Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är en sjukdom som beror på en blandning av många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö, kultur, sällsynta fall pga. Sjukdom eller medicinsk behandling. Övervikt och fetma påverkar risken för att drabbas av sjukdomar och kan dessutom förvärra sjukdomar man redan har. Det finns faktiskt studier som visar att barn med fetma mår sämre än barn med cancer. De marginaliseras och isoleras socialt i högre grad än normalviktiga barn. Vikten i Värmdö Värmdö kommunen har 32 664 invånare (dec 2002), av dessa är 1/3 barn och ungdomar. Folkhälsogruppen i Gustavsbergs primärvårdsområde har från ht. 2002 t.o.m. januari 2003 samlat viktuppgifter på barn och ungdomar i Värmdö kommun. I Värmdö är var fjärde 5½ årig pojke och var femte 5½ årig flicka födda 1996 överviktiga. Då vi jämför med barn i samma ålder födda år 1981 så har andelen pojkar 5 ½ år med övervikt ökat från 16-24%. De i gruppen överviktiga med fetma har ökat från 4-13%. Andelen flickor 5 ½ år gamla med övervikt har ökat från 18-20% varav de med fetma från 4-11 %. Flickor 15½ år gamla födda 1981 var 7% överviktiga av dessa var 1 % feta, samma årskull med pojkar 9% överviktiga varav 4 % feta. Nedan har vi jämfört Värmdöbarnens andel övervikta/fetma med andra studier som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) hänvisar till. Andelen övervikta barn i Värmdö är ganska lik andelen överviktiga barn i andra områden men andelen barn med fetma är markant större. Ort Ålder Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma pojkar Fetma flickor Värmdö 490 st 5 år (2003) 24% 20% 13% 11% Sverige 10 år (2002) 18-25% 3-4 % Stockholm 403 7 år (2001) 19 % 16 % 5 % 5 % Stockholm 418 6 år (2001) 27 % 13 % 6 % 4 % England 6 år (1997) 22 % 10 % USA 6-11 (1999) 15 % Behandlingsstrategier Grundstenen är en förändring i kost och motionssituationen. Det finns ett behov att utveckla långtidsstrategier. Ett psykosocialt välbefinnande och en god självkänsla har betydelse för möjligheter till att förändra sin livsstil. Läkemedel har testats i enstaka fall och fetma kirurgi anses för riskabelt för växande individer. Kostnader Man har försökt att räkna ut kostnaden för sjukhusvård i Sverige som beror på övervikt och kommit fram till en summa på ungefär tre miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär två

procent av den totala vårdkostnaden. Till detta kommer sedan indirekta kostnader, som minskad produktion på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, som är minst lika höga. Åtgärder Vi bör arbeta tvärsektoriellt mellan kommun, landsting, frivillighetsorganisationer och företag i Värmdö kommun med fokus på kost, motion och ungdomars välbefinnande. Hälsa kan ses ur olika perspektiv fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och andligt. Den påverkas av en rad faktorer såsom arv, livsstil, umgänge, ålder, miljö, historia och kultur. Det gäller att inte förlora helhetsperspektivet när man samtidigt fokuserar på enskilda delar. Detta ska inte hindra oss att fokusera på viktförändringar. Viktigt med Vikten i Värmdö Övervikt är ett ökande folkhälsoproblem Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Idag finns en halv miljon svenskar med fetma. Den snabba ökningen sedan 1980-talet anses i hög grad hänga samman med ändrade livsstilsmönster främst rörande mat och fysisk aktivitet. Män och kvinnor blir feta på olika sätt. Män har oftare ett stort fettlager under huden runt midjan och inne i bukhålan. Det är en fetma som innebär en större risk för sjukdom. Kvinnors fetma lägger sig oftare i underhuden på höfter och stjärt och är mindre farlig. Andelen överviktiga barn i Sverige har nästan tredubblats sedan slutet av 80-talet. Risken att överviktiga barn före tre års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten. Redan i förskoleåldern ökar dock risken att den ska bestå. Överviktens samband och orsaker Fetma är en sjukdom som beror på en blandning av många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Man kan till exempel ha en ärftlig egenskap som gör att man har lättare att lagra fett än andra, men ändå undvika fetma genom sin livsstil (forskarna menar att ca 40-50% av all fetma kan förklaras av genetiska faktorer). Utbildningsnivån spelar roll ju högre utbildning ju färre överviktiga. Fysisk aktivitet, rökvanor, måltidsvanor vad, när och hur ofta vi äter, under vilka omständigheter vi äter t.ex. i sällskap eller tidspressat är andra faktorer som spelar in. Skador i hypothaliska centra ger ofta en okontrollerad aptitökning och förekommer i sällsynta fall efter trauma, blödningar, tumörer, strålning eller dylikt. Fetma förorsakat av läkemedel är betydligt

vanligare. Kortison, psykofarmaka, antiepileptika och hormonpreparat kan ge viktökning. Fetma bland barn kan vara indikatorer på problemfamiljer där ätproblem är en signal på en psykosocial problematik. Stress påverkar matvanor och ämnesomsättning negativt. Forskning visar att amning av spädbarn skyddar mot fetma i ungdomsår. Amerikanska undersökningar visar att omfattningen av TV-tittande har ett nära samband med övervikt inte bara vad det gäller inaktivitet utan att barnet utsätts för en viss typ av livsmedelsreklam och äter en viss typ av produkter framför TVn.. Skador i aptitreglering och endokrinologiska rubbningar är i praktiken extremt sällsynta orsaker till fetma. Orsakerna till fetma är alltså en kombination av ärftliga faktorer hos en människa och en förändrad livsstil där man äter mer eller rör sig mindre. Livsstilen har ändrats i befolkningen. Det har orsakat en explosionsartad ökning av antalet människor med fetma i den rika delen av världen. Risker med övervikt och fetma Övervikt och fetma påverkar risken för att drabbas av sjukdomar och kan dessutom förvärra sjukdomar man redan har. Det gäller tillstånd som till exempel: Högt blodtryck Hjärt-kärlsjukdomar Benskörhet Värk i rygg och nacke Diabetes typ 2 Depressioner Ökad risk vid operation Ökad skaderisk Påverkad självkänsla Blodfettsrubbningar Åderförkalkning Gallsten Förfettning av levern Mag-tarm problem Astma Snarkproblem och sömnapné Förslitningsskador i leder Cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata Cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel Svårigheter att bli gravid och ökad risk för ohälsa under graviditeten, Det finns faktiskt studier som visar att barn med fetma mår sämre än barn med cancer.

Amerikansk studie med 90 118 ungdomar mellan 13-18 år visar att överviktiga i högre grad socialt marginaliseras och större risk för social isolering. Vikten i Värmdö Värmdö kommunen har 32 664 invånare (dec 2002), av dessa är 1/3 barn och ungdomar. Folkhälsogruppen i Gustavsbergs primärvårdsområde har från ht. 2002 t.o.m. januari 2003 samlat viktuppgifter på barn och ungdomar i Värmdö kommun. Journaluppgifter har inhämtats från barnavårdscentralen och skolhälsovården. Barn I Värmdö är var fjärde 5½ årig pojke och var femte 5½ årig flicka födda 1996 överviktiga. Då vi jämför med barn i samma ålder födda år 1981 så har andelen pojkar 5 ½ år med övervikt ökat från 16-24%. De i gruppen överviktiga med fetma har ökat från 4-13%. Andelen flickor 5 ½ år gamla med övervikt har ökat från 18-20% varav de med fetma från 4-11 %. Flickor 15½ år gamla födda 1981 var 7% överviktiga av dessa var 1 % feta, samma årskull med pojkar 9% överviktiga varav 4 % feta. Värmdöbarn jämfört med andra Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) skriver i sin rapport 2002 om fetma. Det finns inga säkra äldre data som belyser utvecklingen över en längre tid bland barn. De tillförlitliga data över tid som finns har gjorts på unga rekryter i Sverige under de senaste 25 åren. Andelen unga män med fetma har fyrdubblats sedan 1950 och är nu 3,2%, andelen överviktiga har ökat från cirka 7-16%. I nedanliggande tabell jämför vi de studier som SBU hänvisar till med vår. Värmdöbarnen är inte bara överviktigare utan de överviktiga barnen är till större andel feta. Lägg märke till att undersökningarna ej är gjorda på samma åldersgrupp. Uppdelning efter kön har gjorts på Stockholm respektive Värmdö men saknas bland övriga. Ort Ålder Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma pojkar Fetma flickor Värmdö 490 st 5 år (2003) 24% 20% 13% 11% Sverige 10 år (2002) 18-25% 3-4 % Stockholm 403 7 år (2001) 19 % 16 % 5 % 5 % Stockholm 418 6 år (2001) 27 % 13 % 6 % 4 % England 6 år (1997) 22 % 10 % USA 6-11 (1999) 15 % Värmdöstudien har 490 journaluppgifter av 528 barn födda 1996 folkbokförda i Värmdö.

För att kunna bedöma om vikten innebär hälsorisker måste den sättas i förhållande till längden. Vanligaste måttet är Body mass index BMI Vikt/ längd upphöjt till 2. När måttet ligger mellan 18,5 och 25 är man normalviktig. Ligger det mellan 25 och 30 räknas det som övervikt, och om måttet hamnar över 30 räknas det som fetma. Vuxna med BMI över 25 räknas som överviktiga, över 30 som feta. Barn och ungdomar under 18 har egna ålders och könsrelaterade BMI gränser enligt Cole dvs. kön och åldersgruppsrelaterat motsvarande vuxnas BMI 25 respektive BMI 30. BMI-måttet har vissa brister, särskilt när det gäller att bestämma fetma hos barn. BMI tar heller inte hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som är muskler och hur stor del som är fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Ålder BMI > 25 BMI> 30 Pojkar Flickor Pojkar Flickor 5.5 17.45 17.20 19.47 19.34 7 17.92 17.75 20.63 20.51 13 21.91 22.58 26.84 27.76 14 22.62 23.34 27.63 28.5 15 23.29 23.94 28.30 29.11 Behandlingsstrategier Grundstenen är en förändring i kost och motionssituationen. Det finns ett behov att utveckla långtidsstrategier. Ett psykosocialt välbefinnande och en god självkänsla har betydelse för möjligheter till att förändra sin livsstil. Läkemedel har testats i enstaka fall och fetma kirurgi anses för riskabelt för växande individer Kost Frukt och grönsaker. Vi vet inte hur stort det optimala intaget av frukt, bär, rotfrukter, baljväxter och gröns är. Ett förslag baserat på dagens kunskaper är ett intag av minst 400 g per dag. Livsmedelsverket rek. ½ kg frukt och grönsaker/dag. En kost med mycket frukt och grönsaker innebär dessutom minskad risk för canc Frukt och grönsaker innehåller olika fytokemikalier som kan spela roll för att minska risken för sjukdom. D gynsamma effekten av frukt, rotfrukter och grönsaker gäller främst vanliga tumörformer i mag-tarmkana och lungorna men även hjärtkärlsjukdomar. Fetter Våra gener är fortfarande anpassade till ett liv som jägarfolk med den livsavgörande egenskapen att kunna lagra energi i kroppen, eftersom tillgången på föda varierade. Under människans utveckling har förmågan att lagra fett lett till högre överlevnad under perioder av svält Med

ständig tillgång till mat i stora kvantiteter krävs ökad kunskap och medvetenhet med möjligheter att fatta egna val angående matintag. Mättade fetter ökar serumkolesterolnivån som är skadlig och fleromättade fetter minskar den. Den som byter ut smör mot raps- eller olivolja och som ersätter nötkött med fisk minskar sin risk att dö i förtid av hjärtinfarkt eller cancer. Olivoljan är troligen en viktig förklaring till den extremt låga förekomsten av hjärtsjukdomar i Sydeuropa. Fysisk aktivitet Fler och fler rapporter visar att det är farligare för hälsan att vara smal och inaktiv än överviktig och aktiv. Aktivitet är oerhört viktigt med tanke på hälsa. Stillasittande arbeten, bilåkning och TVtittande har stor betydelse för att människor blir feta. Minskat TV tittande höjde deltagande i sport och föreningsverksamhet. Man räknar med att tre av fyra svenskar rör sig för lite. Träning är: Avstressande Håller dig frisk Håller kroppen i trim Ger energi Bättre självförtroende Förebygger värk i rygg, nacke och axlar Ger dig bättre sömn Stärker hjärtat Förebygger benskörhet Ökar kreativiteten Sänker blodtrycket Ökar sexlusten Sänker ditt blodsocker Energi och ekonomi i balans Intag och utgifter av energi måste vara i balans. I grunden beror all övervikt på en rubbning i hur mycket en individ äter och hur mycket energi den gör av med. Om vi lyckas nå en hälsosam balans tjänar individen i ökad livskvalitet och samhället i minskade sjukvårdskostnader.

Samhällets och individens kostnader är svåra att beräkna. Man har försökt att räkna ut kostnaden för sjukhusvård i Sverige som beror på övervikt och kommit fram till en summa på ungefär tre miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär två procent av den totala vårdkostnaden. Till detta kommer sedan indirekta kostnader, som minskad produktion på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, som är minst lika höga. Mål Stockholms läns landsting satsar på att halvera andelen feta till år 2013. För att kunna minska övervikten och förhindra följdsjukdomar måste levnadsvanorna förändras. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram i 3 delar: beställarplan, vårdprogram och samhällsinriktat hälsoarbete. Målet är att andelen feta BMI 30+ ska halveras inom 10 år. Hälsa skapas inte med mediciner utan genom människors kunskaper och möjligheter till hälsosamma val. Alla i vården som möter barn och ungdomar ska identifiera riskgrupper för övervikt och initiera åtgärder. Det är betydligt svårare att bli av med övervikt än att förhindra att den uppstår därför ska vi också arbeta förebyggande. Vi som kommer i kontakt med människorna i vår kommun framförallt barn och ungdomar behöver satsa på förebyggande åtgärder såväl som åtgärder för redan överviktiga. Stoppa upp pågående viktökning och minska vikten hos redan överviktiga. Motivera till fysisk aktivitet generellt och i synnerhet för ungdomar i risk för övervikt och med övervikt och fetma. Förslag till fortsättning Kartlägga BMI hos ungdomar mellan 10-15 år i Värmdö. Utforska sambandet mellan BMI och självskattad fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Identifiera låg aktiva ungdomar med övervikt. Erbjuda fritidsaktiviteter som leder till ökad fysisk aktivitet för dem. Erbjuda fritidsaktiviteter som leder till ökad fysisk aktivitet generellt till ungdomar som är normalviktiga och låg aktiva så kallade kom igång aktiviteter. Arbeta tvärsektoriellt mellan kommun, landsting, frivillighetsorganisationer och företag i Värmdö kommun med fokus på kost, motion och ungdomars välbefinnande. Anordna föreläsningar i ämnet för blivande föräldrar, nyblivna föräldrar, personal inom skola och hälso-sjukvård, näringsidkare inom livsmedel branschen. Hälsosamtal individuellt i grupp eller i familj, planerat/oplanerat för sig eller i samband med annat ärende. Primärvården bör dagligen arbeta med förebyggande insatser i sina patientkontakter. Mödravården identifierar hos nyblivna föräldrar deras vikt hos

såväl blivande mor som far och informerar/ hänvisar till kost motionsgrupper, undervisar i betydelsen av kost och motion i föräldrautbildningen. Barnavårdscentralen diskuterar kost/motionsvanor i samband med hembesök och i föräldrautbildning. Inom alla områden där kommunen serverar måltid eller mellanmål, caféverksamhet eller dyl. verkar för en kalorigenomtänkt strategi i förebyggande syfte. Vi har rökförbud så varför inte införa påbud att sälja alternativ till läsk, chips och godis. God hälsa Hälsan det viktigaste vi har vilket vi förstår när vi inte har den längre. Hälsa kan ses ur olika perspektiv fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och andligt. Den påverkas av en rad faktorer såsom arv, livsstil, umgänge, ålder, miljö, historia och kultur. Det gäller att inte förlora helhetsperspektivet när man samtidigt fokuserar på enskilda delar. Detta ska inte hindra oss att fokusera på viktförändringar. Folkhälsogruppen Gustavsbergs Vårdcentral 2004 Aini. Skirgård. Elisabet Karlsson Gitte Klingspor Karl Malmlöf Monica Wickberg Tomas Fritz