Solkraftverken i Helenevik 07 juni 2012 Heleneviks bebyggelse ligger huvudsakligen i sydsluttningar mot Rådasjön. Här är soligt och skönt, och flera sommarstugor har legat i området. I dessa yttersta tider har Helenevik fått två solkraftverk. Vanliga radiatorer fångade solvärme Det började med vattenelement, och året var 1984. Ingenjör Göran Edvardsson, som äger villan Rådavägen 52, lade ut vanliga värmeelement på berget bakom huset. Elementen var fyllda med vatten, och de blev så varma, att man inte kunde hålla handen på dem utan att bränna sig. Elementen var den första generationen av solfångare. År 2008 installerade Göran Edvardsson den tredje generationen. Solkaffe serverades 2008 Detta år, nämligen 2008, drog han med sig sin tvillingbror Christer, även Göran Edvardssons solkraftverk, Rådavägen 52, har även ett vindkraftverk på en hög stång. han ingenjör och bosatt i Helenevik, i energiproduktionen. Nu blev även broderns villa, Heleneviksvägen 6, ett solkraftverk. Brodern skaffade solceller och batteri. Solcellerna driver en kokplatta, och Christer tyckte, att det var roligt att kunna bjuda besökare på solkaffe, kokat på denna platta. Även detta hus blev ett solkraftverk. Tomten är både liten och starkt sluttande, i stort sett oanvändbar till det mesta, men den är solig, och man kan ställa upp solpaneler här. Christer Edvardsson är mycket glad över teknikens möjligheter. Söndagen den 26 februari 2012 cyklade jag genom
Helenevik för att fotografera. Jag mötte då Christer och hans fru. Han föreslog, att jag skulle fotografera även hans hus och broderns. Här fanns ju solceller. - Ett bra förslag, tänkte jag och vände cykeln. När jag fotograferade broderns hus, där kraftproduktionen började 1984, blev jag iakttagen av Göran Edvardsson, och sedan dröjde det inte länge förrän jag fick en inbjudan att titta på alltsammans inifrån. Nästa lördag dök jag upp hos Christer. Jag, som saknar alla tekniska kunskaper, var plötsligt kraftverksreporter! Jag anlände den 3 mars, som visade sig vara en bemärkelsedag. Denna dag hade solkraftverket Heleneviksvägen 6 kommit upp i mer än 10 000 producerade kilowatt-timmar. Villor blev kraftverk Även grannarna kan lätt se hur mycket som har producerats. På Heleneviksvägen 6 ser man nämligen en display på väggen. Den berättar om elproduktion i detta kraftverk. Tomten består som sagt av en brant sluttning, och den är inte stor, och till stor del upptas den av huset, men man kan ställa upp solceller i denna soliga sluttning. Dessutom kan man sätta upp solceller på hela taket. På detta sätt har även denna tomt kunnat användas för kraftproduktion. Solcellerna är uppdelade på flera plattor, så kallade moduler. De är svensktillverkade men kiseln, som Christer Edvardssons solkraftverk, Heleneviksvägen 6 (i bildens mitt), ligger i en solig sluttning mot Rådasjön. bildar yta, är köpt utifrån. Solcellerna är kopplade till 230 volt. Framför huset står sex seriekopplade moduler, men man kan bygga vidare till hur många moduler som helst. Allt som allt finns75 kvadratmetersolcellsyta.
Både solvärme och solel Solcellerna åstadkommer likström som går in i huset till en växelriktare, som gör växelström av likströmmen. Därefter går växelströmmen ut på nätet. All solel säljs till ett elbolag. Däremot tillgodogör sig huset solvärme. Svarta skivor, som är elva kvadratmeter stora, värmer upp radiatorvatten, alltså varmvatten, som går in i vattenelementen och värmer upp huset. Solen ger alltså dels solel, som går ut på nätet och kommer även andra elabbonenter till godo, dels solvärme, uppvärmt vatten, som går in i husets element och värmer denna fastighet. Fem tekniska system Solvärme och solel är två former av kraftproduktion, men villan hyser fler. Här finns även en värmepump för kallare dagar. Den tar in luft och Soltvillingarna Christer och Göran Edvardsson skiner som solen av glädje över sina miljövänliga solkraftverk. omvandlar luften till värme, som ger varmvatten åt elementen. Denna värmepump används vid tre eller fyra köldgrader. Blir det kallare, finns en pelletsbrännare i källaren. I denna eldas med pellets, tillverkade av spån eller flis, alltså en förnyelsebar råvara. All utrustning är svensktillverkad, vilket är viktigt för bröderna eller soltvillingarna som de också kallas. Nu är vi uppe i fyra sätt att producera el eller värme, men där finns ett femte. Till huset hör en inglasad altan. På fasaden sitter en svart låda, och i denna värms luften upp. En fläkt eller ventilator drivs av en solcell och sprutar in varmluften på verandan. Det blir varmt på verandan, när varmluften kommer nedblåsande, och när solen skiner, förvandlas verandan till ett växthus. Här är både varmt och ljust. Christer kallar skämtsamt verandan för pensionärskuvösen. Det var kallt ute, men jag blev snart tvungen att ta av mig tröjan, och frun i huset började dra för draperier. Här blir det snart varmt. Christer berättade, att han tänker kalla
huset för villa Solsjöhöjd. Denna soliga dag kändes namnet mycket lämpligt. Miljövänligt och lättskött Även namnet soltvillingarna passar bra, inte minst på så vis, att Christer skiner som solen av glädje och belåtenhet över sina kraftkällor. De är lätta att sköta. Arbetet är rent och fint. Solen förstör ingenting, säger Christer. Den bara tillför. Detsamma gäller vindkraften. Brodern Göran har dessutom en vindsnurra eller ett vindkraftverk på sin tomt. De båda soltvillingarna tänker mycket på miljön, och dessa kraftkällor, rena, miljövänliga och lättskötta, väcker deras förtjusning. Vi har bara en jord, säger Christer, och den skall vi förvalta väl. En pensionär kan lätt som så många andra pensionärer känna sig utanför och överflödig sedan han har lämnat sitt arbete. Soltvillingarna fann dock en utmärkt lösning. De byggde om sina villor till solkraftverk och blev kraftverkschefer med allsköns anläggningar att övervaka, sköta och inte minst förevisa. Många vill se sådana anläggningar innan de själva satsar pengar. Bröderna är först i Mölndal, och därför blir besöken många. Ett kraftverk kostar visserligen pengar, men man kan få statliga bidrag, och när kraftverken blir så här lyckade betyder pengarna föga. Soltvillingarna skiner som solen av belåtenhet. På Rådavägen 6 kan man avläsa hur mycket elkraft som har producerats. I maj 2012 hade soltvillingarna återigen anledning att skina som solen. Den 23 maj fick de mycket välförtjänt emottaga Mölndals stads miljöpris på Gunnebo slott. I prismotiveringen heter det, att de gör sitt bästa för att förmedla, påverka och sprida kunskap om solcellsanläggningar och den positiva verkan som tekniken gör för miljön
och kommande generationer. (Mölndals-Posten 23/5 2012.) Jag låter orden gå vidare och hoppas, att fler vill göra liknande insatser. Lars Gahrn