C-UPPSATS. Dödshjälp. En jämförelse mellan utilitarismens och den klassiska kristendomens ställningstaganden. Jörgen Larsson Jonas Nyström

C-UPPSATS 2008:188 Dödshjälp En jämförelse mellan utilitarismens och den klassiska kristendomens ställningstaganden Jörgen Larsson Jonas Nyström Luleå tekniska universitet C-uppsats Religionsvetenskap Institutionen för Språk och kultur 2008:188 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/188--SE

Dödshjälp En jämförelse mellan utilitarismens och den klassiska kristendomens ställningstaganden Luleå Tekniska Universitet VT 2008 Författare: Jörgen Larsson, Jonas Nyström Handledare: Anders Persson Examinator: Mayvor Ekberg Språk och kultur Religionsvetenskap C F0017S

Abstract Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa. Nyckelord: Eutanasi, dödshjälp, utilitarismen, kristendom, livet, döden, livets helgd, autonomi.

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Syfte och frågeställning...2 1.2 Metod...2 1.3 Disposition av uppsatsen...3 1.4 Avgränsning och urval...3 2. Vad är eutanasi?...4 2.1 Aktiv eutanasi...6 2.2 Passiv eutanasi...7 2.3 Läkarassisterat självmord...8 3. Utilitarismen...9 3.1 Pragmatiska synen...10 4.1 Livet och döden...13 4.2 Autonomi...13 4.3 Livets helgd...14 5. Analyser och slutsatser...14 5.1 Livet, döden och rätten till liv...14 5.1.1 Utilitarismen...14 5.1.2 Klassisk kristendom...16 5.1.3 Slutsatser...19 5.2 Autonomi...19 5.2.1 Utilitarismen...19 5.2.2 Klassik kristendom...20 5.2.3 Slutsatser...23 5.3 Livets helgd...23 5.3.1 Utilitarismen...23 5.3.2 Klassisk kristendom...25 5.3.3 Slutsatser...27 6. Sammanfattning...28 Referenser...29

1. Inledning Något som alla är medvetna om är att livet här på jorden kommer att ta slut, alla kommer vi att dö och begravas. Detta står i Bibeln (2000): Allt går mot samma mål: allt har kommit av jord, och allt blir jord igen. (Pred 3:20) Det blir tydligt att alla går mot samma mål, döden, vi är alla sprungna ur jord och kommer åter att bli jord. Är detta målet med livet? Om alla går mot samma mål spelar det då någon roll när vi når detta mål eller hur vi kommer dit? Om målet är att åter bli jord borde det inte finnas något hinder för dödshjälp. Människan gör allt för sina husdjur och behandlar dem med kärlek och ömhet och ser dem som individer. Om deras husdjur drabbas av exempelvis en obotlig sjukdom uppsöker de en veterinär som på ett smärtfritt tillvägagångssätt avlivar djuret och befriar det från dess lidande, vilket detta anses vara det barmhärtigaste och kärleksfullaste vi kan göra för vår älskade vän. Vi gör inte samma sak med en människa (Field & Toon 1982). Är det inte det mest kärleksfulla vi kan göra emot exempelvis vår mormor om hon drabbas av en obotlig sjukdom? Om djur är i behov av exempelvis en operation och ägarna inte har råd att genomföra en operation, så ger veterinären ägarna möjlighet att humant avliva djuret istället för att skicka hem det och då riskera att ägarna själva tar djurets liv. Om en människa behöver en operation men inte har råd att genomföra denna, givet att ingen annan är villig att stå för kostnaden, då kan läkaren erbjuda patienten dödshjälp och det kan ses som det mest humana (McMahan 2002) Är det försvarbart att göra så? När Torbjörn Tännsjö (2001) professor i praktisk filosofi, beskriver dödshjälp så vill han ofta komma tillbaka till begreppet självmord, som borde avspegla vilken syn människan har på dödshjälp. Om självmord accepteras bör även dödshjälp godtas och vice versa. Han citerar den kända grekisk-romerska filosofen Epiktetos: "Lev så länge det är angenämt; om spelet inte behagar dig längre, gå; om du stannar, klaga inte" (s.42) Om människan inte trivs skulle hon ha möjlighet att begära eutanasi, kan vara en tolkning av citatet. Dock verkar det som att Epiktetos även menar om människan väljer att stanna kvar så ska hon inte klaga hur sjuk hon än är, om hon klagar skulle hon ofrivilligt kunna falla offer för eutanasi. Längre fram återges vad den österrikisk-brittiska filosofen Ludwig Wittgenstein sagt: "Om Självmord är tillåtet, så är allt tillåtet. Om något inte är tillåtet, så är det självmordet. Detta kastar ljus över etikens väsen. Ty självmordet är den elementära synden." (s.43) Wittgenstein som själv hade tre bröder som begick självmord, anser att den värsta av synder är att begå självmord (www.sub.su.se). Hans bröders bortgång möjliggör förståelsen av hans inställning till självmord. Om däremot hans mor hade drabbats av en 1

allvarlig sjukdom och fått dödshjälp, för att inte lida mer, hade hans inställning till självmord kanske varit annorlunda och därför kommit till insikt att det finns flera olika synsätt på självmord och dödshjälp. Vårt intresse för dödshjälp har kommit genom att vi båda har jobbat inom vården där det förekom dödsfall. Inom våra tidigare yrken så fanns det vård vid livets slutskede där personalen minskade smärtan för den som var på väg att dö, men i Sverige så är det allmänt känt att läkare inte får bruka av aktiv dödshjälp där läkaren ger en överdos som leder till döden, men det är tillåtet att avsluta behandlingen och avstå från vård. Döden är något som vi alla kommer att drabbas av och inom kristendomen ses både livet och döden som viktigt och något som Gud råder över. Vi ska fördjupa oss i begreppet eutanasi (dödshjälp) och vad den klassiska kristendomen och en speciell etisk utgångspunkt (utilitarismen) har för inställning till eutanasi, tillåter dem eutanasi eller är det helt oacceptabelt? Vi kommer att jämföra dessa två läror för att se om det finns något som de kan enas om och vad som skiljer dem åt. 1.1 Syfte och frågeställning Vi kommer att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? 1.2 Metod Vårt uppsatsskrivande bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium, då vi finner det vara det lämpligaste sättet att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Metodteori är något som förbinder vetenskapsteori med metodlära, vidare så för metodteorin fram allmänna regler för hur vetenskapliga undersökningar skall framföras (Hartman 1998). Enligt Patel & Davidsson (2003) är det hermeneutiska angreppssättet är positivismens motsats: Till skillnad från positivisterna är man inte intresserad av att förklara företeelser. Hermeneutikern menar istället att det går att förstå andra människor och vår egen livssituation genom att tolka hur mänskligt liv, existens, kommer till uttryck i det talande och skrivna språket samt i människors handlingar och i mänskliga livsyttringar. Man menar också att människor har intentioner, avsikter, som yttrar sig i språk och i handling, och som det går att tolka och förstå innebörden av. (s.29) 2

Ur detta citat kan det förtydligas att det hermeneutiska tolkningssättet är det bästa för vår uppsats då vi tolkar och söker svar i det skrivna språket för att få en helhet som besvarar vårt syfte och våra frågeställningar. De kvalitativa undersökningar har som objekt den livsvärld människor har och därmed den mening de knyter till sig själva och sin situation. Tanken är att se vad som gör människan till det hon är, men hon kan inte undersöka detta genom endast observation. Den kvalitativa metoden ger oss kunskap i vad som gör människan till det hon är och hjälper oss att tolka det som observeras. När den kvalitativa metoden lyfts fram återkommer hermeneutiken, läran om hur människan tolkar sig fram till förståelse, detta kan ske på två sätt. För det första kan det ses som en beskrivning av psykologiska processer som leder till förståelse, för det andra så kan det vara en teori om hur vi rättfärdigar en tolkning. Kunskap är sann rättfärdigad tro och denna kunskap nås bäst genom en kvalitativ metod som ger forskaren specifika regler för hur en sådan kvalitativ undersökning ska gå till, reglerna är tänkta att garantera de krav på vetenskaplighet som hermeneutiken ställer upp blir uppfyllda (Hartman 1998). Vi ska göra en litteraturstudie där vi ska jämföra, tolka och analysera olika ståndpunkter i förenlighet och i enlighet med utvald litteratur. Vi redovisar en rad olika tolkningar och kommer även att själva argumentera för vilken tolkning som vi anser vara den bästa, (Patel & Davidsson 2003). 1.3 Disposition av uppsatsen Uppsatsen har vi lagt upp på följande vis; 1, inledning där vi kort beskriver varför vi valt att jobba med just detta ämne. 1.1-1.2 syfte och metod delen presenteras. 1.3-4 avgränsning och urval. 2.1-3 de olika formerna av eutanasi; aktiv, passiv och läkarassisterat självmord, även våra egna definitioner av dessa. 3-3.1 Här presenterar vi utilitarismen och det pragmatiska synsättet. 4-4.3 Presentation av den klassiska kristendomen samt livet och döden, autonomi och livets helgd. 5 Analys och slutsatser. 5.1 Livet, döden och rätten till liv. 5.2 Autonomi. 5.3 Livets helgd. 6. Sammanfattning. 1.4 Avgränsning och urval De som vi i uppsatsen betraktar som klassiskt kristna är de som är anhängare av den protestantiska, katolska eller ortodoxa kyrkan och det som förenar dessa är det som står skrivet i Bibeln. Det är från dessa kyrkor vi kommer att ha representanter som kommer att få stå för motiveringar för och/eller emot eutanasi. Vi har valt ut texter skrivna av personer som vi anser vara starka företrädare för både utilitarismen och den klassiska kristendomen och vi kommer att presentera dem lite kortfattat. De som får stå som företrädare för utilitarismen är professorn Torbjörn Tännsjö i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Enligt utilitarismen är ingen handling rätt eller fel i sig utan måste bedömas efter konsekvenserna. Vidare så avvisar han principen om att det är fel att döda utifrån detta och det som måste göras är att analysera konsekvenserna av varje enskilt fall, han stödjer rätten till eutanasi. Peter Singer är vår andra representant för 3

utilitarismen, Singer är professor i filosofi vid Princeton University i New Jersey, han arbetar med praktisk filosofi där inriktningen är etiska frågor utifrån hans utilitaristiska perspektiv. Som föreståndare för utilitarismen kan således Tännsjö och Singer sägas vara försvarare av eutanasi från en etisk utgångspunkt. Representanter som får stå för den klassiska kristendomen är Axel Carlberg, som är dominikanpräst i Lund och doktorerar i medicinsk etik. Jan Arlebrink som tillhör svenska kyrkan är sjukhuspräst och universitetslektor vid Lunds universitet. Erwin Bischofberger är svensk jesuitpräst och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet. Bengt Holmberg är professor i Nya Testamentets exegetik vid Lunds universitet. Göran Lantz är prästvigd för svenska kyrkan och är adjungerad professor i vårdetik vid Uppsala universitet. Helge Brattgård som har varit biskop i Skara stift, han är ledamot i statens medicinsk-etiska råd. Via dessa företrädare för klassiska kristendomen söker vi utreda huruvida eutanasi är förenligt med denna lära. 2. Vad är eutanasi? För att kunna diskutera eutanasi på ett fruktbart sätt krävs en utredning av begreppet eutanasi genom att undersöka de olika definitioner som görs av begreppet. Därefter klargör vi den definition som vi använder i vår beskrivning och analys av problemet. Följande definition av eutanasi görs av Nationalencyklopedins: eutanasi (ytterst av grekiska euthanasi a, av eu- och grekiska tha natos 'död'), begrepp vars ursprungsbetydelse är en lugn död som inte föregås av smärta, ångest eller annan plåga. (www.ne.se) Här handlar det om en död som är lugn och smärtfri men alla som dör upplever nog inte sin död som lugn och smärtfri. Döden kan framkalla ångest, smärta och lidande. definierar P C Jersild definierar eutanasi som följer: Eutanasi innebär att en läkare avsiktligt avslutar en svårt sjuk patients liv på dennes begäran. (Eutanasi en debattskrift, 1992, s.21) Det finns inget i denna definition som säger att läkaren bör ha i åtanke att denna patient kanske mår psykiskt dåligt vilket exempelvis gör att dennes begära på eutanasi kan klassificeras som ett rop på hjälp. Även begreppet "svårt sjuk" behöver definieras, det verkar som att patienten inte är obotligt sjuk. Om någon är obotligt sjuk så finns det inga botemedel och då kan inte patienten botas och det skulle då kunna rättfärdiga eutanasi. Det verkar som att läkaren tar ett liv som skulle kunna räddas, vilket lindrar smärta, läkarens mål är att bota människor och är en patient svårt sjuk så finns det ändå hopp. 4

Ytterligare en definition är: Euthanasia: the intentional killing by act or omission of a dependent human being for his or her alleged benefit. (The key word here is "intentional". If death is not intended, it is not an act of euthanasia) (www.euthanasia.com) Här betonas att det är en aktiv handling som utförs och om personen inte avser att döda så är det inte eutanasi. Om dödandet inte är en medveten handling så är det inte eutanasi. En definition av eutanasi gjord av en företrädare för den klassiska kristendomen lyder: /.../ Man kan jämföra det med det som vi idag lägger i begreppet "palliativ vård". Emellertid har en betydelseförskjutning ägt rum. Idag översätter vi "eutanasi" med dödshjälp; en term som för tankarna till en aktiv handling vars syfte är att, vanligen inom ett sjukvårdsammanhang, döda en annan människa. (Arlebrink, 1999, s.70) Det är vanligt att förknippa dödshjälp med en aktiv handling men det kan även vara en handling som avser att hjälpa personen i behov av hjälp och meningen behöver inte vara att döda personen. Överläkare Susanne Ringskog (1998) diskuterar begreppet eutanasi, och hon har en negativ inställning till eutanasi som tydligt framträder i hennes resonemang då hon definierar eutanasi som en förskönad omskrivning av människors vilja att sätta sig över naturen och själva besluta om liv, när andra människor inte är tillräkneliga psykiskt eller plågade fysiskt eller något liknade. Att döda någon avsiktligt är lika med mord, men när det talas om eutanasi framställs det som en god barmhärtigt handling, som utförs för att stoppa en människas lidande. Doktoranden Per Landgren (1998) tolkar begreppet eutanasi till att betyda en god och hedersam död. Det finns fyra olika beskrivningar genom historien; aktivt döda en människa som lider aktivt döda en oönskad människa ta hand om en döende människa låta en oåterkallelig människa dö (s.90) Att aktivt döda en människa som lider är en definition som passar in i dagens Sverige. Den som lider, om än bara till en liten grad, kan bli aktivt dödad. Som exempel för de som skulle kunna bli aktivt dödade, rent teoretiskt, är släktingar som lider av att en familjemedlem har dött, tolkat enligt denna definition. Det står inte vem som får utföra dödandet, kan vem som helst döda en människa som lider, eller är det underförstått att det är en läkare som ska utföra den dödade handlingen? Att aktivt döda en människa som är oönskad är också en definition som är alldeles för enkel, för vad är det som gör en människa oönskad och vem bestämmer det? Att ta hand om en döende människa är en beskrivning som verkar som den mest humana och passar bäst in på beskrivningen att eutanasi är en god och hedersam död. "Att ta hand" om kan dock tolkas som att det inbegriper att hjälpa en människa att dö eftersom denne är döende men det finns ingen 5

beskrivning om dennes människas vilja så den kanske inte passar så bra in på en god och hedersam död. Den sista punkten där det talas om en oåterkallelig människa skulle Landgren (1998) behöva visa vad som menas just med en oåterkallelig människa. Det är svårt att hitta någon definition av eutanasi som är neutral samt vare sig för vid eller för snäv. Advokaten Arne Woxlin anser att det inte finns någon tydlig definition av begreppet eutanasi: Den används efter en glidande skala, från ett avsiktligt dödande via en acceleration av den naturliga döden till ett passivt förhållningssätt, som innebär att man låter människan dö. Eutanasi föreligger när en person avsiktligt dödar en annan person, på eller utan dennes begäran. Detta innefattar även när en läkare avsiktligt avslutar en svårt sjuk människas (patients) liv, direkt eller indirekt, genom underlåtenhet att behandla. (Eutanasi en debattskrift, 1998, s.123) Woxlin påvisar även att det finns flera former av eutanasi. Därför kommer vi nu att beskriva de olika formerna. Vår egen definition av eutanasi som får utgöra utgångspunkt för de olika formerna är följande: Eutanasi: Att döda en annan människa för att göra slut på dennes lidande då denne befinner sig i ett sjukdomstillstånd som ger stora smärtor och är oåterkalleligt, detta görs av en läkare och innan läkaren hjälper personen att dö bör det ske många samtal inte bara med personen utan även med anhöriga och närstående, i den mån det går, för att säkerhetsställa att det är ett genom tänkt beslut. Dödande ska var smärtfritt, fridfullt och det ska ske snabbt. 2.1 Aktiv eutanasi Aktiv eutanasi beskrivs som en aktiv handling där exempelvis en läkare hjälper en patient att ta sitt liv genom att ge denne en spruta för patientens eget bästa (McMahan 2002). Aktiv eutanasi är barmhärtighetsdödande där ens handlande medför att en persons liv förkortas då denne är svårt eller obotligt sjuk, där handlingen utförs med avsikten i just att ta livet av någon. Aktiv eutanasi har kommit att avgränsas till att bara innefatta att någon som vårdar en människa som har en svår sjukdom som inte går att bota med avsikt att förkorta lidande genom exempelvis en dödlig injektion av morfin, detta som i den medicinsk etiska debatten, benämns som aktiv eutanasi (www.ne.se). Aktiv eutanasi är något som leder till att en patient dör av något annat än sin sjukdom, döden infinner sig efter att patienten injicerats av ett eller flera ämnen som vid injektionen dödar patienten (Arlebrink 1999). På senare år är det allmänt känt att aktiv eutanasi har fått mer uppmärksamhet, människan kan genom tekniken och medicinen förlänga och bevara människors liv. Det som gjort att eutanasi kommit till ytan är att patienterna inte blir friskare eller kommer att bli friska, allt detta leder till mer lidande 6

och många patienter och även andra har ifrågasatt om det verkligen är meningsfullt att hålla patienter i livet som lider och kommer att dö. Vår definition av aktiv eutanasi lyder: Aktiv eutanasi: att en människa dör av något annat än sin obotliga sjukdom, genom ett avtal mellan patienten och läkaren, utför läkaren en aktiv handling som gör att den obotligt sjuke dör en så lugn och smärtfri död som möjligt. 2.2 Passiv eutanasi Passiv eutanasi är att någon låter en person dö för att det är det bästa för personen. Det som händer är att personen inte längre hålls vid liv genom olika hjälpmedel eller att personen återupplivas gång på gång (McMahan 2002). Nationalencyklopedin definierar passiv eutanasi som en medicinsk behandling som avslutas eller inte påbörjas hos en svårt sjuk person. Detta leder till att patientens liv förkortas (www.ne.se). Passiv eutanasi kan med andra ord kallas för palliativ vård, där det viktigaste är att lindra smärtan hos den döende och göra övergången från liv till död så behaglig som möjlig (Ringskog 2000). Vi finner ytterligare beskrivningar av palliativ vård som en medicinsk behandling som bättrar livskvalitet för patienten men den påverkar oftast inte sjukdomsutfallet. Här är det viktigt med symptom lindring men det utesluter dock inte att livslängden förlängs. Viktigt är att alla beslut fattas i samråd med personen i fråga eller närstående. Något som det läggs stor vikt vid är smärtlindring genom olika läkemedel, personen och dess anhöriga kan få hjälp mot ångest och kriser och tala om existentiella frågor, anhöriga kan även få psykisk hjälp. Intressanta att tänka är all den smärtlindring som patienterna får, kan inte detta leda till att patienten dör och därigenom så har läkaren aktivt dödat patienten? Läkarna vet vad de gör och det kan tänkas att det förekommer många fall av passiv eutanasi som har övergått till en mer aktiv eutanasi då gränsen mellan dessa kan vara hårfin då läkarna ordinerar smärtlindring. Medvetet kan läkarna ge en hög dos som de vet att patienten inte klarar av, detta är en form av eutanasi som är svår att verkligen bevisas och faller ofta under den passiva eutanasin (www.ne.se). Professor Erik-Olof Backlund förklarar begreppet som att patientens livsuppehållande åtgärder tas bort, försöken att förlänga patientens liv genom botemedel avslutas för att de anses inte längre ha någon effekt (Dödshjälp eller livshjälp 1998). En tolkning av passiv eutanasi är att patienten dör av sin sjukdom, detta sker genom att patienten inte längre vill ha behandling eller avstår från behandlingen som kan förlänga dennes liv. Det beskrivs även hur avstängandet av en respirator inte kan kallas för aktiv eutanasi utan för passiv eutanasi, detta trots det är en aktiv handling som utförs (Arlebrink 1998). 7

Passiv eutanasi är ett otydligt begrepp betonas enligt följande:... istället bör man kalla det för dödshjälp att avstå från att sätta in behandling eller att avsluta påbörjad behandling på en patient som har kort tid kvar att leva, och där behandlingen enbart medför ett förlängt lidande och utdraget döende. (Arlebrink, 1998, s.86) Passiv eutanasi kan vara ett snävt begrepp, det låter som att människan inte gör något aktivt för att påskynda döendet för någon, men det är inte fallet. Det är ett aktivt val antingen av läkare, patient och anhöriga som leder till att en människa dör. Vid första anblick av begreppet passiv eutanasi kan människor tro att det är något som inte innebär en aktiv handling eller ett aktiv val. Vår definition av passiv eutanasi lyder: Passiv eutanasi: en läkare avslutar behandlingen av en patient eller att patienten väljer att avstå behandlingen trots att det leder till döden, allt sker på patientens egen begäran. 2.3 Läkarassisterat självmord Läkaren som vet om att patienten har för avsikt att ta sitt eget liv, ger patienten mediciner eller andra hjälpmedel som patienten själv använder för att ta sitt eget liv (Ringskog 2000). Beskrivningen av eutanasi skulle kunna vara som en form av assisterat självmord. Den som begär att få dö skulle om denne kunde själv begå eutanasi, om personen hade haft kunskap och tillgång till dödande preparat. I dag är det inte särskilt svårt att få tag i preparat själv som en person kan använda sig av för att döda sig själv. Om någon vill ta sitt liv finns det få hinder som motverkar detta och Internet är ett hjälpmedel för dem som vill ta självmord (Statens medicinsk-etiska råd, 1992). En definition lyder som följer: Assisted suicide: Someone provides an individual with the information, guidance, and means to take his or her own life with the intention that they will be used for this purpose. When it is a doctor who helps another person to kill themselves it is called "physician assisted suicide."(www.euthanasia.com) Genom detta citat blir det tydligt vad det handlar om; en läkare som guidar en person att ta sitt eget liv. Vår definition av läkarassisterat självmord lyder: Läkarassisterat självmord: att en läkare hjälper en patient att ta sitt liv genom att tillhandahålla läkemedel som patienten själv måste ta för att dö. 8

3. Utilitarismen En allmän beskrivning av utilitarismen lyder: nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. (www.ne.se) När den brittiske filosofen Jeremy Bentham på 1700-talet formulerade den utilitaristiska läran innebar det att konsekvenserna av vårt handlande ska för alla som handlingen berör få största möjliga lycka åt alla. För att förstå innebörden av utilitarismen användes följande förtydligande: Inom utilitarismen är det vanligt att man skiljer skarpt mellan handlingar som är rätt (riktiga) och handlingar som är orätta (felaktiga). Om en handling inte är rätt så är den orätt, om den inte är orätt så är den rätt. Av att den är rätt följer inte att den bör utföras (Tännsjö, 2000, s.25) Detta citat påvisar att utilitaristerna i användandet av ordet "rätt" ger en mindre positiv värdeladdning än vad som förekommer i allmänt språkbruk. En handlings rätt eller orätt styrs av vilka konsekvenser den för med sig, ingenting kan avgöras på förhand utan det är konsekvenserna som styr om en handling är rätt eller orätt. Det som lyfts fram av Tännsjö (2000) är följande: En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser. Vi har handlat rätt i en situation om det i situationen inte fanns något annat vi kunde ha gjort, som hade haft bättre konsekvenser. (s.26) Utilitarismen bedömer handlingar genom att se hur de kan maximera välbehag och minimera smärta eller olycka, det handlar om upplevelser eller förnimmelser som tillhör vårt medvetande tillstånd. Viljeattityder som inte tillfredställs genom att en person dör har inte någon direkt betydelse, när någon dör omedelbart så har det ingen inverkan på ens egen vilje attityder om framtiden. Det är inte den egna statusen som avgör om det är rätt att döda eller ej, om personen hela tiden tänker på att hon själv någon gång kommer att dö blir livet fyllt av obehag och det ger inget välbehag, istället så bör tankarna vara inriktade på att personer som hon sällan dör, genom detta infinner sig känslan av välbehag. Att döda någon behöver inte tolereras eftersom det innebär att personen i fråga berövas på sin framtida lycka (Singer1996). En annan definition av utilitarismen lära är enligt Tännsjö (1998): En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser. (s.42) 9

Det är svårt att definiera vad som är de andra alternativen och konsekvenserna, att själv vilja dö måste respekteras då ens liv kan innebära stor smärta bli till en plåga (Tännsjö, 1998). Enligt utilitarismen finns det inga typer av handlingar som är förbjudna eller påbjudna, det är endast konsekvenserna av ens handlande som styr handlandet. Detta är en svårighet att omsätta i praktiken och därför har Tännsjö (2001) lyft fram den pragmatiska synen för att kunna visa hur det ska kunna fungera rent praktiskt. 3.1 Pragmatiska synen Enligt den vardagliga uppfattningen så är det prima facie (vid första anblick) fel att döda. Den pragmatiska uppfattningen om dödandet är att det varken är rätt eller fel, det som avgör vilken värdering själva dödandet får beror på konsekvenserna dödandet medför, för alla inblandade. Mord är enligt detta synsätt kriminellt och bör bestraffas, men det kan finnas enstaka fall då det är berättigat, då det exempelvis handlar om att befria världen från en sadist, men även här bör mordet bestraffas. Människan ska inte lösa sina problem genom att överväga att döda varandra, även om de i vissa fall kan vara berättigat. Om nu mord skulle vara acceptabelt så skulle en rädsla sprida sig i samhället (Tännsjö 2001). Följande lyfts fram: Vi har alla normalt ett starkt intresse i vår egen fortsatta existens, liksom i att våra nära och kära fortsätter att existera. Vi intresserar oss för, och bryr oss om, vår egen och våra nära och käras framtid. (s20) Ur detta citat kan det tolkas som om att mord skulle föda mord då personen som älskar sig själv och sina nära och kära skulle göra allt för att skydda dem, om någon skulle döda någon i ens närhet så skulle det bli hämnd aktioner och fler personer blir dödade som i en ond spiral skulle detta dödande fortskrida. Det skulle bli en känslomässig katastrof om vi förlorade någon i vår närhet, det är vårt känsloliv som byggs upp genom att vi älskar våra nära och kära som skulle rubbas genom någons död. Genom att mordet är kriminaliserat kan människan känna sig relativt trygg. Det är inte principiellt fel att mörda, men det ska alltid vara kriminaliserat och anses moraliskt förkastligt, anhängare av den pragmatiska synen har ett strikt förbud mot dödandet, detta kan emellertid inte ha något med det moraliska anseendet att göra då det i enskilda fall kan vara rätt att döda. Det som hindrar acceptansen av dödandet måste enligt honom vara de negativa konsekvenser som dödandet orsaka om människor kunde döda varandra för att lösa deras problem. Det kan ligga i vårt intresse att få dö och detta intresse delas av våra nära och kära, vilket skulle kunna vara förenligt med den pragmatiska synen att erbjuda eutanasi, men är det så enkelt? Det kan ligga i en persons bästa intresse att få dö då denne lider av en sjukdom som medför stora plågor, om en människa drabbas av detta så skulle hon önska att eutanasi fanns att tillgå. 10

Genom en lagstiftning som kan garantera att personen dör i rätt ögonblick skulle medföra att personen känner sig tryggare, personen får själv välja hur länge hon vill kämpa mot sin sjukdom och själv få bestämma när hon vill dö. Det som skulle vålla en stor oro är om just detta själv bestämmande fanns, då det kan innebära att personen som inte vill dö känner sig tvingade till att begära eutanasi för att inte orsaka andra mer smärta, för att förhindra detta så är ett förbud mot eutanasi den enda utvägen även om det leder till att personer får leva sina liv i stora plågor som kan liknas med tortyr. Något som skulle kunna vålla oro är om eutanasin skulle missbrukas exempelvis att eutanasi utförs på dem som vill leva för att de blir en kostnad. Det blir då en fråga om ekonomi och vem skulle inte kunna dödas då? Dessa argument är för bra då det inte bara innebär att människor kommer att vilja bli dödade, utan de kommer även att avstå behandlingar och nekar till smärtlindring eftersom de känner sig som en stor kostnad för samhället och detta resulterar i att deras liv förkortas. Om vi accepterar argumenten som gör eutanasi förkastligt så kommer vi att göra så att personer kommer att välja att ge upp sina liv i förtid, då de inte själva får välja om de vill ha behandling eller inte och vilken smärtlindring de vill ha, argumenten kan få detta utfall vilket visar på att dessa inte är hållbara. De som lever efter det pragmatiska synsättet borde inte förvägra människor rätten till eutanasi och hindra dem att ta ställning i frågan om de vill ha eutanasi eller inte. Det som betonas här är att det ska finnas en frivillighet i systemet där personer själva får välja vad som ska ske med deras liv, allt detta ska genomföras på ett sätt som är öppet för granskning och offentlig insyn så det inte kan missbrukas (Tännsjö 2001). Enligt Tännsjö (2001) bör varje land ha ett system som erbjuder eutanasi: Ett system bör etableras, i alla länder, där ingen får dödshjälp av något slag utan att ha blivit tillfrågad om saken. Samtidigt är det rimligt att de som ber om dödshjälp, åtminstone om de lider av någon obotlig och plågsam sjukdom, som de menar gör deras liv meningslöst, ska få sådan hjälp. (s.54) Om en läkare kan erbjuda att avsluta en behandling måste läkaren även vara beredd på att aktiv ge en dödande dos av någon form av läkemedel, när läkaren bedömt att allt hopp är ute för patienten. Om en sådan utväg fanns skulle det inte innebära att människan kände sig mer otrygg. Vad krävs för dem som av religiösa skäl motsätter sig alla former av eutanasi skall känna sig trygga? Lösningen på detta problem är att alla skriver ett testamente där de klargör för sina egna val hur de vill bli behandlade och genom detta så kan de vara trygga på att ingen kommer att döda dem då de inte kan tala för sig själva (Tännsjö 2001). Här är den enligt vår mening intressant att fundera kring vad som skulle kunna ske om personen av olika anledningar inte kunnat eller hunnit skriva ett sådant testamente, vem är det då som avgör vad som kommer att ske med den personen? 11

4. Klassisk Kristendom Den allmänna inställningen till eutanasi från anhängare av klassik kristendom är att de är emot eutanasi, de argumenterar genom sin tro där Gud har skapat livet. Den klassiska kristna synen på eutanasi, där det enligt respekten för det liv som Gud givit oss, är det oförenligt för en människa att döda en annan människa även om det är dennes önskan. Människan har ett värde då hon är skapad till Guds avbild och delar Guds livsande. Med detta menas inte att människan liknar Gud rent utseendemässigt, utan att genom Guds skapelse kan människan se vad som är gott och vilja det som är gott genom att vara rationella. Människan måste ta vara på det liv som Gud givit oss och värdesätta livet och godheten. Att föreslå eutanasi är lika med att säga att en individ inte har något värde och strider mot tanken om att alla har ett unikt egenvärde. Det är oförenligt enligt den klassiska kristendomen att be om eutanasi för då betraktas det som att människan inte har något värde och ingen har rättigheten att värdera någon, inte ens sig själv. Enligt den klassiska kristna synen så är allas liv lika mycket värda och värdet mäts inte genom intelligens, rörlighet eller olika bedrifter som personen gjort i livet. Om personen är dödligt sjuk på ett sjukhus så har personen lika mycket värde som en frisk person och det vore fel att hjälpa dem att dö genom att tänka att de får det bättre om någon förkortar lidandet. Något som betonas är att personer med mentala och psykiska problem eller som är gamla och sjuka har samma värde som de som är "friska" det borde vara en självklar tanke, alla har lika värde vilket tillstånd personen än befinner sig i och vilken ålder denne må ha. Alla måste ha respekt för varje individs eget liv och genom denna respekt kan andra inget annat än respektera andras beslut till att ta emot eutanasi, även om de själva inte skulle göra det valet. Att acceptera personens önskan att avstå behandling kan ses som en självklarhet med tanke på allas egna beslut om deras egna liv. Det borde vara en självklarhet att respektera andras rationella beslut om att avstå vård även om vården skulle förlänga livet några veckor/månader. En annan synpunkt som framhålls är hur samhället ska behandla dödligt sjuka människor. Samhället måste ta hand om de dödligt sjuka och ge dem den vård de förtjänar och det ska finnas religiösa människor där som förbereder den dödligt sjuka för döden. Alla bör vara öppna för en diskussion om hur de ska ställa sig till eutanasi (www.bbc.co.uk). Även den Romersk-katolska synen på eutanasi lyfts fram, enligt den är det ett grovt brott mot Guds lag, det är moraliskt fel att döda en annan människa och finner stöd i budordet "du skall inte döda". Det som den Romersk-katolska kyrkan har sagt är att:...nothing and no one can in any way permit the killing of an innocent human being, whether a foetus or an embryo, an infant or an adult, an old person, or one suffering from an incurable disease, or a person who is dying. (www.bbc.co.uk) 12

Detta har lett till en stor debatt om hur detta citat kan tolkas, det är lätt att säga att ingen får dödas. Hur ställer sig personen som håller på att dö till eutanasi och vill denne kanske acceptera det så är det upp till personen att själv ta det avgörande beslutet. De menar att livet är en gåva i sig själv och inget lidande och smärta kan vara orsak för att döda någon. Ingen har rättigheten att själva bestämma när de ska dö, detta beslut är Guds och Gud är den som bestämmer om liv och död. Den Romersk-katolska kyrkan anser att livet är en gåva av Gud och visar på Guds närvaro i världen och genom livet gav Gud något av sig själv till människan. Alla som vill dö motsätter sig denna gåva, men samtidigt anser de att valet att avstå behandling eller vård måste ses som att personen accepterar Guds vilja (www.bbc.co.uk). Kan detta vara en öppning för passiv eutanasi? 4.1 Livet och döden Vad säger teologerna om livet och döden? Livet är Guds gåva, människan skapades av Gud med intentionen att hon skulle bli Guds avbild och detta skulle människan göra genom att leva ett liv i utgivande kärlek i vilken självbestämmande i sin tur uppnås, om hon lever sitt liv enligt detta (Brattgård 1992). Den kristna synen på livet och döden har sina rötter i Gamla testamentet. Kärnan är att människan skall se livet som något av Gud välsignat, som någonting gott och genom uppskattning och glädje bör hon förvalta sitt liv väl. Uppfattningen av livet är att det ses som en ovärderlig gåva från Gud som människan bör vårda och utveckla och detta sträcker sig till det fysiska och psykiska i människan. Enligt Gamla testamentet är människan en helhet bestående av kropp och själ, och inget viktigare än det andra (Armgard 1999). 4.2 Autonomi Autonomi kommer från det grekiska autonomi a, vilket betyder självständighet, oberoende och används som ett viktigt begrepp inom flera vetenskaper. När hinder för självbestämmande och oberoende ska analyserar så är det viktigt att skilja mellan förklaringar, värderingar och beskrivningar (www.ne.se) En beskrivning av autonomi som Bischofberger (1992) använder sig av lyder: varje persons självbestämmande (autonomi) över sitt eget liv och död. (s.37) Genom citatet kan det verka som om det är väldigt självklart att alla bestämmer över sitt eget liv och död, fast det är mycket annat som inverkar exempelvis värderingar och tro. Det finns två olika typer av autonomi, den första är deontologisk autonomi som menar att autonomi är en rättighet. Här ses människan alltid som en förnuftig och rationell varelse. 13

Den andra typen av autonomi är den interdependenta, och där är inte autonomin en rättighet utan ett mål. Detta mål kan bara förverkligas om vissa kriterier uppfylls. Dessa kriterier är att människan lever tillsammans i relation med andra människor och att hon handlar ansvarsfullt i relation till sitt eget och sina medmänniskors liv (Arlebrink 1999). 4.3 Livets helgd Själva begreppet livets helgd beskrivs komma från det engelska sanctity of life, begreppet har myntats av 1800-tals historikern W E H Lecky som Carlberg (1998) citerar: "kristna såg som sin första och främsta plikt att betrakta alla medmänniskor som heliga varelser. Ur detta synsätt uppkom den typiskt kristna idén om det mänskliga livets helgd". (s.135) Alla människor har ett egen värde och det är något som vi måste värna om, och att alla måste ha rätten till att behandlas lika och ha samma värde i grund och botten. Det är inte några yttre omständigheter som bestämmer vårt värde som människor eller våra åskådningar och ingen människa ska ses som att vara mer värd än andra. Livets helgd är det bästa sättet att säkra rättskyddet och vördnaden för det mänskliga livet (Carlberg 1998). 5. Analyser och slutsatser Vi kommer först att visa på de olika synsätten som representanterna för utilitarismen och den klassiska kristendomen, och gör en analys om vad som skiljer och förenar dem och hur de kan ställa sig till de olika formerna av eutanasi. 5.1 Livet, döden och rätten till liv Angående synen på livet, döden och rätten till liv ska vi analysera de olika synsätten representanter för utilitarismen respektive klassisk kristendom har. 5.1.1 Utilitarismen Rätten till liv är enkel att förstå och kan uttryckas på följande vis: Det fel vi gör, då vi (på ett oriktigt sätt) dödar någon, är att vi kränker hennes rätt till liv. Enligt denna lära finns det särskilda moraliska rättsubjekt, som är bärare av olika rättigheter. (Tännsjö, 2001, s.26) Varje rättsubjekt har en moralisk rättighet till sin egen fysik och sin psykiska del av sin egen person, det är en moralisk och inte en juridisk rättighet. Även om en person dödas i enlighet med den gällande rättens alla krav så kränks rätten till liv, det som kan upphäva detta är om dödandet sker efter den moraliska lagen. Ett problem med denna lära är, vem som har rätten till liv, är det alla varelser och har de den rätten för att de just är dessa varelser? Får alla göra vad de vill med sina liv? Svaret blir att alla har rätten till att själva 14

bestämma över sina liv och sin egen död, när och hur den ska ske, ingen annan än personen själv får blanda sig in i detta bestämmande. Det är en kränkning gentemot läran om rätten till liv att döda någon som inte vill det men även att det är en kränkning om en person hindras att ta sitt eget liv. Det viktigaste undantaget som finns i läran om rätten till liv är att varje människa har rätten till att döda i självförsvar, människan får göra allt för att skydda sitt eget liv (Tännsjö 2001). Vi som människor har enligt läran en rättighet att inte bli aktivt eller uppsåtligt dödad, läran medger att andra handlar så att vi som människa kan komma att dö, följande betonas av Tännsjö (2001): (de låter bli att rädda en då man håller på att drunkna, t.ex.) och den medger att någon oavsiktligt dödar en i samband med att ett angrepp avvärjs (man kommer t.ex. i vägen för bomber riktade mot en militär installation, som man råkar bo i närheten av). (s.27) En kärnfråga i läran om rätten till liv är vilka människor den omfattar. Här finns det två olika synsätt. Det första synsättet anser att ett moraliskt rättsubjekt är en person som har en uppfattning om sig själv och sin egen verklighet över tiden och att denna person själv kan styra sitt handlande på ett reflekterande sätt. Det andra synsättet är, för att en varelse ska kvalificerar sig som person måste det vara en varelse som har önskningar av olika slag, som varelsen kan tillfredställas eller frustreras över. En fråga är varför rättsubjekt har rättigheter. Svaret här har från början besvaras genom ett religiöst perspektiv. Det lyfts fram att människan är skapad av Gud och Gud har gett människan dess rättigheter. Detta har på senare år genom sekulariseringen blivit svårare att acceptera då många anser att det inte bara är människan som har rättigheter utan även naturen och djuren (Tännsjö 2001). Något som både Singer (1996) och Tännsjö (2001) betonar är svårigheten med att tolka begreppet då de genom en snävare tolkning, kan förstås som att djuren inte är moraliska subjekt vilket leder till att samma sak sägas om nyfödda och gravt förståndshandikappade människor, och genom att tolkningen är för snäv får dessa inte heller någon rätt till liv (Singer 1996). Det är inte några som helst svårigheter när vi ska tolka läran om rätten till liv och ställa den mot frågorna kring eutanasi. Det är varje persons eget val att välja att ta sitt eget liv och när hon gjort detta har hon rätten till att göra det och hon kan även ge någon annan uppdraget att döda henne. Det som är en förutsättning är dock att överenskommelsen är frivillig och om någon skulle förbjuda personerna att genomföra avtalet skulle det vara en kränkning av de olika parternas rättigheter. Här blir det tydligt att anhängare av denna lära inte motsätter sig någon form av eutanasi, bara det sker då någon inte längre vill leva. Viktigt att betona är den oro som anhängare av den pragmatiska synen måste stilla innan de kan gå med på ett system med eutanasi, denna oro kan anhängare av rätten till liv helt ignorera. Ett tråkigt utfall är om någon känner obehag genom att personer ingår avtal där eutanasi sker, men det ger ingen rätten till att försöka bryta avtalet. En viktig aspekt ur utilitarismen perspektiv är att många av våra handlingar medför negativa konsekvenser 15

men det gör dem inte moralsikt förkastliga när läran om rätten till liv tillämpas, det som gör handlingen förkastlig är om den kränker andras rättigheter (Tännsjö 2001). 5.1.2 Klassisk kristendom Representanterna för den klassiska kristendomen anser att livet inte är någon rättighet, människan har inte rätt att göra vad hon vill för hon är skapad till Guds avbild (Brattgård 1992). Människan är lik Gud eftersom hon är skapt till Guds likhet, människan fick makt över den övriga skapelsen, när hon skapades, och i detta ingår att hon skall skydda och värna om skapelsen, inte vara destruktiv. Hon kan även skapa nytt i viss utsträckning (Lantz 2000). Ingenting kan skapa människans värde utan det är något som ligger latent i hennes tillvaro och detta är en gåva från Herren, vilken inte bara innefattar det biologiska livet utan även det andliga. Människan har alltså inte rätt att bestämma över sitt livs början och har därför inte heller rätt att besluta om när det ska ta slut. Livet är inte något som människan kan göra vad hon vill med utifrån egna intressen, livet är ingen rättighet (Brattgård 1992). Ett citat ur Bibel 2000 som styrker detta är: Min tid står i dina händer (Ps. 31:16) Det anses vara en självklarhet att människan och allting som hör det till är underställt Gud, Holmberg (1998) refererar till Bibeltexten 1 Mos 2:7 att Gud skapat livet, genom att blåsa sin livs ande in i människan. Hon återvänder till Gud när hon dör, som det står i Pred 12:7. Människan lever endast för att det är Guds vilja och att Gud genom sin livskraft gör det möjligt, Gud låter sin kraft verka inom oss. Gud är den som bestämmer hur länge människan skall leva och alltså även när hon ska dö. Det är inte människan som äger livet utan det är Gud, och människan har då ingen rätt att ta emot eutanasi eller vara vårdslösa mot andras liv, därför att allt som är Guds är heligt (Holmberg 1998) Det har uppstått delade meningar gällande den religiösa och det biologiska synsättet på döden. Den biologiska döden är något som kristna tagit på stort allvar, men går till motattack till dem som endast ser döden som något biologiskt. De som har detta synsätt på döden är inte längre av uppfattningen att biologi är en vetenskap, utan snarare kanske en ideologi. De som bara är av uppfattning att döden är biologisk jämställer människan med djuren och för de kristna ses det som en reducering av människosynen. Bibeln blir det avgörande skillnaden, rent ytligt så dör människan och djuren likadant men enligt Bibeln är människan inget djur. Döden blir något helt annat då den drabbar människan, för hon är skapad till Guds avbild. Det speciella för människan gällande döden är att hon inser dödens verklighet. Livets Gud vill inte veta av döden, för enligt Salomos vishet 1:12 känner Gud inte någon glädje över att liv avslutas, för han har inte skapat döden (Brattgård 1992). 16

Människan är inte herre över sitt liv, utan det är Gud som bestämmer över människors liv och död. Det finns en grundregel som människor skall hålla och det är det femte budet, att "vi inte skall dräpa", den som dödar en annan oskyldig människa begår ett brott, även ett brott mot Gud och hans majestät. Något som lyfts fram är Mos 4:10 ur Bibeln 2000 där det betonas hur Gud kan höra vår broders blod tala till honom från jorden. Detta bekräftar Guds makt över människan, Gud är allsmäktig och råder över våra liv. Om det är någon som blir dräpt så vet Gud det (Holmberg 1998). Det finns tre argument mot att döda av barmhärtighet. I det första argumentet ställs frågan, hur kan vi veta när det är barmhärtigt att döda en människa? När är det barmhärtigt för henne? Gud kanske har andra planer för denna människa och hon bör därför få fortsätta leva. Vi ska inte börja leka Gud och avsluta andra människors liv för det anses vara högmod och då har människan begått en av dödssynderna och paralleller dras till syndafallet, där människan ville bli som Gud och inte lyssnade till de levnadsregler Gud hade givit henne. Människan har ingen rätt att döda av barmhärtighet, för människans liv är heligt och att komma och leka Gud genom att döda av barmhärtighet skulle vara samma sak som att inte tro på Gud. Människan har ingen rätt att ta någon annans liv för vi kan inte avgöra när en människans liv har kommit till ett stadium där det kan avslutas. Det andra argumentet mot eutanasi är att den som utför handlingen bryter mot 5:e budet, det är då inte barmhärtigt att döda en människa som själv vill dö, det är den som utför eutanasi som gör fel. Att exempelvis en läkare tänker bort med dig! och utför eutanasi är fel, för det bryter mot det femte budet. Utförandet av eutanasi är en synd, det är bättre att en människa får lida ont än att någon gör ont, att synda är alltså värre än döden. Det är inte Guds väg människan vandrar om hon väljer att bryta Guds vilja exempelvis att utföra eutanasi. Alla ska någon gång dö och det är naturligt, men att ta någon annans liv är inte naturligt, det är av ondo och helt fel väg att ta om hon ska följa Guds vilja. Människans okränkbarhet är något som skall respekteras, och detta bör ses som en plikt, vilken inte är förhandlingsbar, för det skulle bara gå utför för människan om vi gjorde det, hon skulle bli mer och mer självisk. Ett tredje argument mot barmhärtighets dödande är att vi ska visa kärlek för den som lider. Den kärleken är inte att ta hennes liv utan att be för henne och visa kärlek. Gud vill att vi ska visa barmhärtighet för våra medmänniskor genom att stå vid hennes sida och visa kärlek (Holmberg 1998). När Holmberg (1998) lyfter fram 1 Mos 2:7 och Pred 12:7 ur Bibeln 2000, är det tydligt att Gud har givit människan livet, men vi kan även se att Gud formade människan av jord från marken och de flesta har hört det som sägs under begravningar, av jord är du kommen och till jord ska du återvända. Genom att Gud blåste liv i människan som hon blev en levande varelse, kan då inte själva kroppen som består av kött/jord vara något som inte är det viktigaste delen av en människa utan det som lever inom en, själva själen? De kristna ser det som att Gud är skaparen av livet och födelsen och döden är en del av livets process och därigenom måste vi respektera dem. När någon ber om att få hjälp att 17