Ärende 10 Nytt program för energi och klimat i Örebro län
Tjänsteskrivelse 2012-05-10 KS 2012.0134 Handläggare: Lars Näsström Kommunstyrelsen Remissvar - Energi- och klimatprogram för Örebro län Sammanfattning Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro har arbetat fram ett förslag till nytt energi- och klimatprogram för Örebro län. Programmet innehåller en vision samt tre övergripande mål. Till programmet finns en bilaga med förslag till åtgärder inom respektive insatsområde. Förslaget till energi- och klimatprogram är ett digert dokument som spänner över alla förekommande aspekter inom områdena. Det är också ett viktigt dokument med sin ambition att vara såväl styrande som inspirerande på det lokala planet mot det arbete som behöver bedrivas i länets kommuner och verksamma företag. Vi föreslår att någon form av prioriteringsarbete görs av alla de åtgärder som föreslås, om inte tid medges nu så i alla fall som en uppstart av arbetet. I övrigt hänvisas till de kommentarer och förslag som ges under respektive rubrik i remissblanketten. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 10 maj 2012 Remissen Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016 Förslag till åtgärder, Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016 Svarsblankett Energi- och klimatprogram för Örebro län Bakgrund Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro har arbetat fram ett förslag till nytt energi- och klimatprogram för Örebro län. Syftet med programmet är att styra inriktningen på verksamheterna vid Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro. Programmet ska dessutom fungera vägledande för länets kommuner och inspirera företag och andra organisationer. c:\documents and settings\gnkr\skrivbord\handlingar till politikerportalen\ks den 4 juni 2012\ks\ärende 6 ks tu.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 202 71 MALMÖ 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991
2012-05-10 2 (2) Programmet innehåller en vision samt tre övergripande mål. Vidare följer en strategisk beskrivning om hur visionen och målen ska nås. Därefter beskrivs sju insatsområden med tillhörande åtgärdsområden. Till programmet finns en bilaga med förslag till åtgärder inom respektive insatsområde. Energi- och klimatprogrammet fokuserar på de insatsområden där vi i länet med gemensamma krafter kan påverka utvecklingen. Ett förslag till remissvar har utarbetats med representanter mellan kommunstyrelsens ledningskontor genom utvecklingschef Lars Näsström samt avdelningschef Susanne Jarl och miljösamordnare Lotta Sundqvist vid miljökontoret. Överväganden Det förslag till energi- och klimatprogram som utarbetats är ett digert dokument som spänner över alla förekommande aspekter inom områdena. Det är också ett viktigt dokument med sin ambition att vara såväl styrande gällande inriktningen på verksamheterna vid Länsstyrelsen och som inspirerande på det lokala planet mot det arbete som behöver bedrivas i länets kommuner och verksamma företag. Denna ambition är både programmets styrka och samtidigt dess svaghet. Att det finns ett gemensamt framåtsyftande dokument med angivet syfte är en väldig styrka. De åtgärder som anges i programmet är ett stort antal som dock inte följs av någon prioritetsordning vilket gör att uppföljningen och arbetet kommer att försvåras. Det innebär också att mycket av åtgärdsdiskussionerna kvarstår vilket gör att har en avgörande uppgift kvar i att hålla alla frågor aktuella under de drygt tre år programmet spänner över. Vi föreslår därför att någon form av prioriteringsarbete görs, om inte tid medges nu så i alla fall som en uppstart av arbetet. Flera av åtgärderna kan givetvis vara svåra att tidsätta och prioriteringarna kan därför förslagsvis dels in i tre grupper: mycket angelägna, angelägna och viktiga. I övrigt hänvisas till de kommentarer och förslag som ges under respektive rubrik i remissblanketten. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat remissvar avseende energi- och klimatprogram för Örebro län. Lars Näsström Utvecklingschef Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Länsstyrelsen i Örebro
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se Datum 2012-05-14 Svarslämnare Organisation Lars Näsström KS ledningskontor Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 1. Inledning Bra med den tydliga kopplingen nationellt - regionalt - lokal perspektiv 2. Vision för energi och klimat till 2050 3. Övergripande mål 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser Tydliggör konflikten mellan regionens övergripande mål och konsekvenserna av lokala/regionala näringslivssatsningar. Tydliggör att det som görs i "det lilla" trots allt har en stor betydelse. 3.2 Energieffektivitet Indexeringen bra. 3.3 Förnybar energi Med tanke på måluppfyllelsen går det att spänna bågen lite till avseende mål. 1
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 4. Strategi för att nå vision 4.1 Strategiska ställningstaganden 4.2 Värdering av el och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan 5. Insatsområden 5.1 Bostäder och lokaler 5.2 Företag och industrier 5.3 Transporter Vikten av politiska prioriteringar bör poängteras. Klargör hur de inbördes relationerna är avseende måluppfyllelse mellan åtgärdsområdena. Målet är delvis i konflikt med ambitionerna om näringslivsutveckling vilket bör tydliggöras. Därför är det bättre att konsekvent diskutera utifrån effektivisering av energianvändningen. På samma sätt som ovan kan konflikter antas mellan mål och ambitioner om Kapitlet bör flyttas till inledning och bakgrund för att öka läsbarheten. Det gör att den totala textmassan också kan kortas av. Ändra under rubriken mål till energieffektivisering istf energianvändning. Dela upp mål mellan persontrafik och godstrafik. System för samoåkning och bilpool är inte det mest 2
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar näringslivsutveckling. De ambitioner som regionen arbetar med kring höghastighetsbana samt med Nobelbanan bör framhållas. intressant, utan att pendlig med bil minskar till förmån för kollektivtrafik och andra lösningar. 5.4 Infrastruktur och fysisk planering 5.5 Livsmedelsproduktion 5.6 Energiförsörjning Det finns en tydlig konfliktpunkt i frågan om etableringar, stycket bör tydliggöras och "större etableringar" identifieras tydligare. Åtgärdsområden och inriktningsmål är för diffusa, framförallt känns inriktningsmålet und 5.5.2 oklart och är definitivt inte mätbart. Svårt att bedöma om effektmålen är rimliga eller ej. Vvi menar att det inte är logiskt att det slås fast att matavfallet från verksamheterna SKA gå till biogasframställning. Kompostering kan också vara ett alternativ. Kapitlet bör kompletteras med stycke om livscykelanalys. Ett mål i regionen bör vara att insamling av matavfall ska ske i samtliga kommuner. Angivna storheter bör kompletteras med en nollmätning, dvs var vi står idag. 5.7 Konsumtion Det saknas mätbara mål och nollmätning. Utgångsvärden behöver anges där det finns. 3
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 6. Mer om programmet Hela kapitlet bör bakas in i kapitel 4 för att ge en logisk följd i materialet. 6.1 Beräkning av hur vi når det regionala klimatmålet 6.2 Hur programmet har arbetats fram 6.3 Genomförande och uppföljning 7. Bakgrund Hela kapitlet bör bakas in i kapitel 4 för att ge en logisk följd i materialet. 7.1 Länets förutsättningar 7.2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen 4
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ BILAGA ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN 5.1 Bostäder och lokaler Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 5.1.1 Fossilfri uppvärmning 5.1.2 Nybyggnation och renovering I kommuner med begränsad inflyttning är det svårt med skall-krav kring vissa frågor. Sådana kan vara kostnadsdrivande och därför motverka kommunala ambitioner kring att attrahera inflyttning. 5.1.3 Belysning 5.1.4 Lokaler för service, handel och idrott m.m. 5.1.5 Information, utbildning och beteendeförändring 5.2 Företag och industrier 5.2.1 Information och utbildning 5
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ BILAGA ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 5.2.2 Miljötillsyn av verksamheter 5.3 Transporter 5.3.1 Persontransporter 5.3.2 Godstransporter och arbetsmaskiner 5.4 Infrastruktur och fysisk planering Det övergripande målet bör anges: att öka kollektivtrafiken. 5.3.1.7 Det är nödvändigt att nyansera frågan så att det inte ensidigt är en renodling. För att effektivisera resandet måste hänsyn tas till hela resandekedjan, dvs från dörr till dörr. 5.3.1.18 Ansvaret att främja bilpooler föreslås ligga på kommunerna. Det är ett ansvar som egentligen enbart kan tas i den egna organsationen. 5.4.5 Att generellt verka för en minskad parkeringsnorm vid detaljplanering är inte realistiskt, frågan måste anpassas lokalt. 5.4.7 Att ensidigt sänka hastigheten är inte realistiskt eftersom hastigheten på vägarna även Det föreslås att ett övergripande ansvar att främja utvecklandet av bilpooler läggs på någon övergripande instans, landstinget eller regionförbundet. En ny skrivning bör vara att anpassa hastigheten till rådande krav och förhållanden. På det sättet tas också 6
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ BILAGA ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar har andra effekter. hänsyn till viktiga säkerhetsförhållanden samt att frågan prövas med hänsyn taget till möjligheten att efterleva bestämmeler. 5.5 Livsmedelsproduktion 5.5.1 Rådgivning, utbildning och tillsyn 5.5.2 Forskning 5.6 Energiförsörjning 5.6.1 Solenergi Ett ansvar bör klargöras att övergripande instans verkar för att underlätta för anläggningar för småskalig energiproduktion att sälja överskott. Energi- och klimatrådgivare bör ingå som partner vid flertalet av åtgärdsförslagen. 5.6.2 Vindkraft 5.6.3 Vattenkraft 5.6.4 Biogas 7
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ BILAGA ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 5.6.5 Förnybara fasta bränslen 5.6.6 Fjärrvärme 5.7 Konsumtion 5.7.1 Matkonsumtion 5.7.2 Övrig konsumtion 5.7.3 Turism 5.7.4 Attraktiv omställning Övriga synpunkter om energioch klimatprogrammet och dess bilaga Generellt är det många åtgärdsförslag där det också är svårt att bedöma tidsrealismen. Förslagen är inte i någon form av prioritering och måste sist och slutligen utgå från respektive kommuns egen prioritering. Kommunala bolag bör konsekvent ingå som möjlig partner under de olika åtgärderna. 8
Remissvar Energi och klimatprogram för Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Sid. 1-3 refererar till Energi- och klimatprogram för Örebro län. Sid. 4-6 refererar till bilagan - vid en åtgärd där er organisation förslås delta, v.g. samtyck eller lämna synpunkt. Sid. 7 är endast till kommunerna. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se Nedan svarstabell är ett tillägg endast till länets kommuner: KOMMENTARER PÅ TILLÄGG TILL LÄNETS KOMMUNER Rubrik Intresserade av att delta Inte intresserade av att delta Kan inte ta ställning nu Kommentar 8.1 Gemensamma skärpta energikrav 8.2 Hållbara resor i egna organisationen 8.3 Handläggarstöd för vindkraftshandläggare Frågan är inte speciellt aktuell, men intresse finn givetvis att ta del av och vid behov delta i utvecklingen av arbetet. 8.4 Projekt för Smartare mat i regionens offentliga kök Finns intresse att aktivt vara med i ledningen av ett sådant arbete. 8.5 Deltagande i regionalt biogasnätverk och i arbetet att ta fram en regional biogasstrategi 9
REMISSVERSION Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016 1
Förord Skrivs efter remisstiden Örebro den 14 september 2012 Irén Lejegren (S) Ordförande i regionstyrelsen Örebro Rose-Marie Frebran Landshövding Länsstyrelsen Örebro län 2
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Vision för energi och klimat till 2050... 6 3. Övergripande mål... 7 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser... 7 3.2 Energieffektivitet... 8 3.3 Förnybar energi... 9 4. Strategi för att nå visionen... 10 4.1 Strategiska ställningstaganden... 10 4.2 Värdering av el- och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan... 11 5. Insatsområden... 12 5.1 Bostäder och lokaler... 12 5.2 Företag och industrier... 15 5.3 Transporter... 17 5.4 Infrastruktur och fysisk planering... 22 5.5 Livsmedelsproduktion... 24 5.6 Energiförsörjning... 26 5.7 Konsumtion... 28 6. Mer om programmet... 30 6.1 Beräkning av hur vi når det regionala klimatmålet... 30 6.2 Hur programmet har arbetats fram... 30 6.3 Genomförande och uppföljning... 31 7. Bakgrund... 32 7.1 Länets förutsättningar... 32 7.2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen... 32 3
1. Inledning Varför ett program för energi och klimat i Örebro län? Det finns stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning och använda de resurser som vi har på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt. En omställning av dagens system är nödvändigt för att vi ska möta de krav som målas upp i både nationella och internationella scenarion om klimatets utveckling. Ett aktivt och strategiskt klimatarbete inbegriper verkningsfulla åtgärder och ett aktivt samspel mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Länsstyrelsen Örebro län har regeringens uppdrag att förverkliga regeringspolitiken på länsnivå, bland annat genom att utveckla och genomföra en regional åtgärdsplan för det klimat- och energistrategiska arbetet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer. Syfte är att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning. Regeringen har i 2009 års klimatproposition antagit en vision för år 2050. Visionen är att Sverige vid denna tid har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Tolkningen av uttrycket ett Sverige utan nettoutsläpp utreds under våren 2012 av Naturvårdsverket. Länsstyrelsen har uppdraget att stödja Naturvårdsverkets arbete med Färdplan 2050 1. Örebro, som är kommunernas och landstingets samarbetsorgan, har i uppdrag att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela regionen. har också utsetts av regeringen till samverkansorgan. Det innebär bland annat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och för prioriteringar av satsningar på infrastruktur. ansvarar också för fördelning av vissa statliga medel för regional utveckling. Energikontoret är en enhet inom som arbetar med energi- och klimatfrågor. Kontoret driver på och inspirerar länets kommuner, företagare, organisationer och invånare att använda energi effektivare och att välja förnybar energi. Energikontoret har även ett uppdrag från Energimyndigheten att vara en regional energiaktör och vara regionens kompetenscentrum på energiområdet. Länsstyrelsen och har tillsammans stora möjligheter att påverka regionens klimatbelastning genom tillsyn, planering, bidragsmedel och informationsspridning. Samverkan och dialog med övriga aktörer i länet ska prägla arbetet för att nå våra gemensamma mål. År 2007 antog länsstyrelsen och regionfullmäktige länets energi och klimatstrategi och visionen om en klimatklok Örebroregion år 2030. I strategin står det att dokumentet ska aktualitetsprövas vart fjärde år, vilket 2011 föranledde arbetet med att i bred förankring ta fram ett energi- och klimatprogram för Örebro län. 1 Regeringen gav i juli 2011 Naturvårdsverket i uppdrag att lämna ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. 4
Programmets roll och omfattning Syftet med energi- och klimatprogrammet är att styra inriktningen på verksamheter vid Länsstyrelsen Örebro län och Örebro. Programmet ska fungera vägledande för länets kommuner och inspirera företag och andra organisationer. Målet är att tillsammans arbeta för att Örebro län når uppsatta energi- och klimatmål och samtidigt och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Programmet utgör länets samlade handlingsplan för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan och är därmed betydelsefullt för miljömålsarbetet i länets kommuner. Programmet bidrar till Naturvårdsverkets arbete med ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Struktur i dokumentet Programmet innehåller en vision samt tre övergripande mål. Vidare följer en strategisk beskrivning om hur visionen och målen ska nås. Därefter beskrivs sju insatsområden med tillhörande åtgärdsområden. Till varje insatsområde finns ett mål angivet - där det varit möjligt är målet mätbart. Inom två insatsområden: infrastruktur och fysisk planering samt konsumtion är målen formulerade som inriktningsmål. 5
2. Vision för energi och klimat till 2050 Vision År 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Energianvändningen är effektiv i samhällets alla delar och baserad på förnybara energikällor. Ny ändamålsenlig teknik och ändrade konsumtionsvanor bidrar till att uppnå miljömålet om Begränsad klimatpåverkan även utanför länet. Energiomställningen bidrar till att näringslivet utvecklas på ett hållbart sätt och ökar möjligheterna till en god livskvalitet i länet. Innebörd och bakgrund Örebro län ställer sig bakom det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan och det internationellt beslutade tvågradersmålet. 2 Innebörden med målet Begränsad klimatpåverkan är att utsläppen av växthusgaser per person i Sverige ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Innebörden av tvågradersmålet är att de globala utsläppen måste kulminera före år 2020 och minskas med 75-90 procent till år 2050, jämfört med 1990-års nivå. 3 Det finns samtidigt inga garantier för att allvarliga effekter inte kan utlösas redan vid en lägre temperaturökning. FN:s ramkonvention ska de närmaste åren göra en översyn om att eventuellt skärpa målet från två till en och en halv grader. 2 En ökning av medeltemperaturen med max två grader över förindustriell nivå har antagits av EU och Sverige. Målet kan översättas i en maximal halt av växthusgaser i atmosfären på ca 400 ppm. 3 Svensk klimatpolitik (klimatberedningens slutbetänkande), SOU 2008:24. 6
3. Övergripande mål 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent från 2005. Motiv Örebro läns mål kopplar delvis till det nationella målet om minskade utsläpp av växthusgaser. Det nationella målet motsvarar en minskning med 17 procent och avser utsläpp från verksamheter utanför EU:s handelssystem med utsläppsrätter. För Örebro län är ett mål för totala utsläpp av växthusgaser mer rimligt. Det finns annars en risk att målet behöver korrigeras varje gång handelssystemet med utsläppsrätter utvidgas. 4 Andra argument är att åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser ingår i detta program och att det regionala uppföljningssystemet för utsläpp av klimatgaser baseras på totala utsläpp. Målnivån är högre än det nationella målet med hänsyn till att länet redan har uppnått en minskning med 7 procent mellan åren 2005 och 2008. Nationella prognoser 5 om ökande person- och godstransporter samt utvecklingen av Örebro som logistiklän talar emot ett högre ställt mål än en minskning med 25 procent. Figur 1. Totala utsläpp av växthusgaser per år i Örebro län med mål motsvarande en minskning på 25 procent från 2005 till 2020. Målet är markerat med röd stapel 2020. 2009 års låga utsläpp är ett resultat från lågkonjunkturen. Källa: RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Indikator Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO 2 e/år). Källa: Utsläppsstatistik från RUS, Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet. 4 Det samma gäller det nationella målet. Naturvårdsverket utreder under 2012 hur detta ska ske. 5 Kapacitetsutredningen, Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050, www.trafikverket.se, 2012-03-16 7
3.2 Energieffektivitet År 2020 används energi 20 procent effektivare jämfört med 2008. Motiv Energianvändningen per bruttoregionalprodukt visar hur energieffektivt samhället är. Energieffektivisering är ett viktigt instrument för att nå ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Målet och målnivån relaterar till det nationella energiintensitetsmålet och är överförbart till Örebro län eftersom länet har likvärdiga förutsättningar som riket i övrigt. Den totala energianvändningen är bland annat beroende av klimat, konjunktur och befolkningsutveckling. Länets totala energianvändning har haft en ökande trend, medan index för energianvändning visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget med åtgärder för att effektivisera elanvändningen, kapa effekttopparna samt att minska användningen av fossil energi. Figur 2. Index för total slutanvändning av energi i Örebro län per bruttoregionalprodukt 6 i fasta priser. 7 Källa: Grunddata SCB. Omräkning till fasta priser Örebro. Indikator Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet i fasta priser och år. (GWh/BRP i fasta priser). Källa: SCB 6 Bruttoregionalprodukt (BRP) är ett mått på den totala ekonomiska produktionen i en region. Den är analog med BNP, som anger produktionen på nationell nivå. 7 Diagrammet visar länets energianvändning per bruttoregionalprodukt i indexerade värden i relation till 2008 års värde. 2007 års värde saknas på grund av sekretessregler hos SCB. 8
3.3 Förnybar energi År 2020 ska minst 60 procent av den totala energianvändningen komma från förnybara energikällor. Motiv Örebro län har ett högre mål än det nationella målet, vilket motsvarar 50 procent förnybar energi till år 2020. 8 Målet är grundat på beräkningar och prognoser för respektive energislag. År 2009 stod förnybar energi för 51 procent av den totala energianvändningen i länet 9. Elproduktionen från framför allt vindkraft beräknas öka. Även effektiviseringar inom vattenkraft och solenergi kommer att bidra till förnybar energiproduktion. Biogasproduktionen i länet beräknas också att öka. Den största förändringen beräknas ske genom att olje- och torvanvändningen inom uppvärmningssektorn, framför allt inom fjärrvärmeproduktion, kommer att minska avsevärt. Figur 3 visar energimängden i tillförda bränslen för produktion av fjärrvärmen under åren 1989-2009. Olja och torv kan till stor del ersättas med fasta förnybara biobränslen, där det finns en omfattande potential för produktionsökning. Tillförda bränslen för produktion av fjärrvärme i Örebro län Figur 3. Tillförda bränslen för produktion av fjärrvärmen i Örebro län i GWh i förhållande till antalet graddagar 10 (- - - - -) under åren 1989-2009. Källa: SCB, bearbetad av Energikontoret, Örebro. Indikatorer Kvoten mellan förnybar energi och slutlig energianvändning i Örebro län. 11 Kvoten förnybar energi och slutlig energianvändning i Örebro län inom transportsektorn. Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten) 8 Det nationella målet för transportsektorn är 10 procent. 9 Energitillförsel utifrån SCBs statistik, kommunala och regionala energibalanser. Avfall beräknas vara till 50 procent förnybart. 10 Graddagar - Statistiskt uttryck, antalet graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur, +17 grader. 11 Den förnybara energin beräknas enligt EU:s direktiv 2009/28/EG 9
4. Strategi för att nå visionen 4.1 Strategiska ställningstaganden För att minska klimatpåverkan från samhällets energianvändning finns två möjligheter en effektivare energianvändning, speciellt fossil energianvändning och elanvändning, och att ersätta fossil energi med förnybara alternativ. Effektivare energianvändning bör ha högsta prioritet eftersom all energiomvandling påverkar miljön. För att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan måste vi även minimera utsläppen av växthusgaser som vi i länet orsakar utanför länet. Det handlar t.ex. om klimatbelastningen från den del av vår elanvändning som produceras i andra delar av Sverige och Europa. Det handlar också om utsläpp av växthusgaser från nationella och utrikes transporter och inte minst om växthusgasutsläpp i andra län och andra länder för produktion av varor för vår konsumtion. Insatsområdena i programmet är valda utifrån en sammanvägning av insatser som behövs för att nå de tre målen: minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i Örebro län. Prioriteringar av programmets åtgärdsområden utgår från regional energistatistik samt från regional utsläppsstatik av växthusgaser. För att även ta ansvar för den klimatpåverkan som uppkommer utanför länet till följd av vår konsumtion finns ett insatsområde med åtgärdsområden även för detta. För att uppnå minskade utsläpp av växthusgaser i länet är insatser inom sektorn för energiförsörjning, transporter och jordbruk viktigast. För energieffektivisering är insatser inom sektorer med stor energianvändning prioriterade. Det handlar främst om sektorerna bostäder, lokaler och service samt industri- och transportsektorn. Vad gäller vår energiförsörjning finns mål om ökad andel förnybar energi i programmet. Målet utgår från beräknad potential till ökad produktion inom flera förnybara energislag. Den största potentialen att öka produktionen finns inom fasta förnybara biobränslen. Produktionsökning inom de övriga förnybara områdena, till exempel vindkraft och biogas är dock en förutsättning för att nå målet på 60 procent. Förslagen till åtgärder i bilaga 1 är utvalda och prioriterade utifrån rådighet, effekt på de tre övergripande målen, kostnadseffektivitet och om åtgärden leder till regional utveckling. Åtgärderna är sorterade per insatsområde och åtgärdsområde. Åtgärder där andra organisationer än regionförbundet och länsstyrelsen står som ansvarig ska ses som ett förslag till respektive organisation. Åtgärdsbilagan är tänkt vara ett levande dokument som ska uppdateras under programperioden. En uppdaterad version kommer att finnas publicerad på regionförbundets och länsstyrelsens hemsidor. Åtgärderna ska vara ett underlag för inriktningen på regionförbundets och länsstyrelsens verksamhetsplanering och ses som en vägledning för kommunerna. Politiska prioriteringar och möjligheten till finansiering kommer att påverka vilka projekt som kan genomföras och när. Åtgärderna i bilagan bör genomföras de närmaste fyra åren, 2013-2016. Den regionala nivån i samhället kan samordna, underlätta, inspirera och skapa förutsättningar för ett lyckat genomförande av programmet. Beslut om konkreta åtgärder måste till stor del ske av alla de som har rådighet, som företag och organisationer, kommuner och landsting, hushåll och privatpersoner. Kommuner och landsting har genom Örebro bland annat inrättat en speciell nämnd för energi och klimatfrågor. Nämnden styr det regionala Energikontoret som ska arbeta för programmets genomförande och vara samordnare av olika projekt och aktiviteter. 10
Länsstyrelsen har bland annat regeringens uppdrag att verka för att riksdagens miljökvalitetsmål uppnås och att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan på regional nivå. Landstinget är huvudman för kollektivtrafiken och har därmed det viktiga ansvaret att utveckla det kollektiva resandet. 4.2 Värdering av el- och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan När det gäller klimatvärdering av förändrad elanvändning så saknas en vedertagen metod för beräkning. Energimyndigheten och Elforsk 12 har publicerat rapporter om detta. Likaså har SABO tagit fram en handledning i ämnet 13, dessa kan utgöra vägledning för kommuner, företag och organisationer i klimatarbetet. Vid prioritering av förslag till åtgärder i programmet för energi- och klimat har ett framåtblickande perspektiv använts i linje med Örebro kommuns klimatplan och Landstingets miljöprogram. 14 Däremot redovisas historiska utsläpp av växthusgaser i programmet i enlighet med redovisningarna i Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet, RUS 15. Det finns inte heller någon schablon för klimatvärdering av fjärrvärmeanvändning utan där hänvisas till varje fjärrvärmeproducents egna beräkningar. Svensk Fjärrvärme har tagit fram en handledning 16 för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna klimatpåverkan men de beräkningarna avser endast faktiska och historiska värden, det vill säga statistik och kan inte användas för att beräkna miljöpåverkan vid en förändrad energianvändning. 12 Elforsk. Miljövärdering av el. Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning. 13 SABO, Miljövärdering av el. 14 Landstinget och Örebro kommun använder värdet 400 g CO 2 /kwh för beräkning av minskad klimatbelastning vid minskad elanvändning. 15 Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet förkortas RUS. www.rus.lst.se. 16 Svensk Fjärrvärme, Miljövärdering 2012, Guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden. 11
5. Insatsområden 5.1 Bostäder och lokaler Mål Den totala energianvändningen i byggnader skall minska med 15 procent till 2020 jämfört med 2008 och med 45 procent till 2050 17. Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.1.1 Fossilfri uppvärmning Mål: Oljeanvändningen minskar med 90 procent mellan 2008 och 2020 5.1.2 Nybyggnation och renovering Mål: Offentlig sektor går före och har antagit gemensamma och strängare energikrav än BBR 18 till år 2015 vid nybyggnation, renovering och exploatering av egen mark. 5.1.3 Belysning Mål: Minska elanvändningen till gatubelysning med 25 procent mellan 2008 till 2015 och 40 procent till 2020. 5.1.4 Lokaler för service, handel, idrott mm Mål: 100 anläggningar har deltagit i aktiviteter för att minska energianvändning och klimatpåverkan till 2015. 5.1.5 Information, utbildning och beteendeförändring Mål: Genomföra ett energikompetenslyft inom bygg- och fastighetssektorn. Indikator Normalårskorrigerad energi för uppvärmning i byggnader(bostäder, lokaler, småhus) per uppvärmd areaenhet (BRA eller Atemp) 19. Källa SCB. Nuläge och trender En tredjedel av länets energianvändning sker i sektorerna, bostäder, lokaler och service. Den nationella trenden är att energianvändningen minskar främst i småhus. I lokaler minskar energianvändningen minst. 20. Den faktiska energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler har minskat över tid. Mellan år 1985 och år 2009 har den faktiska energianvändningen minskat med 27 procent på nationell nivå för att sedan öka kraftigt 2010. 21 Störst är skillnaden för småhus och minst för lokaler. Även den temperaturkorrigerade energianvändningen, det vill säga när hänsyn tagits till klimatet och dess påverkan på energianvändningen för uppvärmning, har minskat. Här är minskningen cirka 22 procent mellan år 1985 och år 2009. En stor del av förklaringen är övergången från el- och oljeuppvärmning till 17 Motsvarande nationellt mål är -20 procent till 2020 och -50 procent till 2050. Basår 1995. Regional trovärdig statistik kan inte levereras för 1995 därför har ett annat basår använts och målet räknats om! 18 BBR, Boverkets byggregler 19 Enheten Atemp betyder i korthet Area tempererad över 10 C. BRA betyder bruksarea. 20 I statistiken för Örebro län har flerbostadshusen minst minskning. Statistiken bygger på ett urval av lokaler, småhus och flerbostadshus. 21 Förklaringen till ökningen är en väldigt kall vinter och att flera kärnkraftverk var ur funktion detta år. 12
värmepumpar, fjärrvärme och pelletslösningar samt bättre isolerade hus. Detta innebär samtidigt att klimatpåverkan från denna sektor har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Idag finns mycket lite oljeanvändning kvar i småhus, flerbostadshus och lokalsektorn. År 2009 användes dock fortfarande 216 GWh olja för produktion av fjärrvärme/kraftvärme. Energianvändning för uppvärmning av småhus, flerbostadshus och lokaler i Örebro län 2001-2008 Figur 4. Normalårskorrigerad uppvärmning per m2 i småhus, flerbostadshus och lokaler i Örebro län mellan åren 2001-2008 i Örebro län. (För småhus ingår hushållsel) Källa: Statistiska centralbyrån, SCB Nationella initiativ I dagsläget använder staten energi- och klimatskatter, energideklarationer, energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting, byggregler samt skattereduktion vid reparationer och underhåll i småhus som huvudsakliga styrmedel för minska klimatbelastning och energianvändningen inom sektorn. Energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat med 8 procent mellan 1995 och 2008 22. Således måste takten öka för att nå 20 procent 2020 och det kommer att behövas ytterligare ekonomiska incitament. Under programprocessen har det efterfrågats ett statligt ROT-skatteavdrag även för flerbostadshus och lokaler samt fortsatt stöd till solcellsinstallationer. Möjligheter att agera på lokal och regional nivå Den stora möjligheten att nå målen om energieffektivisering, är kopplad till de bostäder som byggdes under rekordåren 1941-1970. De står nu inför stora behov av upprustning och renovering. Samtidigt finns det brist på energikompetens, brist på incitament för lågenergirenovering och konflikter mellan olika krav. Kommuner, kommunala bolag och privata bolag har möjligheter att agera. Åtgärder 22 ER 2011:12 Energiindikatorer 2011 13
genomförs på den lokala nivån men utan ytterligare lagar, styrmedel och ekonomiska incitament kommer målen sannolikt inte uppnås. Åtgärder som återkommer i kommunala energi- och klimatplaner är genomförande av energideklaration av bostäder och lokaler och därefter genomföra kostnadseffektiva åtgärder, utfasning av oljepannor för uppvärmning och översyn av gatubelysningen och VA-verk. Flera kommuner arbetar aktivt med att informera företag och fastighetsägare om hur de kan minska sin energianvändning. De flesta kommuner har själva pågående energibesparings- och renoveringsprojekt. Många av dessa genomförs enligt EPC-modellen. 23 Den tekniska utvecklingen på belysningsområdet möjliggör att gatubelysningen kan energieffektiviseras. En regional samverkan för att effektivisera gatubelysning har genomförts inom det regionala KLIMP-programmet 24, men mycket återstår att göra. Örebro kommun ska enligt sin klimatplan införa strängare krav än Boverkets byggregler vid exploatering av kommunal mark, egen byggnation och renovering. Några allmännyttiga bostadsbolag i länet har egna strängare energikrav vid nybyggnation än byggnorm och Landstinget har som mål till 2015 att vid nybyggnation ska energianvändningen högst uppgå till 70 kwh/m2 och för rena kontorslokaler ska energianvändningen högst vara 50 kwh/m2. En viktig åtgärd på regional nivå är därför att försöka få med alla offentliga aktörer inom bostäder och lokaler på samordnade strängare energikrav för vid egen nybyggnad, renovering och exploatering av kommunal mark. Förväntad effekt Om oljeanvändningen minskar med 90 procent till 2020 jämfört med 2008 så motsvarar det 35 000 ton 25 utsläpp av CO 2 e per år. Oljan behöver dock delvis ersättas med andra energslag så som till exempel fjärrväme, värmepumpar och biobränslen. Dessa energislag genererar även de utsläpp av växthusgaser. Därför blir effekten av att minska oljeanvändning mindre än 35 000 ton CO 2 e per år. Konvertering av gamla oljepannor ökar även energieffektiviten och andelen förnybar energi ökar. Att införa gemensamma och strängare energikrav vid nybyggnation, exploatering av kommunal mark och renovering skulle innebära ca 30 kwh/m2 lägre energianvändning än byggnorm i icke eluppvärmda hus (enligt krav i förslag inom Örebro kommun). Det är svårt att bedöma hur stor andel av bebyggelsen som skulle beröras till 2020 och hur stor totaleffekt detta kan innebära. Bedömningen är dock att detta är en betydande åtgärd. Åtgärder i kommunal gatubelysning kan ge storleksordningen 5 GWh till 2015 och 8 GWh minskad elanvändning per år till 2020. Effekten av övriga insatser är svårbedömda. 23 Energy Performance Contracting, EPC, är en metod att handla upp och genomföra energieffektiviseringsåtgärderi byggnader där entreprenören lämnar en besparingsgaranti som gäller under hela återbetalningstiden. 24 Riksdagen avsatte under åren 2003 2008 knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten, Klimp. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram i samtliga 21 län och en investeringsvolym på 8 miljarder kronor. 25 Enligt miljömålsstatistiken 2008 var utsläppen 55163 ton CO 2 e från panncentraler och egen uppvärmning inklusive industrilokaler. Enligt SCBs oljestatistik blir utsläppen ca 38 000 ton CO 2 e exkusivel industrins lokaler och processer. 14
5.2 Företag och industrier Mål Energianvändningen inom industrin ska minska med 15 procent till 2020 jämfört med 2008. Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.2.1 Information, utbildning och stöd Mål: Ökad kunskap inom industri/företag om energieffektivisering. 5.2.2 Miljötillsyn av verksamheter Mål: Regelbundna tillsynsprojekt inom energi- och klimatområdet. Indikator Energiintensitet, det vill säga. energianvändning inom industrin (SNI kod 10-37) per förädlingsvärde. Förädlingsvärde (produktionsvärde insatsförbrukning) rensat från inflation. Källa: SCB Nuläge och trender Industrin är en mycket stor energianvändare i länet. Den totala energianvändningen, i lokaler och processer var 2009 enligt SCB, 5 800 GWh. Det är ca 45 procent av den totala energianvändningen i länet. Den största delen av energianvändningen inom industrin är el. Sektorn står för mer än 50 procent av länets elanvändning. Under de senaste 20 åren så har den totala energianvändningen ökat svagt i regionen. Det bör också framhållas att industrins energianvändning är starkt konjunkturberoende. Ett sätt att följa upp hur energieffektiv industrin är, är att relatera energianvändningen till förädlingsvärdet i fasta priser. Trenden är att den specifika energianvändningen minskar det vill säga att energin används effektivare i förhållande till produktionens ekonomiska värde. Pappers- och massaindustrin är en dominerande energianvändare i länet. En stor del av den använda energin är bioenergi från massaveden som avsätts i avlutarna. Den omvandlas till el och värme. Pappers- och massaindustrin är även stora inköpare av el och använder även en del fossil olja. I länet finns också annan energiintensiv industri som gjuterier, järn- och stålindustri och mineral- och kemiindustri. Nationella initiativ Genom en beslutad successiv nedtrappning av koldioxidskattebefrielsen på fossila bränslen kommer motivationen öka inom industrin att minska användning av olja och gasol. Men insatser behövs för att skynda på energiomställning och energieffektivisering genom information, teknikutveckling och annat. Staten stimulerar genomförande av energikartläggningar genom ett bidrag till företag med en 15
högre energianvändning än 500 MWh under 2010-2014. Programmet för energieffeffektivare industri, PFE, riktar sig till energiintensiv industri. 26 Möjligheter att agera på lokal regional nivå Det är angeläget att regionens industrier och företag effektiviserar sin energianvändning både ur konkurrenssynpunkt och ur miljösynpunkt. Energieffektiviseringsutredningen 27 har i en litteraturgenomgång funnit starkt varierande bedömningar av energieffektiviseringspotentialen inom industrin. Bedömningar av potentialen för lönsamma energieffektiviseringar varierar mellan 15 och 50 procent. Tidigare studier uppskattar effektiviseringspotentialen i industrin till mellan 10 och 15 procent. 28 Erfarenheter från Energikontoret på i Örebro visar att stöd till företag leder till konkreta åtgärder. Förutom tillsynsåtgärder kan informationsinsatser och samarbeten med branscher på lokal och regional nivå medverka till att förverkliga energieffektiviseringspotentialer och minska klimatpåverkan i industrier och företag. Inriktningen bör i huvudsak vara mot företag som inte kan delta i det nationella PFE-programmet som handlar om energieffektivisering i industrin. Regionen bör också genomföra samlade insatser mot de många småföretag som inte kan få statliga stöd. Förväntad effekt Målet med 15 procent energieffektivisering kan sannolikt uppnås till 2020 men resultatet är starkt kopplat till energiprisets utveckling. Oljeanvändningen inom industri och byggverksamhet har under 2000-talet varierat mellan 330 och 450 GWh och någon minskande trend har inte funnits. En grov bedömning är att oljeanvändningen kan minskas till hälften till år 2020 jämfört med 2008 bland annat som ett resultat avökade priser och skatter på olja samt en strukturomvandling inom industrin. En halvering av oljeanvändningen skulle innebära ca 50 000 ton minskade utsläpp av CO 2 e. 29 26 Programmet för energieffektivisering (PFE) riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Ett företag definieras som energiintensivt om det uppfyller minst ett av följande två kriterier: 1.om kostnaden för köpt och internt genererad energi i företaget uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde, 2.om företagets energi-, koldioxid- och svavelskatter uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. 27 www.regeringen.se, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:110 28 IVA Energiframsyn 2009. 29 Beräknat från SCB energibalans 2009. I miljömålsstatistiken ligger en del av industrins oljeanvändning under energiförsörjning. 16
5.3 Transporter Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med 2005. Indikatorer Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län per år. Kvoten förnybar energi och slutlig energianvändning i Örebro län inom transportsektorn. Persontransporter Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.3.1 Kollektivtrafik Mål: Antalet resor med kollektivtrafik ska öka med 14 procent från år 2010 till år 2015. Mål: Arbetspendlingen ska år 2015 till 25 procent ske med kollektivtrafik. Mål: År 2015 ska klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ha minskat med 20 procent jämfört med 2010. Mål: År 2020 ska länets kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel. (Målen kommer från Landstingets miljö- och hållbarhetsprogram, 2012-2015.) 5.3.2 Övriga persontransporter Mål: År 2020 ska 80 procent av alla nyregistrerade personbilar i länet kunna drivas med förnybara drivmedel eller el. Mål: År 2020 ska det finnas bilpooler i länets samtliga kommuner samt system för organiserad samåkning i minst tre kommuner. Mål: Länets invånare har lätt att hitta hållbara alternativ till bilen vid korta resor. Nuläge och trender Utsläpp av växthusgaser från persontransporter har ökat stadigt de senaste 20 åren. Men sedan 2007 har en viss nedgång kunnat skönjas. Transporter står för 37 procent av utsläppen av växthusgaser i Örebro län. 60 procent av transportsektorns utsläpp kommer från personbilar. Enligt Trafikverket är de åtgärder och styrmedel som har beslutats hittills långt ifrån tillräckliga för att uppnå de nationella klimatmålen. Inom till exempel vägtrafiken räcker åtgärderna och styrmedlen bara till att stabilisera utsläppen av växthusgaser på dagens nivå. För att åstadkomma utsläppsminskningar i storleksordningen 80 procent till 2030 kommer det inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan, ökad andel förnybar energi samt elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel och tillgängligheten behöver i större grad lösas genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och 17
cykla. Där det är möjligt behöver också inrikes och kortare utrikes resor i högre grad göras med tåg och i mindre grad med flyg. Trots att människor idag pendlar allt längre sträckor mellan hem och arbete har pendlingen med kollektivtrafik inte ökat i samma utsträckning. Den största möjligheten till ökat kollektivtrafikresande finns i tätorter och mellan tätorter. Kollektivtrafiken pekas i den regionala utvecklingsstrategin ut som ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen. 30 Nationella initiativ Åtgärder som sparsam körteknik, effektivare fordon och förnyelsebara drivmedel är alltså inte tillräckliga. Även trafiken måste minska om klimatmålen ska klaras. För detta krävs en samhällsplanering där tillgängligheten behålls samtidigt som den egna bilen får en minskad roll som transportmedel. I de nationella transportpolitiska målen står det att förutsättningarna för kollektivtrafik, gång och cykel ska förbättras. Ekonomiska styrmedel är det effektivaste styrmedlet för att få fler att avstå från bilen, välja förnybara drivmedel och energieffektiva fordon. Det kan handla om höjd koldioxidskatt på bränsle, trängselskatter, vägavgifter, förändrat reseavdrag, förändring av skatteregler kring drivmedelsförmån, parkeringsavgifter eller att införa parkeringspolicy. Kollektivtrafikbranschen har ett gemensamt mål om att kollektivtrafiken ska nå en fördubblad marknadsandel år 2020 jämfört med 2006. För att nå dit finns ett antal åtgärder formulerade. Bland annat ska samordning av taxesystem mellan olika kollektivtrafikmyndigheter underlätta för resenärerna och ett branschgemensamt miljöprogram ska harmonisera miljökrav vid upphandling av kollektivtrafik. Möjligheter att agera på lokal och regional nivå Då möjligheterna att besluta om ekonomiska styrmedel är begränsade för regionala beslutsfattare krävs andra åtgärder som får människor att resa mer klimatsmart. Kommunerna och stora arbetsgivare har potential att underlätta för medarbetarna att välja alternativ till bilen för att ta sig till och från arbetet och vid resor i tjänsten. På samma sätt har kommunerna stor potential att bidra till smarta lösningar genom upphandling av personresor. Offentlig sektor har en viktig roll som föregångare. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. I tätorter är generellt sett en mycket stor andel av resorna, cirka 70-80 procent, kortare än 3-4 kilometer. 31 Majoriteten av dessa resor bör kunna flyttas över till alternativa former av resande som cykel eller kollektivtrafik. Samåkningssystem och bilpooler är sätt att utnyttja fordonsparken effektivt. Samtidigt bör det vara en viktig utgångspunkt att främja gång och cykel, som är de minst klimatbelastande transportsätten. Ökat användande av digital teknik, resfria möten och logistikplanering kan minska behovet av transporter. Kommunerna har ett ansvar att se till att de infrastrukturella förutsättningarna för kollektivtrafiken är goda i kommunerna. Samtidigt har landstinget i egenskap av kollektivtrafikmyndighet ett viktigt ansvar att försörja länet med en attraktiv kollektivtrafik med behovsanpassad turtäthet för länets alla invånare. har ett viktigt ansvar när det gäller fördelning av medel i 30 www.regionorebro.se 31 Vägverket, 2000:8 18