BJURBÄCKEN, RÅGSVED PROJEKTERINGSUNDERLAG LJUD

RAPPORT 279648-C BJURBÄCKEN, RÅGSVED PROJEKTERINGSUNDERLAG LJUD SLUTRAPPORT 2019-07-04

UPPDRAG 279648, Bjurbäcken, Stockholm. Trafikbuller Titel på rapport: Projekteringsunderlag ljud Status: Datum: 2019-07-04 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Lindbäcks Bygg AB Lill Young Storrönning Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Melker Johansson Samuel Björkman REVIDERINGAR Revideringsdatum ÅR-MÅN-DAG Version: X.Y exv. 1.0 Initialer: Namn, Företag Uppdragsansvarig: Melker Johansson Datum: 2019-07-04 Handlingen granskad av: Samuel Björkman Datum: 2019-07-04 Tyréns AB Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2019-07-04

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 STYRANDE DOKUMENT...4 2.2 KONSTRUKTIONER...4 2.3 TRAFIKBULLER...5 3 LJUDKRAV... 5 3.1 LUFTLJUDSISOLERING...5 3.2 STEGLJUDSNIVÅ...6 3.3 LJUDTRYCKSNIVÅ INOMHUS FRÅN INSTALLATIONER...7 3.4 EFTERKLANGSTID...7 3.5 LJUDTRYCKSNIVÅ INOMHUS FRÅN TRAFIK OCH ANDRA YTTRE BULLERKÄLLOR...8 4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 9 4.1 LUFTLJUDSISOLERING...9 4.1.1 KONSTRUKTION MOT TRAPPHUS OCH ENTRÉ... 9 4.1.2 LJUDISOLERING INOM LÄGENHET... 9 4.1.3 TAMBURDÖRRAR... 9 4.2 STEGLJUDSISOLERING...9 4.2.1 TRAPPHUS... 9 4.2.2 LÄGENHETER... 10 4.3 BULLER FRÅN INSTALLATIONER... 10 4.3.1 UNDERCENTRAL... 10 4.3.2 HISS... 10 4.4 TRAFIKBULLER... 10 4.4.1 BULLERSKYDDAD SIDA... 10 4.4.2 FASADISOLERING... 11 4.4.3 STOMLJUD FRÅN TUNNELBANA... 13 4.4.4 UTEPLATSER... 13 4.5 VIBRATIONER FRÅN TUNNELBANA... 13 3(13)

1 INLEDNING Lindbäcks Bygg AB ska uppföra två flerbostadshus längs Bjursätragatan resp. tunnelbanan. Dessa benämns Gatuhuset resp Banvallshuset. Byggnaderna kommer att utsättas för buller från vägtrafik från framförallt Bjursätragatan. Tunnelbanan alstrar buller, stomljud och vibrationer. I denna rapport redovisas vilka åtgärder som erfordras för att uppnå de krav på buller och ljud som Stockholmshusen har specificerat. Vi anger inte åtgärder med avseende på luft- och stegljudsisolering mellan lägenheter då vi har mångårig erfarenhet av de konstruktioner som Lindbäcks Bygg levererar och har utfört mätningar på många tio-tals objekt. Denna uppföljning visar på att resultaten mellan lägenheter alltid uppnår krav enligt BBR och även ljudklass B enligt SS25267:2015. Husen uppförs i 6 våningsplan med bostäder. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 STYRANDE DOKUMENT Följande dokument har använts som underlag till denna rapport: BBR 26 SS25267:2015 Planbeskrivning. Detaljplan för Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved. Samrådshandling 2018-03-06. Planritningar, Nyréns, 2019-06-17 Ljudstandard för bostadsbyggnad, Stockholmshusen 2015-12-19 Trafikbullerutredning, Tyréns AB 20190704 Komfortvibrationer och stomljud från spårbunden trafik, Tyréns AB 20181206 Planritning med konstruktionslösning, Nyréns 20181205. 2.2 KONSTRUKTIONER Gatuhuset grundläggs med platta på mark. Banvallshuset grundläggs med platta på mark med en stödmur och väggar av betong i entréplan. Yttervägg: 15 brandgips 15 brandgips PE-folie 45x220 reglar m. 220 mm isolering 9 mm Glasroc Storm 50 mm mineralull putsbärare Tvåstegstätad P-märkt putsfasad av typ Serporoc eller 40 luft o 85 tegel (entréplan) Mekanisk till- och frånluft. I trapphus monteras golvbeläggning av granit. I lägenheter monteras parkett samt klinker i hall. 4(13)

2.3 TRAFIKBULLER I trafikbullerrapporten anges att för fasader närmast Bjurbäcksgatan erhålls ekvivalenta trafikbullernivåer på som högst 63 dba och maximala nivåer på 82 dba. För Banvallshuset erhålls ekvivalenta trafikbullernivåer på som högst 61 dba och maximala nivåer på 77 dba. 3 LJUDKRAV Vi redovisar i detta avsnitt de ljudkrav som anges i förfrågan. Vi redovisar samtliga funktionskrav för BBR-krav och ljudklass B. De krav som anges i förfrågan anges med fet stil. 3.1 LUFTLJUDSISOLERING Tabell 1. Lägsta ljudnivåskillnad i bostäder när särskilt ljudisolerande åtgärder inte behöver vidtas (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 26, BFS 2018:4). Ljudnivåskillnad DnT,w,50 mellan utrymmen [db] Ljudklass B BBR 26 Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden I följande fall gäller dock: - från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad 5(13) 56 52 60 56 Ljudnivåskillnad DnT,w,100 mellan utrymmen [db] Ljudklass B BBR 26 - från loftgång 2), trapphus eller korridor till bostad, vägg med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro - dock där hög bullernivå kan förväntas mer än tillfälligt 3) Mellan rum i samma bostad 48 1) 44 52 48 Skiljekonstruktion utan dörr 35 - Från hygienrum till sovrum i samma bostad Skiljekonstruktion utan dörr 40-1) Från utrymme utanför bostad där ljudnivån kan förväntas vara låg, exempelvis avskilt våningsplan med entrédörr till högst fyra bostäder och högst 0,5 s efterklangstid, accepteras DnT,w,100 = 44 db. 2) Från loftgång där området närmast fönster och dörr är tydligt markerat som privat, exempelvis med skärmväggar och avvikande ytskikt, kan kravet på ljudisolering från loftgång istället bestämmas på samma sätt som för ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor. 3) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, exempelvis vid postfack eller hiss i entréplan, eller i början av en loftgång eller korridor till många bostäder. Om efterklangstiden i rummet utanför dörren reduceras med minst 50 % relativt krav i Tabell 4 kan 4 db lägre kravvärde accepteras i ljudklass A och B. För loftgång kan 4 db lägre kravvärde accepteras i ljudklass A och B om loftgången antingen saknar tak eller har ett tak med medelabsorptionsfaktor lägst αw = 0,5. Följande tillägg anges i förfrågan för funktionskravet 44 resp 48 db avseende ljudisolering från trapphus till lägenhet.

3.2 STEGLJUDSNIVÅ Tabell 2. Högsta tillåtna stegljudsnivå i bostäder när särskilt ljudisolerande åtgärder inte behöver vidtas (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 26, BFS 2018:4). Stegljudsnivå LnT,w,50 i utrymme [db] Ljudklass B 4) BBR 26 4) Från utrymme utanför bostad till utrymme i bostad I följande fall gäller dock: - från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad - från loftgång, trapphus och korridor till bostad förutom entréplan - från loftgång, trapphus och korridor till bostad i entréplan 2) 52 56 1) 48 52 62 62 3) 52 62 3) 1) Från hygienrum och förråd till bostad kan nivån frångås om det kan verifieras att stomljud från installationer inte överskrider värdena för högsta sammantagna ljudnivå. Nivån kan också frångås vid mätning på golvyta omedelbart innanför tamburdörr (cirka 1 m²). 2) Gäller från trapphus eller korridor i entréplan eller motsvarande där betydande gångtrafik kan antas förekomma mer än tillfälligt, exempelvis vid postfack eller hiss, eller i början av en lång loftgång eller korridor. 3) Kravet avser LnT,w 4) Särskilt ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas när bostad gränsar till bullrande verksamhet, exempelvis restauranger, tvättstuga eller träningslokal. Ljudisolering ska dimensioneras så att krav på ljudtrycksnivå från ljud som innehåller tydligt hörbara variationer, impulser eller toner i Tabell 3 uppnås. 6(13)

3.3 LJUDTRYCKSNIVÅ INOMHUS FRÅN INSTALLATIONER Tabell 3. Högsta sammantagna ljudnivå i bostäder från installationer och hissar (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 26, BFS 2018:4). Högsta ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivå LpAeq,nT [dba] från kontinuerliga bredbandiga ljud, exempelvis flödesljud från luftdon och radiatorer Ljudklass B BBR 26 I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 26 1) 30 I utrymme för matplats, matlagning, hall eller i utrymme för personlig hygien med badkar I trapphus, korridor, utrymme för klädvård, förvaring eller motsvarande utrymme där man vistas tillfälligt och dusch Trapphus och korridorer 35 35 40 2) (45) Nn 45 1) 4 db högre värde godtas i utrymme för matlagning sammanbyggs med utrymme för daglig samvaro. 2) Kravt är 45 dba enligt klass B men i FU anges 40 dba. - - 3.4 EFTERKLANGSTID I förfrågan anges krav på utförande enligt nedanstående urklipp från FU. Absorbenten ska lägst uppnå klass B enligt SS-EN ISO 11654, t.ex. 20 mm mjuk absorbent i direktfäste. För bostäder avser efterklangstid det högsta värdet i oktavbanden 500, 1000 och 2000 Hz. Krav enligt BBR uppnås med ovanstående utförande. Tabell 4. Längsta efterklangstid i flerbostadshus (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 26, BFS 2018:4) Efterklangstid, T [s] Ljudklass B BBR 26 Trapphus 1,2 1,5 Korridor, entreéhall, hisshall eller motsvarande kommunikationsutrymme utan trapplöp 7(13) 0,8 1,0

3.5 LJUDTRYCKSNIVÅ INOMHUS FRÅN TRAFIK OCH ANDRA YTTRE BULLERKÄLLOR Boverkets byggregler anger följande krav på ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensioneras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell. Tabell 5. Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 26, BFS 2018:4). Dygnsekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,24h,nT [dba] 1) Ljudklass B BBR 24 I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 26 30 I utrymme för matplats och matlagning eller i utrymme för personlig hygien 31 35 Nattekvivalent ljudnivå, LpAeq,night,nT [dba] 2) Ljudklass B BBR 24 I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 22 - Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT [dba] 2) Ljudklass B BBR 24 i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 41 45 1) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt. 2) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 db. 8(13)

4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Nedan redovisas vilka åtgärder som fordras för att uppnå aktuella krav samt vilka risker som föreligger. 4.1 LUFTLJUDSISOLERING 4.1.1 KONSTRUKTION MOT TRAPPHUS OCH ENTRÉ Generellt utförs samtliga lägenhetsskiljande väggar med dubbel regelstomme lika som mellan lägenhetsskiljande volymer. Väggar mot entré utförs med dubbel regelstomme, se figur 1. Figur 1. Båda husen. Entréplan. Markerade väggar,,utförs med dubbel regelstomme. I gatuhusets entréplan utförs även vägg mellan entré och vardagsrum med lägenhetsskiljande konstruktion. I gatuhusets normalplan utförs även vägg mellan trapphus och lägenhet med lägenhetsskiljande konstruktion. 4.1.2 LJUDISOLERING INOM LÄGENHET Krav på ljudisolering inom lägenhet förekommer inte. 4.1.3 TAMBURDÖRRAR Enligt förfrågan och tillhörande ljudstandard ska dörrar i klass R w = 45 db monteras på entréplan och i klass R w = 40 db på övriga plan. 4.2 STEGLJUDSISOLERING 4.2.1 TRAPPHUS I i trapphus/passage/entré monteras stegljudsdämpande skikt av t.ex. 3 mm gummikork, ex Alfix PS3 under granit. 9(13)

4.2.2 LÄGENHETER Med klinker i hall fordras ett byggmått från golvspånskiva till färdigt golv på ca 34 mm med följande konstruktion: / 5 mm Aprobo db2/12 mm falsad plywood / 6 mm gips/klinker/. Gips och plywood limmas samman. 4.3 BULLER FRÅN INSTALLATIONER 4.3.1 UNDERCENTRAL UC är placerad under och vid sida av lägenhet. Inga installationer, ex rör, får monteras till vägg mot lägenhet. 4.3.2 HISS Motor till hiss vänds från sovrum och placeras mot trapphus. Hisstomme monteras fri från bostadsmoduler och skiljevägg utförs i dubbel konstruktion, lika mellan lägenheter. 4.4 TRAFIKBULLER 4.4.1 BULLERSKYDDAD SIDA Samtliga lägenheter uppnår villkoret i detaljplanen med hänvisning till Trafikbullerförordningen, SFS 2015:216. Dock fordras bullerskydd på balkong för Gatuhuset enligt figur 2. Ljudtät inglasning Ljudtät inglasning Figur 2. Omfattning av bullerskydd för Gatuhuset 10(13)

4.4.2 FASADISOLERING På bottenplan med fasadmaterial av tegel utförs även fönstersmyg med tegel. Fönster och fönsterdörrar upphandlas med lägsta krav på lägsta luftljudsisolering. Krav på fönster anges som Rw och Rw+Ctr. Båda kraven ska uppnås. Vi föreslår fyra typer enligt följande för krav enligt ljudklass B: Beteckning Typ Rw, db Rw+Ctr, db 1 50 45 2 48 43 3 44 39 Omarkerat 4 39 34 Till trapphus ställs inga krav. Vid dimensionering av ljudisolering av trafikbuller för banvallshuset har vi nyttjat frekvensspektra för persontåg, dock inte för gavel mot Bjursätravägen. Figur 3. Gatuhus. Entréplan - plan 1. Ljudkrav på fönster. Figur 4. Gatuhus. Plan 2-3. Ljudkrav på fönster. Typ 1 Typ 1 Figur 5. Gatuhus. Plan 4-5. Ljudkrav på fönster. 11(13)

Typ 2 Typ 2 Figur 6. Gatuhus. Plan 6. Ljudkrav på fönster. För banvallshuset, entréplan, uppnås krav inomhus med fönster typ 4. Figur 7. Banvallshuset. Plan 2. Hus F och G. Ljudkrav på fönster Figur 8. Banvallshuset. Plan 3-4. Hus F och G. Ljudkrav på fönster Figur 9. Banvallshuset. Plan 5-6. Hus F och G. Ljudkrav på fönster 12(13)

4.4.3 STOMLJUD FRÅN TUNNELBANA För Banvallshuset erhålls maximala nivåer som högst på 26 dba Slow vid grundläggning med platta på mark och ännu lägre vid grundläggning med pålning, se vidare i rapport B. Ett vedertaget riktvärde är 30 dba Slow vilket medför att tänkbara riktvärden uppnås. Gatuhuset erhåll betydligt lägre nivåer än ovan angivna. 4.4.4 UTEPLATSER Generellt erhålls trafikbuller högre ön riktvärden på balkonger. För att uppnå villkoren i detaljplanen fordras så gemensamma uteplatser på gårdsmiljö där riktvärden uppnås. Dessa områden redovisas i figur 6 Figur 10. Inom blåa områden uppnås aktuella riktvärden för uteplatser. 4.5 VIBRATIONER FRÅN TUNNELBANA Gränsvärden, beräkningar och resultat redovisas i vår rapport B. Ett generellt riktvärde är att om högst 0,4 mm/s rms erhålls uppnås samtliga tänkbara riktvärden. Ett värde på 0,7 mm/s kan dock accepteras högst 5 ggr per natt. Beräkningarna visar på att vibrationerna i färdig byggnad starkt beror på grundläggning enligt följande: Grundläggning med pålar till berg: vibrationshastighet 0.02 mm/s Grundläggning med bottenplatta på mark: vibrationshastighet 0.5 mm/s Komfortkravet 0,4 mm/s vägd RMS uppfylls då byggnaden grundläggs med pålar till berg. Då byggnaden grundläggs med bottenplatta så överstigs komfortkrav varpå akustiska åtgärder krävs. Beräknad maximal A-vägd ljudtrycksnivå (SLOW) från stomljud i lägenheter på bottenvåning vid grundläggning pålning till berg blir därmed ca 15 dba. Motsvarande stomljud för grundläggning med platta på mark blir ca 26 dba. Båda grundläggningsmetoderna uppfyller därmed ljudkrav med avseende på stomljud varpå inga akustiska åtgärder krävs. 13(13)