BILAGA Beskrivning av arkeologiska objekt

BILAGA Beskrivning av arkeologiska objekt Fasta fornlämningar är markerade med rött i den lista som följer. Gränssten, 0,55 m h, 0,2 m br och 0,1 m tj. Uppallad med sju stenar, 0,2-0,4 m st stenar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (blandskog). Husgrund, 8x6 m (N-S), 0,3-1,4 m h och 0,8 m br stenmur. Stenarna i muren är 0,1-1,3 m st. Ingång i V. Terräng: V-sluttning av höjd. Skogsmark (blandskog). Källarhusgrund, 5x4 m (N-S). I N består grunden endast av en syllstensrad, i S är den 2 m h. Stenarna i grunden är 0,2-0,5 m st. Ingång mot S. Terräng: Liten kulle i moränmark. Skogsmark (Blandskog). Terrassering/hamnläge, 22x19 m (N-S). I N delen är terrasseringen upp till 1,5 m h och består av 0,2-0,7 m st stenar. Terräng: Mot N och sjö utskjutande udde. Skogsmark (blandskog). Moring, av järn, 10 cm diam. Fästöglan är 5 cm diam. Ligger intill och V om nr 4. Terräng: Mot N och sjö utskjutande udde. Skogsmark (blandskog). Moring, av järn, 10 cm diam. Fästöglan är 5 cm diam. Terräng: Bergsknalle vid sjö. Skogsmark (blandskog). Pir, 33x6 m (Ö-V) och 0,5 m h. Bestående av 0,5-1 m st stenar. Förbinder land med en liten kobbe i sjön. Gränssten, 0,4 m h, 0,35 m br vid basen och 0,15 m tj. Uppallad med sju stenar, 0,3-0,4 m st. Terräng: Udde med berg i dagen. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 0,6x0,6 m och 0,2 m h. Bestående av 0,15-0,8 m st stenar. Terräng: V- sluttning av bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Hägnad, bestående av 4 stenpackningar längs en 12 m l sträcka (ÖNÖ-VSV). Stenpackningarna är 0,9x0,9 m st och 0,4 m h och består av 0,2-0,7 m st stenar. Terräng: Bergshöjd: Skogsmark (blandskog). Hägnad, bestående av 4 stenpackningar längs en 12 m l sträcka (NV-SÖ). Den största stenpackningen är 1,2x1,2 m st och 0,4 m h och består av 0,2-0,6 m st stenar. Terräng: Bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Stenpackning/del av hägnad. 1,4m diam och 0,6 m h. bestående av 0,2-1,2 m st stenar. Utgör sannolikt del av nr 10 och 11. Terräng: Svagt mot V sluttande bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,6 m h, 0,5 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med ett tiotal stenar, 0,2-0,3 m st. Terräng: S-sluttning av berg. Skogsmark (blandskog). Kolbotten, 12 m diam och 0,3 m h. Terräng: Avsats vid berg. Skogsmark (hygge). Gränssten, 0,6 m h, 1 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med cirka sju stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Flack hällmark. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,3 m h, 0,6 m br vid basen och 0,05 m tj. Uppallad med cirka sju stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Flack hällmark. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,3 m h, 0,2 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med cirka fem stenar, 0,2-0,3 m st. Terräng: Flack hällmark. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 1 m diam och 0,3 m h. Bestående av sex synliga stenar, 0,3-0,9 m st. Terräng: Flack hällmark. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 1 m diam och 0,3 m h. Bestående av cirka 16 synliga stenar, 0,2-0,5 m st. Terräng: Ö-sluttande bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,9 m h, 0,4 m br vid basen och 0,1 m tj. Uppallad med cirka sex stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Ö-sluttande berg. Skogsmark (blandskog). Lägenhetsbebyggelse (torp), 40x20 M (NV-SÖ), bestående av en husgrund med spismursröse samt en jordkällare. Husgrunden som är otydlig är cirka 6x4 m (Ö-V). Av husgrunden ses tre syllstenar, en i NV, en i SV och en i SÖ. I V delen är ett spismursörse, 2,5x2 m och 0,7 m h. Spismursröset består dels av kallmur och dels av Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 40

tegel. Cirka 40 m NV om husgrunden är en jordkällare, 3,5x2,5 m (Ö-V) och cirka 1 m dj. Ingång mot V. Terräng: Krön och N-sluttning av berg. Skogsmark. Barrskog. Fossil åkermark, 50x40 m (N-S), bestående av ett 15-tal röjningsrösen. Rösena, som är såväl runda som oregelbundet runda, är 1,5-4 m diam och 0,1-0,3 m h. Stenmaterialet består av 0,15-0,6 m st stenar. Kraftigt övermossade. Terräng: N-S åsrygg i moränmark. Skogsmark (barrskog). Gränsröse, 0,8x0,8 m och 0,3 m h. bestående av 0,2-0,3 m st stenar. Terräng: Ö- sluttning av moränhöjd. Skogsmark (barrskog). Lägenhetsbebyggelse (torp), 40x40 m, bestående av två husgrunder. Den Ö husgrunden är 10x6 m (Ö-V) med murad syll och källare i V delen. Källarens ingång är mot S. I S är ett spismursröse, 4x3 m (N-S) och 0,3 m h. 4 m SV om husgrunden är den andra husgrunden. Denna är 10x9 m (Ö-V). Centralt placerat är ett spismursröse? 3 m diam och 0,2 m h. Terräng: Mindre åsrygg (Ö-V) på impediment i åkermark. Gränsröse, 0,8x0,8 m och 0,3 m h. Bestående av 0,2-0,4 m st stenar. Terräng: V- sluttning av bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,55 m h, 0,5 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad av fem stenar, 0,4-0,6 m st. Terräng: Krön av bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,5 m h, 0,3 m br vid basen och 0,15 m tj. Uppallad med nio stenar, 0,1-0.7 m st. Terräng: Sydslänt i moränmark. Skogsmark (barrskog). Gränssten, 0,65 m h, 0,65 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med fyra stenar, 0,25-0,7 m st. Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Gränssten, 0,5 m h, 0,3 m br vid basen och 0,15 m tj. Uppallad med ett 10-tal stenar, 0,1-0,6 m st. Terräng: SÖ sänt i moränmark. Skogsmark (barrskog). Gränssten, 0,5 m h, 0,25 m br vid basen och 0,15 m tj. Uppallad med sex stenar, 0,2-0,5 m st. Terräng: Bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 1x1 m och 0,3 m h. Bestående av 0,3-0,6 m st stenar. Terräng: Bergshöjd. Skogsmark (blandskog). 15 m VSV om gränsröset är en visarsten, 0,6 m h, 0,2 m br vid basen och 0,2 m tj. Gränsröse, 0,8x0,8 m och 0,4 m h. Bestående av 0,25-0,5 m st stenar. 8 m VSV om är ytterligare ett gränsröse, 0,8x0,8 m och 0,3 m h. Bestående av 0,2-0,5 m st stenar. Fossil åkermark, 35x20 m(n-s). Inom området finns en stenröjd yta, fem röjningsrösen och et åkerhak. Röjningsrösena är 1,5 m diam och 0,1 m h. Rösena består av 0,2-0,4 m st stenar. I N delen är ett åkerhak som syns som en 6x1,5 mst och 0,1 m h förhöjning i marken. Terräng: Avsats i V-sluttning. Skogsmark (igenväxande hagmark). Färdväg annan, 210x1,5 m (NÖ-SV) och 0,2 m dj. Bitvis hålvägsliknande. Används som stig och återfinns på 1883-95 års ekonomiska karta. Terräng: V-sluttning av moränhöjd. Skogsmark (blandskog). Stridsvärn, hästskoformat, 3 m l och 0,2 m h. Bestående av 0,25-0,4 m st stenar. I mitten är en försänkning, 0,15 m dj. Värnet vetter mot NV. Terräng: Liten kulle i avsats av moränhöjd. Skogsmark. Blandskog. Stridsvärn, hästskoformat, 3 m l och 0,2 m h. Bestående av 0,25-0,4 m st stenar. I mitten är en försänkning, 0,15 m dj. Värnet vetter mot V. Terräng: Liten kulle i avsats av moränhöjd. Skogsmark. Blandskog. Stridsvärn, 3x3 m och 0,45 m h. Bestående av 0,25-0,6 m st stenar. Vetter mot N och V. Terräng: Liten kulle i avsats av moränhöjd. Skogsmark. Blandskog. Tomtning, 4x3,2 m (Ö-V) och 0,4 m h. Bestående av 0,2-0,7 m st stenar. I V är ett jordfast block, 2x1,5 m (Ö-V) och 0,6 m h. I N är ett jordfast block, 1x0,7 m (N-S) och 0,4 m h. I V är också ett jordfast block, 0,4x0,2 m (N-S). I NÖ är en öppning, 1,1 m br. I tomtningens centrala del är en härd, 0,8 m diam bestående av fyra synliga stenar, 0,1-0,2 m st. Vid sondning i härden framkom ett 5 cm tjockt sotlager. Vid sondning utanför härden framkom ett 3 cm tj lerlager ovanpå det naturliga Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 41

gruset. Terräng: Krön av moränås (Ö-V). Skogsmark (blandskog). Fossil åkermark, 62x31 m (N-S), bestående av minst två röjda åkerytor och fem röjningsrösen. Åkerytorna är 16x8 m och 17x11 meter stora. Röjningsrösena är 2-3 m diam och 0,1-0,3 m h. Rösena består av 0,2-0,4 m st stenar. Röjningsröse, sentida, oregelbundet, närmast runt, 7x7 m och 0,6 m h. Bestående av 0,05-0,8 m st stenar. Fossil åkermark, 46x12 m (NNV-SSÖ), bestående av en stenröjd åkeryta och fyra röjningsrösen. Åkerytan är 34x12 m (N-S). Röjningsrösena är 1,5 m diam och 0,1 m h. Rösena består av 0,2-0,4 m st stenar. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Fossil åkermark, 10x7 m (NNV-SSÖ), bestående av en stenröjd åkeryta i annars mycket stenig terräng. Terräng: V-sluttning i stenbunden moränmark. Skogsmark (blandskog). Hägnad, 49x2 m(n-s) och 0,3 m h. Bestående av två parallella stenrader av 0,3-1,2 m st stenar. Ligger mellan en idag brukad åker och den fossila åkermarken nr 42. ger ett ålderdomligt intryck. Terräng: Krön av stenig moränhöjd. Skogsmark (blandskog). Hägnad, sentida, 13x1 m (N-S)) och 11x1 m (Ö-V) och 0,3 m h. Bestående av 0,2-0,4 m st stenar. Terräng: Moränudde i sjö. Skogsmark (blandskog). Röjningsröse, sentida, 2,5 m diam och 0,4 m h. Bestående av 0,1-0,6 m st stenar. Moränmark. Skogsmark (Blandskog). Gränssten, 0,3 m h, 0,3 m br vid basen och 0,05 m tj. Uppallad med fyra stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Krön av berg. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,3 m h, 0,2 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med två stenar, 0,3 m st. Terräng: V-sluttning av berg. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,45 m h, 0,4 m br vid basen och 0,1 m tj. Uppallad med tre stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Krön av berg. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,3 m h, 0,3 m br vid basen och 0,1 m tj. Uppallad med sju stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: V-sluttning av berg. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,6 m h, 0,3 m br vid basen och 0,1 m tj. Uppallad med cirka tio stenar, 0,2-0,5 m st. Terräng: V-sluttning av berg. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 1 m diam och 0,3 m h. bestående av 0,1-0,4 m st stenar. Terräng: V- sluttning av berg. Skogsmark (blandskog). Gränsröse, 1,5 m diam och 0,7 m h. Bestående av 0,3-0,6 m st stenar. Terräng: Mindre bergshöjd. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,6 m h, 0,4 m br vid basen, och 0,1 m tj. Uppallad med fem stenar, 0,2-0,4 m st. Terräng: Svag V-sluttning. Skogsmark (blandskog). Gränssten, 0,6 m h, 0,3 m br vid basen och 0,2 m tj. Uppallad med ett tiotal stenar, 0,2-0,5 m st. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge). By/gårdstomt, 110x40-55 m (N-S).Läget för gården Västra Sund enligt karta från 1641 och 1776. 1641 års tomt ligger inom den S delen av det markerade området. Tomten är bebyggd. Äldsta belägg för gården Västra Sund är 1399 medan Sund, oklart vilken gården, omnämns redan 1357. By/gårdstomt, 50x25-50 m (ÖNÖ-VSV). Läget för en av gårdarna i Västra Sund enligt karta från 1776. Tomten är övergiven. Terräng: Liten förhöjning med ställvis berg i annars flackt landskap. Åkermark. Boplats? 50x50 m. Inom området påträffades två kvartsavslag, en bit bränd och magrad lera och två skörbrända stenar. Utgör sannolikt en förhistorisk boplats. Då åkern inte var plöjd vid inventeringstillfället, fanns ingen möjlighet att fastställa detta. Svagt, grusig ås, i annars flackt landskap. Åkermark. By-gårdstomt, 50x45 m (Ö-V). Läget för en av gårdarna i Västra Sund enligt karta från 1776. Tomten är övergiven. By-gårdstomt, 75x55 m(ö-v). Läget för en av gårdarna i Västra Sund enligt karta Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 42

från 1776. Tomten är bebyggd. By-gårdstomt, 40x20 m(ö-v). Läget för en av gårdarna i Västra Sund enligt karta från 1776. Tomten är bebyggd. By-gårdstomt, 55x50-75 m(n-s). Läget för en av gårdarna i Västra Sund enligt karta från 1776. Tomten är bebyggd. Boplatsläge, cirka 25x15 m (N-S). Boplatsläge. Omkring 520x35-110 m (ÖNÖ-VSV). Motiveras av det topografiska läget och närheten till hällkistorna RAÄ 11 och 12. By-gårdstomt, 115x50-85 (Ö-V). Läget för södra gården i Östra Sund enligt karta från 1761. Tomten är övergiven. Äldsta belägg för Östra Sund är från 1399 medan Sund, oklart vilken av gårdarna, omnämns redan 1357. Boplatsläge, omkring 65x40 m (Ö-V). Utgörs av en mindre och grusig kulle i ett annars relativt flackt område. Boplatsläge, omkring 20x15 m (ÖSÖ-VNV). Liten förhöjning med grusigare mark i ett annars relativt flackt landskap. Boplatsläge, omkring 45x15 m (NNV-SSÖ). Liten förhöjning med grusigare mark i ett annars relativt flackt landskap. RAÄ 9. Röseliknande lämning, 3.5 m diam och 0.7 m h. Stenarna är 0.2-0.7m st. I mitten är en grop, 1.2x1 m och 0.5 m dj. Ö om och nedanför röset är ett tiotal stenar. Troligen, dels naturbildning, dels upplagd i senare tid. RAÄ 10. Hällkistliknande lämning, bestående av en grop, 4x2 m (N-S) och0.5 m dj. I gropen är en liggande häll, 1.3x1.3x0.2 m, i S kanten är en lutande häll, 0.8x0.9x0.2 m, och i V kanten är en lutandehäll, 1.2x0.8x0.2 m. RAÄ 11. Hällkista i stensättning. Stensättning, rund, 7 m diam och 0.5 mh. Övertorvad med i ytan ett flertal 0.2-0.3 m st stenar. Hällkistan, belägen i stensättningens mitt, är rektangulär, 5x2 m(n- S) och 1 m dj. I Ö långsidan är 4 hällar, 0.6-1.9 m l,0.1-0.8 m h och 0.1 m tj. I S långsidan är 2 gavelhällar, 0.9-1 ml, 0.2-0.3 m h och 0.1-0.3 m tj, och N om dessa avgränsas ett förrum av 2 hällar, 0.5 m l, 0.1 m h samt 0.1 m tj. I V långsidan är 3 stående hällar, 0.5-0.7 m l, 0.2-0.4 m h och 0.05-0.1 m tj, samt en liggande, delvis övermossad, häll, 1.5 m l, 0.7 m br och0.1 m tj. SÖ om hällkistan är en liggande häll, 1.2x1.2 m st och0.2 m tj. Beväxt med ett tiotal tallar och granar. RAÄ 12. Hällkista i stensättning. Stensättning, rund, 8 m diam och 0.2 mh. Övertorvad. Hällkistan, belägen i stensättningens mitt, ärtill sin synliga del, ca 3x2 m(nö-sv). I NÖ är en häll, 1.8 m l,0.3 m h och 0.2 m tj. I SÖ är en häll, 1.3 m l, 0.3 m h och 0.2 mtj. Delvis synlig är 3 takhällar, 0.7-2 m l, 0.5-1.3 m br och 0.2m tj. Anläggningen används som gryt och därmed har jord kastats upp intill 0.5 m h på den Ö delen samt flera ingångar gjorts. Beväxt med ett 20-tal björkar, granar och tallar. RAÄ 13. 1). Stensättning, rund, 8 m diam och 0.4 m h. Fyllning, delvis övermossad, av 0.3-0.5 m st stenar. I mitten är en grop, 2 m diam och 0.4 m dj. Bevuxen i V kanten med en stor tall. 2). Stensättning, rund, 6 m diam och 0.4 m h. Fyllning, kraftigt övermossad, av 0.2-0.5 m st stenar. Bevuxen med ett tiotal små rönnar. RAÄ 14. Röseliknande lämning, närmast rund, 8 m diam och 1.5 m h. Stenarna är 0.1-0.8 m st och mestadels skarpkantade. I mitten en grop,1x0.5 (Ö-V) och 0.4 m dj. I kanten ställvis 0.5-0.8 m st stenar. Lämningen är väl sammanhållen men ger ej ett forntida intryck. Möjligen kan den vara en grund med påförd röjningssten. RAÄ 15. 1) Röse, 6 m diam och 0.7 m h. Stenarna är 0.2-0.4 m st. I mitten och ända ut i NÖ kanten är en grop, 5x2 m (NÖ-SV) och 0.7 m dj. I gropens mynning är en häll, 0.9 m l, 0.5 m br och 0.2 m tj. I S kanten är en liknande häll. Intill och S om 1 är: 2)Stensättning, närmast rund, 6 m diam och 0.4 m h. Fyllning av0.2-0.4 m st stenar. I mitten är en grop, 4 m diam och 0.5 m dj. I N-Ö kanten är flera hällar, 0.7- Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 43

1.2 m st och 0.1-0.2 m tj. IS-V är sten utkastad ur anläggningen. 30 m S om 2 är: 3) Röse, 6m diam och 0.5 m h. Stenarna är 0.1-0.5 m st. I mitten är en grop, 2x1 m (NNÖ-SSV) och 0.4 m dj. I gropen är resterna av en stenkista, 1.3x0.6 m (NNÖ- SSV), av flata stenar, 0.5-0.9 m l och0.2-0.3 m h. 45 m NÖ om 1 är: 4) Stensättning, närmast rund, 6 mdiam och 0.4 m h. Fyllning, delvis övermossad, av 0.2-0.4 m st stenar. Gropig och ojämn yta. Kring anläggningen är talrika röjningsrösen och rester av stenmurar. RAÄ 16. Röse, 7 m diam och 1.2 m h. Stenarna är 0.1-0.5 m st. I mitten är ett sjömärke av trä. Rösets utseende har kraftigt förändrats sedan inventeringen 1965. Röset hade då i mitten en grop, 2x1.6 moch 0.8 m dj. Gropen har fyllts igen med stenmassor, sannolikt i samband med anläggandet av en dansbana, intill och N om röset. I rösets Ö kant var vid inventeringen 1965 ett fundament tillsjömärke, ovalt, 2.5x2 m och 0.9 m h, numera borttaget. RAÄ 18. Hällkista i stensättning. Stensättningen är rund, 8 m diam och 0.5m h. Fyllning, delvis övermossad, av i allmänhet 0.3-0.4 m st stenar. Hällkistan, belägen i stensättningens mitt, är rektangulär, 4x2 m (N- S) och 0.5 m dj. I N är en häll, 1.5 m l,0.4 m h och 0.2 m tj. I Ö långsidan är 4 hällar, 0.4-1.7 m l,0.2-0.6 m h och 0.1-0.2 m tj. I V långsidan är 4 hällar, 0.5-1.7m l, 0.3-0.7 m h och 0.1-0.2 m tj. På anläggningens SÖ del är en myrstack och i S delen är en skylt. RAÄ 19. 1) Röse, 20 m diam och 2.5 m h. Stenarna är 0.2-0.5 m st. V om mitten är en grop, 3 m diam och 1 m dj. I N kanten är ett 4x4 mst parti skadat av en hundgård som delvis anlagts i röset. I ÖNÖ-S kanten är en 2 m br och 0.6 m h terrassering byggd. Beväxt i kanten med övervägande lövträd. 21 m SV om nr 1 är: 2) Röse, rest av, 7 m diam och 0.5 m h. Stenarna är 0.2-0.5 m st. Mittpartiet och SV kanten är urrivna och stenarna är till stor del kastade nedför branten i SV. Beväxt med ljung och lövsly. RAÄ 20. 1) Röse, 11 m diam och 1.2 m h. Stenarna är 0.2-0.5 m st. I mitten är en grop, 4x2 (SÖ-NV) m och 0.8 m dj. I gropens N ända är en häll, 1 m l, 0.6 m br och 0.1 m tj. Bevuxet med en tall. Intilloch NNV om nr 1 är: 2) Stensättning, närmast rund, 4 m diam och0.3 m h. Fyllning av 0.2-0.5 m st stenar. Ojämn yta. Bevuxen meden tall. RAÄ 21. Gravfält, 40x15 m (N-S), bestående av 6 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 röse, 4 närmast rektangulära stensättningar och 1närmast rund stensättning. Röse, rektangulärt, 14x9 m (N-S) och1 m h. Stenarna är 0.2-0.5 m st och profilen är flack. I NÖ delen är en grop, 4 m diam och 1 m dj, med några 0.6 m st hällar. Den ärmast rektangulära stensättningarna är 9x2-4 m (N-S), 8x4 m (N-S), 5x1 m (NÖ-SV) samt 4x2 m (N-S) 0.3-0.5 m h. Fyllning av0.2-0.5 m st stenar. En av stensättningarna har i V kanten ett1.5 m st block samt 2 stora stenar och utgör möjligen bara utslängt material. Den närmast runda stensättningen är 3 m diamoch 0.2 m h. Fyllning av 0.2-0.4 m st stenar. Beväxt med enstaka tallar. RAÄ 34. Hällkistliknande bildning, bestående av en övertorvad blocksamling samt ett par hällar, 1.5x0.6 m st och 0.1-0.3 m tj. En avhällarna ligger löst ovanpå ett par jordfasta block. Sannoliktnaturbildning. beskrivningen är enligt 1965 års inventering. Läget för bildningen angavs endast ungefärligt år 1965 och bildningen återfanns därför ej. RAÄ 35. 1) Gravfält, 40x15 m (NNÖ-SSV), bestående av 6 fornlämningar. Dessa utgörs av 5 rösen och 1 kvadratisk stensättning. Rösena är7-15 m diam och 0.5-1.5 m h. Stenarna är i allmänhet 0.2-0.5 mst. De har i mitten grop, 2-4 m diam och 0.4-1 m dj för 3 av dem samt 5-6x2-3 m (SÖ-NV) för de 2 övriga. Ett av rösena har i mitten en stenkista, 2x0.5 m (SÖ-NV). 2 av rösena har i gropen ett flertal 1-1.8 m st och 0.1-0.2 m tj hällar. En av dessa hällar är uppallad och utgör en takhäll?, synbarligen 1.6x0.9 m(sö-nv) och 0.2 m tj. Den kvadratiska stensättningen är 5x5 m(ösö-vnv) och 0.4 m h. Fyllning av påfallande flata stenar, i allmänhet 0.4-0.6 m Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 44

st. Kantkedja, 0.3 m h av 0.5-1.2 m l och0.4-0.6 m br stenar. 29 m V om 1 är: 2) Stensättning, röseliknande, rund, 6 m diam och 0.5 m h. Fyllning, kraftigt övermossad, av 0.2-0.5 m st stenar. I mitten en grop, 2 m diam och 0.3 m dj. Bevuxen med en liten tall. RAÄ 36. Röse, 12 m diam och 1.5 m h. Stenarna är 0.2-0.4 m st. I mitten ären grop, 2.5x1.5 m (N-S) och 1 m dj. I S kanten är sten utriven ur ett 4x3 m (Ö-V) st parti. Bevuxet med en tall i S kanten. RAÄ 135. Boplats, utan synlig anläggning(?) obestämbar begränsning, ca200x140 m (N-S). Topografisk avgränsad av högre och brantare terräng i N. I öppen åker påträffades 1 bit slagen och brändflinta. RAÄ 136. Boplats, utan synlig anläggning(?) obestämbar begränsning, ca140x80 m (ÖNÖ-VSV). Topografisk avgränsad av berg i N, låg ås medberg i dagen i Ö och lägre liggande flack terräng i S. Avgränsning i V är oklar. I potatisåker, belägen i områdets Ö del, påträffades ett tiotal bitar slagen flinta. Vid besiktning 2008 påträffades ett flintavslag. RAÄ 141. Stensättning, rund, 6 m diam och 0.5 m h. Fyllning av 0.3-0.5 m st stenar. I mitten är en grop, 2.5x1.5 m (NV-SÖ) och 0.4 m dj. I S och V kanten är flera 1-2 m st block. RAÄ 144. Röse, uppgift om. Enligt Atterman förstördes röset vid uppbyggandet av en terrass på röset plats och vid uppförandet aven liten paviljong vid terrassens N ände, sannolikt på1890-talet. Vid besöket kunde det konstateras att ovannämnda terrass är försvunnen och att terrängen runt omkring är gjord på grund av att två byggnader uppförts. Genom att studera gamla kort kunde dock läget för terrassen markeras. RAÄ 163. Källargrop, rektangulär, totalt 2.5x2 m (V-Ö). Gropen är rektangulär, 2.5x2 m (V-Ö) och 2.5 m dj, med kallmurade sidor av0.3-0.8 m st skarpkantade stenar. Vall runt kanten saknas. Anläggningen är delvis stenfylld och belamrad med brädor och slanor. RAÄ 193. Tjärränna, 0.6 m br och 0.1 m dj (NNV-SSÖ). I NNV är en grop, 1.2x0.9 m och 0.15 m dj (NNV-SSÖ). RAÄ 194. Tjärränna, 5 m l (N-S), 0.6 m br och 0.2 m dj. I N är en grop, 1x0.8 m (N-S) och 0.4 m dj. RAÄ 199. Röjningsröse, 1,5 m diam, bestående av 0,2-0,3 m st stenar. RAÄ 200. Moring, i berget, ring och fäste i ett stycke. Ringen är 0,07 m diam och 0,03 m i innermått. RAÄ 201. Röjningsröse, 2 m diam, bestående av 0,2-0,4 m st stenar. RAÄ 202. Moring, i berget, ring och fäste. Ringen är 0,19 m diam och 0,14 m i innermått. Ringen i fästet är 0,07 m diam och 0,03 m i innermått. RAÄ 203. Husgrund, 7 x 4 m (NNÖ-SSV), av 0,1-0,6 m st stenar. I N delen är spismursröse, 2,5 x 2 m. RAÄ 204. Stengärdesgård, 8 m l (NNÖ-SSV) och ca 1,5 m br, bestående av 0,3-1 m st stenar. RAÄ 205. Fägata/väg (?), 11 m l (NV-SÖ), besteånde av 2 parallella stenrader, ca 1 m h, av 0,2-1 m st stenar. Ca 2 m mellan stenraderna. RAÄ 206. Bytomt/gårdstomt, 70x30-80 m (N-S)). Läget för gården Östra Sund enligt 1641 års karta samt läget för den norra gården enligt 1761 års karta. Tomten är övergiven. Ersätter RAÄ 206:s tidigare markering. RAÄ 207. Röjningsröse, 3 m diam, bestående av 0,1-0,3 m st stenar. RAÄ 208. Röjningsröse, 5 x 3 m (NV-SÖ), bestående av 0,2-1 m st stenar. RAÄ 209. Stengärdesgård, otydlig, 10 m l (N-S), av 0,2-0,4 m st stenar. RAÄ 210. Röjningsröse, 4 m diam, bestående av 0,2-1 m st stenar, vanligen 0,4 m st. RAÄ 211. Vägbank, 15 m l (N-S) och ca 2 m br. I V sidan är en ca 0,1-0,2 m h kant. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 45

RAÄ 212. Röjningsröse, 4 x 3 m (N-S), bestående av 0,2-0,8 m st stenar. RAÄ 213. Röjningsröse, 2 m diam, bestående av 0,1-0,4 m st stenar. RAÄ 214. Moring, i berget, ring och fäste i ett stycke. Ringen är 0,07 m diam och 0,03 m i innermått. RAÄ 215. Röjningsröse, 4 m diam, bestående av 0,1-0,8 m st stenar. RAÄ 216. Grund (?), 3,5 x 3 m (Ö-V), av 0,1-0,6 m st stenar. N syllstensraden är 1 m br och ca 1 m h. Öppning i V, 1,1 m br. RAÄ 217. Kolningsgrop, 3 m diam och 0,5 m dj, med 1 m br rektangulär (oval) botten. Omgärdad av vallar, ca 0,3 m h. RAÄ 218. Röjningsröse, 3 m diam och 0,7 m h, bestående av 0,2-0,7 m st stenar. RAÄ 219. Röjningsröse, 5 x 2 m (NÖ-SV), bestående av 0,1-0,8 m st stenar. RAÄ 220. Värn (?), 1,5 x 1,5 m, bestående av tuktade stenar, 0,1-0,6 m st. Inbyggt i berget. Grop, ca 1,2 m dj, med öppning i N, ca 0,5 m br, igenrasad. Två järnringar vid gropens mynning. RAÄ 221. Kokgrop, 2 x 1,8 m. Fyllning av gråbrun sotig sand med 0,1-0,3 m st eldpåverkade stenar i ytan och ett tydligt sot- och kollager runt nedskärningskanten. Kontroll med sond visade att gropen var fylld med sten. Påträffades 0,1-0,15 m under markytan. RAÄ 222. Fyndplats för 1 kvartsavslag och 4 keramikfragment av förhistorisk typ. RAÄ 223. Härd, undersökt och borttagen, oval, 1,12 x 0,88 m (N-S) och 0,03-0,14 m dj. Fyllning av kolblandad lera med en stor mängd skörbränd och skärvig sten, 0,02-0,12 m st. Fynd av tre bitar bränd lera. Kolprov insamlades för C14-datering vilken gav en datering till romersk järnålder (240-430 e.kr). Kolet i provet innehöll björk. RAÄ 224. Mindre båt som ligger i anslutning till ångbåtsbryggan på västra sidan av sundet. Då skrovet är fyllt med sten kan man förmoda att den blivit sänkt avsiktligt. Bedöms vara yngre än etthundra år, dvs. ej en fast fornlämning. RAÄ 225. Förmodat fast fiskeredskap. C14-dateringen gav med störst sannolikhet en datering inom intervallet 1440-1530. RAÄ 226. Fast fiskeanläggning, möjligen en ledarm till en katsa. C14-analys gav en datering inom intervallet 1300-1430. RAÄ 227. En minst fem meter lång klinkbyggd båt. C14-dateringen gav en datering med störst sannolikhet inom intervallet 1720-1820. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 46

BILAGA Översiktskarta över Västra Sund 12 1 2 12 Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 47

BILAGA Översiktskarta över Östra Sund Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 48

BILAGA Översikt över kulturhistoriskt intressanta fastigheter inom utredningsområdet Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 49

Inventerade byggnader Id Område Fastighet Klass / ingår i kulturmiljö 1 A Djäknetuvan, Arvika Prästgård 3:10 1B / ingår i kulturmiljö nr 1 2 B Marieberg, Västra Sund 2:192 1B / ingår i kulturmiljö nr 5 3 B Rösheim, Västra Sund 2:97 1B 4 B Sundsnäs, Västra Sund 2:12 1B 5 B Näset, Västra Sund 2:14 1B 6 B Blåsut, Västra Sund 2:1 1B 7 B Klippan, Västra Sund 2:2 1B 8 B Tittut, Östra Sund 2:30 1B 9 B Östra Sund 2:38 1B 10 B Ingesund, Östra Sund 2:20 1B / ingår i kulturmiljö nr 7 11 B Östra Sund, Östra Sund 2:1 1B / ingår i kulturmiljö nr 7 12 B Viksnäs, Västra Sund 2:13 1C 13 B Tahiti, Västra Sund 2:144 1C 14 B Kalvnäset, Västra Sund 2:70 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 15 B Lugnet, Västra Sund 2:72 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 16 B Västra Sund 2:58 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 17 B Västra Sund 2:60 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 18 B Nordstuga, Västra Sund 2:61 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 19 B Väststuga, Västra Sund 2:63 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 20 B Gärdet, Västra Sund 2:76 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 21 B Tomta, Västra Sund 2:99 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 22 B Lilla Bostället, Västra Sund 2:190 1C 23 B F d skolan, Västra Sund 2:124 1C 24 B Der Nole, Västra Sund 2:50 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 25 B Holtetomta/Hult Västra Sund 2:23 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 26 B Ängen, Västra Sund 2:18 1C / ingår i kulturmiljö nr 6 27 B Lyckan, Västra Sund 2:150 1C 28 B Nytomta, Västra Sund 2:154 1C / ingår i kulturmiljö nr 5 29 B Björkudden, Västra Sund 2:183 1C 30 B Lillevik, Västra Sund 2:178 1C 31 B Nyborgsvillan, Västra Sund 1:33 1C 32 B Kinna 1:10 1C 33 B Kinna 1:11 1C 34 B Kinna 1:7 1C 35 B Klockarbråten 1C 36 B Jonsbol, Arvika Prästgård 4:3 1C 37 B Hagbacken, Arvika Prästgård 3:9 1C 38 B Myren, Arvika prästgård 3:22 1C Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 50

Beskrivning av kulturhistoriskt intressanta fastigheter 1. Arvika Prästgård 3:10 Djäknetuvan, Kulturhistoriskt värde I B Välhållet torpställe som etablerades på Prästgårdens ägor någon gång under 1800- talet. Det tidigare namnet var Djeknestugan, men idag delar stället platsnamnet Djäknetuvan tillsammans med grannfastigheten. Vid torpet finns en äldre ekonomibyggnad samt en äldre jordkällare. På tomten finns nyttoodling, bland annat vinbärsbuskar och potatisland m.m. En gammal körväg kantad av björkar leder upp från den större grusvägen. Hästar betar söder om Djäknestugan och torpet ligger väl synligt från vägen. Trots att torpet genomgått vissa förändringar, bl a en mindre tillbyggnad på baksidan och ett relativt nybyggt entréparti, har miljön en ålderdomlig prägel och minner om tiden då torpen etablerades. Torpmiljön utgör kulturmiljö nr 1. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 51

2. Västra Sund 2:192 Marieberg, Kulturhistoriskt värde I B Mariebergs välbevarade manbyggnad härrör från 1800-talets andra hälft och är belägen alldeles intill Västra Sundsvägen. Fasaden är klädd med gul pärlspontpanel och taket täcks med skiffer. Sitt nuvarande utseende fick den vid en ombyggnad kring sekelskiftet 1900, då den tidsenligt försågs med stora verandor i två plan med rika dekorativa snickerier och lövsågeriarbeten. Gården Marieberg hette tidigare Djuviken. När Marieberg var i L P Svenssons ägo uppfördes intilliggande arrendatorbostad, en tegelbyggnad i 1½ plan med putsade fasader (Sandström, Jan 2003). Vid 1975 års byggnadsinventering fanns vagnslider och uthus med vedskjul på den öppna marken västerut. De är i dag i dåligt skick med nedrasade tak och väggar. Manbyggnaden sticker särskilt ut bland övriga gårdars manbyggnader, exteriören har stora kulturhistoriska kvaliteter och med det höga vackra läget invid vägen har Marieberg ett stort miljömässigt värde. Marieberg ingår i kulturmiljö nr 5. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 52

3. Västra Sund 2:97 Rösheim, Kulturhistoriskt värde I B Rösheim uppfördes 1923 som kombinerad sommarbostad och ateljé för konstnärsparet Maja och Gustaf Fjaestad. Namnet kommer med stor sannolikhet från det stora röse som flankerar gårdsplanen. Bostadshuset med Majas ateljé har 1½ våning och fortsätter ut i en liten vinkelbyggnad mot baksidan. Fasaden är klädd med stående vit panel och sadeltaket är lagt med tegel. Vid 1975 års byggnads-inventering hade fasaderna vit spritputs med släta hörnlisener. Intill bostadshuset står Gustafs sommarateljé, ett ditflyttat äldre magasin som rödfärgats. Vid infarten finns också en vedbod och ett garage. En enklare gäststuga byggdes vid stranden under 1940-talet. Rösheim har ett högt läge med en fantastisk utsikt över Glafsfjorden. Konstnärsvillan är trots fasadbytet, en välbevarad konstnärsvilla med stort lokalhistoriskt värde, med anknytning till bygdens rika konsttradition. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 53

4. Västra Sund 2:12 Sundsnäs, Kulturhistoriskt värde I B Boningshuset i 1½ plan uppfördes kring sekelskiftet 1900 och har en tidstypisk variationsrik träpanelfasad, fönstertyp med s.k. losholz samt en stor veranda med mångspröjsade fönster. På tomten finns också ett uthus/brygghus som bedöms vara samtida med boningshuset. Sundsnäs rustades upp under 1910-talet av en källarmästare Söderberg. Han hade planer på att förvärva ytterligare markområden i Västra Sund och byggde sig därför en 65 m lång uthuslänga, (som numera hör till grannfastigheten söderut). 1938 köptes stället av bröderna Gustavsson, kända i Arvikatrakten som Sundspöjkera, vilka ägnade sig åt sjötrafik. Fastigheten är en avsöndring dels av Näset och dels av Väststuga (Sandström, Jan 2003). Sundsnäs har ett stort miljövärde genom sitt nära läge invid sundet. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 54

5. Västra Sund 2:14 Näset, Kulturhistoriskt värde I B Näset utgör en f d torpmiljö belägen invid en trevägskorsning vid Sundsnäs. Boningshuset härrör enligt uppgift från 1720-talet. Skiffertaket är dock lagt i en något lägre nivå i öster, vilket skulle kunna tyda på att torpet byggts ut vid ett senare tillfälle. Byggnaden är klädd med faluröd träpanel, utom på baksidans västra del där det rödfärgade timret liksom en rad knutskallar ligger synligt. Till fastigheten hör två ålderdomliga uthusbyggnader från 1800-talets början; en faluröd stolpbod på tomten och två uthus söderut på andra sidan vägen, med förmodad funktion av ladugård-loge-lada. Sedan 1975 års byggnadsinventering har en mellanbyggnad rivits så att den tidigare längan numera består av två skilda enheter. Taken har belagts med plåt. Näset har med sitt läge och sina uthus ett stort miljömässigt värde. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 55

6. Västra Sund 2:2 Klippan, Kulturhistoriskt värde I B Villan uppfördes som ett sommarhus under 1910-talet och benämns även som Landgrens villa efter dåvarande ägare. Villan har en säregen form med en stor tidstypisk veranda som löper utmed två fasader. På den stora tomten finns ytterligare en uthusliknande byggnad med källarvåning i souterräng. 1975 års byggnadsinventering anger för uthuset byggnadsåret 1918. På platsen uppfördes ytterligare en byggnad, som en tid hade haft funktion av kägelbana på Sågudden. Fastigheten är en avsöndring från Sundsnäs (Sandström, Jan 2003). Byggnaden är ett exempel på de enklare sommarvillor som uppfördes utmed stränderna vid Västra och Östra Sund kring sekelskiftet 1900. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 56

7. Västra Sund 2:1 Blåsut, Kulturhistoriskt värde 1B Blåsut uppfördes som Pellerins paviljong till Arvikautställningen år 1911, efter ritningar av Elis Benckert. Därefter kom paviljongen att användas som sommarvilla av en grosshandlare Rudström. Sedan 1922 disponeras Blåsut av Arvika motorbåtsklubb. Under 1930- och 1940-talet fanns kaffeservering om somrarna och här firades också midsommar till en bit in på 1980-talet. Fastigheten är en avsöndring från Sundsnäs (Sandström, Jan 2003). Intill klubbhuset ligger en dansbana som bedöms vara från 1930-40-talet och ett uthus med avträde från 1910-30-talet. Anläggningen har ett miljöskapande värde med ett högt öppet läge och egen båtbrygga invid sundet. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 57

8. Östra Sund 2:30 Tittut, Kulturhistoriskt värde I B F d sommarvilla som uppfördes vid sundets strand under 1910-talet. Fasaden har liggande gul träpanel, mångspröjsade fönster och avvalmat sadeltak. Byggnaden har en lekfull arkitektur med många vinklar. Ett torn med balkong sträcker sig ovan taket och i nedre plan finns en glasad veranda. På tomten finns en timrad lillstuga samt en timrad bod som bedöms vara byggda omkring 1920-1930-talet samt ett äldre uthus och ett garage från 1970-talet. Byggnaden är ett välbevarat och tidstypiskt exempel på de sommarvillor som uppfördes längs stränderna omkring sekelskiftet 1900. Med sitt läge vid sundet har byggnaden ett stort miljömässigt värde. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 58

9. Östra Sund 2:38, Kulturhistoriskt värde I B Välbevarat sommarhus uppfört vid 1900-talets början. Byggnaden har typiska nationalromantiska drag faluröd träpanel, vita knutar, tätspröjsade fönster och ett mycket brant takfall. Byggnaden är en god representant för de mindre sommarvillor som uppfördes vid Västra och Östra sund omkring sekelskiftet 1900. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 59

10. Östra Sund 2:20 Ingesunds folkhögskola och musikskola, Kulturhistoriskt värde I B På platsen för den gamla jordbruksfastigheten Lunden anlades under 1920-talet Ingesunds folkhögskola. Anläggningen har ett herrgårdsliknande utförande präglat av 1920-talsklassicism med putsade byggnader och stora valmade skiffertak. Skolans huvudbyggnad utgörs av gården Lundens gamla manbyggnad i 2½ plan, vilken är tillbyggd med två vinkelställda byggnadskroppar med avvalmade sadeltak. Entrén fick vid ombyggnaden en elegant halvcirkelformad veranda vars pelare bär upp en balkong med balusterräcke. På 1970-talet skedde en utbyggnad norrut avsedd för matsal. Två stora flygelbyggnader uppförda som elevhem, västgården och östgården, flankerar huvudbyggnaden. Ytterligare två putsade bostadshus ligger söder därom som ytterligare flyglar. Lundens gamla magasin fick på 1920-talet funktion av vävoch handarbetslokal och i en f d drängstuga inreddes elevhem. Under 1940-talet uppfördes ett par lärarbostäder i 1½ plan med röd träpanel och sadeltak. 1952 uppfördes ytterligare ett elevhem. Ingesunds musikskola i västra delen av anläggningen byggdes 1933 men tillbyggdes kraftigt år 1970 med nya rymliga lokaler (Kulturmiljöprogram för Arvika kommun 1994). Ingesunds anläggning uppvisar tidstypiska och välbevarade exteriörer och har med sitt läge miljömässiga kvaliteter, med utsikt både mot Kyrkviken i norr och Glafsfjorden i söder. Anläggningen ingår i kulturmiljö nr 7. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 60

Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 61

11. Östra Sund 2:1 Östra Sund, Kulturhistoriskt värde I B Välbevarad äldre jordbruksfastighet med mangårdsbyggnad i 2½ plan klädd med vit träpanel och skifferklätt sadeltak. Platsen för gården har lång kontinuitet, men manbyggnaden härrör enligt uppgift från 1700-talets mitt. Troligen har en andra våning tillkommit under 1830-talet. Bottenvåningens fönster har korsspröjs medan den andra våningen är försedd med tvåluftsfönster med s k losholz, en övre tvärpost. Trästaket, stenmurar och häckar omger en stor trädgård. På gården finns en timrad dubbelbod med skiffertak och överljusfönster över dörrarna. Strax öster om manbyggnaden och invid en brukningsväg som leder ned mot Sörudden, finns en lillstuga med faluröd träpanel och skiffertak. Intill står en timrad ladugårdslänga med putsad fähusdel. Lillstugan bedöms vara från tiden kring sekelskiftet 1800 och uthusbyggnaderna från tiden omkring 1800-talets mitt. Genom gårdsbebyggelsens välbevarade exteriörer och läget i ett äldre jordbrukslandskap besitter Östra Sunds gård stort kulturhistoriskt värde med miljömässiga kvaliteter. Ingår i kulturmiljö nr 7. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 62

12. Västra Sund 2:13 Viksnäs, Kulturhistoriskt värde I C Villa från sekelskiftet 1900 vars nuvarande utseende främst härrör från en nyligen utförd renovering. Villan är placerad med högt vackert läge med utsikt över Kyrkviken. Stenstödmurar omfattar gräsmattans mjuka former mot vattnet. Här finns också en paviljong med vitt träräcke, en äldre lekstuga samt ett äldre uthus. Enligt nuvarande ägare har villan varit i Arvika Tapetfabriks fabrikörs ägo, vilket ger ett visst personhistoriskt värde. Villan har med sin tomt och placering vid vattnet ett visst miljömässigt värde. 13. Västra Sund 2:144 Tahiti, Kulturhistoriskt värde I C Sommarhus/bostadsfastighet beläget på en ö i Kyrkviken. Tidstypiskt hus från 1920-30-talet med eternitfasad. Huset har ett visst miljömässigt värde på ön, med det intresseväckande namnet Tahiti. 14. Västra Sund 2:70 Kalvnäset, Kulturhistoriskt värde I C Sommarhus uppfört 1913-14. Tomten är belägen nära vattnet och en stenstödmur avgränsar gräsmattan från naturmarken runtomkring. Tidstypiskt utförande med en stor veranda längs ena fasaden. Vid inventeringstillfället hade dock verandan försetts med skyddande plåt för vinterhalvåret. Ingår i kulturmiljö nr 6. 15. Västra Sund 2:72 Lugnet, Kulturhistoriskt värde I C Organisationen Länkarnas sommarhem, uppfört omkring 1910-20-talet. Enligt uppgift av ägaren övertog Länkarna fastigheten från Missionskyrkan 1954. Stora gräsytor sluttar ned mot Glafsfjordens strand. Sedan 1975 års byggnadsinventering har den forna verandan mot sjösidan ersatts av en utbyggnad av huset. Fastigheten har ett lokalhistoriskt värde som sommarhem. Ingår i kulturmiljö nr 6. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 63

16. Västra Sund 2:58, Kulturhistoriskt värde I C Mindre boningshus i 1½ plan, troligen från tiden omkring sekelskiftet 1900. På tomten finns ett äldre uthus. Fastigheten har ett ålderdomligt utseende och ingår i kulturmiljö nr 6. 17. Västra Sund 2:60, Kulturhistoriskt värde I C Mindre boningshus i 1½ plan från tiden omkring sekelskiftet 1900. På tomten finns ett redskapsskjul som bedöms vara samtida med huset. Här finns också ett garage samt ett uthus med avträde som bedöms vara från 1920-30-talet. Fastigheten har ett ålderdomligt utseende och ingår i kulturmiljö nr 6. 18. Västra Sund 2:61 Nordstuga, Kulturhistoriskt värde I C F d jordbruksfastighet med boningshus som bedöms vara från mitten av 1800-talet. Fastigheten har ett miljömässigt värde med äldre uthus. Nordstuga ingår i kulturmiljö nr 6. 18. Västra Sund 2:61 Nordstuga, Kulturhistoriskt värde I C Ladugård och loge som bedöms vara från 1900-20-talet. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 64

18. Västra Sund 2:61 Nordstuga, Kulturhistoriskt värde I C F d vedbod och småfähus som bedöms vara från 1870-90-talet. 18. Västra Sund 2:61 Nordstuga Lillstuga med källare som bedöms vara från 1800-talets mitt. Användes enligt uppgift en tid som Västra Sunds likbod. När spanska sjukan drabbade området hade intilliggande Väststuga funktion av sjukhus. 19. Västra Sund 2:63 Väststuga, Kulturhistoriskt värde I C F d jordbruksfastighet med boningshus uppfört 1854. Söderut står en källarstuga byggd 1931, men med en äldre källare. Enligt uppgift hade Väststuga funktion av sjukhus när spanska sjukan drabbade området (Sandström, Jan 2003). Fastigheten ingår i kulturmiljö nr 6. 20. Västra Sund 2:76 Gärdet, Kulturhistoriskt värde I C F d jordbruksfastighet som finns utmärkt på den s.k. Hembygdskartan från 1800-talets slut. Boningshuset är kraftigt ombyggt. Dock finns en stor bevarad ekonomibyggnad med en vitputsad fähusdel. Ingår i kulturmiljö nr 6. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 65

20. Västra Sund 2:76 Gärdet, Kulturhistoriskt värde I C Gärdets ekonomibyggnad. 21. Västra Sund 2:99 Tomta, Kulturhistoriskt värde I C Boningshuset uppfördes som arbetarebostad för sågen Hagvikens arbetare. Enligt 1975 års byggnadsinventering flyttades byggnaden till platsen år 1907 och ombyggdes på 1950-talet. Kvarstående ekonomibyggnad från 1900-talets början har ett miljöskapande värde. Ingår i kulturmiljö nr 6. 22. Västra Sund 2:190 Lilla Bostället, Kulturhistoriskt värde I C F d soldattorp som tillkom efter laga skifte, då det gamla soldattorpet Sunmanstorp i Kinna byttes mot Bostället. De soldater som kom att tillhöra Roten i Västra Sund tog sig som bruktligt var namnet Sundman efter platsen. Enligt indelningsverkets regler skulle traktens bönder förse soldaten med bostad och mark för sin försörjning. Till Lilla Bostället hörde 2 tunnland åkermark och 28 tunnland skog. Under åren 1938-1947 drevs en affär i Lilla Bostället. (Sandström, Jan 2003). Byggnaden har ett lokalhistoriskt värde. 23. Västra Sund 2:124 F d skolan, Kulturhistoriskt värde I C F d skolhus som uppfördes under 1870-talet på mark skänkt från gården Der Nole. Därefter inköptes också några intilliggande tomter. 1938 stängde skolan efter Skolstyrelsens beslut och barnen fick istället åka skolbuss till Kärrsmossens skola. Arvika Missionsförsamling hade under några år söndsagsskola i byggnaden. Från 1950-talet disponerar Västra Sunds hembygdsgille byggnaden som hembygdsgård. (Sandström, Jan 2003). Byggnaden har ett lokalhistoriskt värde. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 66

24. Västra Sund 2:50 Der Nole, Kulturhistoriskt värde I C Gården finns utmärkt på den s k Hembygdskartan från 1800-talets slut och uppgifter i lantmäterihandlingar tyder på att Nole uppfördes i början på 1800-talet av brukspatron L. S. Löwenhjelm. Enligt uppgift ska boningshuset ha flyttats till platsen från Älgå. Jordbruksfastigheten har varit av ansenlig storlek och ett stort antal villatomter har avstyckats från markerna (Sandström, Jan 2003). Kvarstående ekonomibyggnader har ett miljöskapande värde. Ingår i kulturmiljö nr 6. 24. Västra Sund 2:50 Der Nole, Kulturhistoriskt värde I C En ekonomibyggnad med putsad fähusdel ligger ett stycke söder om boningshuset. 24. Västra Sund 2:50 Der Nole, Kulturhistoriskt värde I C Vid väginfarten från Västra Sundsvägen, mot gårdarna Höltetomta, Nordstuga och Söstuga, står en ekonomibyggnad som möjligen också tillhört Der Nole (i dag Västra Sund 2:55). Ingår i kulturmiljö nr 6. 25. Västra Sund 2:23 Holtetomta/Hult, Kulturhistoriskt värde I C Gården finns utmärkt på den s k Hembygdskartan från 1800-talets slut, men vid laga skiftet år 1839 kallas stället Holtetomta för ödetorpet (Sandström, Jan 2003). Vid inventeringstillfället höll en ny manbyggnad på att uppföras söder om det gamla timmerhuset. Förlaga har hämtats från andra manbyggnader i Arvikatrakten och är väl avpassat till omgivningen. Kvarstående ekonomibyggnader har ett miljöskapande värde. Ingår i kulturmiljö nr 6. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 67

25. Västra Sund 2:23 Holtetomta/Hult, Kulturhistoriskt värde I C Gården Hults ekonomibyggnader. 26. Västra Sund 2:18 Ängen, Kulturhistoriskt värde I C Gården finns inte utmärkt på den s k Hembygdskartan från 1800- talets slut, och har möjligen tillkommit därefter. Kvarstående ekonomibyggnader har ett miljöskapande värde. Ingår i kulturmiljö nr 6. 27. Västra Sund 2:150 Lyckan, Kulturhistoriskt värde I C Stället finns utmärkt som torp på den s k Hembygdskartan från 1800- talets slut. Dagens bostadshus kan möjligen vara det gamla torpet som byggts om kraftigt. Platsen är av lokalhistoriskt intresse. 28. Västra Sund 2:154 Nytomta, Kulturhistoriskt värde I C. Gården finns utmärkt på den s k Hembygdskartan från 1800-talets slut och enligt 1975 års byggnadsinventering är boningshuset uppfört 1886. Samma karta har märkt ut en till gård alldeles bakom Nytomta Löcka. Kvarstående ekonomibyggnader har ett miljöskapande värde. Ingår i kulturmiljö nr 5. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 68

29. Västra Sund 2:183 Björkudden, Kulturhistoriskt värde I C. Björkudden uppfördes som sommarvilla omkring sekelskiftet 1900 och enligt nuvarande ägare beboddes villan en tid av en bokhandlare. Marken tillhörde ursprungligen Marieberg och vid Björkudden fanns under 1800- talet en hamn, som troligen fungerat som en tilläggningsplats för Marieberg. Ägaren uppger också att det under en kort tid drevs café på Björkudden, troligen under 1920-talet. Gästerna kom då med båt. Efter 1975 års byggnadsinventering har villan byggts ut mot väster och försetts med en extra entré. Villan har trots tillbyggnaden, ett utseende typiskt för de sommarvillor som uppfördes omkring sekelskiftet. Den öppna marken mellan Marieberg och Björkudden. Utsikt från Björkudden mot Kyrkviken och Arvika. 30. Västra Sund 2:178 Lillevik, Kulturhistoriskt värde I C. Lillevik byggdes enligt uppgift 1892 och var en avsöndring från Nordstuga. Stugan har tidigare stått i Djuviken vid Marieberg. (Sandström, Jan 2003). Den lilla stugan med äldre uthus har ett miljöskapande värde längs Västra Sundsvägen. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 69

31. Västra Sund 1:33 Nyborgsvillan, Kulturhistoriskt värde I C. Bostadshuset uppfördes enligt uppgift av nuvarande ägare år 1917 av Erland Pettersson som grundlade Arvika Vagnfabrik 1892. Numera kallas huset Nyborgsvillan efter Karl Nyborg som var sommarboende i villan åren 1924-55. Karls och hans barns namn och årtalet 1930 finns inristade i en sten på tomten. Karl Nyborg var innehavare av firman Arvika Exportaffär och står bl a som medförfattare till En bok om Arvika från 1933. Karl Nyborg var en driftig man som engagerade sig för trakten. Han var bl a initiativtagare till telefonstationen i Västra Sund och till badstranden i Kjörselviken. Han ordnade även med busslinjer till Västra Sund och för vägens nya dragning (Sandström, Jan 2003). Byggnaden har ett visst personhistoriskt värde och trots exteriöra förändringar bär byggnaden fortfarande drag av det tidiga 1900-talets arkitektur. Med sitt höga nära läge vid Västra Sundsvägen har byggnaden ett visst miljövärde. I dag finns Västra Sunds cykelverkstad i en låg byggnad på tomten. 32. Kinna 1:10, Kulturhistoriskt värde I C. Byggnaden uppfördes som utställningspaviljong till Arvikautställningen år 1911. Nuvarande ägare berättar att huset flyttades från Tivoliplatsen i staden över isen till Kinna. Byggnaden har ett säreget utformat, rundat plåttak. Trots att huset genomgått förändringar, bland annat i form av två lägre tillbyggnader vid vardera långsida, har det med sitt annorlunda tak ett intresseväckande utseende, och fungerar säkerligen som ett riktmärke för Kinna. Byggnaden har ett miljöskapande värde. 33. Kinna 1:11, Kulturhistoriskt värde I C. Kring sekelskiftet 1900 uppförde den förmögna borgarklassen flera stora sommarvillor i Östra och Västra Sund. Exempel finns också på mindre sommarhus. I Kinna återfinns ett fint och tämligen välbevarat exempel på ett än mindre sommarhus, en föregångare till de sommarstugor som uppfördes av en bredare allmänhet först efter 1930-talets semesterlagstiftning. På ett vykort från Kinna kan samma byggnad identifieras och genom sommarfolkets klädsel kan man sluta sig till att byggnaden fanns så tidigt som omkring sekelskiftet 1900. I senare tid har verandan förstorats något framåt och taket belagts med korrugerad plåt. I övrigt är sommarhuset sig likt med faluröd locklistpanel och vita knutar, mångspröjsade gröna fönster, vita fönsterfoder med spetsiga avslut, spegelförsedd trädörr samt små takfötter under det utskjutande sadeltaket. Vykort från Kinna. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 70

34. Kinna 1:7, Kulturhistoriskt värde I C. Kring sekelskiftet 1900 uppförde den förmögna borgarklassen flera stora sommarvillor i Östra och Västra Sund. Exempel finns också på mindre sommarhus. I Kinna återfinns ett fint och tämligen välbevarat exempel på ett än mindre sommarhus som med hjälp av ett vykort kunnats dateras till sekelskiftet 1900 (Kinna 1:11). Ett stenkast norrut återfinns ytterligare ett mindre sommarhus som möjligen kan vara från samma tid, eller åtminstone från 1900-talets första decennier. Sommarhuset har ett högt läge med utsikt mot viken. Stenmurar stödjer upp en framförliggande terrassering. Sommarhusets fasader är klädda med faluröd locklistpanel och det valmade sadeltaket är belagt med papp. Fönstren är vita och mångspröjsade och försedda med fönsterluckor. Verandan har vita snickerier och är uppbyggd på ett tegelfundament. Intill står ett äldre uthus med faluröd locklistpanel, spröjsade fönster och grönmålade dörrar. Vid inventeringstillfället satt presenningar för två av fasaderna, vilka troligen höll på att renoveras. 34. Kinna 1:7, Kulturhistoriskt värde I C. 34. Kinna 1:7, Kulturhistoriskt värde I C. 35. Klockarbråten, Kulturhistoriskt värde I C. Klockarbråten är beläget med husknuten alldeles inpå Västra Sundsvägen. Torpet finns utmärkt på den s.k. Hembygdskartan från 1800-talets slut och nuvarande ägare uppger också att det är släktens fjärde generation som bebor fastigheten. Ett torp finns även utmärkt på en karta från 1790-talet, men är dock placerat något längre söderut än dagens torp. En Syrénhäck och en gärdesgård avgränsar delar av fastigheten mot vägen. Klockarbråten har med sina äldre uthus och sin placering nära vägen en ålderdomlig prägel och ett stort miljöskapande värde. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 71

35. Klockarbråten, Kulturhistoriskt värde I C. Äldre bevarade ekonomibyggnader. 35. Klockarbråten, Kulturhistoriskt värde I C. Äldre bevarad ekonomibyggnad. 36. Arvika Prästgård 4:3 Jonsbol, Kulturhistoriskt värde I C. Jonsbol finns utmärkt som torp på den s k Hembygdskartan från 1800-talets slut. Det kan noteras att den gamla vägen till Västra Sund hade sin sträckning rakt igenom gården med ekonomibyggnaden på södra sidan av vägen och boningshus på norra sidan. Dagens byggnader kan möjligen vara av senare datum, men har samma placering enligt kartan. Infarten till gården motsvarar den gamla vägen och är omgiven av en skogsdunge med hästhagar. Jonsbol har ett lokalhistoriskt värde och representerar ett av de torpställen som etablerades i norra utredningsområdet under 1800-talet. 36. Arvika Prästgård 4:3 Jonsbol, Kulturhistoriskt värde I C. Äldre bevarad ekonomibyggnad. Kulturmiljöutredning vid Västra och Östra Sund 72