Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 29 september 2011 156 192 Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), v ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl (S) Gunnel Sandlund (V), ersättare ande Agneta Granström (MP) Margareta Henricsson (NS), ersättare Doris Messner (NS), ersättare Johnny Åström (NS) Mattias Karlsson (M) Gunilla Wallsten (M), ersättare Stefan Tornberg (C) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Gunnar Persson, t f landstingsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 3 oktober 2011 Justerat den 3 oktober 2011 Kent Ögren, ordförande Johnny Åström, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 3 oktober 2011. Överklagandetiden utgår den 25 oktober 2011. Inga Gustafsson

Val av protokolljusterare...3 Slutlig föredragningslista...3 Närvarorätt...3 För kännedom...3 Rapporter från styrelseledamöter...3 Landstingsdirektörens rapport...4 Delårsrapport januari-augusti 2011...4 Uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar...6 Motion nr 2-11 om parkeringseländet vid Sunderby sjukhus...8 Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund...10 Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden...10 Vårdval Norrbotten komplettering av regelverk...12 Avgiftsfri vaccination mot hepatit B till alla barn i Norrbotten...14 Ansökan från Kristdemokraterna i Norrbotten om tillfälligt partistöd...16 Ändring i landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsplan 2011 17 Annonser om landstingsfullmäktiges sammanträden 2012...17 Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar 2012...18 Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar 2012...19 Miljömedicinsk kompetens i regionen...20 Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013...21 Strategi för landstingets energieffektivisering...22 Yttrande över Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)..23 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per april 2011...28 Investeringar 2011...29 Inrättande av idrottsledarstipendium...30 Förändring av jury för stipendierna Rubus Arcticus...30 Tillskjutande av medel för Norrbottensteatern...31 Medfinansiering av projektet Språk, litteratur och kulturell identitet i Barentsregionen...32 Kraftsamling 2011-2015...33 Medfinansiering av FIF Forum för Industriell Framtid...35 Medfinansiering av Internationalisering av SMF-företag i Norrbotten 2.0...37 Medfinansiering av Luleå Airport internationell flygplats för person- och frakttrafik...39 Medfinansiering av Utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun...42 Ny anslutningstrafik till stomlinjer...45 Landstingsstyrelsens rapport...46 Rätt att under år 2011 underteckna vissa handlingar...46 Nominering av ny ersättare till Övervakningskommittén för Kolarctic ENPI CBC 2007-2013...47 2

156 Val av protokolljusterare Ledamoten Johnny Åström (NS) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 157 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs med följande kompletteringar: Rätt att under år 2011 underteckna vissa handlingar. Nominering av ny ersättare till Övervakningskommittén för Kolarctic ENPI CBC 2007-2013. 158 Närvarorätt as att hela dagenssammanträde ska vara offentligt. 159 För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 160 Rapporter från styrelseledamöter Dnr 2061-11 Kenneth Backgård (NS) lämnade följande rapporter: Rapport från AER:s arbetsgruppsmöte inom energi och klimat, med temat elbilar den 30 juni 2011 i Bryssel. Rapport från AER Energy Sustainable Development and perspectives for peripheral areas den 27 maj 2011 i Ponta Delgada, São Miguel. Rapport från avslutningskonferensen för projektet More4nrg den 9-10 juni 2011, i Almere, Nederländerna. 3

161 Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-11 Rapporten läggs till handlingarna. 162 Delårsrapport januari-augusti 2011 Dnr 3-11 Månadsrapporter sammanställs under 2011 för månaderna februari till och med november, exkluderat juni. Månadsrapporten innehåller bl a resultat för aktuell period, kommentarer kring de områden som avviker från plan eller där det finns problem. Per april och augusti sammanställs även en årsprognos. En delårsrapport som bland annat innehåller periodens resultat samt årsprognos sammanställs per april och augusti. Dessa månader innehåller månadsrapporten endast divisionernas rapportering. Mål Många av målen i landstingsplanen är främst uppföljningsbara på helår. Därför redovisas en del uppföljningar från 2010 samt aktiviteter som genomförts under de åtta första månaderna. Mål under God vård, där uppföljning görs regelbundet under året sammanfattas nedan: Mått Mål 2011-2013 Nuläge Andel vårdrelaterade infektioner < 5 % 2011-03: 8,2 % 2010-11: 7,8 % Andel högfrekventa besökare på akutmottagningar vid sjukhus 2010-04: 6,2 % 10 % 2011-07: 20 % 2010-12: 19 % 2010-08: 19 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med första läkarkontakt inom 30 minuter 90 % 2011-08: 40 % 2010: 40 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med total handläggningstid under 180 minuter 90 % 2011-08: 70 % 2010: 70 % Andel vårdrelaterade trycksår 0 % 2011-03: 12,0 % 2010-10: 14,4 % 2010-03: 15,2 % Blodtryck/hjärtsvikt; användning av kostnadseffektiva blodtryckssänkande läkemedel (andel ACE-hämmare) 75 % 2011: 01-04: 70,1 % 2011: 05-08: 70,1 % 2010: 69,5 % 4

Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel användning av kostnadseffektiva blodfettssänkande läkemedel (andel simvastatin) Primärvård, telefontillgänglighet, andel samtal som inte besvaras samma dag 2009: 69,4 % 80 % 2011: 01-04: 68,6 % 2011: 05-08: 67,9 % 2010-12: 70,6 % 2009-12: 71,0 % 0 2011-03: 4 % 2010-12: 9 % 2010-03: 4 % Ekonomiskt delårsresultat Resultatet före finansiella poster för perioden januari-augusti visar ett överskott på 122 mkr, vilket är 124 mkr sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 128 mkr, vilket är 116 mkr sämre än samma period 2010. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,8 procent perioden januariaugusti jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 1,6 procent jämfört föregående år, vilket är högre än budgeterat. Ekonomisk årsprognos Årsprognosen pekar på ett nollresultat, vilket är 57 mkr under budget. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 3 mkr, vilket är 183 mkr sämre än föregående år. Prognosen visar att den totala nettokostnaden ökar med 5,4 procent jämfört med 2010 samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 2,4 procent. Detta förhållande visar på en utvecklingstakt där kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket inte är hållbart över tid. Prognoser från landstingets divisioner pekar på ett underskott på 203 mkr, vilket är 218 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2010 är det en försämring med 115 mkr. Det prognostiserade negativa resultatet kan delvis förklaras av ökade kostnader för läkemedel, riks- och regionsjukvård, inhyrda läkare och sjukresor. Hög tillgänglighet, nyinrättade vårdplatser inom psykiatrin, minskat elevantal vid naturbruksskolorna samt att landstinget ännu inte helt kunnat anpassa sina kostnader efter det att nya privata vårdcentraler öppnats påverkar också det prognostiserade resultatet. Verksamheterna har krav på kostnadsminskningar med 68 mkr varav 26 mkr bedöms genomföras under året. I prognosen för året har intäkterna för Kömiljarden beräknats till 34 mkr. Eftersom intäkterna från Kömiljarden påverkas av hur många landsting som varje månad uppfyller de uppsatta kraven för ersättning har prognosen beräknats utifrån landstingets utfall för januari till augusti samt en försiktig bedömning för resterande månader. Finansnettot i årsprognosen är negativt med 3 mkr vilket är 20 mkr bättre än budget. Detta förklaras delvis av ökade finansiella intäkter beroende på högre räntenivåer. I prognosen har eventuell utdelning från aktie- samt räntefonder utelämnats eftersom utdelning inte kan beräknas. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen förslår fullmäktige att fatta följande beslut: 5

Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Styrelsen kan konstatera att behovet av kostnadsreduktioner är betydande. För att även fortsättningsvis nå en ekonomi i balans krävs en fortsatt anpassning av verksamheten. 163 Uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar Dnr 2050-11 I arbetsordningen för landstingsfullmäktige anges att presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt. Kriterier I sitt arbete med val av uppdrag har presidiet använt följande kriterier: Länsperspektivet Resultatet av beredningarnas arbete ska belysa förhållanden över hela länet och för hälso- och sjukvårdsberedningarnas del även kunna jämföras sinsemellan. In och omvärldsbevakning Beredningarnas uppdrag bör ligga i linje med landstingets arbete och harmoniera med signaler och trender från omvärlden. Påverkansmöjligheter Uppdragen leder till att utvecklingsmöjligheter kan identifieras och hälsovinster i länet uppnås. Möjlighet till dialog Uppdraget måste gå att diskutera i en dialog; för hälso- och sjukvårdsberedningarna och Regionala beredningen i ett medborgarperspektiv. för Programberedningen i ett patient- och närståendeperspektiv. Nyhetsvärde Uppdraget ska innefatta ett nytt ämne eller belysa ett tidigare ämne på ett nytt sätt. 6

Presidiets förslag Presidiet föreslår följande uppdrag för beredningarna 2012: Regionala beredningen: Morgondagens kommunikationer Uppdraget ska ha fokus på vilken betydelse kommunikationer har för tillväxten i länet samt för förverkligandet av landstingets vision om att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. I uppdraget ska även ingå att belysa vad konsumenter och producenter anser om befintliga och framtida behov av kommunikationer samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en attraktiv region. Programberedningen: Missbruk och beroende Ett av landstingsplanens mål är god hälsa och god vård. Programberedningens uppdrag är att med detta mål i fokus, efter dialog med patienter och anhöriga, teckna en bild av missbruks- och beroendeproblematiken i Norrbotten. Vilka behov har patienter och närstående och hur tillgodoses dessa? Hälso- och sjukvårdsberedningarna: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska presentera för fullmäktige vilken hälso- och sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Uppdraget ska genomföras med medborgarperspektiv och arbetet ska ske med utgångspunkt från landstingsplanens etiska plattform och fem prioriteringsgrupper: Etisk plattform och prioriteringar inom hälso- och sjukvården Landstingets etiska plattform bygger på prioriteringsutredningens grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- eller solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen. De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående prioriteringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp. Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2 Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4 Utanför prioriteringsordningen Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Åtgärder utan dokumenterad nytta. 7

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: Presidiets förslag till uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar fastställs. 164 Motion nr 2-11 om parkeringseländet vid Sunderby sjukhus Dnr 1477-11 Motionen Väckt av Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP): De som besöker Sunderby Sjukhus med bil har många gånger svårt att hitta en ledig parkeringsplats. Något som är minst sagt frustrerande för den som är kallad till t ex läkarbesök eller behandling och har en tid att passa. Antalet parkeringsplatser på sjukhusets besöksplanering har utökats med åren. Trots detta kvarstår problemet och har till viss del förvärrats. Fler parkeringsplatser kan komma att behövas om inte nuvarande situation förbättras. En planering för detta bör inledas. Landstingsstyrelsen har beslutat om en investering i parkeringsautomater vid sjukhuset för att kunna ta ut avgifter på besöksparkeringen. Detta för att styra bort arbets- och långtidsparkeringar från besökparkeringen. Samtidigt är det viktigt att de som är beroende av ta bilen för läkarbesök, behandlingar m m inte ska behöva betala någon parkeringsavgift. De nya parkeringsautomaterna bör därför vara förberedda så att dessa besök kan ske utan kostnad. Exempelvis kan det ske genom att det i samband med kallelsen distribueras en incheckningskod för kostnadsfri parkering under besöket vid Sunderby Sjukhus. Med hänvisning till ovan föreslås landstingsfullmäktige besluta: 1 att de som kallas till besök och behandling på Sunderby Sjukhus inte ska behöva betala någon parkeringsavgift 2 att planering för utökning av antalet besöksparkeringar vid Sunderby Sjukhus inleds. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: 8

För närvarande pågår montering av parkeringsautomater och motorvärmaruttag på nuvarande besöksparkering. En avgift kommer att tas ut som är lägre på sommaren och högre på vintern då motorvärmarna kan användas. I samband med detta kommer skyltar att sättas upp som hänvisar till ett antal avgiftsfria besöksparkeringar bland de nyanlagda platserna i den norra delen av sjukhusområdet, vilket ger besökande möjlighet att välja parkeringsplats med eller utan avgift. I dagsläget har 200 nya personalparkeringar anlagts, men området är förberett för att kunna utökas med ytterligare ca 150 platser. I samband med byggandet av det nya patienthotellet ingår i planeringen att utöka besöksparkeringarna, områden som avses kan rymma upp till 150-200 platser. Mot den bakgrunden föreslås landstingsfullmäktige besluta: Motionens att-sats nr 1 avslås. Motionens att-sats nr 2 anses besvarad. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kent Ögren (S): Yrkande och propositionsordning sförslaget bifalls. Yrkande 1 Stefan Tornberg (C): Motionen bifalls. Yrkande 2 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Reservation Stefan Tornberg (C) reserverar sig till förmån för yrkande 2. 9

165 Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund Dnr 1352-11 Med anledning av etablering av Regionalt Cancercentrum Norr har direktionen för Norrlandstingens regionförbund beslutat föreslå att landstingen godkänner förslag till revidering av förbundsordningen. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund godkänns. sförslaget bifalls 166 Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden Dnr 1468-11 Landstingsfullmäktige beslutade den 17-18 november 2010 ( 93/10) att avsnittet i landstingsfullmäktiges regler om arvoden till oppositionsråden ska ses över och behandlas vid ett senare sammanträde. Årsarvodet baseras på ett basarvode som uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar den genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. För 2011 är basarvodet 51 113 kronor per månad. Årsarvodet består av en fast del och en rörlig del, vilken baseras på antalet fullmäktigemandat för respektive parti. Sammanlagt får inte årsarvodet för annan än landstingsråd överstiga 100 procent av basarvodet. Styrelsens förslag till beslut Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet. 10

Ärendets behandling i landstingsfullmäktige den 15-16 juni 2011 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kent Ögren (S): sförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Per-Arne Kerttu (C), Johnny Åström (NS), Bo Hultin (M) och Kent Ögren (S): Ärendet återremitteras med följande motivering: Att nästa översyn av förtroendevaldas arvoden bör ske i god tid inför kommande mandatperiod och beredas av en särskild arvodeskommitté Per-Arne Kerttu (C): sförslaget avslås. Yrkande 3 Ärendet återremitteras. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beredning med anledning av återremiss Yttrande och förslag till beslut Den 24 februari 2011 ( 12-11) behandlande landstingsfullmäktige motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté, väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C). Styrelsen vidhåller sin uppfattning om att de förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera och arbeta fram förslag till ersättning för förtroendevalda, och att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet. 2 Inför nästa mandatperiod ska förslag till de förtroendevaldas ersättningar i god tid beredas i samråd med gruppledarna. Jäv Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C) deltar inte ärendets behandling. 11

167 Vårdval Norrbotten komplettering av regelverk Dnr 2278-09 Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 17-18 juni 2009 den principiella inriktningen för Vårdval Norrbotten. Genom detta beslut lade fullmäktige fast de grundläggande förutsättningarna för Basuppdragets omfattning Listningsförfarandet Ickevalsalternativet passiv listning Godkännandeprocessen samt vissa avtalsvillkor Fast läkarkontakt Ersättningssystemet Uppföljning och utvärdering Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 18-19 november 2009 fastställdes det reviderade ekonomiavsnittet i Landstingsplan 2010-2012 innehållande bland annat ekonomiska ramar för primärvården. Landstingsstyrelsen fick genom fullmäktiges beslut i juni 2009 uppdraget att fastställa det regelverk som skulle ligga till grund för förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem. Den 17 december 2009 godkände styrelsen Vårdval Norrbotten regler, samtidigt som landstingsdirektören fick i uppdrag att ansvara för den löpande annonseringen på kammarkollegiets nationella webbplats. Enligt regelverket ska landstinget besluta om sådana villkorsförändringar (inklusive ersättningsnivåer) som ska träda i kraft den 1 januari följande år. I juni 2010 fastställde landstingsfullmäktige förändringar för 2011, och i juni 2011 fastställdes förändringar för 2012. Återremitterade frågor vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni Vid landstingsfullmäktiges möte i juni 2011 återremitterades två frågor till landstingsstyrelsen för beredning. Den ena avsåg reglerna för listning av nyfödda i länet och den andra avsåg reglerna för de nyinflyttade som inte gör ett aktivt val. Avseende dessa frågor görs följande överväganden. Nuvarande regler för listning av nyfödda och nyinflyttade Nyfödda aviseras i listningssystemet först när individen fått komplett personnummer. Det kan ta 3-8 dagar efter födsel. Därefter gäller att vårdnadshavaren beslutar var minderåriga (barn och ungdomar under 18 år) ska lista sig. Om inte barnet listas aktivt enligt ovan sker listning vid närmaste landstingsdriven vårdcentral. 12

Nyinflyttade som inte gör ett aktivt val listas på vårdcentral enligt landstingets beslut om icke-valsalternativ. Detta innebär idag att passiv listning sker till närmaste landstingsdriven vårdcentral. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: Regelverket kompletteras med ett listningssystem för nyfödda enligt följande: 1 Den aktiva listningen där vårdnadshavaren listar minderåriga kvarstår som tidigare 2 Den passiva listningen sker vid den vårdcentral där modern är listad, oavsett driftsform Regelverket kompletteras med ett listningssystem för nyinflyttade enligt följande: 1 Den passiva listningen för de som flyttar in till länet sker vid närmaste vårdcentral, oavsett driftsform. Detta innebär att landstinget fastställer det geografiska område som knyts till respektive vårdcentral. 2 Samma förslag föreslås gälla för de som flyttar inom länet. 3 Ingen omlistning av passiva sker vid etablering av nya vårdcentraler. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kent Ögren (S): Yrkande och propositionsordning sförslaget bifalls. Stefan Tornberg (C): Yrkande 1 Yrkande 2 Samma princip ska gälla för punkt 3 som för punkt 1 och 2. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 13

168 Avgiftsfri vaccination mot hepatit B till alla barn i Norrbotten Dnr 2051-11 Vad är hepatit B? Hepatit B orsakas av att hepatit B-virus angriper levern. Sjukdomens yttringar kan variera mycket mellan olika individer, från lindrig trötthet, dålig matlust, magont och ibland gulsot till allvarlig infektion med bestående skador eller död. Infektionen läker vanligen utan bestående men. Hos cirka 5 procent av de som insjuknar utvecklas en kronisk leverinflammation vanligen i kombination med fortsatt smittsamhet. Ju tidigare i livet en person insjuknar desto större är risken att utveckla kronisk sjukdom samt skrumplever och levercancer i högre ålder. Globalt är hepatit B vanligt, och i vissa delar av Afrika och Asien är upp till 20 procent av befolkningen smittad. I Sverige är mindre än 1 procent av befolkningen smittad. I västvärlden är det vanligast att man smittas genom sexuella kontakter, infekterade injektionsnålar eller andra föremål som kommer i kontakt med blodbanorna. Globalt sett är den vanligaste smittvägen från mor till barn eller från barn till barn. Det finns ett säkert och effektivt vaccin mot hepatit B. WHO rekommenderar sedan 1991 att vaccinet ska ingå i de nationella vaccinationsprogrammen. Sammantaget har 164 länder, inklusive flertalet länder i Västeuropa (dock ej Storbritannien, Irland, Nederländerna och de skandinaviska länderna), infört hepatit B-vaccination i sina allmänna vaccinationsprogram. Vaccinet är väl beprövat. Sedan det togs fram 1982 har över en billion doser givits globalt. Vaccinet finns upphandlat i Norrbottens läns landsting då det under många år getts till personer som ingår i riskgrupper. Vaccination mot hepatit B idag I Norrbotten erbjuds personer i följande riskgrupper vaccination mot hepatit B: Familjemedlemmar till person med hepatit B Sexpartner till person med hepatit B Injektionsmissbrukare och interner i fängelse Barn till personer från länder där hepatit B är vanligt Barn i förskolegrupp där det vistas barn med hepatit B Vissa riskyrken i vilka risken att exponeras för hepatit B-smitta är hög Vaccinationsprogrammet fungerar utmärkt inom barnhälsovården i Norrbotten. Tack vare detta får 98 procent av alla barn som bor i länet de vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men när barnen vaccineras är 14

det omöjligt att veta vilka av dem som i framtiden kommer att prova på droger, arbeta inom sjukvården eller på andra sätt utsätta sig för en ökad risk att smittas av hepatit B. Endast en del (de som ingår i känd riskgrupp) av dem som skulle behöva vaccineras mot hepatit B kommer därför att erbjudas sådan vaccination. Cirka 10 procent av barnen i länet tillhör idag en riskgrupp som gör att de erbjuds vaccination mot hepatit B. Integrationen ökar ständigt även i Norrbotten, och hepatit B-smittade barn (vanligen adopterade eller invandrade) dyker emellanåt upp i förskolegrupper. För att förhindra smittspridning vaccineras hela barngruppen innan ett sådant barn börjar på förskolan. Detta väcker ofta starka känslor, och det smittade barnet riskerar att bli utpekat som syndabock. Är barnen i förskolegruppen redan vaccinerade behövs ingen åtgärd inför det nya barnets ankomst, och en onödig stigmatisering av det smittade barnet kan undvikas. Eftersom länets medborgare reser utomlands i allt större utsträckning kommer omvärlden med sin högre andel hepatit B-smittade allt närmare. Att vaccinera och därmed ge alla barn tryggheten av ett skydd mot hepatit B är en omsorg som kommer många till godo. Såväl smittskyddsläkare som barnhälsovårdsöverläkare i landet är därför eniga om att ett införande av allmän vaccination mot hepatit B är önskvärt och angeläget. Diskussioner inför en förändring i barnvaccinationsprogrammet pågår inom Socialstyrelsen. Avgiftsfri vaccination mot hepatit B inom barnhälsovården Att införa vaccination mot hepatit B i det nuvarande vaccinationsprogrammet är okomplicerat för hälso- och sjukvården eftersom den 5-valenta spruta som barnen får vid 3, 5 och 12 månaders ålder idag enkelt kan bytas ut mot en 6-valent spruta som inkluderar ett skydd mot hepatit B. Kostnaden för att ersätta den 5-valenta sprutan med en 6-valent är i dagsläget 160 kr/dos. Då det föds cirka 2 500 barn per år i Norrbotten medför denna förändring i vaccinationsschemat en merkostnad på knappt 1,2 miljoner kronor årligen. Vaccination av redovisade riskgrupper kostar i dagsläget ca 500 000 kronor per år. Den ökade totala kostnaden (ca 700 000 kronor per år) bör ställas mot att det kostar cirka en miljon kronor för en levertransplantation vid fulminant leversvikt orsakad av hepatit B, eller mot att det kostar cirka 250 000 kronor för att behandla en patient med kronisk hepatit B. Av Socialstyrelsens kostnadsanalys för hepatit B-vaccination, som publicerades i januari i år, framgår att vaccination mot hepatit B är ekonomiskt lönsamt för landstinget sett över flera år. Idag erbjuder man i flera landsting aktivt föräldrarna att mot en avgift komplettera de sedvanliga vaccinationerna med vaccination mot hepatit B. Detta förhållningssätt medför en risk för ojämlik hälso- och sjukvård, där barn från ekonomiskt svaga familjer får ett sämre vaccinationsskydd. Att erbjuda alla barn i Norrbotten ett skydd mot denna sjukdom är medicinskt motiverat, ekonomiskt sunt och ger länets yngsta medborgare och deras föräldrar en ökad trygghet. Det överensstämmer också med grundprinciperna i FN:s barnkonvention om alla barns lika värde och att sätta barnets bästa i främsta rummet. Mot bakgrunden ovan anser smittskyddsläkaren och företrädare för barnhälsovården och infektionssjukvården i länet att landstinget ska erbjuda vaccination mot hepatit B utan kostnad till alla barn som rutinmässigt vaccineras i barnvaccinationsprogrammet. 15

Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att inkludera vaccin mot hepatit B i barnvaccinationsprogrammet enligt redovisat förslag. För närvarande finns ingen rekommendation från Socialstyrelsen att barnvaccinationsprogrammet ska omfatta vaccin mot hepatit B. Trots detta anser landstingsstyrelsen att det är rimligt att vaccination mot hepatit B införs i barnvaccinationsprogrammet av jämlikhets- och rättviseskäl. Mot denna bakgrund förslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Vaccination mot hepatit B införs i barnvaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2012 och omfattar de barn som från denna tidpunkt träder in i vaccinationsprogrammet. Vaccinationen införs under förutsättning att vaccin kan upphandlas och anskaffas i tillräcklig omfattning. 2 De ekonomiska effekterna av åtagandet ska beaktas i samband med revidering av landstingsplanen för år 2012 2014. 169 Ansökan från Kristdemokraterna i Norrbotten om tillfälligt partistöd Dnr 1494-11 Kristdemokraterna i Norrbotten tappade sin representation i fullmäktige vid valet 2010 och ansöker om tillfälligt partistöd för år 2011 med 200 tkr för omställning av verksamheten. Enligt kommunallagen får fullmäktige ge partistöd högst ett år till partier vars representation i fullmäktige upphört. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: Kristdemokraterna i Norrbotten beviljas tillfälligt partistöd för år 2011 med 200 tkr för omställning av verksamheten. Medlen anvisas ur landstingsfullmäktiges ram för 2011. 16

170 Ändring i landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsplan 2011 Dnr 2052-11 Följande ändringar föreslås i den tidigare fastställda planen: Fullmäktiges utbildning den 16 november utgår. Fullmäktiges sammanträde den 17 november utökas med en dag: den 16 november. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen förslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: Ändringarna fastställs. 171 Annonser om landstingsfullmäktiges sammanträden 2012 Dnr 2053-11 Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att fullmäktige för varje år ska bestämma i vilken eller vilka ortstidningar uppgifter om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden ska införas. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Annonser om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden under år 2012 ska införas i tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens- Kuriren, Piteå-Tidningen, Haparandabladet och Norra Västerbotten. 17

172 Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar 2012 Dnr 2054-11 Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att: Fullmäktige bestämmer dagarna för sammanträdena för varje år. Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för visst sammanträde. Sammanträde ska också hållas om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs (KL 5 kap 7). Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa följande sammanträdes- och utbildningsdagar för år 2012: Sammanträde Torsdag 23 februari Torsdag 12 april Onsdag-torsdag 13-14 juni Torsdag 18 oktober Onsdag-torsdag 21-22 november Utbildning Onsdag 22 februari Onsdag 11 april Onsdag den 17 oktober 18

173 Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar 2012 Dnr 2056-11 Av reglementet för landstingsstyrelsen framgår att: Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs (KL 6 kap 18). Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året. Förslag till beslut 1 Följande sammanträdes- och utbildningsdagar fastställs för år 2012: Sammanträde Torsdag 2 februari Onsdag 7 mars Torsdag 3 maj Tisdag 31 maj Torsdag 27 september Torsdag 1 november Onsdag 12 december Tisdag 6 mars Onsdag 31 oktober Utbildning 2 Sammanträdena hålls i Landstingshusets styrelserum i Luleå med början kl 10.00. Ordföranden får bestämma annan plats för visst sammanträde. 19

174 Miljömedicinsk kompetens i regionen Dnr 2055-11 Direktionen för Norrlandstingens regionförbund beslutade den 15 september 2009 att uppdra till förbundsdirektören att ta fram ett underlag till förbundsdirektionen kring miljömedicinsk kompetens i norra sjukvårdsregionen. För genomförande av uppdraget utsågs en arbetsgrupp som skulle klargöra och ta fram underlag kring den miljömedicinska verksamheten i norra sjukvårdsregionen avseende: Mål Avgränsning av uppdraget Organisation med alternativa lösningar Gränsdragning mot andra myndigheter och organisationer Samordning med näraliggande kompetensområden som yrkesmedicin, epidemiologi Ekonomi och finansiering Förslag från gruppen och kompletterande information lämnades vid förbundsdirektionen 1 2 mars 2010. Förslag till utformning av verksamheten redovisas i bilaga. Mot bakgrund av redovisningen beslutade förbundsdirektionen att förankring av framtaget underlag skulle ske i respektive landsting för senare beslut i förbundsdirektionen. Frågan om miljömedicinsk regionverksamhet har därefter förankrats i respektive landsting varvid samtliga uttalat sig för att genomföra alternativ C i bilagan. Därutöver har Jämtlands läns landsting föreslagit att en utredning genomförs även av den yrkesmedicinska verksamheten i syfte att identifiera samordningsmöjligheter med den miljömedicinska verksamheten. Denna utredning är påbörjad. Vid sammanträde den 1 2 december 2010 beslutade förbundsdirektionen ( 51 2010) att rekommendera landstingen att etablera en verksamhet inom miljömedicin enligt alternativ C i bilagda utredning. Det innebär att Norrbottens läns landsting åtar sig ett finansieringsansvar om 673 000 kronor per år från och med år 2012. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Rekommendationen antas. 2 Finansieringen inarbetas det reviderade ekonomiavsnittet i landstingsplanen för år 2012 2014 som fastställs av landstingsfullmäktige i november 2011. 20

175 Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013 Dnr 2057-11 Landstingsfullmäktige beslutade den 23 september 2008 ( 198-11) att underteckna den europeiska jämställdhetsdeklarationen. 2009-2010 intensifierades jämställdhetsarbetet genom Sveriges Kommuner och Landstings satsning på Hållbar jämställdhet (HÅJ). Inom projektet NLLJämt har landstinget under 2010 arbetat med utbildning av landstingsstyrelsen, divisionsledningar och landstingsdirektörens stab. Centrala styrdokument har jämställdhetsintegrerats och jämställda och evidensbaserade standardiserade aktivitetsplaner har utvecklats inom ett antal diagnosområden/processer i vården. För att nå jämställd vård och medborgarservice arbetar landstinget utifrån metoden/strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i ordinarie besluts- och uppföljningsprocess, planering samt genomförande av verksamhet. Undertecknandet av jämställdhetsdeklarationen innefattar också att fastställa en handlingsplan som beskriver hur landstinget ska bedriva det fortsatta arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheterna kommande år. I förslaget till handlingsplan beskrivs de nationella jämställdhetsmålen samt landstingets jämställdhetsmål. Handlingsplanen beskriver också hur landstinget ska arbeta med jämställdhetsintegrering inom områdena: Kompetensförsörjning och utbildning Styrning och ledning Metoder, arbetssätt och organisation Uppföljning Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013 antas. 21

176 Strategi för landstingets energieffektivisering Dnr 425-10 Regeringen beslutade under 2009 att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet genom statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i de egna verksamheterna. Landstinget har under 2010 sökt och beviljats stöd för fortsatt arbete med energieffektivisering. Stödet, som är ett administrativt stöd, avser åren 2011-2014. En förutsättning för stödet är att en tydlig energistrategi, enligt Energimyndighetens riktlinjer, med mål fram till 2014 och 2020 tas fram och fastställs. Strategin ska bidra till att uppfylla internationella, nationella och regionala klimat- och energieffektiviseringsmål samt de visioner som fullmäktige fastställt i landstingets miljöpolicy. Internationella mål Europeiska rådet fastställde under 2009 ett energi- och klimatpaket för medlemsländerna. I det ingår att medlemsländerna gemensamt åtar sig att sänka sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska man effektivisera energianvändningen med 20 procent och öka andelen förnybar energi med 20 procent. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska offentlig verksamhet föregå som goda exempel vad gäller energieffektivisering. Nationella mål Den nationella klimat- och energipolitiska inriktningen enligt 2009 års riksdagsbeslut är att utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Regionala mål och visioner Landstinget har deltagit i framtagandet av den regionala Klimat- och energistrategin för Norrbottens län. Det regionala målet är bl.a. att den specifika energianvändningen ska minska med 25 % från 2005 till 2020. Visioner i landstingets miljöpolicy: Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktig hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats Norrbottens läns landsting är ledande i Europa på att ersätta fysiska transporter med andra alternativ. 22

Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen anser att den föreslagna energieffektiviseringsstrategin stämmer väl överens med europeiska-, nationella- och regionala klimat- och energieffektiviseringsmål samt landstingets miljöpolicy. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Energieffektivisteringsstrategin för Norrbottens läns landsting antas. 177 Yttrande över Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) Dnr 1540-11 Missbruksutredningen har regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av den svenska missbruks- och beroendevården. Utredningens förslag syftar till att stärka individens ställning och förbättra tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser för personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel, samt för personer som har en riskabel konsumtion. Målet är att skapa en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård som utgår från den enskildes behov. I uppdraget ingår att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras samt överväga behovet av förändringar av ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen. Fyra lagstiftningar prövas: hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Utredningen ska även se över hur ansvaret för tillnyktringsverksamhet enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) bör organiseras. Landstingsstyrelsen yttrade sig den 4 mars 2010 över utredningens diskussionspromemoria Bättre vård och stöd för individen om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. I slutbetänkandet föreslås en genomgripande reform av den svenska missbruks- och beroendevården med totalt 70 förslag inom följande åtta reformområden: Tidig upptäckt och kort intervention. Genom att tidigt identifiera och intervenera mot riskbruk kan utvecklingen av missbruk och beroende förhindras. 23

Tydligare och förändrat ansvar. En ny lag om missbruks- och beroendevård som tydliggör landstingens och kommunernas ansvar föreslås. Landstinget ges ett samlat ansvar för behandling och kommunerna ett samlat ansvar för stöd. Stärkt ställning för individen. Personer med missbruksproblem har i praktiken en svagare ställning än flertalet andra patient- och klientgrupper. Utredningen föreslår att det införs en lagfäst vårdgaranti som innebär en skyldighet för landstinget att inleda behandling inom senast 30 dagar och för kommunen att upprätta individuell plan inom senast 30 dagar. Bättre kvalitet, kunskap och kompetens Genom utvecklade system för kvalitetssäkring, forskning och kunskapsspridning samt kompetensutveckling läggs grunden för en mer kunskapsbaserad vård. Vård utan samtycke Genom att förbättra behandlingsinnehållet, vårdens form och kopplingen till efterföljande frivillig vård skapas förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker tvångsvård. Vårdens innehåll samt boende och sysselsättning Genom att anpassa innehållet i vården för olika målgrupper (ålder, genus, etnicitet, funktionsnedsättning m fl) och inom olika insatsområden samt utveckling av kunskapsbaserat stöd till boende och sysselsättning kan en mer effektiv vård skapas för fler. Polisens och kriminalvårdens roll Genom att utveckla polisens och kriminalvårdens insatser för personer med missbruk eller beroende förbättras samverkan kring personer som är föremål för insatser från landstinget, kommunen, polisen och kriminalvården. Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen Genom att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende samt förbättra tillgängligheten till insatser inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen förbättras möjligheterna till anställning och rehabilitering. Förslag till beslut Följande yttrande avges: Landstinget konstaterar att Missbruksutredningen på ett gediget och mycket förtjänstfullt sätt beskriver missbrukets omfattning och skadeverkningar i landet idag. Landstinget delar i stor utsträckning utredarens analys med konstaterande att det fordras kraftfulla samlade utvecklingsinsatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna för att möta det ökande missbruket av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel med konsekvenser i form av medicinska och sociala skadeverkningar. Landstinget ställer sig däremot tveksamt till flera av utredningens centrala förslag. 24

Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting Landstinget har den bestämda uppfattningen att ett samlat behandlingsansvar för missbruks- och beroendevården hos landstinget inte löser de identifierade problemen med bristande tillgänglighet, kompetens och kontinuitet för målgruppen. Erfarenheten säger snarare att nya gränser istället tenderar att uppstå. Var går exempelvis gränsen mellan psykosocialt stöd, som föreslås vara en kommunal angelägenhet, och psykosocial behandling som landstinget föreslås ansvara för? Att enbart landstinget ska ha ansvaret för psykosociala behandlingsinsatser kan få en rad negativa konsekvenser. Detta gäller inte minst individens rätt till insatser. Om de psykosociala behandlingsinsatserna överflyttas till landstinget blir dessa inte längre en rättighet för individen när det inte längre regleras i Socialtjänstlagen. I hälso- och sjukvården får personer med missbruks- och beroendeproblematik dessutom konkurrera om behandlingsutrymme med andra patientgrupper med akuta svåra tillstånd. Historiskt har sjukdomstillstånd med sänkt autonomi alltid haft svårt att hävda sig inom hälso- och sjukvården, vilket inte blivit bättre av en ökad subspecialisering. Denna utsatta patientgrupp har däremot alltid varit en av kommunens centrala kundkretsar. Landstinget befarar att förslaget kan leda till försämrad tillgänglighet för insatser till de mest utsatta, ett smalare samlat utbud av insatser med koncentration på beroendproblem och att färre personer får vård och behandling eftersom fokus på de sociala insatserna minskar. Landstinget instämmer i utredarens analys att med den föreslagna huvudmannaskapsförändringen för behandling riskerar vissa grupper att missgynnas. Detta gäller särskilt barn och ungdomar, gravida kvinnor samt personer med allvarligare social problematik och missbruk eller beroende. Om landstinget ansvarar för behandling och kommunen för stöd ställs särskilda krav på samverkan mellan huvudmännen kring dessa målgrupper. Utredarens förhoppning och ambition att tydliggöra ansvarsförhållandena mellan huvudmännen får därmed sannolikt inte önskad effekt. Landstinget hävdar att det vore mycket olyckligt att nu bromsa upp det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Kunskap till Praktik). Omfattande fortbildningsinsatser för personal inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomförts i länet och samverkansavtal mellan huvudmännen har upprättats inom ramen för Kunskap till Praktik. Om utredarens förslag om överflyttning av hela behandlingsansvaret till landstinget vinner gehör inträder ett omfattande rekryterings- och fortbildningsbehov inom hälso- och sjukvården vilket får till följd att viktig tid går förlorad. Det finns en uppenbar risk att den kraft och energi som borde läggas på att utveckla missbruks- och beroendevården istället ägnas åt organisatoriska frågor som följer av ändrade huvudmannagränser. Detta vore mycket olyckligt för en redan utsatt grupp. Ansvaret för upprättande av individuell plan, vårdgaranti och bra bemötande I både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns likalydande bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 25

Landstinget finner det märkligt att utredaren föreslår en särbestämmelse för personer med missbruks- och beroendeproblematik på så sätt att kommunen ska ha det övergripande ansvaret för att upprätta individuell plan för denna patientgrupp. Det torde finnas en fara för att den enskildes behov inte tillgodoses på ett bra sätt om den ena huvudmannen uttrycker vad den andra huvudmannen förväntas bistå med. Nya konfliktytor riskerar att uppstå. Landstinget instämmer i vikten av att personer med missbruks- och beroendeproblematik får tillgång till adekvata insatser inom rimlig tid. För att stärka den enskildes ställning inom hälso- och sjukvården är det rimligt att även denna grupp omfattas av vårdgaranti. Det finns däremot ingen anledning att särskilja denna patientgrupp från andra patientgrupper med angelägna vårdbehov och därmed den vårdgaranti som gäller generellt i Hälso- och sjukvårdslagen. När det gäller bra bemötande menar landstinget att detta gäller för samtliga patientgrupper. Ledordet bör istället vara normalisering, d v s att handläggningen av patienter med missbruk- och beroendeproblematik ska likställas med övriga högprioriterade grupper inom hälso- och sjukvården vad gäller bemötande, vårdgaranti och individuell vårdplan. Landstinget avvisar med hänvisning till ovanstående utredarens förslag om särbestämmelser för denna patientgrupp när det gäller individuell plan, vårdgaranti och bra bemötande. Tidig upptäckt och intervention Landstinget instämmer i utredarens bedömning att tidig upptäckt och intervention vid riskbruk, missbruk eller beroende är en effektiv insats. Primärvården inklusive mödra- och barnhälsovården är viktiga verksamheter för tidig identifikation och intervention. I länet har de senaste åren omfattande fortbildningsinsatser genomförts inom primärvården med syfte att sprida brief intervention (kort rådgivning). Erfarenheterna av detta evidensbaserade arbetssätt är mycket goda. Utifrån att alkohol kan orsaka eller förvärra problem eller försvåra läkningsprocesser finns en potential även för andra delar av hälso- och sjukvården att i större utsträckning uppmärksamma alkoholvanor. Barn och unga Landstinget instämmer i iakttagelsen att det finns en betydande samsjuklighet hos ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, depression och ångestsyndrom och samtidigt missbruk. Gruppen behöver uppmärksammas mer och få bättre hjälp än idag. Ungdomar och deras familjer ska ha sin huvudtillhörighet i kommunernas olika utrednings-, behandlings- och stödåtgärder. Samsjukligheten bör omhändertas genom ett intensivt samarbete mellan socialtjänst, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri. I länet finns överenskommelsen med kommunerna (Norrbus) och HÖK (handläggningsöverenskommelse) mellan primärvård och BUP som utgör mycket god grund för samverkansfrågor och för att ytterligare utveckla samverkan mellan huvudmännen och mellan landstingets olika verksamheter. Det är inte rimligt att utöka barn- och ungdomspsykiatrins ansvarsområde till att omfatta unga vuxna upp till 25 år utan att tillföra motsvarande ekonomiska resurser. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns redan idag en del kom- 26

petensutvecklingsbehov i att tidigt upptäcka och behandla ungdomar med begynnande missbruksproblem. Utredaren föreslår att socialtjänsten ansvarar för den individuella vårdplaneringen för barn och unga medan behandlingsinsatserna ska finnas hos landstinget. Vid sammansatta problem missbruk, kriminalitet m m hos ungdomar ligger det yttersta ansvaret hos kommunen. I vissa lägen måste tvångsinsatser enligt LVU- lagstiftningen användas. Med denna konstruktion finns en uppenbar risk för att nya gränsdragningsproblem uppstår. Ansvaret för tillnyktringsverksamhet och omhändertagna enligt LOB Ett fåtal berusningar (intoxikationer) leder till behov av abstinensbehandling, vilket är ett ansvar för hälso- och sjukvården. Likaledes en mindre mängd av alla intoxikationer leder till behov av tillnyktring under medicinsk observation, på grund av bakomvarande sjukdom eller andra risktillstånd. Även denna tillsyn är naturligtvis landstingets ansvar. Att utifrån detta hävda att all tillnyktring ska sjukförklaras ter sig märkligt. Den naturliga slutsatsen borde istället vara att genom tydliga samarbetsavtal polis kommun landsting, utifrån lokala förutsättningar, säkra den lilla gruppens behov av tillnyktring under medicinsk kontroll. Landstinget hävdar, i motsats till utredaren, att landstinget ekonomiskt ska kompenseras för denna uppgift finansieringsprincipen ska gälla. När det gäller personer som omhändertas enligt LOB menar landstinget, också i motsats till utredaren, att detta i huvudsak är ett ordningsproblem som därmed polisen även fortsättningsvis bör ha huvudansvaret för. För aggressiva och våldsamma personer som inte utan risk för andra patienter och personal kan hanteras i vanlig vårdmiljö måste alternativet förvaring i polisarrest finnas kvar. Enligt utredningens uppskattning skulle det röra sig om närmare var tredje person som omhändertagits enligt LOB. Landstinget vill dock understryka vikten av att säkerställa ett tryggt och säkert medicinskt omhändertagande för den enskilde. Det är därför rimligt att samarbetsavtal tecknas mellan polismyndigheten och hälso- och sjukvården där dessa frågor regleras utifrån lokala förutsättningar. Förslag om ny tvångsvårdslagstiftning Landstinget instämmer i utredarens bedömning att vård utan samtycke vid missbruk eller beroende endast ska ges i undantagsfall och under förutsättning att insatsen ingår som en länk i en sammanhängande vårdkedja. Dagens LVM- vård uppvisar stora brister men bristerna torde inte med automatik avhjälpas med en ny huvudman. Innehållet i vården måste bli bättre med systematiska uppföljningar och utvärderingar av insatserna. Översyn av LPT pågår genom Psykiatrilagsutredningen. Det vore olyckligt att förekomma denna översyn. Om LPT skulle utvidgas till att även omfatta tvångsvård vid allvarligare fall av beroende och akut missbruk skulle detta kunna medföra en orimligt hög belastning för psykiatrin samtidigt som socialtjänstens breda kunskaper om individen i sitt sociala sammanhang kommer i skymundan. Om synen på missbruk begränsas till rent medicinska faktorer ökar psykiatriseringen av sammansatta behov och sociala orsaksfaktorer med långsiktig helhetssyn på individen riskerar att minska. Det skulle också kunna få till följd att social- 27