Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1
Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Hypotes sid. 4 Utförande sid. 4 Resultat sid. 5 Slutsats sid. 7 Felkällor sid. 7 Avslutning sid. 8 Källförteckning sid. 8 2
Inledning: Jag har valt att undersöka om kunskap och åsikt om kärnkraftverk är relaterade till varandra. Att jag har valt detta beror på att jag anser att detta är en av de mest intressanta och aktuella frågor vi har i dagens samhälle. Frågans aktualitet beror på att de nuvarande reaktorerna har åldrats och behöver snart bytas ut mot nya säkrare och mer effektiva reaktorer. De flesta är idag mer positivt inställda till kärnkraftverk än vad de var under folkomröstningen år 1980. Bakgrund: Vår inställning och åsikt om kärnkraftverk har hela tiden förändrats och de stora frågorna idag är hur och var vi ska förvara avfallet och om vi ska byta ut de gamla reaktorerna. Under folkomröstningen år 1980 stod samtliga förslag för avveckling av kärnkraft och därför har omröstningen kritiserats eftersom de som ville utveckla kärnkraften i Sverige inte hade något att rösta på. Förslagen till folkomröstningen döptes till Linje 1, Linje 2 och Linje 3. Linje 1 innebar att man skulle avveckla kärnkraften i den mån det var möjligt att samtidigt upprätthålla vår välfärd. Linje 2 var identisk med Linje 1 förutom att det fanns vissa tillägg, som att alla kommande betydelsefulla energianläggningar skulle ägas av stat eller kommun. Linje 3 innebar ett definitivt nej till utbyggning av kärnkraftverk. Segrande ur folkomröstningen blev Linje 2 med 39,1% av rösterna, som tillsammans med Linje 1 (18,9%) fick 58% av rösterna. Det var socialdemokraterna och folkpartiet som stod bakom Linje 2. I det riksdagsbeslutet som togs efter folkomröstningen bestämdes det att år 2010 skulle samtliga kärnkraftverk i Sverige vara avvecklade. Nu står vi här i Sverige år 2010 den 18 maj och det finns 10 st aktiva reaktorer. Detta innebär att endast två, av de från början tolv reaktorerna, har avvecklats. Under omröstningen år 1980 var det dock enbart 6 st reaktorer som var aktiva. Att det ser ut såhär idag beror på att år 1997 bestämde socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet att ta bort år 2010 som slutdatum för kärnkraftsavvecklingen samt att Barsebäcks två reaktorer skulle stängas. Sverige har nu också utvecklat ett, enligt forskning fungerande slutförvar av det högaktiva avfallet. Det finns dock inget slutförvar i dagsläget utan man förvarar avfallet i stora bassänger 30 m under marken i Oskarshamn för att kapsla in strålningen. Slutförvaret består av en 5 cm tjock kopparcylinder som är ungefär 5 m lång och har en diameter på ungefär 1 m. Denna cylinder kläs sedan med bentonitblock som har en diameter på knappt 2 m. Denna kapsel grävs sedan ner ungefär 500 m under marken och ska ligga där i 100 000 år. Under 2009 bestämde SKB (Svensk Kärnbärnslehantering AB) sig för att lägga den kommande slutförvaringen i Östhammar vid kärnkraftverket Forsmark. Även Oskarshamn övervägdes länge som plats för slutförvaret men efter omfattande tester bestämde SKB sig för att lägga slutförvaringen vid Forsmark. SKB ska lämna in sin ansökan till både Miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten och därför räknar man med att regeringen ska kunna ta ett beslut angående frågan om tidigast 3-4 år. Hur detta slutförvar är uppbyggt känner dock långt ifrån alla till och vissa insatta anser att denna slutförvaring har brister. En artikel från Ny Teknik publicerad 6 april 2009 sammanställer kritik från forskare och myndigheter mot slutförvaret. Det är främst korrosion som oroar eftersom de inte tror att den 5 cm tjocka kopparn har en livslängd på de 100 000 år som krävs för det högaktiva avfallet. Angående den andra stora frågan om vi ska byta ut våra nuvarande reaktorer mot nya säkrare och mer effektiva reaktorer gick regeringen ut med ett uttalande under februari år 2009 att de 3
vill att man ska kunna få byta ut gamla reaktorer mot nya. Propositionen överlämnades dock inte till riksdagen förrän i mars år 2010 och riksdagen väntas ta ett beslut om frågan i mitten av juni år 2010. Vi har som sagt ändrat våra åsikter om kärnkraft sedan omröstningen år 1980. Vi ser detta tydligt i olika opinionsundersökningar som gjorts under 2000-talet att många har en positiv inställning till kärnkraftverk. En tydlig och intressant sak i undersökningarna är att personer som definierar sig som något eller klart till höger är mycket mer positiva att bygga ut kärnkraften i Sverige än vad personer som definierar sig som något eller klart till vänster (SOM-rapport nr 2010:02). Det finns alltså ett politiskt samband angående åsikten om kärnkraftsutvecklingen i Sverige, men det jag vill ta reda på är om kunskap och åsikt om kärnkraft är relaterade till varandra. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om kunskap och åsikt om kärnkraftverk är relaterade till varandra. Hypotes: Jag tror att de som har mer kunskap om kärnkraft är mer positivt inställda till att bygga ut och utveckla kärnkraften i Sverige än vad personer med mindre bra kunskap om kärnkraftverk är. Utförande: Jag gjorde min undersökning på Nova Lund lördagen den 15 maj 2010 mellan 12.00-13.00 och måndagen den 17 maj 2010 mellan 10.45-11.45. Jag fick 10 st svar under lördagen och 20 st svar under måndagen. Jag ställde 3 st frågor till varje person för att kontrollera deras kunskap om kärnkraftverk. De tre frågorna var: 1. Genererar kärnkraftverk några utsläpp? (utbrytningen av uran och avfallet räknas ej) 2. Vad skulle egentligen ha hänt med kärnkraftverken i Sverige år 2010 enligt riksdagsbeslutet som togs efter folkomröstningen år 1980? 3. Hur många aktiva kärnkraftsreaktorer finns det i Sverige idag? De korrekta svaren på dessa frågor är: 1. Nej 2. De skulle ha avvecklats 3. Det finns 10 st aktiva reaktorer i Sverige idag Efter detta så frågade jag personen i fråga vad hans eller hennes åsikt var om Sveriges kärnkraftsutveckling. De kunde välja mellan alternativen: 1. Avveckla kärnkraften i Sverige 2. Behålla de aktiva reaktorer vi har i Sverige idag 3. Bygga ut och utveckla kärnkraften i Sverige Jag ställde alla dessa frågor muntligt och fyllde i en egen enkät för att minimera risken för andra människors misstag och uppta mindre tid av personerna som jag ställde frågorna till. 4
Resultat: Jag börjar med att sammanställa hur många av de 30 tillfrågade som hade rätt på respektive fråga. Här nedan har jag sammanställt hur många som klarade sig till respektive steg. Steg 1 innebär att man ej svarat rätt på den första frågan, vissa svarade dock rätt på den andra frågan. Steg 2 innebär att man svarat rätt på första frågan men ej på den andra. Steg 3 innebär att man har svarat rätt på både fråga 1 och 2 men ej på 3. Steg 4 innebär att man har svarat rätt på alla tre frågor. Här nedan har jag sammanställt vad de sex personer som kom till Steg 1 har för åsikter om kärnkraftsutvecklingen i Sverige. Den gula delen (50%) står för dem som vill utveckla och bygga ut kärnkraftverken i Sverige. Den blå delen (33%) står för dem som vill avveckla kärnkraften i Sverige och den lila delen (17%) för dem som vill ha kvar de aktiva kärnkraftsreaktorer vi har i Sverige idag. 5
Här nedan har jag sammanställt vad de 3 personer som kom till Steg 2 har för åsikter om Sveriges kärnkraftsutveckling. Även här står den gula delen (67%) för dem som vill utveckla och bygga ut kärnkraftverken i Sverige. Den blå delen (33%) står för dem som vill avveckla kärnkraften i Sverige. Här nedan har jag sammanställt vad de 20 personer som kom till Steg 3 har för inställning till Sveriges kärnkraftsutveckling. Den gula delen (55%) står precis som tidigare för dem som vill utveckla och bygga ut, medan den blå delen (5%) står för dem som vill avveckla och den lila delen (40%) för dem som vill ha kvar de aktiva reaktorer vi har idag. Till sist har jag även sammanställt vad den enda person som klarade alla 3 frågor och tog sig till Steg 4 anser om Sveriges kärnkraftsutveckling. Personen som kom till detta steg vill behålla de reaktorer vi har i Sverige idag och därför är hela cirkeln lila (100%). 6
Slutsats: I mina resultatdiagram ser vi en tydlig tendens att ju större kunskap man har om kärnkraftverk desto mindre benägen är man att avveckla kärnkraftverken i Sverige. Om vi jämför med min hypotes stämmer denna ganska bra med mitt resultat. Jag trodde dock att fler med större kunskap skulle vara för att bygga ut och utveckla kärnkraft än vad mitt resultat visar. Att både min hypotes och mitt resultat visar att kunskap om kärnkraft innebär en mer positiv inställning till kärnkraft tror jag beror på att mer kunskap om något innebär mindre rädsla för saken i fråga. Jag tror också att om man har en begränsad kunskap om något så är det betydligt lättare att förstora upp problemen och riskerna med, i detta fall, kärnkraftverk. Felkällor: En väldigt viktig felkälla i min undersökning är att jag egentligen inte har något stort statistiskt underlag för mina resultat. Jag frågade enbart 30 st slumpmässigt utvalda personer på Nova Lund som fick frågor som skulle testa deras kunskapsnivå om kärnkraft. Efter detta så frågade jag personen i fråga om hans/hennes åsikt om Sveriges kärnkraftsutveckling. Även tidpunkten för min undersökning spelar stor roll för resultatet av min undersökning eftersom Nova Lund besöks av olika personer under olika dagar. För att minimera denna felkälla så spred jag ut min undersökning och gjorde en del av undersökningen under lördagen den 15 maj 2010 mellan 12.00-13.00 och en annan del under måndagen den 17 maj 2010 mellan 10.45-11.45. Även mina frågor, som var gjorda för att testa personens kunskapsnivå kan kritiseras eftersom det enbart var 3 st frågor som jag anser testar en ganska allmän kunskapsnivå om kärnkraftverk. Att jag valde just dessa frågor beror på att jag tycker det är en bra blandning mellan både faktakunskap och politik som angår kärnkraft i Sverige. För att testa dessa kunskaper är dock 3 frågor väldigt lite. Personerna som jag frågade valde också själva att svara på frågorna vilket innebär att många av dem som svarade kanske har ett visst intresse och kunskap om kärnkraft. Detta innebär att de kanske vet mer och har starkare åsikter om Sveriges kärnkraftsutveckling än vad gemene man har. En annan möjlig felkälla i min undersökning är att ett visst politiskt parti kan ha varit överrepresenterade i min undersökning. Att detta är en felkälla beror på att politisk åsikt och åsikt om Sveriges kärnkraftsutveckling är relaterade till varandra. Mina frågor ställde jag också muntligt vilket innebär att vissa kanske inte svarade som de egentligen tycker eftersom de blev generade. Jag intervjuade också vissa två och två vilket innebär att de kanske tog hjälp av varandra för att besvara frågorna som skulle blotta personernas kunskapsnivå om kärnkraft. De kan också ha svarat att de har samma åsikt som den andra personen fast de egentligen inte tycker så. En annan möjlig felkälla i min undersökning är att jag gjorde denna undersökning i Lund. Eftersom Lund är en universitetsstad så innebär detta att Lund har fler akademiker än vad många andra städer i Sverige har, vilket innebär att jag kanske skulle ha fått ett helt annat resultat om jag hade gjort min undersökning i en annan stad. 7
Avslutning: Det jag har kommit fram till genom mina undersökningar är att om man har mer kunskap om kärnkraft innebär det att man är mindre benägen att avveckla kärnkraftverken. Åsikterna går dock isär om man ska bygga ut och utveckla eller behålla de reaktorer vi har idag bland dem som har en viss kunskap om kärnkraft. Man skulle kunna utveckla min undersökning genom att ta med fler variabler som ålder, politiskt åsikt, utbildning, inkomst och kön i min undersökning. Jag skulle också gärna vilja ha ett större statistiskt underlag i denna undersökning eftersom man då skulle se tydligare tendenser och därför kunna dra bättre slutsatser. Källförteckning: http://www.vattenfall.se/sv/sa-tar-vi-hand-om-avfallet.htm 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/forlorarna-segrade-svensk-karnkraft-genom-tiderna- 1.1083330 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/sverige/varannan-svensk-vill-ha-nya-karnkraftverk-1.709221 18 maj 2010 http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/karnkraft/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/hurh arkarnkraftenochopinionenutvecklatsisverige.5.20d15fca11f86fce23a80002067.html 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/sverige/slutforvaring-i-osthammar-1.882870 18 maj 2010 http://www.svd.se/nyheter/politik/politikdirekt/vill-stanga-reaktor-efter-valet_695577.svd 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/lektion-3-hur-miljovanlig-ar-karnkraften-1.1089946 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/politik/gront-ljus-for-ny-karnkraft-1.793471 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-vill-ha-nya-reaktorer-1.1063876 18 maj 2010 http://www.regeringen.se/sb/d/12992 18 maj 2010 http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/karnkraft/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/hurh anteraskarnavfallet.5.20d15fca11f86fce23a80002024.html 18 maj 2010 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sa-tycker-svenskarna-om-karnkraften-1.1088699 18 maj 2010 http://www.som.gu.se/digitalassets/1304/1304978_asikter_om_energi_o_karnkraft.pdf 18 maj 2010 http://www.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-om-karnkraft.htm#faq_18 19 maj 2010 http://www.sweden.gov.se/sb/d/2467/a/13454 19 maj 2010 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article551111.ece 20 maj 2010 8