Yttrande V, S och MP Kommunstyrelsen 2015-08-26 Ärende 4.6 Yttrande om remiss från Socialdepartementet gällande juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Göteborgs stad har fått möjlighet att svara på en remiss från socialdepartementet gällande bestämmelser kring juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Den nuvarande könstillhörighetslagen föreslås delas upp i två delar, en del för att ändra en persons juridiska kön och en del gällande könskorrigerande vård. Förändringarna innebär att det ska vara möjligt att själv ändra juridiskt kön genom en personnummerändring som skatteverket handlägger. Vidare innebär förslaget att åldergränsen att ändra juridiskt kön sänks från 18 år till 12 år med en vårdnadshavares tillstånd och 15 år utan. Den kommunala verksamheten berörs främst genom att socialtjänsten får ett nytt ansvar i de fall vårdnadshavare inte kommer överens. Vi välkomnar utredningen och ser förslagen som viktiga förbättringar för transpersoners livsvillkor. Folkhälsomyndighetens rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner vittnar om en ohållbar situation för transpersoner och detta lagförslag är ett steg i rätt riktning. Samtidigt vill vi lyfta några viktiga aspekter som behöver tas i beaktning om förslaget blir verklighet. Enligt förslaget ska skatteverket meddela socialnämnden när en person mellan 15 och 18 år ansöker om att byta juridiskt kön och det inte framgår att personen har en vårdnadsgivares medgivande. Det ska dock vara tillåtet för en person mellan 15 och 18 år att byta juridiskt kön utan vårdnadshavares tillstånd. Att socialnämnden ändå på rutin ska informeras kan anses vara integritetskränkande för individen. Nödvändigheten av socialtjänstens inblandning i dessa fall behöver utredas närmare. I Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande identifieras ett behov av utbildningsinsatser för socialtjänsten i frågor som rör transpersoner. Detta behov finns redan idag men kommer öka ifall socialtjänsten får ett större ansvar.
Socialtjänsten kommer behöva fatta svåra beslut i de fall vårdnadshavare inte stöttar barnets önskan om juridiskt könsbyte. Många transpersoner har upplevt kränkande behandling och diskriminering och känner ett lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Det gör det än mer angeläget med utbildningsinsatser för de myndighetspersoner som kommer i kontakt med transpersoner. Vi vill också lyfta frågan om att införa ett tredje juridiskt kön. I Folkhälsomyndighetens rapport uppger en fjärdedel av de tillfrågade att de inte kan byta juridisk kön eftersom det könet som passar en bäst inte finns i Sverige idag. Utifrån det som beskrivs i Folkhälsomyndighetens rapport menar vi att det finns behov av att förändra dagens system för att motverka ett förtryckande normsystem. Könsneutrala personnummer och införandet av ett tredje juridiskt kön skulle underlätta för en utsatt grupp och förutsättningarna för att införa detta bör utredas så snart som möjligt.
REVIDERAD Göteborg den 24 augusti 2015 Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-08-26 Ärende 4.6 Yttrande angående remiss från socialdepartementet om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Vi välkomnar förslagen som avser att underlätta för människor som föds med en könsidentitet de inte identifierar sig med och möjligheten att kunna göra en könkorrigering. Hbtq-personer i Sverige utsätts fortfarande för våld, diskriminering, fördomar och andra kränkningar enbart på grund av sin kärlek eller sin könsidentitet. Förtryck och fördomar leder också till marginalisering och ohälsa. Hbtq-personer som grupp har en sämre psykisk hälsa än heterosexuella som grupp. Transpersoner är särskilt utsatta. I utredningen Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner som publicerades av Folkhälsomyndigheten tidigare i år uppges att psykisk ohälsa i form av tankar på suicid och suicidförsök är utbrett bland transpersoner. Resultat tyder på att det främst är livsvillkor som påverkar förutsättningarna för hälsan bland transpersoner, som bland annat kränkande behandling, diskriminering, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Livsvillkor kan påverka hälsoutfall på en mängd olika sätt samt begränsa transpersoners livsutrymme och möjlighet att leva i enlighet med sin identitet. Tankar på suicid och suicidförsök är förekommande problem hos transpersoner. Riskfaktorer för suicidtankar och suicidförsök hos transpersoner visar att det finns samband med tidigare depressioner och med utsatthet för psykiskt och fysiskt våld på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Det finns även internationella och svenska studier som visar att transpersoner är utsatta för både allmänna och specifika hälsorisker på grund av utsatthet för trakasserier, diskriminering och våld. Studier visar att transpersoner upplever diskriminering eller kränkande behandling när de söker jobb, i skolan eller i kontakt med sjukvården samt stor utsatthet för våld och trakasserier. Erfarenheter och upplevelser av diskriminering är starkt kopplade till nedsatt fysisk och psykisk hälsa. Resultaten visar på behov av samhällsinsatser som bidrar till ett tryggt livsutrymme för transpersoner, som framför allt främjar psykosocial hälsa och som förebygger trakasserier, diskriminering och våld. Det är nödvändigt med ett normkritiskt arbete som bör utföras med bred ansats och i samverkan med aktörer på olika samhällsnivåer. Situationen för transpersoner visar att det behövs riktade suicidpreventiva insatser och kompetensutveckling, stöd och rådgivning för yrkespersoner som möter målgruppen. Vår uppfattning är att stadens HBTQ råd borde fått remissen för att lämna yttrande. Den långa remisstiden har inte utgjort något hinder för en sådan ordning. Det krävs fortsatt arbete för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Insatser krävs för att bekämpa fördomar och diskriminering likväl som det behövs kompetenssatsningar inom offentlig verksamhet.
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2015-08-26 Ärende 4.6 Yttrande ang Remiss från socialdepartementet om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Det är sverigedemokraternas mening att fysiskt könsbyte inte ska utföras på barn. Beslutet om att genomgå ett fysiskt könsbyte skall fattas av individen själv vid uppnådd myndig ålder, dvs 18 år.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-29 Diarienummer 1000/15 Repronummer rnr 167/15 Juridiska avdelningen Christina Broad Telefon 031-368 0399 E-post: christina.broad@stadshuset.goteborg.se Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Som yttrande över remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering översänds bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Göteborgs Stad har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande. Yttrandet ska vara inkommet till Socialdepartementet senast den 31 augusti innevarande år. Betänkandet har tagits fram av en särskild förordnad utredare och har inte behandlats politiskt. Ärendet medger en bordläggning. Utredningen avser att underlätta för människor som föds med en könsidentitet de inte identifierar sig med, att kunna byta kön. Idag krävs att personen gör ett medicinskt ingrepp, som inte går att återställa för att ett byte ska komma till stånd. I och med att steriliseringskravet vid könskorrigering avskaffades 2013 krävs inget medicinskt ingrepp innan en person kan ändra könstillhörighet. Det innebär att kön kan ändras i två steg, först juridiskt och därefter medicinskt. Utredningen föreslår att lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ersätts av två lagar, en för ändring av juridiskt kön och en för korrigering av medicinskt kön. Lagarna förslås träda ikraft den 1 januari 2016. Utredningen tar upp frågan om lämplig åldersgräns för barn och unga som vill byta kön. Det juridiska könet ska kunna ändras från 15 års ålder efter egen ansökan och från 12 års ålder när ansökan görs av vårdnadshavare. Medicinsk könskorrigering kan ansökas av vårdnadshavare för den som fyllt 15 år men inte 18 år. Om en av vårdnadshavarna har en annan uppfattning än den unge kan socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det är förenligt med barnets bästa. Göteborgs Stad berörs främst av de avsnitt där socialtjänsten och socialnämnden ges uppdrag att agera. Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen. 1 (12)
Ekonomiska konsekvenser Förslag till ändring i socialtjänstlagen och i föräldrabalken kommer att kräva utökade resurser till informations- och utbildningsinsatser för socialnämnderna och socialtjänsten som en följd av ökade insatser för unga transpersoner. Utredningen har inte tagit fram underlag för att bedöma storleken på kostnadsökningarna i kommunerna. Utredningen föreslår att staten bör anvisa medel för kostnadsökningen. Barnperspektivet Lagförslaget handlar om att stärka barn och ungdomars mänskliga rättigheter. Perspektivet är därmed omhändertaget. Jämställdhetsperspektivet Lagförslaget avser såväl pojkars som flickors rätt att själva definiera sin könstillhörighet. Jämställdhetsperspektivet är därmed tillgodosett. Mångfaldsperspektivet Lagförslaget främjar unga personer vars könsidentitet inte överensstämmer med det juridiska kön som registrerats vid födelsen. Perspektivet är därmed omhändertaget. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnits några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Lagförslaget ligger i linje med Europakonventionen och FN:s konvention om mänskliga rättigheter samt barnkonventionen. Bilaga 1 Sammanfattning av utredningen Bilaga 2 Social konsekvensanalys från Social Resursnämnd Bilaga 3 Protokollsutdrag Social Resursnämnd Bilaga 4 Remissvar till Socialdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (12)
Ärendet Göteborgs Stad har getts möjlighet att besvara Socialdepartementets remiss SOU 2014:91, Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Svaret ska vara departementet tillhanda senaste den 31 augusti innevarande år. Betänkandet har lämnats på remiss till SDN Angered, Majorna-Linné och Västra Göteborg samt Social Resursnämnd. Ärendet medger en bordläggning. Bakgrund Utredningen avser att underlätta för människor, som föds med en könsidentitet de inte identifierar sig med, att kunna byta kön. Idag krävs att personen gör ett medicinskt ingrepp, som inte går att återställa för att ett byte ska komma till stånd. I och med att steriliseringskravet vid könskorrigering avskaffades 2013 krävs inget medicinskt ingrepp innan en person kan ändra könstillhörighet. Det innebär att ändring av en persons könstillhörighet blir en process i två steg. Den första delen blir en administrativ del för det juridiska fastställandet av ändringen av en persons juridiska kön i folkbokföringen. Den andra delen innefattar den könskorrigerande vården och behandlingen som regleras i könstillhörighetslagen och i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enligt förslaget ska byte av juridiskt kön ske enkelt, snabbt och transparent genom att personen får ett personnummer som stämmer med det identifierade könet, utan att behöva göra några medicinska ingrepp Utredningen har haft som uppdrag att utreda om åldersgränsen för att kunna ansöka om fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras. Transsexualism innebär särskilt bland unga personer ett psykiskt lidande p. g. a. problem som dessa möter i vardagen. Utredningen föreslår att lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ersätts av två lagar, en för ändring av juridiskt kön och en för korrigering av medicinskt kön. Därtill föreslår utredningen bl. a. tre nya paragrafer i socialtjänstlagen (2001:453). Lagarna förslås träda ikraft den 1 januari 2016. Utredningen tar upp frågan om lämplig åldersgräns för barn och unga som vill byta kön. Det juridiska könet föreslås kunna ändras från 15 års ålder efter egen ansökan av den unge och från 12 års ålder när ansökan görs av vårdnadshavare. Sådana beslut fattas av Skatteverket. Medicinsk könskorrigering kan ansökas av vårdnadshavare för den som fyllt 15 år men inte 18 år hos Socialstyrelsen. Om en av vårdnadshavarna har en annan uppfattning än den unge kan socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det är förenligt med barnets bästa. Detta gäller såväl ansökningar om ändring av juridiskt kön som medicinsk könskorrigering. Enligt de nya paragraferna i socialtjänstlagen ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för unga transpersoner, samverka med andra aktörer och sörja för att den unge erbjuds stöd i sin identitetsutveckling. Vidare ansvarar socialnämnden för att stödja familjer vid konflikter som är relaterade till frågor om könsuttryck. Det kommer att krävas informationsinsatser till de som möter ungdomar så att den nya lagstiftningen blir känd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (12)
Skatteverket ska meddela socialnämnden när en transperson som är mellan 15 år och 18 år har ansökt om att ändra juridiskt kön och det inte framgår att vårdnadshavare stödjer bytet. Därefter ska socialnämnden kontakta den unge för att bedöma eventuellt skyddsbehov. Beslut om att inleda utredning ska fattas inom 14 dagar. Om barnet har två vårdnadshavare vars inställning skiljer sig åt i frågan ska socialnämnden besluta om åtgärder utifrån barnets bästa. Idag kommer kommunen i kontakt med unga transpersoner på flera sätt. De kan själva ta kontakt med skolhälsovård, BUP eller ungdomsmottagningen som i sin tur kan hänvisa till socialtjänsten. Ett annat sätt är att någon i den unges omgivning som ser ett beteendeproblem och anar att det finns någon underliggande problematik gör en orosanmälning. Göteborgs Stad berörs främst av de avsnitt där socialtjänsten och socialnämnden ges uppdrag att agera. Remissinstanser Betänkandet lämnades på remiss till Stadsdelsnämnderna Angered, Majorna-Linné och Västra Göteborg samt till Social Resursnämnd. Remissvaren finns i sin helhet att läsa på Stadsledningskontoret. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt lagförslagen i de delar dessa berör kommunen nämligen socialtjänstlagen och föräldrabalken. På grund av den korta remisstiden har samtliga stadsdelar lämnat förvaltningsremisser. Remissinstanserna har i sammandrag anfört följande. SDN Angered Den del som avser kompletterande kunskap är i linje med det arbete som idag genomförs i staden utifrån likabehandlingsarbetet med HBTQ-frågor i fokus. I det avseende eventuellt kompletterande kunskap om den problematik som förekommer i vissa fall där ungas könsidentitet inte accepteras behöver tillföras bör detta ske exempelvis via central samordning av social resursnämnd för att bejaka likabehandlingsprincipen över staden. Då de ekonomiska konsekvenserna av införandet är svårbedömda bedömer förvaltningen att kostnadsökningar finansieras statligt i enlighet med utredningens förslag och för Göteborgs stad då samordnas för fördelning mellan stadsdelar kommuncentralt. SDN Majorna-Linné Förvaltningens arbetssätt utgår från att barn och ungdomar skall komma till tals, få uttrycka sin egen vilja samt att barnets bästa skall sättas i första rummet. Att hantera de meningsskiljaktigheter och konflikter som kan uppstå i en familj kring svåra frågor har socialtjänsten erfarenhet av. Konflikter som är relaterade till frågor om könstillhörighet är en ny frågeställning men socialtjänsten har ett etablerat arbetssätt som kan användas i dessa situationer. Det kommer att krävas informationsinsatser till de som möter ungdomar så att den nya Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (12)
lagstiftningen blir känd. I övrigt bedrivs arbete kring unga transpersoners särskilda utsatthet i det befintliga arbetet för likabehandling och mänskliga rättigheter. För socialtjänsten är det ett normalt förfarande att inom 14 dagar bedöma skyddsbehov oavsett om anmälningar kommer från skatteverket eller någon annanstans ifrån. Rent formellt kan socialnämnden redan besluta om vissa åtgärder utan samtycke från båda vårdnadshavarna. Det svåra i detta är nog inte det formella utan att komma fram till vad som är barnets bästa. Barnets önskan att få byta juridiskt kön måste vägas emot att det är känslomässigt beroende av båda sina föräldrars stöd och uppslutning kring för barnet viktiga beslut. En svårighet kan också uppstå om frågan om juridiskt könsbyte skulle uppkomma när det gäller placerade barn, där socialtjänsten har ett särskilt ansvar. Förvaltningen vill särskilt tillstyrka utredningens bedömning att det inte är möjligt att effektivisera barn och ungdomsvården i syfte att skapa ekonomiskt utrymme för arbetet med unga transpersoner samt att staten bör anvisa medel för uppdragen. SDN Västra Göteborg Utredningens förslag tillstyrks med beaktande av förvaltningens synpunkter angående förslaget om socialtjänstens utredningsansvar vid meningsskiljaktigheter och konflikter inom familjen rörande beslut om juridiskt könsbyte hos omyndiga. Den korta remisstiden omöjliggör en djupare diskussion av de ställningstaganden som utredningen kommit fram till och dess konsekvenser. I allt arbete, som medarbetare inom förvaltningen bedriver för barn och unga, ska unga människor få komma till tals och uttrycka sin vilja. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet. Förslaget att underlätta för unga transpersoner att ansöka om juridiskt könsbyte ligger helt i linje med förvaltningens uppfattning. I Västra Göteborg kan vi tack vare välutbildad personal inom hbt-området på Västers ungdomsmottagning erbjuda unga transpersoner stöd. Socialtjänsten har ingen erfarenhet av att hantera de meningsskiljaktigheter och konflikter som kan uppstå i en familj mellan barn och vårdnadshavare kring svåra frågor rörande könsidentitet och juridiskt könsbyte. Tillägget i föräldrabalken syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att besluta att en ändring av juridiskt kön får ske utan att den andra vårdnadshavarens samtycker, om det krävs för barnets bästa. Det kan komma att finnas situationer där vårdnadshavarna helt motsätter sig den unges vilja angående ändring av juridiskt könsbyte. Skatteverket ska då anmäla detta till socialnämnden som skyndsamt ska påbörja en utredning för att avgöra vad som är bäst för den unge. Detta är en mycket komplex fråga som innefattar många delar att ta hänsyn till. Här måste barnets önskan att få byta juridiskt kön vägas mot det beroende som barnet har till sina föräldrar. Förvaltningen anser att denna fråga behöver en fördjupad diskussion och utredning särskilt med tanke på att det handlar om mycket unga personer, 12-15 år, som är i starkt behov av föräldrars stöd och uppslutning kring ett så avgörande t beslut. Enligt de nya paragraferna i socialtjänstlagen och ändringen av föräldrabalken kommer det att ställas större krav på Individ och familjeomsorgen (IFO). Ungdomsmottagningen i Väster har genomgått utbildning i hbt-frågor och har idag kontakt med unga hbtpersoner men så ser det inte ut på övriga enheter inom IFO. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (12)
Konflikter som är relaterade till frågor om könstillhörighet är en ny frågeställning för socialtjänsten. Förvaltningen är i nuläget inte rustad för detta utredningsuppdrag och anser att frågan behöver fördjupad diskussion och utredning. Om socialtjänsten ska sköta utredningsuppdraget krävs att uppdraget läggs på en särskild centralt placerad utredningsgrupp som specialutbildas inom hbt-området. För att göra den nya lagstiftningen känd kommer det att behövas informations- och utbildningsinsatser till de personalgrupper som möter barn och ungdomar. Det är också viktigt att kunskapen om frågor rörande hbt och transpersoners utsatthet ökar inom kommunens verksamheter. Pedagoger, personal inom skolhälsovård, fritidsassistenter och socialsekreterare är grupper som förvaltningen anser behöver delta i utbildning om hbt-frågor. Om förslagen i betänkandet ska kunna genomföras ser förvaltningen behov av utökade resurser till informations- och utbildningsinsatser i form av statliga medel. Social Resursnämnd Social Resursnämnd har tillstyrkt förslagen i betänkandet i sin helhet och gett förvaltningsdirektören i uppdrag att göra en social konsekvensanalys att bilägga nämndens tjänsteutlåtande. Social resursnämnd delegerade till ordförande Marina Johansson (S) att ta ställning till och fatta beslut om analysen, se bilaga 2. Stadsledningskontoret Remissinstanserna är ense om att tillstyrka förslagen i betänkandet som berör ändringarna i socialtjänstlagen och föräldrabalken. Stadsledningskontoret delar denna bedömning. Det bör noteras att för att kunna tillämpa den föreslagna bestämmelsen i föräldrabalken om att socialnämnden kan besluta att åtgärden får vidtas om det är förenligt med barnets bästa när den ena vårdnadshavaren motsätter sig könsändring så kräver detta att en av vårdnadshavarna samtycker till könsändring. Om ingen av vårdnadshavarna samtycker kan bestämmelsen inte tillämpas och förutsättning för könsändring enligt lagförslaget saknas. Den sociala konsekvensanalys som Social Resursnämnd tagit fram kan med fördel ligga till grund för yttrandet till Socialdepartementet. Stadsledningskontoret Christina Broad Stadsjurist Markus Landahl Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (12)
Bilaga 1 Sammanfattning av SOU 2014:91 översänds som PDF Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (12)
Bilaga 2 Social konsekvensanalys från Social Resursnämnd Social konsekvensanalys över remiss från Social departementet Juridiskt kön medicinsk könskorrigering Social resursnämnd gav 2015-05-20 160 förvaltningsdirektören i uppdrag att göra en social konsekvensanalys som ska billäggas tjänsteutlåtande 2015-05-05, innan det skickas till stadsledningskontoret för beredning. Social resursnämnd delegerade till ordförande Marina Johansson (S) att ta ställning till och fatta beslut om analysen. Utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) tar en tydlig utgångspunkt i mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Utredningen visar på hur behovet av stärkta mänskliga rättigheter aktualiseras av de levnadsförhållanden och villkor som transpersoner, och i synnerhet unga transpersoner, lever under idag. Respekten för den enskildes privatliv, rätt till självbestämmande och integritet för unga transpersoner och barnets bästa utgör utgångspunkten för utredningen. Social resursnämnd har i beslut 2015-05-20 160 tillstyrkt utredningen i sin helhet. Identitetshandlingar som stämmer överens med ens egen könsidentitet Möjligheten att ändra juridiskt kön är för många transpersoner av stor betydelse för såväl hälsa och välmående som för förutsättningarna att delta i samhällslivet, vilket utredningen även visar. En strävan för många transpersoner är att kunna passera som ens egentliga kön, det vill säga att andra ska uppfatta att man har den könstillhörighet som man själv identifierar sig med. Om möjligheten att ändra juridiskt kön saknas eller fördröjs försvårar det vardagliga situationer. Behovet att visa identitetshandlingar och att identifiera sig med personnummer som visar på en annan könstillhörighet än den man identifierar sig med, är ständigt återkommande problem. Förutom att det innebär att ofrivilligt behöva visa upp fel könsidentitet, att förklara sig, att bli ifrågasatt eller att utsättas för hot, så kan det även försätta personer i situationer där identiteten helt enkelt inte kan styrkas. En person som i övrigt passerar som man, har vanligtvis svårt att bli trodd vid uppvisande av identitetshandlingar med kvinnligt personnummer, eller tvärt om. Snabb, enkel och transparent hantering Skatteverket handläggar Utifrån ovanstående resonemang är utredningens förslag att genom lagändring separera den juridiska och den medicinska processen för könsändring och korrigering viktig. Eftersom man då skapar förutsättningar för att ändring av juridiskt kön ska kunna genomföras snabbt, enkelt och transparent. Som konstateras i utredningen är den juridiska proceduren relativt okomplicerad, då den framför allt handlar om en ändring av personnummer. Det är en administrativ förändring, varför en administrativ hantering också är fullt tillräcklig och, som utredningen föreslår, lämpligen handläggs av Skatteverket. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (12)
Det är viktigt att kompetensutveckling, inför förändringen, sker på Skatteverket. Detta för att säkra att relevant kompetens för handläggning av dessa ärenden finns på myndigheten, så att hanteringen kan ske så som avses. Förslag om sänkt åldersgräns Förslag om sänkt åldersgräns från 18 år till 15 år respektive tolv år med vårdnadshavares samtycke är en mycket viktig förändring för unga transpersoner. Även i den unges liv är identifiering med olika slags identitetshandlingar ett återkommande vardagligt inslag som kan förorsaka problem i olika sammanhang. Som konstateras i utredningen skulle förändringen därför bidra till ökad livskvalitet för unga transpersoner, bland annat genom att det med rätt kön på identitetshandlingarna underlättar att röra sig i det offentliga rummet. Dessutom innebär det en viktig bekräftelse och ett rättsligt erkännande av den egna könsidentiteten, vilket i sig kan fungera stärkande för såväl självkänsla som välmående. Kompetensutveckling socialnämnd Inför det beslutsfattande som kan komma att behöva göras av socialnämnder för yngre personer där vårdnadshavare inte är överens med varandra, är det viktigt med kompetensutveckling för berörda tjänstemän och politiker. Beslut att godkänna och översända den sociala konsekvensanalysen till stadsledningskontoret inför beredning till kommunstyrelsen. Marina Johansson Ordförande (S), Social resursnämnd Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (12)
Bilaga 3 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum 2015-05-20 160, Diarienummer 0283/15 Svar till kommunstyrelsen över remiss från socialdepartementet - Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) S2015/418/FS Social resursförvaltning har 2015-05-05 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Social resursnämnd beslutar: att tillstyrka förslagen, att ge förvaltningsdirektören i uppdrag att göra en social konsekvensanalys som billäggs tjänsteutlåtandet, att delegera till ordföranden att ta ställning till och fatta beslut om förvaltningsdirektörens förslag till social konsekvensanalys, samt att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Vid protokollet Maria Wannerskog Justeringsdatum: 2015-05-20 Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (12)
Bilaga 4 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2014:91, S2015/418/FS Juridiskat kön och medicinsk könskorrigering Utredningen Betänkandet Juridisk kön och medicinsk könskorrigering är i de delar av betänkandet som berör verksamheten i en kommun i överensstämmande med Göteborgs Stad uppfattning, varför förslagen tillstyrks. Identitetshandlingar som stämmer överens med ens egen könsidentitet Möjligheten att ändra juridiskt kön är för många transpersoner av stor betydelse för såväl hälsa och välmående som för förutsättningarna att delta i samhällslivet, vilket utredningen även visar. En strävan för många transpersoner är att kunna passera som ens egentliga kön, det vill säga att andra ska uppfatta att man har den könstillhörighet som man själv identifierar sig med. Om möjligheten att ändra juridiskt kön saknas eller fördröjs försvårar det vardagliga situationer. Behovet att visa identitetshandlingar och att identifiera sig med personnummer som visar på en annan könstillhörighet än den man identifierar sig med är ständigt återkommande problem. Förutom att det innebär att ofrivilligt behöva visa upp fel könsidentitet, att förklara sig, att bli ifrågasatt eller att utsättas för hot, så kan det även försätta personer i situationer där identiteten helt enkelt inte kan styrkas. En person som i övrigt passerar som man, har vanligtvis svårt att bli trodd vid uppvisande av identitetshandlingar med kvinnligt personnummer eller tvärtom. Snabb, enkel och transparent hantering Skatteverket handläggar Utifrån ovanstående resonemang är utredningens förslag att genom lagändring separera den juridiska och den medicinska processen för könsändring och korrigering viktig. Eftersom man då skapar förutsättningar för att ändring av juridiskt kön ska kunna genomföras snabbt, enkelt och transparent. Som konstateras i utredningen är den juridiska proceduren relativt okomplicerad, då den framför allt handlar om en ändring av personnummer. Det är en administrativ förändring, varför en administrativ hantering också är fullt tillräcklig och, som utredningen föreslår, lämpligen handläggs av Skatteverket. Det är viktigt att kompetensutveckling, inför förändringen, sker på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (12)
Skatteverket. Detta för att säkra att relevant kompetens för handläggning av dessa ärenden finns på myndigheten, så att hanteringen kan ske så som avses. Förslag om sänkt åldersgräns Förslag om sänkt åldersgräns från 18 år till 15 år respektive tolv år med vårdnadshavares samtycke är en mycket viktig förändring för unga transpersoner. Även i den unges liv är identifiering med olika slags identitetshandlingar ett återkommande vardagligt inslag som kan förorsaka problem i olika sammanhang. Som konstateras i utredningen skulle förändringen därför bidra till ökad livskvalitet för unga transpersoner, bland annat genom att det med rätt kön på identitetshandlingarna underlättar att röra sig i det offentliga rummet. Dessutom innebär det en viktig bekräftelse och ett rättsligt erkännande av den egna könsidentiteten, vilket i sig kan fungera stärkande för såväl självkänsla som välmående. Kompetensutveckling socialnämnd Inför det beslutsfattande som kan komma att behöva göras av socialnämnder för yngre personer där vårdnadshavare inte är överens med varandra, är det viktigt med kompetensutveckling för berörda tjänstemän och politiker. Ekonomiska konsekvenser Slutligen vill Göteborgs Stad påtala att den delar utredningens bedömning om att de nya och utökade uppdrag som åläggs socialtjänsten och socialnämnderna genom föreslagna ändringar i socialtjänstlagen och i föräldrabalken kommer att medföra högre kostnader och en större arbetsbelastning för kommunerna. Göteborgs Stad förutsätter att kommunernas kostnader i enlighet med vad utredningen uttalat kommer att täckas av statliga anslag. GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (12)