Reglemente för Landstinget i Östergötland

1(32) Reglemente för Landstinget i Östergötland 1. Övergripande uppdrag och principer 1.1 Uppdraget Landstingets uppdrag är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen att svara för östgötarnas hälso- och sjukvård: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården (2 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)). Landstinget deltar aktivt i den regionala utvecklingen i syfte att säkerställa att regionen utvecklas med en långsiktig hållbar tillväxt samt en god miljö och livskvalitet i vid mening för medborgarna. 1.2 Reglementets roll och funktion Reglementet anger de formella bestämmelserna för Landstinget i Östergötland samt beskriver arbetssätt och benämner begrepp. Reglementet förändras under mandatperioden i takt med att principer för ledning och styrning samt arbetssätt utvecklas och förändras. 1.3 Förtroendemannaorganisationens roll och uppgift De förtroendevaldas roll är att företräda medborgarna. Landstingets uppdrag är långsiktigt och beslut ska kännetecknas av konsekvens och uthållighet. Tryggheten är av avgörande betydelse för medborgarnas tilltro till hälso- och sjukvården. Den värdegrund som olika politiska beslut fattas på ska redovisas öppet. Förtroendemannaorganisationens insatser präglas av lyhördhet men också av en öppen och klargörande debatt kring de svåra avväganden som landstingspolitiken innehåller. Förtroendemannaorganisationens främsta uppgifter blir därför att: Föra en kontinuerligt och respektfull dialog med medborgarna om landstingets uppdrag och förutsättningar, samt inhämta medborgarnas synpunkter.

2(32) Ha tillräcklig kunskap om hälsoläget i befolkningen och hur hälso- och sjukvården kan möta de behov som landstinget har ansvar för. I samverkan med kommunerna, försäkringskassan och andra aktörer/myndigheter värna om och stärka medborgarnas hälsa och välfärd. Ta initiativ kring samverkan särskilt för de befolkningsgrupper vars insatser utgår från flera huvudmän och som kräver en nära, långvarig och sammansatt samordning. Fastställa vision och strategiska mål för landstingets utveckling och fullgörande av uppdraget inom hälso- och sjukvård och regional utveckling. I treårsbudgeten beslutas skattesatsen och därmed anges det huvudsakliga ekonomiska utrymmet för genomförandet. Utifrån en samlad prioriterad behovsbedömning besluta om inriktning, uppdrag och resursfördelning för den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Utifrån en samlad prioritering besluta om inriktning, uppdrag och resursfördelning för den regionala kollektivtrafiken. Genom planmässiga uppföljningar säkerställa att beslut förverkligas och ger avsedd effekt. Tillse att landstingets resurser används effektivt, att all verksamhet grundas på dokumenterat verkningsfulla metoder och att kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete bedrivs. Genom patientnämnden verka för enskilda patienters intressen i relation till vårdgivare. 2. Styr- och arbetsformer 2.1 Ansvarsfördelningen Landstinget är en demokratiskt styrd organisation där skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. Det är de förtroendevaldas uppgift att ange mål på lång och kort sikt, fördela resurserna och att följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Landstingets högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige som fastställer en långsiktig vision och strategiska mål för landstingets samlade verksamhet. Fullmäktige beslutar också om landstingsskatten och bestämmer därmed de ekonomiska ramarna för hur mycket landstingets verksamhet får kosta. Därutöver beslutar också fullmäktige om riktlinjer i

3(32) viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport och årsredovisning. Beställare- och utförandemodellen utgör grund för styrningen. Landstingsstyrelsen, har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden respektive trafiknämnden fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och respektive nämnd arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Landstingsstyrelsens roll är att skapa yttre och inre förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och att verka för att landstingets utvecklingskraft stärks. Landstingsstyrelsen har ett ansvar att samordna arbetet inom nämnder och beredningar. Landstingsstyrelsen är också styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom sin verksamhetsstyrning bevaka att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beslutar styrelsen årligen om vilka avgörande framgångsfaktorer som bör beaktas för att uppnå verksamhetsstyrningens mål. För att öka det demokratiska inflytandet finns beredningar inrättade under styrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Nämnden disponerar de ekonomiska resurserna för hälso- och sjukvården. Nämnden är beställare och utövar behovsstyrning som får sitt konkreta uttryck i överenskommelser och avtal med landstingsägda respektive externa vårdgivare. Överenskommelserna föregås av en process där behovsanalyser görs som ett underlag för nämndens årliga politiska uppdrag. Uppdraget är i sin tur underlag för en dialog med vårdverksamheten som utmynnar i att nämnden fattar ett beslut om överenskommelser och resursfördelning med hänsyn taget till behovens angelägenhetsgrad och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beslutar nämnden om vilka avgörande framgångsfaktorer som ska beaktas för att uppnå behovsstyrningens mål. Nämnden tillser därefter genom sin uppföljning att beslut genomförs och att överenskommelser och avtal fullföljs. För att öka det demokratiska inflytandet finns beredningar inrättade under nämnden. Trafiknämnden har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Detta görs utifrån de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige. AB Östgötatrafiken utgör driftsorganisation för trafiknämndens verksamhet. Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i Landstinget i Östergötland. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas.

4(32) Internationella frågor av politisk karaktär behandlas av den styrelse/nämnd/beredning som ansvarar för sakområdet. Landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling har ett övergripande uppdrag att bevaka de internationella frågorna för landstingets räkning. Landstingsdirektören har som tjänsteman det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Landstingsdirektören ska gentemot produktionsenheterna säkerställa att politiskt fastställda visioner, strategier och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser får fullt genomslag i landstingets produktionsorganisation. Detta görs bland annat genom att landstingsdirektören konkretiserar styrelsens och nämndernas framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker med hjälp av målsatta nyckelindikatorer som följs upp systematiskt. Landstingets sjukvårdande produktionsenheter är utförare och svarar för landstingets egna produktionen av hälso- och sjukvård. Därutöver anlitas externa utförare. Landstingets stöd- och serviceenheter stödjer de produktionsenheter som bedriver hälso- och sjukvård att utföra sina uppdrag. 2.2 Från politik till praktik 2.2.1 Arbetsformerna Landstingsfullmäktige har möjlighet att genomföra särskilda mötestillfällen för förberedande politiska diskussioner. Dessa ska kännetecknas av öppenhet och nya debattformer samt skapa ökade möjligheter till förtydligande och belysning av skilda politiska alternativ. Planeringen av dessa möten ska ske i samråd mellan landstingsfullmäktiges presidium och den politiska ledningsgruppen. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden ska varje år genomföra gemensamma kunskapssammanträden. Dessa sammanträden ska ha ett innehåll som ger dem en naturlig roll för att samordna styrningsprocessen. Därutöver ska sammanträdena användas för att belysa och debattera specifikt utvalda områden eller frågor. Som komplement och förberedelse inför beslut ska förberedande diskussioner, seminarier och andra former av politisk dialog och beredning samt kunskapsinhämtning användas. 2.2.2 Det gemensamma språket Styrningen av landstingets omfattande verksamhet kräver en begriplig och enhetlig metod där flera perspektiv beaktas vid planering och uppföljning så att styrningen blir så effektiv som möjligt. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför balanserat styrkort som ett gemensamt verktyg för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik.

5(32) Utgångspunkten är landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar övergripande uppdrag och vision. Visionen konkretiseras i strategiska mål inom fyra olika perspektiv vilka utgör en övergripande styrkortsstruktur för planering och uppföljning. Landstinget styrs utifrån följande perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare, undantaget den regionala utvecklingen som i huvudsak är styrelsens och trafiknämndens ansvar. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. På tjänstemannanivån kompletterar landstingsdirektören genom landstingsdirektörens verksamhetsplan de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer. Denna verksamhetsplan är i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner, vilka i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 2.3 Den årliga styrningsprocessen 2.3.1 Planeringen Landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget beslutas i juni månad och innebär starten för den årliga styrningsprocessen. I och med detta tar fullmäktige beslut om landstingets vision samt strategiska plan och ekonomiska ramar. Fullmäktiges treårsbudget innebär inledningen för landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens arbete att ta fram respektive verksamhetsplan och årsbudget. Beslut om verksamhetsplanerna tas i september månad för att därefter under oktober underställas fullmäktige. I oktober månad ska landstingsdirektörens verksamhetsplan godkännas av styrelsen och nämnderna. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från

6(32) riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden inför kommande planeringsarbete. I december fattar styrelsen och nämnderna beslut om årsbudget. I februari fattar hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om det politiska uppdraget avseende nästkommande år. Efter dialog med vårdverksamheten fattar nämnden i september beslut om överenskommelser och resursfördelning för landstingets sjukvårdande produktionsenheter rörande kommande års verksamhet. 2.3.2 Uppföljningen Landstingsdirektören ansvarar för löpande uppföljning till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd av styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner enligt beslutade uppföljningsplaner, vilket innebär fokus på aktiviteter och resultat inom verksamhetsstyrningens respektive behovsstyrningens ansvarsområden. Landstingsfullmäktige får i november en samlad delårsrapport från landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden innefattande även en ekonomisk helårsbedömning baserad på utfallet till och med augusti månad. Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden lämnar senast den 15 april den samlade årsredovisningen till landstingsfullmäktige inför beslut i april månad. Årsredovisningens uppgift är att beskriva hur verksamheten under det föregående året har levt upp till de politiska mål som landstingsfullmäktige har beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget och som landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har haft uppdraget att verkställa. Årsredovisningen är disponerad utifrån perspektiven i den strategiska planen med treårsbudget. Landstingsdirektören följer under året upp landstingsdirektörens verksamhetsplan avseende landstingsövergripande målvärden. Resultat rapporteras till styrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden via delårsrapporterna. En fördjupad uppföljning sker i samband i delårsrapporten per augusti månad som behandlas av fullmäktige i november. Landstingsdirektören följer också upp varje produktionsenhets resultat bland annat genom uppföljning av enhetens verksamhetsplan samt via en kontinuerlig dialog. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och lämnar sin årsredovisning senast 1 mars varje år. 3. Förtroendemannaorganisation Detta reglemente gäller: landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen hälso- och sjukvårdsnämnden

7(32) trafiknämnden patientnämnden krisledningsnämnden beredningar och utskott För Lunnevads folkhögskola, landstingets revision och regionsjukvårdsnämnden gäller särskilda reglementen och bestämmelser som fastställs av landstingsfullmäktige. Under beredskap och krig upphör detta reglemente att gälla och ersätts av särskilda bestämmelser och särskild organisation. 3.1 Fullmäktige Landstingsfullmäktige är medborgarnas företrädare valda i allmänna val. Fullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige ska genom strategisk plan inkl budget och finansplan ange visioner och strategier, resursfördelning till landstingsstyrelse och nämnder samt utdebiteringens storlek tillsätta de nämnder, beredningar, utskott och politiska samordnare som utöver styrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter fatta beslut om överföring av vården av en landstingsangelägenhet till ett kommunalförbund och årligen fatta finansieringsbeslut om landstingets del av kommunalförbundets budget fatta generella riktlinjer för styrning och uppföljning av landstingets egna bolag i övrigt fatta beslut i frågor som förbehållits fullmäktige genom bestämmelser i kommunallagen (1991:900), i andra författningar samt i detta reglemente. Landstingsfullmäktige har 101 ledamöter. Fullmäktige ska fastställa arbetsordning för sitt arbete. Innehållet i arbetsordningen framgår i huvudsak av 5 kap 64 kommunallagen. 3.2 Fullmäktiges presidium Fullmäktige väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller flera vice ordförande att utgöra fullmäktiges presidium. Oppositionen innehar andre vice ordförandeposten. Presidiet ska leda fullmäktiges arbete och svara för landstingets representation och värdskap. Instruktioner för presidiet ska framgå av fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktiges presidium har till uppgift att tillse att särskilt utveckla nya former för de av fullmäktiges sammanträden som är av politiskt förberedande karaktär, utveckla rollen om förtroendevald och samordna landstingets deltagande i den allmänna demokratiutvecklingen. Fullmäktige kan besluta att överlämna hela eller delar av dessa

frågor till särskild beredning under fullmäktige. 8(32) Fullmäktige kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. 3.3 Beredningar och utskott Landstingsfullmäktige kan tillsätta fullmäktigeberedningar. En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs. Fullmäktige kan inrätta utskott med förslagsrätt. Dessa utskott ska underställas nämnd och inrättas för avgränsade uppgifter och för begränsad tid. Det parti som har flest mandat i fullmäktige har rätt att ha två ledamöter i utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma om att inrätta utskott. Om beredningarnas och utskottens arbetssätt, se 3.18. 3.5 Politiska samordnare Landstingsfullmäktige kan utse politiska samordnare för särskilda områden. Dessa samordnare har till uppgift att samordna, utveckla och skapa debatt och uppmärksamhet inom området. Samordnarna är underställda landstingsstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden. 3.6 Landstingsstyrelsen (LS) Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Landstingsstyrelsen ska särskilt arbeta för att skapa goda yttre och inre förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att landstingets utvecklingskraft stärks. Landstingsstyrelsen ska fortlöpande följa upp och ange förutsättningarna för verksamheten vid landstingets egna produktionsenheter och bevaka att verksamheten kännetecknas av hög produktivitet, effektivitet och kvalitet fortlöpande följa upp verksamheten samt ange ägardirektiv för landstingets egna bolag inom ramen för fullmäktiges generella riktlinjer utfärda stämmodirektiv till respektive stämmoombud för landstingets bolag, föreningar och stiftelser, med de begränsningar som följer av bestämmelser i kommunallagen förvalta till landstinget anknutna stiftelser till fullmäktige inge delårsrapport per augusti månad

9(32) ansvara för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva under höjd beredskap vid behov inrätta arbetsgrupper och rapportörer för avgränsade uppgifter och begränsad tid fullgöra de uppgifter som åligger styrelsen i övrigt genom bestämmelser i kommunallagen eller särskilda fullmäktigebeslut. Landstingsstyrelsen har 17 ledamöter och 11 ersättare. 3.7 Landstingsstyrelsens presidium Fullmäktige ska, för den tid fullmäktige bestämmer, bland landstingsstyrelsens ledamöter välja en ordförande och en till tre vice ordförande. Oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Landstingsstyrelsens presidium ska planera och förbereda styrelsens arbete. Presidiet ska särskilt ansvara för förhandlingar med andra huvudmän. Landstingsstyrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att styrelsen inriktar sitt arbete på frågor av principiell eller väsentlig betydelse ges god och kontinuerlig information om verksamheten i landstinget samt har tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Landstingsstyrelsen kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. 3.8 Landstingsstyrelsens samordningsberedning Landstingsstyrelsens samordningsberedning består av presidiet i styrelsen, presidiet i landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling, presidiet i landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor, presidiet i trafiknämnden samt de politiska samordnare som är underställda styrelsen. Parti som saknar representation i beredningen har möjlighet till adjungering, med yttrande- och förslagsrätt. Beredningen leds av landstingsstyrelsens ordförande. Beredningen har som uppgift att bereda styrelsens verksamhetsplan och utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor. Beredningen ska också, med fokus på styrelsens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de för styrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamma kunskapssammanträdena. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för styrelsens beredningar. Landstingsstyrelsen kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till beredningen. Beredningen är också krisledningsnämnd. I dessa fall utgör beredningen sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen.

10(32) 3.9 Landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling Landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling har till uppdrag att bereda och bevaka frågor utifrån landstingets roll som aktör för regional utveckling. Beredningen har ansvar för att följa samt föra landstingets dialog med Regionförbundet Östsam kring de frågor som Regionförbundet ansvarar för. Beredningen ska även bevaka de internationella frågorna för landstingets räkning. Beredningen har ansvar för att analysera omvärldstendenser och att skapa en god framförhållning i bedömningar av hur landstinget ska agera när det gäller samspelet mellan regional utveckling och landstingets ansvarsområde. Beredningen har till uppgift att bevaka frågor gällande eventuella förändringar i den regionala strukturen. Beredningen har 11 ledamöter. 3.10 Landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor Landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor har till uppdrag att bereda frågor utifrån landstingets roll som ägare och huvudman ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv, exempelvis kompetensförsörjning, hållbar utveckling, finansiering, miljöarbete samt forskning och utveckling. Beredningen har ansvar för landstingets strategier för långsiktig försörjning av personalkompetens för hela vårdsektorn samt strategier för att långsiktigt stärka vårdsektorn som en attraktiv bransch. Beredningen har 11 ledamöter. 3.11 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ansvar för att tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige fastställer, verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov verka för samarbete med andra aktörer/myndigheter för att stärka medborgarnas hälsa och välfärd inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras följa upp och utvärdera utförarnas verksamhetsresultat utifrån överenskommelser och avtal

11(32) utse ledamöter i landstingets pensionärsråd, landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning samt organ för vårdsamverkan med kommunerna vid behov inrätta arbetsgrupper och rapportörer för avgränsade uppgifter och begränsad tid. Hälso- och sjukvårdsnämnden har 17 ledamöter och 11 ersättare. 3.12 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Fullmäktige ska, för den tid fullmäktige bestämmer, bland hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter välja en ordförande och en till tre vice ordförande. Oppositionen innehar andre vice ordförandeposten. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ska planera och förbereda hälso- och sjukvårdsnämndens arbete. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande har ett särskilt ansvar för att hälso- och sjukvårdsnämnden utövar styrning och uppföljning utifrån ett medborgarperspektiv ges god och kontinuerlig information om den verksamhet som nämnden finansierar samt bidrar till att stärka dialogen och skapa ett gott samarbetsklimat med samtliga intressenter och aktörer inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. 3.13 Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning består av presidiet i nämnden, presidiet i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan, presidiet i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning, samt de politiska samordnare som är underställda nämnden. Parti som saknar representation i beredningen har möjlighet till adjungering, med yttrande- och förslagsrätt. Beredningen leds av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Beredningen har som uppgift att bereda nämndens verksamhetsplan och samordna behovsanalys-, uppdrags- och prioriteringsprocessen. Beredningen ska också, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de för landstingsstyrelsen och nämnden gemensamma kunskapssammanträdena. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för nämndens beredningar.

12(32) 3.14 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan leder landstingets insatser inom det eller de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan utgör tillika landstingets ledamöter i Läns-SLAKO. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan leder landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med Försäkringskassan och berörda kommun/er. Samordningsförbundens verksamhet regleras i särskilda förbundsordningar. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan leder landstingets insatser inom landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning som är ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda och inom landstingets pensionärsråd som är ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda. Beredningen har 11 ledamöter. 3.15 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning bereder frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser och uppföljning ur ett behovsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning samordnar arbetet för Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Beredningen har 11 ledamöter. 3.16 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog Beredningarna för brukardialog, som är fem till antalet, har till uppgift att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper kring befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen. Respektive beredning leds av en ordförande och en vice ordförande. Beredningarna har vardera 7 ledamöter. 3.17 Trafiknämnden (TN) Trafiknämnden fullgör landstingets uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065). Trafiknämnden har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Detta görs utifrån

13(32) de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige. Trafiknämnden ska - utreda, utforma och besluta om regionalt trafikförsörjningsprogram - utreda, utforma och besluta om allmän trafikplikt - ansvara för samverkan och samråd med kommuner, myndigheter och andra berörda regionalt och nationellt. - följa infrastrukturfrågor av övergripande art Trafiknämnden ska ta fram förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis inför beslut i landstingsfullmäktige. Utifrån av fullmäktige fastställda riktlinjer ska Trafiknämnden fastställa taxan för kollektivtrafiken. Trafiknämnden har möjlighet att överlåta beslut om förändringar av taxan till driftsorganisation för trafiknämndens verksamhet. Om Trafiknämnden överlåter rätten att besluta om förändringar av taxan ska Trafiknämnden följa upp att taxan vid var tid överensstämmer med av landstingsfullmäktige fastställda riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. Trafiknämnden har 15 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. 3.18 Trafiknämndens presidium Fullmäktige ska, för den tid fullmäktige bestämmer, bland trafiknämndens ledamöter välja en ordförande och två vice ordföranden, varav den ena ska representera minoritet/opposition. Nämndens presidium är landstingets representanter i det formella samrådet med kommunerna. Ordförande i nämnden leder detta samråd. Nämndens presidium ingår i Landstingsstyrelsens samordningsberedning. Trafiknämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. 3.19 Den politiska ledningsgruppen Den politiska ledningsgruppen (PLG) utgör ett organ för diskussion av strategiska frågor. Ledningsgruppen har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Den politiska ledningsgruppens arbete syftar till att stärka inriktningen mot helhetssyn, konsekvens och långsiktighet i den politiska styrningen. Landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens respektive presidier ska tillsammans med övriga gruppledare utgöra den politiska ledningsgruppen.

14(32) Landstingsstyrelsens ordförande är tillika ordförande i ledningsgruppen. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande är tillika vice ordförande i ledningsgruppen. 3.20 Beredningarnas och utskottens arbetssätt Beredningarna och utskotten har ingen beslutande funktion med undantag av när fullmäktige/landstingsstyrelsen/hälso- och sjukvårdsnämnden har delegerat beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden. Beredningarnas arbete dokumenteras genom minnesanteckningar. Beslut som beredningar fattar på delegation dokumenteras i protokoll. Utskottens arbete dokumenteras alltid i protokoll. Landstingsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden ska inom ramen för detta reglemente fastställa en arbetsordning för Landstingsstyrelsens beredning för regional utveckling, Landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor, Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan och Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning. Till ordförande och vice ordförande i beredning respektive utskott utses ledamot eller ersättare i landstingsfullmäktige respektive landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordföranden ska representera det parti eller de partier som har majoriteten i landstinget. Vice ordföranden ska representera oppositionen. Möjligheter till adjungeringar i beredningarna och utskotten ska finnas men ska utnyttjas restriktivt. 3.21 Regionsjukvårdsnämnden (RSN) Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i landstinget i Östergötland. Nämnden är underställd landstingsfullmäktige. Regionsjukvårdsnämnden beslut av om vilken sjukvård inom de regiongemensamma sjukvårdsområdena som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Nämnden får besluta att viss regionsjukvård ska bedrivas vid enhet utanför regionen. Nämnden har också beslutanderätt över fördelning av tilldelad budget från respektive landsting för regiongemensam verksamhet. Regionsjukvårdsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping väljer vardera tre ledamöter och tre ersättare. Nämndens upppgifter, arbetsformer och organisation regleras i särskilt reglemente. Av reglementet framgår även stödfunktioner för det regionala samarbetet. Regionsjukvårdsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till nämndens presidium, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap 33 kommunallagen. 3.22 Patientnämnden

15(32) Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. Nämnden ska främja patienters rättigheter i kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen hjälpa patienterna att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården hjälpa patienterna att vända sig till rätt myndighet rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet medverka till att patienter inom den psykiatriska tvångsvården erhåller stödperson lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten till Socialstyrelsen återföra erfarenheter från nämndens arbete till landstingsstyrelsen och till hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden ska utifrån sina speciella uppgifter tillförsäkras en självständig ställning gentemot dem som beslutar i hälso- och sjukvårdsfrågor i övrigt. Närmare bestämmelser om nämndens uppgifter finns i lagen om patientnämndsverksamhet, lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Patientnämnden har 5 ledamöter och 3 ersättare. 3.23 Landstingets revisorer I landstingets revision ska varje parti i fullmäktige ha en representant. Det parti som har flest fullmäktigemandat ska dock vara representerat med två personer. Fullmäktige ska, för den tid fullmäktige bestämmer, välja en ordförande och en vice ordförande. Oppositionen innehar ordförandeposten. Revisionens uppgifter, arbetssätt m m framgår av särskilt reglemente som fastställs av landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige ska utse lekmannarevisorer i landstingets aktiebolag och förtroendevalda revisorer i landstingets stiftelser och andra organisationsformer i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. 3.24 Landstingets Pensionärsråd

16(32) Landstingets Pensionärsråd är ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna och landstingets förtroendevalda. Landstingets representation i pensionärsrådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från pensionärsorganisationerna. 3.25 Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning är ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda. Landstingets representation i rådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från föreningarna. 3.26 Landstingets representation i Läns-SLAKO) (Länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna) Landstinget och kommunerna har för samråd inom vård- och omsorgsområdet bildat ett samrådsorgan, Läns-SLAKO. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan (11 ledamöter) utgör tillika landstingets ledamöter i Läns-SLAKO. Landstinget tillsätter ordförande och kommunerna tillsätter vice ordförande. 4. Verkställande organisation 4.1 Landstingsdirektören Landstingsdirektören är landstingets verkställande tjänsteman och utses av landstingsstyrelsen. Landstingsdirektören har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut tillse att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektörens styrning av produktionsenheterna skall utgå från decentraliseringsprincipen. Landstingsdirektören är chef för ledningsstaben och ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ vilket innebär att tillhandahålla erforderlig kompetens och kapacitet för: det arbetssätt som framgår av kapitel 2 i detta reglemente beslutsunderlag inom respektive politiskt organs verksamhetsområde rationell löpande administration

17(32) Beslutsunderlag avseende ärenden som ska behandlas i politiska organ ska skrivas under av landstingsdirektören. Landstingsdirektören ska utfärda de landstingsövergripande policies och riktlinjer som krävs för att fullgöra det som genom lagstiftning åvilar landstinget. Landstingsdirektören ska under landstingsstyrelsen även utfärda de landstingsövergripande policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges treårsbudget/finansplan samt landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. Landstingsdirektören får vidaredelegera beslutanderätt enligt de regler som följer av lag, förordning eller landstingsstyrelsens delegationsordning. 4.2 Produktionsenheter Landstingets produktionsorganisation är uppdelad i produktionsenheter. Varje produktionsenhet leds av en chef. Styrningen av produktionsenheterna skall ske utifrån landstingets reglemente, av fullmäktige uppställda mål för verksamheten, av styrelsen fastställda befogenhetsramar, samt av hälsooch sjukvårdsnämndens i avtal fastlagda förutsättningar för omfattning och innehåll av verksamheten. Inom de politiskt fastställda ramarna beslutar produktionsenhetscheferna med stöd av reglerna om verkställighetsbeslut i frågor rörande omfattning, inriktning och kompetens, samt ansvarar för att anskaffa nödvändiga resurser, leda verksamheten och fatta övriga beslut för verksamhetens drift. Produktionsenheterna är antingen direkt verksamhetsdrivande utifrån landstingets huvuduppdrag till befolkningen, eller av lednings-, stöd och servicekaraktär. Produktionsenheterna anlitar vid behov underentreprenörer för att genomföra sitt uppdrag. Produktionsenheterna ansvarar för dialog, kontakt och kommunikation med sina patienter/brukare/motsvarande. Landstingsstyrelsen beslutar om principiella organisationsförändringar för de direkt verksamhetsdrivande produktionsenheterna. Landstingsdirektören beslutar om övriga förändringar samt om organiseringen av produktionsenheter för ledning, stöd och service. Landstingsdirektörens ledning av produktionsenhetscheferna ska ha som utgångspunkt såväl decentraliserat ansvarstagande, som att den samlade organisationen, inklusive underentreprenörer, ska genomföra sina uppdrag på effektivast möjliga sätt. 4.3 Samverkansorgan, aktiebolag, stiftelser och föreningar Landstingsfullmäktige har med bibehållet ansvar överlämnat vården av vissa landstingsangelägenheter att fullgöras av nedan nämnda juridiska personer i vilka landstinget är hel- och delägare på ett eller annat sätt har intressen i.

18(32) Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen utövar sitt huvudmannaskap, insyn i och styrning av den överlämnade vården av landstingsangelägenhet till hel eller delägda aktiebolag, stiftelser eller föreningar genom bolagsordning, stadgar, ägardirektiv, representation i bolagsstämmor, styrelser och motsvarande. Landstingsfullmäktige har gett landstingsstyrelsen i uppdrag att utöva ägarrollen i de landstingsägda bolagen. Det åvilar också styrelsen att utöva uppsiktsplikt över bolagen. 4.3.1 Samverkansorgan Regionförbundet Östsam Länets kommuner och landstinget har bildat ett kommunalförbund, Regionförbundet Östsam, med uppgift att verka som ett samverkansorgan i frågor om länets regionala utveckling. Uppdraget ska innefatta utveckling av den regionala infrastrukturen, näringslivet, kulturen och turismen. Landstingsfullmäktige ska årligen fatta finansieringsbeslut om landstingets del av kommunalförbundets budget. Landstingets representanter i kommunalförbundets styrelse och beredningar avrapporterar till landstingsstyrelsen. Antalet fullmäktigeledamöter är 55, varav 18 utses av landstinget. 4.3.2 Aktiebolag (inom parentes anges landstingets procentuella andel i bolaget; andel med * baserar sig på andel av rikets befolkning och kan därför variera något över tiden) 4.3.2.1 Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (ca 4%*) Försäkringsbolaget ska teckna försäkring avseende skador som drabbat patienter i samband med vård och behandling. Försäkringstagare är samtliga landsting, Gotlands kommun, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. 4.3.2.2 TvNo Textilservice AB (49 %) Bolaget ska bedriva tvätteri- och textiluthyrningsverksamhet. 4.3.2.3 Jöns Jakob Berzelius Clinical Research Center AB (100 %) Bolaget har till syfte att främja forskning, företagsamhet och hälso- och sjukvård i Östergötland. Bolaget ska utföra kliniska prövningar i samarbete med läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin. 4.3.2.4 Kinda Kanal (44 %)

19(32) Bolaget ska vidmakthålla Kinda Kanal och mot avgifter hålla denna öppen för trafik. 4.3.2.5 Inera AB (ca 4 %*) Bolaget ska utveckla ett nationellt informationssystem tillgängligt för allmänheten. Systemet ska innehålla information och rådgivning angående egenvård, hälsovård, folkhälsosjukdomar, patientföreningar, vårdavgifter m.m. 4.3.2.6 Östgötatrafiken AB (100 %) Bolaget ska på den regionala kollektivtrafikmyndighetens uppdrag genom drift av kollektivtrafiken verka för och främja en attraktiv och effektiv kollektivtrafik i Östergötland och angränsande regioner. 4.3.2.7 Hjälpmedelscentrum AB (100 %) Bolaget ska tillhandahålla och anpassa hjälpmedel till funktionshindrade. 4.3.3 Stiftelser 4.3.3.1 Stiftelsen Östergötlands museum Stiftelsens ändamål ska vara att bedriva och befrämja kulturminnesvård och övrig museal verksamhet liksom annan därmed förenlig verksamhet, förvalta dess fastigheter samt utveckla museiverksamheten. 4.3.3.2 Stiftelsen Östergötlands länsteater Stiftelsens ändamål är att med fast ensemble och på annat sätt bedriva eller organisera konstnärlig teaterverksamhet liksom annan därmed förenlig verksamhet. 4.3.3.3 Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen ska främja det regionala musiklivet samt handha och utveckla musikverksamheten och bedriva Östgöta Blåsarsymfoniorkesters konsertverksamhet. 4.4 Insyn och kontroll Om vården av en landstingsangelägenhet överlämnas till en entreprenör ska landstinget genom avtal tillförsäkras möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten samt beredas möjlighet att ta ställning i frågor av vikt och principiell beskaffenhet. Vidare ska landstinget genom avtal tillse att medborgarna ges samma rätt att ta del av handlingar hos de kommunala företagen och kommunalförbundet som de har enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet inom myndigheten.

20(32) 4.5 Landstingets egenförsäkring (LEF) och säkerhetsarbete Landstingets egenförsäkring (LEF) ska tillhandahålla landstinget försäkringsåtaganden inom området för egendoms- och ansvarsskador. För skadereglering finns under landstingsstyrelsen en särskild skadefond. För denna och för landstingets övergripande risk- och skadeförebyggande arbete gäller de villkor landstingsstyrelsen beslutar. LEF har till uppgift att utjämna risker och reglera inträffade skador inom landstinget. Ersättning utgår till landstingets produktionsenheter enligt de villkor landstingsstyrelsen beslutar. Landstingsstyrelsen beslutar också om de premier som ska gälla för LEF. Till LEF avsätts årligen, i den mån fullmäktige beslutar om det, dels medel enligt av landstingsstyrelsen meddelade bestämmelser, dels ränta beräknad på skadefondens ingående behållning varje år efter en räntesats motsvarande riksbankens referensränta till dess fonden uppnått en storlek motsvarande högst en (1) procent av beräknat nyanskaffningsvärde av landstingets anläggningstillgångar. Kostnader för förvaltning och administration av LEF får täckas av medel ur skadefonden. 5. Krisledningsnämnden 5.1 Inledning 5.1.1 Extraordinär händelse i fredstid Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap utgör en del av samhällets krishanteringssystem och kräver att en krisledningsnämnd fullgör de uppgifter som åvilar landstinget under extraordinära händelser i fredstid. Målet med krishanteringssystemet är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga kriser i samhället. Systemet förutsätter att planläggning och andra förberedelser bedrivs för att möta en vidgad hotbild och att planläggningen har ett sammanhang från fred över kriser till krig. Tillämpningen av lagen aktualiseras vid en omfattande händelse som hotar liv, hälsa och miljö eller egendom. Det kan exempelvis röra sig om ett hot mot landstingets sjukvård eller infrastruktur. Andra typer av händelser och störningar hanteras inom det normala systemet. 5.1.2 Begreppet extraordinär händelse i fredstid En extraordinär händelse i fredstid är en händelse som: Avviker från det normala

21(32) innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av landstinget. 5.1.3 Krisledningsnämnd Landstingsstyrelsens samordningsberednings ordinarie ledamöter utgör krisledningsnämnd. Nämnden träder i funktion som nämnd först i samband med en extraordinär händelse efter beslut av ordföranden eller vice ordföranden för nämnden (se 5.3). Landstingsstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande är tillika ordförande och vice ordförande för krisledningsnämnden. 5.2 Mål för krisledningsnämndens verksamhet Krisledningsnämndens mål är att genom beslutsfattande trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa samt hindra eller begränsa skador på miljö och egendom. Krisledningsnämnden ska kunna organiseras och börja verka efter beslut, kunna verka under lång tid och vara utbildad och övad samt ha lokaler och utrustning för att kunna bedriva ett effektivt arbete. 5.3 När krisledningsnämnden träder i funktion Ordföranden eller vid dennes förhinder vice ordförandena (som inträder i ordning) bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Ordföranden eller vid dennes förhinder vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska snarast anmälas till nämnden. 5.4 Krisledningsnämndens mandat och roll 5.4.1 Mandat Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutanderätt från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Givna befogenheter gäller inom ramen för kommunallagens regler för styrelser/nämnder, exempelvis valbarhet, sammanträden, jäv, delegation och omröstningsregler m.m. Landstingets reglemente är i övrigt tillämpligt.

22(32) 5.4.2 Roll Krisledningsnämnden utgör landstingets normativa ledning, dvs tolkar och beslutar om landstingets roll under den extraordinära händelsen. Det kan gälla drastiska, långvariga ändringar i ordinarie verksamhetsutbud, organisation, kostnader, eller beslut om att lämna bistånd som begärs av ett annat landsting eller en kommun eller som lämnas till enskilda som drabbats av händelsen. (se 5.12). När nämnden trätt i kraft, ansvarar ordföranden eller vice ordföranden i samarbete med landstingets regionala sjukvårdsledning för information till media. (Landstingets regionala sjukvårdsledning omfattar Östergötland och är inte densamma som regionsjukvårdsledningen för sjukvårdssamverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen.) Nämndens ordförande ansvarar för informationen till landstingsfullmäktige. 5.5 Begränsning i befogenheten Krisledningsnämnden har inte rätt att fatta beslut som rör landstingsfullmäktiges uppgifter enligt 3 kap 9 kommunallagen. 5.6 Rapportering Om krisledningsnämnden trätt i funktion och fattat beslut ska dessa beslut tillsammans med en skriftlig redogörelse över händelseförloppet lämnas till fullmäktige vid närmast följande landstingsfullmäktigesammanträde. Landstingsfullmäktiges ledamöter ska fortlöpande få information om pågående aktiviteter. Nämnden ska även ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 5.7 När krisledningsnämndens verksamhet upphör När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta att uppgifter som nämnden har övertagit från annan nämnd ska återgå till den ordinarie nämnden. Såväl landstingsstyrelsen som landstingsfullmäktige kan besluta att nämnden verksamhet ska upphöra och att de verksamhetsområden som nämnden har övertagit återgår till ordinarie nämnd. Även krisledningsnämnden själv kan besluta att nämnden ska träda helt ur funktion då den anser att det inte längre föreligger förutsättningar för dess verksamhet. 5.8 Planering, utbildning och övning

23(32) Landstingsfullmäktige ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser. Nämndens förmåga ska upprätthållas genom fortlöpande information, utbildning och övning. Dessa områden ska ingå i planen. 5.9 Exempel på tillfällen då krisledningsnämnden kan träda i funktion I situationer där länsstyrelsen har tagit sitt geografiska områdesansvar för extraordinär händelse som också i betydande grad innefattar landstingets verksamhet. När omfattande samverkan med andra landsting och med andra myndigheter är nödvändig, exempelvis vid en kärnkraftsolycka, stor kemisk olycka eller olycka med långvarig räddningsinsats (landstinget kan samverka utan krisledningsnämnd). Vid stora driftsstörningar inom den tekniska försörjningen i samhället, som får eller kan få stora konsekvenser för sjukvården under lång tid. Vid händelse som får eller kan få stora ekonomiska konsekvenser eller där det krävs extraordinär resursplanering på längre sikt. Vid allvarlig smitta eller hot om allvarlig smitta där stora delar av länets invånare är drabbade. Vid hot om sabotage eller terrordåd mot landstinget. 5.10 Larmrutiner för krisledningsnämnden Landstingets regionala sjukvårdsavdelning eller TIB (tjänsteman i beredskap) larmar krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande. Ordföranden eller vice ordföranden bedömer om landstinget behöver betrakta händelsen som en extraordinär händelse och därmed inrätta en krisledningsnämnd. 5.11 Krisledningsnämndens arbetsformer m m 5.11.1 Krisledningsnämndens tjänstemannastöd Landstingsdirektören har ett ansvar för att det finns erforderligt tjänstemannastöd som organiseras i en stabsfunktion till nämnden. 5.11.2 Ersättare för ordförande Om varken ordförande eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till tjänsteåldern äldste ledamoten i landstingsstyrelsens samordningsberedning ordförandens uppgifter.