientregistret sammanställs av Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid socialstyrelsen. Här kan man t.ex. utläsa hur många som vårdas på sjukhus för olika typer av skador som inte räknas som sjukdom. Den vanligaste skadan är fallolycka som medför att ungefär 70.000 människor varje år måste uppsöka vården. När man tittar på ålders och könsfördelning så ser man att kvinnor över 65 år är särskilt utsatta. Här finns även statistik på läns- och kommunnivå. Inom samtliga kategorier ligger Härjedalens kommun något eller mycket över både snittet i riket och i Jämtland. Orsaken till detta har vi i dagsläget ingen förklaring till. Skador bland barn Socialstyrelsen Socialstyrelsen har även gjort en speciell studie över skador bland barn (0-17 år). Det visar sig att den största orsaken till död bland barn efter nyföddhetsperioden är skador (36,1%) följ av olika typer av tumörer. Inom kategorin skador utgör olycksfall 72,3% eller i siffror, 355 döda i hela riket åren 1999-2003. Det vanligaste var olyckor i transportmiljön (trafikolyckor) och näst vanligast drunkning. Vägverket Vägverket sammanställer statistik över samtliga trafikolyckor som rapporteras av polisen. Utöver antalet omkomna och skadade kan man här även utläsa i vilken trafiksituation olyckan inträffade och vilka typer av fordon eller andra objekt som var inblandade. Den vanligaste typen av olycka är den s.k. singelolyckan, d.v.s. endast ett fordon är inblandat. Det finns även statistik över skoterolyckor. Av denna kan man utläsa att det i hela riket mellan åren 2000 och 2004 omkom 29 personer och 117 personer skadades svårt i denna typen av olyckor. I Jämtland omkom under samma period 1 person. Svenska livräddningssällskapet År 2006 drunknade 135 personer i Sverige vilket också är det genomsnittliga antalet de senaste 10 åren. I Jämtland har det under samma period drunknat 5,1 personer/år. Av dem som drunknar är 9 av 10 män, över hälften av de som drunknar är 50 år eller äldre. Tittar man på antalet drunknade/tusen invånare så ligger norrlandslänen och då framförallt Jämtland och Norrbotten högst. Detta beror sannolikt på den låga vattentemperaturen som minskar möjligheterna att överleva ett drunkningstillbud. 7

Hur kommunen arbetar med olycksförebyggande verksamhet Säkerhetsarbete Kommunens säkerhetsgrupp ansvarar för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, olycksförebyggande arbete, internt skydd och krishantering. Arbetet med detta handlingsprogram ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring i enlighet med kommunens arbete med utvecklingsplanen. Det övergripande säkerhetsarbetet initieras av en säkerhetssamordnaren vid kommunledningskansliet med stöd av chefen för räddningstjänsten. Deras uppdrag är att stå för omvärldsbevakning och verka för samsyn inom området. Detta arbetssätt gäller även kommunens risk- och sårbarhetsanalyser. Räddningstjänsten Av kommunens förvaltningar/enheter är det räddningstjänsten som idag står för merparten av det olycksförebyggande arbetet, utifrån att det är räddningstjänstens kärnverksamhet. Större delen av arbetet är av tradition inriktat på att förhindra uppkomsten av och minimera konsekvenserna vid en brand. Räddningstjänstens förebyggande arbete bedrivs i huvudsak inom följande områden: Fysisk planering och nybyggnation Inom dessa områden fungerar räddningstjänsten som en remissinstans och stödfunktion för kommunens plan- resp. byggavdelning. På senare år har det varit en byggboom i framförallt turistområdena, ( Lofsdalen, Vemdalen-Björnrike och i västra delarna av kommunen) som ställt särskilt stora krav på detta arbete. Utbildning Räddningstjänsten bedriver utbildning inom i framförallt två olika sektorer. Den första är i den obligatoriska skolan där vi utbildar barn och ungdomar vid olika tillfällen beroende på ålder. Den andra sektorn är olika företag/organisationer för vilka vi specialutformar olika typer av utbildningar. Här ingår även kommunens olika förvaltningar. En tredje sektor som i framtiden måste utvecklas är olika utbildningar och informations-kampanjer riktade direkt mot allmänheten, och då framförallt de som bor långt ifrån en brandstation. Tillsyn I Härjedalens kommun finns c:a 300 byggnader och anläggningar som är registrerade som tillsynsobjekt, d.v.s. där det finns skäl för kommunen att kontrollera hur brandskyddsarbetet bedrivs. För c:a hälften av dessa objekt skall ägaren lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. För att tillsynsarbetet skall bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt skall en särskild tillsynsplan årligen utarbetas av räddningstjänsten. I tillsynsarbetet ingår även tillsyn av brandfarlig vara enligt Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 8

Olycksundersökning Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall varje olycka som föranlett en räddningsinsats, i skälig omfattning, undersökas avseende orsaken till olyckan, olycksförloppet och räddningsinsatsen. Målsättningen är att på sikt i skälig omfattning undersöka alla olyckor som inträffar i kommunen, d.v.s. även de som inte har föranlett en räddningsinsats. Undersökningen ska göras av den inom vars verksamhet olyckan inträffat. Rengöring/Brandskyddskontroll Tekniska nämnden tillika Räddningsnämnd har ansvaret för att lagstadgad rengöring och brandskydds-kontroll utförs. Frister för detta är fastställda av samma nämnd i enlighet med räddningsverkets allmänna råd om rengöring och brandskyddskontroll. Kommunen har slutit avtal med enskild entreprenör om att utföra rengöring och brandskyddskontroll för kommunens räkning. Kompetenskravet för att genomföra brandskyddskontrollerna är lägst skorstensfejartekniker. Kommunen tillåter rengöring i egen regi efter lämplig utbildning och skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. 9

Mål för den olycksförebyggande verksamheten Nationella mål i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kommunens mål Inriktningsmål Effektmål Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor Kommunen ska arbeta aktivt för att alla som bor och vistas här har en trygg, säker och hälsosam miljö. Vi har valt att ta fram effektmål inom 4 olika områden varav områdena trafik och äldre är prioriterade och finns med i kommunens övergripande utvecklingsplan. Målsättningen avser innevarande mandatperiod d.v.s. fram till år 2010. Till effektmålen finns det här förslag på ett antal olika aktiviteter. Område Effektmål Aktiviteter Antalet skadade i trafikolyckor skall minska med 10 %. Trafik Andelen cyklister och mopedister som använder hjälm skall öka. - Utreda säkerheten vid skolskjutsar. - Säkerhetsutrustning i kommunbilar. - Inventera farliga vägavsnitt. - Utbildning i trafiksäkerhet i skolan. Kommentarer: Ansvarig för en stor del av aktiviteterna inom detta område är skolan. Givna samarbetspartners är vägverket och polisen. Område Effektmål Aktiviteter Äldre Antalet skador bland personer över 65 år ska minska med 10 %. - Utbilda hemvårdspersonal - Samverkan med primärvården - Personer över 75 år ska erbjudas säkerhetsbesiktning av sin bostad - Inrätta fixar-malte Kommentarer: Ansvarig för många av aktiviteterna inom detta område är hemvården. Detta är ett prioriterat område därför att inom de flesta olyckstyper är de äldre överrepresenterade. 10

Område Effektmål Aktiviteter Antalet bränder i byggnader under perioden skall minska med 10 %. - Informationsinsatser med syfte att öka kommuninvånarnas kunskaper om Brand Andelen verksamheter som enligt räddningstjänsten bedriver ett bra brandskyddsarbete skall öka med 20 % brandskydd ska göras - Kommunen ska upprätta och anta en brandpolicy - Skolan ska informera/utbilda i brandskydd Kommentarer: Varje år inträffar ungefär 6 000 bränder i bostäder och runt 100 personer omkommer i brand varje år. Område Effektmål Aktiviteter Vatten Antalet drunkningsolyckor ska hållas på en fortsatt låg nivå. - Alla barn i kommunen ska garanteras simundervisning - Inventera behovet av livräddningsutrustning - Informationsinsatser om vatten- och issäkerhet ska genomföras Kommentarer: Nuläge enligt räddningstjänstens statistik är 6 händelser med 2 döda och 10 skadade åren 98-06. Norrlandslänen är överrepresenterade när det gäller drunkningsolyckor. 11

. Organisation och ledningsförhållande vid räddningsinsats Teknisk nämnd / Räddningsnämnd Räddningschef Stf.Räddningschef Assistent 75 % Brandmästare Utbildningsförman Insatsledare Brandmän / vårdbiträden Räddningsstyrka Sveg 1 Bfd + 4 Bmd Räddningsstyrka Ytterhogdal 1 Bfd + 4 Bmd Räddningsstyrka Lillhärdal 1 Bfd + 2 Bmd Räddningsstyrka Lofsdalen 1 Bfd + 2 Bmd Räddningsstyrka Vemdalen 1 Bfd + 3 Bmd Räddningsstyrka Hede 1 Bfd + 3 Bmd Räddningsstyrka Funäsdalen 1 Bfd + 4 Bmd Räddningsvärn Messlingen 10 Tjänstepliktiga Räddningsledning Vid en räddningsinsats skall det enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 16 finnas en räddningsledare. Vid de flesta insatser är en av de arvodesanställda befälen (styrkeledare) räddningsledare. Då ledningsbehovet är större finns det en s.k. insatsledare att tillgå. Detta är ett befäl som jobbar heltid vid räddningstjänsten i Härjedalen. 12

Räddningsstyrkornas förmåga för räddningsinsatser Räddningskåren ska, själva eller i samverkan med andra, ha en så god insatsförmåga avseende insatstid och kompetens, att säkerhetsmålen uppfylls. Här redovisas vilken förmåga respektive kår har att utföra sina uppgifter: Mål för de olika kårernas förmåga Sveg Ytter- Hogdal Lillhärd al Lofsdal en Vemdal en Hede Funäsd alen Utvändig släckning ja ja ja *** ja ja ja ja Livräddning med rökdykare * ja ja *** ja *** ja *** ja ** ja ** ja Utvändig släckning mot bränder i ja ja ja *** ja *** ja ja ja bostäder, industrier och lantgårdar Livräddning med rökdykare och ja ja *** ja *** ja *** ja ** ja** ja samtidigt utvändig släckning Skogsbrandsläckning ja ja ja *** ja ja ja ja ja ja ja *** ja ja ja ja Utvändig livräddning med stege upp till 3:e våningen Losstagning av fastklämda vid ja ja ja *** ja ja ja ja trafikolycka Livräddning vid mindre ja ja ja *** nej ja ja ja kemikalieolycka Ytvattenlivräddning med båt ja ja ja ja ja ** ja ja Livräddning och ja nej nej nej nej nej nej skadebegränsande insatser i kemikaliemiljö. Invändig släckning i större ja ja *** ja *** ja *** ja ** ja ** ja anläggningar Naturolyckor såsom ja ja ja ja ja ja ja översvämningar och ras Djurlivräddning ja ja ja ja ja ja ja Förklaring * För livräddande och släckande insats med rökdykare eller räddningsinsats med många människor krävs samarbete från två räddningsstyrkor vilket ger längre insatstid enligt nedan. Sveg/Lillhärdal: 30 till 40 minuter. Funäsdalen: hjälp från Hede / Röros: ca: 45 minuter. Hede/Vemdalen : 20 till 30 minuter. Sveg/Ytterhogdal : 30 till 40 minuter. ** Kräver insats från räddningskårerna i både Hede och Vemdalen. *** Kräver förstärkning från räddningskåren i Sveg. 13

. Samverkan, bistånd och överenskommelser Nedan följer en förteckning på avtal som slutits mellan Härjedalens kommun och olika parter för att öka förmågan att genomföra en räddningsinsats. 1 Överenskommelse har träffats mellan polismyndigheten och Härjedalens kommun angående gränsdragning mellan fjällräddningstjänst och kommunal räddningstjänst. 2 Mellan samtliga kommuner och räddningstjänstförbund har träffats avtal om att närmsta räddningsstyrka alltid skall larmas vid olycka. 3 Ömsesidiga avtal finns med kommunerna Berg, Ånge och Ljusdal om att närmaste räddningsstyrka ska larmas för förstahandsinsats vid olyckor och andra nödlägen, utan hänsyn till var olyckshändelsen har inträffat vad avser kommungräns. 4 Mellan Härjedalens- och Röros kommun har träffats avtal om bistånd vid räddningsinsats över den svensk-norska riksgränsen. 5 Mellan Härjedalens kommun och Försäkringsbranschens RVR AB har träffats avtal om restvärdesräddning. 6 Mellan Vägverket Region Mitt och Härjedalens kommun har överenskommelse träffats angående sanering av det statliga vägnätet efter trafikolycka, undanröjande av andra hinder vid de tillfällen då räddningstjänsten är på plats samt utryckning för fastställande av verkansinsats vid kemikalieutsläpp. 7 Överenskommelse har träffats mellan hemvården och räddningstjänsten att hemvårdspersonal skall kunna få förstärkning av personal från räddningstjänsten när de egna resurserna inte är tillräckliga. 8 Överenskommelse har träffats mellan Jämtlands läns landsting och Härjedalens kommun att räddningsstyrkan Ytterhogdal larmas ut på sjukvårdslarm, s.k. IVPA-larm. 9 Mellan Härjedalens kommun och Jämtlands läns landsting har träffats avtal om att räddningstjänsten skall utföra sjuktransport i terräng. 14

Vatten för brandsläckning För vattenförsörjning vid räddningstjänstinsatser ska räddningstjänsten ha egna tankfordon samt tillgång till brandposter och vattenreservoarer som exempelvis speciellt iordningställda branddammar eller förberedda platser vid dammar och naturliga sjöar. För brandvattenförsörjning av bostadsbebyggelse tillämpar kommunen s k alternativsystem, vilket innebär utnyttjande av tankfordon i större skala. Utöver ordinarie släckbilars kapacitet skall tankbilar finnas i Sveg, Hede,Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Totala vattentillgången från släck- och tankbilar i kommunen skall vara minst 50 m 3 Brandposter med kapacitet enligt Svenska vatten- och avloppverksföreningens anvisningar, anslutna till kommunens vattennät, ska finnas i följande delar av kommunen: Svegs tätort, Ytterhogdal, Lillhärdal, Linsell, Lofsdalen, Vemdalen, Vemdalsskalet, Björnrike, Hede, Tännäs, Funäsdalen, Bruksvallarna och Tänndalen. Där så erfordras ska branddammar eller andra vattentag anordnas. Vattentag och brandposter ska vara tydligt markerade. Brandposter och vattentagens placering bestäms efter samråd med räddningschefen. Vattentag och brandposter ska vara tillgängliga och i brukbart skick. Tekniska förvaltningen ska svara för underhållet av branddammar, vattentag och brandposter. Tekniska förvaltningen ska svara för att räddningskåren har aktuella kartor som anger brandposternas, vattentagens och branddammarnas läge. Räddningstjänsten ska underrättas när vattenledning till brandpost stängs av och åter öppnas samt när ny brandpost anordnas. Alarmering Avtal har träffats mellan Härjedalens kommun och SOS Alarm för att de skall sköta alarmeringen av räddningstjänsten. Larmkommunikation kan ske med SOS-centralen i Telias nät, vilket innebär flera alternativa vägar. Vid störningar i telenätet finns möjligheter till kommunikation via radiosystemet. Reservkraft skall finnas för larmmottagarna på brandstationerna i händelse av strömavbrott. Särskilda anordningar, s.k. hjälptelefoner för alarmering av räddningskåren, ska finnas vid alla brandstationer. Automatiska brandlarm och sprinkleranläggningar ska kunna anslutas till SOS-centralen i Östersund som ombesörjer utalarmering av berörd räddningsstyrka i kommunen. Räddningstjänsten ansvarar för den larmutrustning som finns på brandstationerna. Övrig utrustning såsom basstationer och master på ansvarar SOS Alarm för. 15

Framtida förbättringsåtgärder Inom området operativ räddningstjänst finns det en del olika saker att göra för att ytterligare förbättra kommunens förmåga. Framförallt så handlar det om att minska tiden det tar från att det skett en olycka till att det skadeavhjälpande arbetet kan startas. Det innebär också att öka täckningen så att så många som möjligt får den hjälp de behöver så snabbt som möjligt. Nedan följer några exempel som Härjedalens kommun i detta syfte skall utreda vidare. Utnyttja andra jourer/beredskap I en kommun finns det flera personer förutom räddningstjänsten som har någon form av jour eller beredskap, t.ex. någon på den tekniska förvaltningen som har beredskap för vatten- och avloppsstörningar. Det finns också sådana personer som har någon form av ronderande verksamhet, t.ex. hemtjänsten eller ett vaktbolag. Genom att kartlägga ovanstående typ av arbeten kan man utöka antalet personer som kan genomföra någon form av räddningstjänst. Det handlar återigen om att vara snabbt på plats. Förstärka så att rökdykning kan ske på samtliga kårer Normal storlek på insatsstyrkan vid rökdykning är 1 räddningsledare och 4 brandmän om släckvatten kan ordnas på ett säkert sätt kan man göra rökdykarinsats med 1 räddningsledare och 3 brandmän. För att säkerställa säker tillgång till släckvatten för rökdykare under hela insatsen behövs normalt en särskild person som står i förbindelse med rökdykarledaren. Förutom att vattentillgången behöver övervakas behöver fel kunna åtgärdas omedelbart eller varnas för så att rökdykarnas säkerhet inte äventyras om det skulle uppstå ett allvarligt vattenläckage eller någon annan störning i vattenförsörjningssystemet. Om en riskbedömning visar att det genom tekniska lösningar går att garantera säker tillgång till släckvatten, t.ex. genom minst två av varandra oberoende system, kan sådana lösningar eventuellt ersätta en fysisk person. Offensiv enhet I takt med utbyggnaden i Vemdalenområdet sker skall inrättande av en offensiv enhet utredas. En offensiv enhet är en organisationsform som utgörs av två personer vilket möjliggör snabba initiala räddningsinsatser i väntan på förstärkning. Det är viktigt att personalen som bemannar den offensiva enheten har fått särskild utbildning och övning. En offensiv enhet ställer också höga krav på arbetsutrustning. En sådan består av mindre fordon som bestyckas med minst en utrustning för utvändig brandbekämpning så som skärsläckare, IR-kamera och utrustning för övertrycksventilering samt tekniskt ledningsstöd. RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning eller RAKEL är namnet på ett nytt digitalt kommunikationssystem som staten håller på att bygga upp i Sverige. Detta system kommer att vara gemensamt för alla de myndigheter och övriga aktörer i samhället som kan agera vid en kris eller olyckshändelse. RAKEL kommer att möjliggöra effektivare räddnings-insater än idag och bättre möjligheter till samverkan. Till Jämtlands län kommer systemet någon gång 2009-2010. 16

Mål för den operativa verksamheten Nationellt verksamhetsmål enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kommunens mål Inriktningsmål Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt Räddningstjänsten skall utvecklas och anpassas i takt med att samhället förändras i syfte att verka för en trygg och säker kommun Effektmål Vi har endast tagit fram ett effektmål för den operativa verksamheten. Däremot kan man genomföra en rad olika aktiviteter för att uppnå målet. Effektmål Tiden från det att en person behöver hjälp till dess att räddningstjänsten eller någon annan kommer till undsättning skall minska, med 10 % under 2008 och 20 % till 2010. Aktiviteter - Tillsammans med SOS Alarm verka för att minska larmbehandlingstiden - Effektivare utlarmningsutrustning - Tydliga standardrutiner för brandmännen Uppföljning och utvärdering av Handlingsprogrammet. Uppföljning och utvärdering av den förebyggande och operativa verksamheten skall redovisas i räddningsnämnden vid årsbokslut redovisningen skall i första hand ske med statistik. 17