Nelson Mandelas Politiska Arv

Nelson Mandelas Politiska Arv Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Grupparbete i Internationell politik Handledare: Per Jansson Ht 2013 Av Martin Nyman, Erik Anveden, Jonatan Moroz, Charbel Malki och Alexander Wisenfeld 1

Inledning 1... 3 Disposition 1.1... 4 Bakgrund 1.2... 4 Syfte 1.3... 4 Frågeställning 1.4... 4 Metod 1.5... 4 Tillvägagångssätt 1.6... 4 Avgränsning 1.7... 4 Strategi 1.8... 5 Vem var Nelson Mandela? - En kort biografi 2... 5 En insperation till förändring av teori 2.1... 5 Nelson Mandela betydelse som aktör 2.2... 6 Mandela som en symbol och den långa vägen till frihet 2.3... 7 Resultat och sammanfattning 3... 7 Analys 4... 8 Slutsats 5... 10 Källkritik (och självkritik) 6... 11 Referenslista 7... 12 Litteratur 7.1... 12 Hemsidor och länkar 7.2... 12 2

Inledning 1 Liberalismen är en politisk teori och en term som har många betydelser och dateras långt bakåt i tiden, den har lagt grunden för individens (mänskliga) rättigheter och är ofta relaterat till filosofin av de moderna väststaternas liberalism idag, inom den internationella politiken har man via en mer arbetad liberalism anpassat dess teori på samtida internationella relationer, med dess grundläggande tankar har man dock alltid haft individen i åtanke och dess intresse för rättigheter, frihet, progressiva tankegångar ligger kvar. En viktig aktör och kämpe för det liberala var Nelson Mandela, som under sina år har åstadkommit otroligt mycket i relation till både det liberala och kanske också det konstruktivistiska. Det finns inte många som tvivlar över det faktum att Nelson Mandela har haft stor betydelse för såväl internationell som sydafrikansk politik. Precis som med alla betydelsefulla och uppmärksammade personer möttes han dock inte helt sällan av kritik. Disposition 1.1 Strukturmässigt följer en bakgrundsbeskrivning till vårat intresse sedan syfte och frågeställning, därefter följer Metodavsnittet, här redogör vi för vårt metodologiska tillvägagångssätt. Därefter följer den empiriska redovisningen, Avslutningsvis följer avsnittet Analys där vi redogör för våra slutsatser samt egna reflektioner och slutligen slutsats Bakgrund 1.2 Vi vill få en större inblick i vilken påverkan som Nelson Mandela har haft på internationell och Sydafrikansk politik. Nelson Mandela är en person som berör och engagerar väldigt många människor. Hans död var en väldigt aktuell händelse och samtalet har förts världen över i både medier och andra politiska rum. Vi vill med denna bakgrund gräva oss djupare in i personen Nelson Mandela, om honom som aktör och symbol för mänskliga fri - och rättigheter. 3

Syfte 1.2 Vårt syfte är att få en mer ingripande syn på Nelson Mandelas liv inom ramen för hans påverkan på internationell politik samt också inom internationella relationer diskutera kring Nelson Mandelas politiska gärningar ur någon av de teoribildningar som presenteras i Devetak kapitel 1-8. Frågeställning 1.3 Frågeställningen följer: Vad är och vad kommer att bli arvet efter Nelson Mandela? Metod 1.4 I detta arbete använder vi oss framförallt av den kurslitteratur (An Introduction to International Relations, 2012) som vi har i samband med kursen internationell politik (733G20). Vi kommer även att använda oss av annan litteratur som t ex Nelson Mandelas bok Den långa vägen till frihet (Andra upplagan 1995 Rabén Prisma). Utöver detta använder vi oss även av flertalet internet sidor. Tillvägagångssätt 1.5 För att få en djupare förståelse för hur Mandela som aktör har påverkat internationell politik har vi valt att ta upp en del av hans livsverk samt använt oss av den teori vi har lärt oss under kursens gång och slutligen gjort en kortfattad analys om huruvida hans död kan komma att påverka den framtida politiken i framförallt Sydafrika. Avgränsning 1.6 Vi är medvetna om att Nelson Mandela som politisk aktör och symbol har bidragit med mycket till både den nationella och internationella politiken I Sydafrika samt världen, men har av uppgiftens begränsningar inom tid och längd valt att förhålla oss kortfattat till hans strävan efter rättvisa. Strategi 2.3 Valet vi gjort är att hålla oss till en kvalitativ forskningsstrategi, detta innebär att insamlandet av material görs av få enheter och vår metodologiska strategi baseras på kvalitativ analys av 4

text. Vi tar helt enkelt fram det väsentliga innehållet av en text genom noggrann läsning och tolkning av dess text, helhet samt kontext i vilken den ingår, detta åstadkommer vi genom att försöka ställa vår frågeställning till texten, detta för att komma fram till om vår frågeställning kan besvaras. Detta är en utmärkt metod eftersom att det är viktigt att hitta dolda budskap när man pratar om Mandela som symbol Vem var Nelson Mandela? En kort biografi 2 En inspiration till förändring av teori 2.1 Nelson Mandela var en del av den anti- apartheid rörelse som leddes av partiet ANC (African National Congress) och hade också en större roll inom partiet. Försöket att stoppa apartheid med fredliga metoder (inspirerade av bland annat Mahatma Gandhi och Martin Luther King) tycktes dock inte leda någonstans och efter Sharpevillemassakern där en stor andel medlemmar inom PAC (Panafrikanska kongressen) demonstrerade mot apartheid regimens nya passlagar och blev beskjutna av polis 1. Började ANC och PAC utföra attentat och väpnat motstånd mot regimen. Under den här tiden möttes både ANC och Nelson Mandela av stark kritik. Margaret Thatcher stämplade bland annat Nelson Mandela och ANC för terrorister tillsammans med flera andra internationella ledare och den Sydafrikanska regeringen. Nelson Mandela och ANC såg dock ingen annan utväg än att bemöta regimen med väpnad konflikt 2. Trots känslan av hopplöshet till det faktum att apartheid inte skulle komma att avskaffas på fredlig väg levde fredstanken och drömmen om ett enat Sydafrika vidare hos Mandela 3. 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/sharpevillemassakern 2 http://www.anc.org.za/show.php?id=206 3 http://sv.wikipedia.org/wiki/african_national_congress 5

Nelson Mandelas betydelse som aktör 2.2 Nelson Mandela har inte enbart satt en stark prägel på Sydafrikansk politik, utan har även på ett internationellt plan spelat en mycket viktig roll. Nelson Mandela och ANC:s idé om att ena det sydafrikanska folket och avskaffa apartheid med hjälp av ickevåld tycktes inte leda någonstans. Mandela tillsammans med övriga ANC medlemmar beslöt sig därför 1962 att skapa en väpnad front inom ANC (Nationens spjut) vars primära syfte var att svara på det våld som regimen utförde mot folket. Syftet var alltså enligt Mandela aldrig att skada civila utan huvudmålet var alltid militära och statliga anordningar och enbart ett svar på det våld som regimen redan utförde mot befolkningen 4. Nelson Mandela och ANC stämplades av den sydafrikanska regeringen som terrorister och Nelson Mandela levde på flykt undan myndigheterna. Den 5 augusti samma år som den väpnade grenen bildades och efter flera månaders flykt undan myndigheterna, greps Nelson Mandela och åtalades för att ha lämnat landet utan att ha tillstånd till det och för att ha fört arbetare i strejk, han blev dömd till livstidsfängelse. Följande år greps flertalet av ANC:s högre uppsatta medlemmar och åtalades tillsammans med Nelson Mandela för sabotage och diverse andra brott. Mandela som innan gripandet av ANC medlemmar hade befunnit sig, avtjänande livstidsstraff i Johannesburg Fort förflyttades nu till Robben Island där han fick tillbringa den större tiden av sina år i fängelse. Tiden i fängelset förhindrade dock inte Mandela att fortsätta hålla sig engagerad i politiken. Han höll ständigt kontakt med ANC och under den tiden av sitt fängelsestraff som han avtjänade på Pollsmoor Prison började han även att inleda vissa förhandlingar med regeringen framförallt via den dåvarande justitieministern Kobie Coetsee 5. Vilken senare spelade en viss roll för Mandelas frigivning. 1989 valdes Fredrik Willem de Klerk till Sydafrikas president. Han jobbade intensivt med att försöka få ett slut på konflikterna och den 2 februari 1990 höll han ett tal i det sydafrikanska parlamentet om en frigivning av samtliga ANC medlemmar, däribland Nelson Mandela, utöver det såg han även till att ANC tillsammans med flertalet andra partier tilläts. Kort därefter (den 11 februari samma år) frigavs Nelson Mandela efter 27 år i fängelse. 4 Nelson Mandela: Den långa vägen till frihet (1995) s. 496-498 5 Nelson Mandela: Den långa vägen till frihet (1995): ex s. 508-509 6

Mandela som en symbol och den långa vägen till frihet 2.3 Nelson Mandela har internationellt sett förmodligen betytt mest som en symbol för frihet och människors lika värde genom sitt brinnande engagemang för mänskliga rättigheter. Idén att ena ett tidigare splittrat Sydafrika under apartheidregimen var genomgående i Mandelas politik. När Mandela släpptes fri efter fängelsetiden kom han inte ut som en bitter man, utan som en man som var redo att vara med och ena ett delat Sydafrika 6. Den 10 maj 1994 tillträdde Nelson Mandela som president i Sydafrika. Han blev den första mörkhyade presidenten i Sydafrika. Som en del av försöket att ena folket såg han till att den tidigare presidenten Fredrik Willem de Klerk (som var president under hans frigivning) blev vice president. Året efter hans tillträde som president hölls världsmästerskapen i rugby i Sydafrika, Här hade Nelson Mandela återigen en stor möjlighet att visa den vita halvan av befolkningen att han menade allvar med försoning och inte var ute efter att försätta dem i ett liknande förtryck som apartheid. Det Sydafrikanska laget Springboks hade för den mörkhyade delen av befolkningen tidigare varit en symbol för apartheidregimens förtryck. Mandela lyckades förändra detta genom att öppet visa sitt stöd för laget. Till saken hör att värdlandet, Sydafrika lyckades vinna turneringen vilket förmodligen bidrog till att ett tidigare splittrat Sydafrika påbörjade processen att enas och identifiera sig som ett folk. Nelson Mandela har tveklöst som största avtryck blivit en symbol för frihet, demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter i Sydafrika och världen över 7. Resultat och sammanfattning 3 Nelson Mandela har inte bara haft en viktig roll som aktör utan som nämnt tidigare har han också haft en stor betydelse som symbol. Det är dock viktigt att poängtera att hans betydelse som aktör och symbol hänger ihop på ett väldigt väsentligt plan. Man kan inte separera hans betydelse som aktör från hans betydelse som symbol. Nelson Mandelas 6 http://www.expressen.se/nyheter/nelson- mandela- var- en- symbol- for- godhet- 1/ 7 http://www.theguardian.com/world/2013/dec/05/nelson- mandela- barack- obama- symbol- justice 7

och ANC:s strävan efter ett enat Sydafrika och om ett land bortom apartheid är en av de största aktionerna inom morden historia men har också ett högt liberalt symboliskt värde. Nelson Mandela trodde inte ytterst på våld som lösningen på de orättvisor som präglade Sydafrika under apartheidtiden. Tvärtom trodde han ytterst på en fredlig lösning. Han ansåg det nödvändigt att svara regimen med våld eftersom försöken till fredliga lösningar inte gav några resultat. Under tiden i fängelset fick han flera olika erbjudanden om att släppas fri men alla dessa hade en eller annan hake eller var ohederliga enligt Mandela. Mandela har som symbol betytt enormt mycket inte minst efter sin frigivning där han lämnade fängelset efter 27 år som en man redo till försoning. En stor del av det arv som Mandela tycks lämna efter sig handlar om att inte söka konflikt i de frågor där man förlorar mer på det än att komma till en konsensus. En analys skulle tänkas vara att om konflikterna och stridigheterna hade fortsatt hade kanske den Sydafrikanska befolkningen fortfarande levt under apartheids förtryck. Nelson Mandela kan även ses som en symbol för frihet, primärt kanske för det sydafrikanska folket men även på ett internationellt plan. I ett land där människor lever under förtryck och får sina friheter kränkta är det lät att man blir fängslad av bitterheten och aldrig blir helt fri. Mandela lät aldrig bitterheten få övertaget utan valde försoningens väg vilket tillät honom tillsammans med resten av det sydafrikanska folket att bli verkligt fria även i sinnet, den betydelse som detta har på individ nivå är förmodligen värt långt mycket mer än politiska reformer. Analys 4 Som symbol hade Nelson Mandela en essentiell del inom politisk liberalism relaterad till internationella relationer, de mest tydliga framkommer i att hans åsikter som kan kopplas till liberalistiska fundament, exempelvis nämner han i en ANC artikel om internationella affärer att Problematiken med mänskliga rättigheter är den centrala delen av internationella relationer och sträcker sig längre än politik, de omfamnar det ekonomiska, sociala samt det kulturella 8 Detta med flera andra punkter som till exempel handlar om att gynna demokrati i världen, vikten av att följa de internationella lagar som instiftats av FN stadgan för att förbättra relationer stater emellan, ekonomiska 8 http://www.anc.org.za/show.php?id=4113 25/12/13 8

givetvis är detta också hela ANC:s internationella agenda och ligger till grund för den politiska ideologin (Liberalism) de följer. Men alla dessa kan trots det kopplas till grundläggande internationella relationer inom ramen för liberalempiriska synsätt. Mandela stod för dessa liberala tankar oavsett sin egen situation, han lyfte fram att alla hade precis samma rätt i samhället. Ett exempel från ett känt tal där detta kan summeras och tolkas på så sätt är, och citatet följer: "I have cherished the ideal of a democratic and free society in which all persons will live together in harmony and with equal opportunities. It is an ideal for which I hope to live for and to see realised. But, My Lord, if it needs be, it is an ideal for which I am prepared to die." 9. Detta citat, från ett tal han höll 64 bevisar också att hans ideologi låg honom nära, och att lämna den var uteslutet. Detta har oundvikligen betytt mycket för omvärlden där det finns flertalet hyllningar och exempel på stora ledare som hyllat honom som en symbol för liberalistiska fundament 10, om vi nu vedertar dessa aspekter och förhåller oss till den empiri vi har att han faktiskt är en så pass viktig del, och ser på vad som skett under begravningen av Mandela. Som i med sin betydelse för rättvisa och liberala fundament inom internationell politik faktiskt använts för att vända de närvarande staterna (Ledarna som representanter) till en mer vänskaplig politik, där Obama exempelvis väljer att hälsa vänligt på Kubas ledare och därav också en gammal kalla kriget (Givetvis refererar vi till kubakrisen) fiende 11. Detta och flera indikationer har genom en vedertagen realpolitisk och konstruktivistiskt synsätt hänvisat till att USA och Kuba som exempel kanske inlett en mer vänlig politik gentemot varandra 12 även om flertalet implikationer pekar på hur djupt problematiken kan sträcka sig här finns kanske en indikation på att staterna i fråga, och i som tidigare nämnt realpolitiska och 9 http://www.anc.org.za/show.php?id=4113 25/12/13 10 http://www.svt.se/nyheter/varlden/obama- han- far- mig- att- vilja- bli- en- battre- man 18/12/13 http://www.ndtv.com/video/player/the- buck- stops- here/nelson- mandela- symbol- of- freedom/300459 18/12/13 11 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/se- det- historiska- handslaget_8810372.svd 18/12/13 12 http://www.swedenabroad.com/sv- SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om- Kuba/USA- - - Kuba/ 19/12/13 9

konstruktivistiska syften där båda parter försökt att vara öppna gentemot varandra, och på så sätt i en form av Alter- casting 13 lett varandra närmare konsensus. Slutsats 5 Nelson Mandela har efter sig lämnat ett arv som inte bara rör sig kring hans politiska gärningar han har framförallt utmärkt sig som politisk aktör genom att sitt engagemang bli än mer en symbol än en aktör inom internationell politik. Under sitt liv med ett brinnande engagemang fick han naturligtvis mötas av starkt motstånd där kritiska röster bland annat har kallat honom för terrorist. Vad ordet terrorist innebär kan dock starkt ifrågasättas här. Nelson Mandela var ingen terrorist i den bemärkelsen som man vanligen lägger i ordet men att stämpla någon som terrorist i en konflikt kan vara ett mycket effektivt vapen. Det faktum att Mandela aldrig vek sig när det kom till sin starka tro på försoning i det delade Sydafrika har lämnat starka avtryck efter sig. Ur ett realistiskt synsätt skulle man kunna argumentera för att Nelson Mandela var något av en game- changer. Mandela, mannen som till en början av västerländska demokratier sågs som en terrorist fick i slutändan rätt och lyckades vända den allmänna opinionen. Han var ingen terrorist, han var en frihetskämpe. Idag finns det få människor som skulle försvara åsikten om att han skulle varit en terrorist och förvisso så skriver vinnaren historien men det var inte längesen som USA upphävde Nelson Mandelas terroriststämpel, så sent som 2008 tog USA genom George W Bush bort Mandela och partiet ANC från sin terroristlista, detta efter starka påtryckningar från den dåvarande utrikesministern Condoleezza Rice som uttryckte sig så här; "[Det är] rätt genant att behöva nonchalera min motpart, Sydafrikas utrikesminister, för att inte tala om Nelson Mandela" 14 Nelson Mandelas begravning har också engagerat människor och man skulle kunna diskutera för att begravningen i sig har blivit ett instrument, eller om man så vill, en 13 Devetak, Burke, George An Introduction to International Relations, Cambridge University press (second edition 2012) s. 114 (Alter- casting) 14 http://sv.wikipedia.org/wiki/nelson_mandela 10

politisk arena. Flera av världens absolut starkaste och mäktigaste ledare samlas och visar sin uppskattning för en av världens mest politiskt inflytelserika personer. Frågan är om det hela handlar om sann vördnad inför denna man eller blott en charad. En sak är säker vi kommer alla att få ta del av arvet efter Nelson Mandela. Källkritik (och självkritik) 6 Vi har primärt utgått ifrån de teoribildningar som omnämns i kurslitteraturen (Devetak 2012) men vi har även använt oss av Nelson Mandelas egen bok Den långa vägen till frihet. Detta skulle man kunna kritisera för att vara någorlunda smalt, framförallt i användandet av Mandelas egna skrifter. Detta eftersom vi ger Mandela företräde på flera ställen. Vi har dock valt att använda oss av källan eftersom vi anser att Mandela bäst kan förklara sin egen ståndpunkt vid de tillfällen då denna källhänvisning ges. Vi tycker dock att vi kunde använt boken vid fler tillfällen. Utöver den litteratur som nämnts har vi även använt oss av flertalet artiklar skrivna av ANC eller Nelson Mandela, detta skulle också kunna kritiseras för kunskapsföreträde men dessa artiklar har precis som Den långa vägen till frihet varit högst relevanta vid de tillfällen de hänvisats till. Vi har även använt oss av internetsidor, däribland Wikipedia som inte allt för sällan kritiseras för att inte alltid stämma när det kommer till detaljer, vi argumenterar för att Wikipedia oftare än sällan har en relativt bra kunskapsbas med både korrekt och relevant fakta men har dock valt att använda oss av fakta från dessa internetsidor när det har gått att dubbelkolla. Flera av de Wikipedia artiklar som har använts när det kommer till fakta om ANC har dessutom dubbelkollats på ANC:s officiella hemsida som vi anser varit en tillförlitlig källa i de fall den används. Vi hade gärna velat gå in djupare på flertalet detaljer om Mandelas liv och hans gärningar och vi hade även velat fördjupa oss mer i frågan Mandelas och ANC:s terroriststämpel och koppla till kapitel 29 i kurslitteraturen (Devetak 2012) om global terrorism, dessvärre hade vi inte möjlighet att fördjupa oss ytterligare i dessa frågor inom ramen för arbetets avgränsningar. Vi har aldrig haft brist på material utan har istället varit tvungna att skära ner arbetet vilket vi ser som något positivt det har breddat oss och gett oss precis det vi villa ha, en djupare förståelse för Nelson Mandelas betydelse inom internationell politik. 11

Referenslista 7 Litteratur 7.1 Nelson Mandela Den långa vägen till frihet, Rabén Prisma (andra utgåvan 1995) Devetak, Burke, George An Introduction to International Relations, Cambridge University press (second edition 2012) Hemsidor och länkar 7.2 http://www.anc.org.za/show.php?id=172 http://www.anc.org.za/show.php?id=4113 http://www.anc.org.za/show.php?id=206 http://www.anc.org.za/show.php?id=4113 http://sv.wikipedia.org/wiki/nelson_mandela http://en.wikipedia.org/wiki/nelson_mandela http://en.wikipedia.org/wiki/african_national_congress http://sv.wikipedia.org/wiki/african_national_congress http://www.ne.se/anc http://sv.wikipedia.org/wiki/apartheid 12

http://sv.wikipedia.org/wiki/sharpevillemassakern http://www.theguardian.com/world/2013/dec/05/nelson- mandela- barack- obama- symbol- justice http://www.expressen.se/nyheter/nelson- mandela- var- en- symbol- for- godhet- 1/ http://www.swedenabroad.com/sv- SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om- Kuba/USA- - - Kuba/ http://www.ndtv.com/video/player/the- buck- stops- here/nelson- mandela- symbol- of- freedom/300459 http://www.svt.se/nyheter/varlden/obama- han- far- mig- att- vilja- bli- en- battre- man 13