Vetenskap, erfarenhet och tyckande..



Relevanta dokument
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Nationella riktlinjer för lungcancervård stöd för styrning och ledning

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Nej Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Rutin Beslut om vak/ extravak

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) C5-0322/ /0093(CNS))

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl Läkarsällskapet, Stockholm

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Resultatrapport RMPG-urologi

Kommunikation och bemötande. Empati

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Vägledning för en god palliativ vård

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar

Modell för nationella riktlinjer för tandvården. Rapport till regeringen 1 september 2007

Uppföljning av regionala cancercentrum Uppbyggnad, styrkor och utmaningar

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Nationella riktlinjer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Introduktion till Äldre

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

SBU:s sammanfattning och slutsats

Socialstyrelsen Stockholm

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Svenska palliativregistret (2009)

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Evidensbaserad praktik i praktiken

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Palliativ vård i livets slutskede

Sekreterare Eric Styffe

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Politisk viljeinriktning diabetes

Nationella modellen för öppna prioriteringar

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Del 7 14 sidor 28 poäng

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Transkript:

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer Hans Starkhammar 1

Personliga erfarenheter av sjukvårdsprioritering 2000 -> 2003: Prioriteringsarbete i Östergötlands landsting (2002-2005) -> 2007: Nationella cancerriktlinjer (bröst,-prostata,- kolorektalcancer) 2008-2011: Nationella riktlinjer för lungcancervård 2010 -> 2013: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård 2009 -> 2014: Uppdatering: Nationella cancerriktlinjer (bröst,- prostata,- kolorektalcancer) Hans Starkhammar 2

Utvecklingen går framåt Hans Starkhammar 3

Grundbegrepp (enl SOU 1993:3) består Nytta- ändamålsenlig, meningsfull Rättvisa- alla lika mycket, efter behov Solidaritet- resurser fördelade till dem med störst behov Jämlikhet- varje individ behandlas som varje annan Kostnadseffektivitet nytta i förhållande till kostnad Hans Starkhammar 4

Prioriteringar inom Cancervården: Attityder/ Historisk syn på vad som är viktigast Bot Livstidsförlängning Fysisk livskvalitetsförbättring Psykosocial livskvalitetsförbättring Evidensbas för patientnyttan Kostnad för vårdåtgärden Hans Starkhammar 5

Cancervården är väl alltid högprioriterad (SOU 1995:5) Alla vårdbehov som avser cancer skall placeras i den högsta prioriteringsgruppen Koncentrera sig på insatsens kostnadseffektivitet Hans Starkhammar 6

Läskigt med cancerrangordning/prioritering? Ja, en del ryser/fnyser fortfarande bara vid tanken Ja, särskilt för de som läst Prioriteringsutredningen såsom f-n läser bibeln Ja, för det tar så mycket tid att fastställa en användbar lista Ja, om den blir mossig vill ingen ha den Nej, inte om den är väl förankrad i alla led Nej, om den inte bara tas fram när pengarna är slut Nej, inte om den används tillsammans med tydliga konsekvensbeskrivningar Hans Starkhammar 7

Prioriteringar inom Cancervården Professionens gradering av patientnytta (enl LiÖ-modell 2000-2002) Hans Starkhammar 8

Vad har dom för sig i Östergötland? 28 januari 2004 Hotell Anglais Hans Starkhammar 9

Arbetsprocessen var i sig värdefull Möte mellan olika vårdaktörer Tillfälle till diskussion om värderingar Tillfälle till genomlysning av verksamheten Kritisk granskning av gamla rutiner Kritisk värdering av vetenskapligt faktaunderlag Måste vara en fortlöpande process Hans Starkhammar 10

Olika perspektiv vid beskrivning av vårdkedjor Kirurgi Traditionella organisationsperspektivet Diagnostik Onkologi Palliativ vårdorganisation Primärvård Eller enligt: Integrerade vårdkedje(process-)perspektivet Hans Starkhammar 11

Prioriteringsarbetet Arbetsgång för Socialstyrelsens Nationella cancerriktlinjer Tillstånd/ åtgärdslista Bröstcancer Prioriteringsgrupp Bröstcancer Ordf. H Starkhammar Tillstånd/åtgärdslist a Prostata Prioriteringsgrupp Prostata Ordf. H Starkhamma r Gemensam prioriteringsgrupp Cancer Ordf. H Starkhammar Gemensam projektledningsgrupp Cancer Tillstånd/åtgärdslista Kolorektal Prioriteringsgrupp Kolorektal cancer Ordf. A Thulin Hans Starkhammar 12

Tillstånd/åtgärdslista Arbetsgång Hans Starkhammar 13

Vanliga bakläxor från prioriterings- till expertgrupperna Patientgrupp/indikationer behöver ses över Valsituation mellan olika åtgärder otydligt beskriven Effekt av åtgärd missar i beskrivning av t ex funktionsnedsättning, hälsorelaterad livskvalitet, biverkningar Effekt av åtgärd - ej enhetlig bedömning Hans Starkhammar 14

Några andra utmaningar: Tendens tänka att god evidens = alltid hög prioritet Vid svag evidens, hur hantera beprövad erfarenhet - transparent konsensusförfarande Åtgärder har olika mål t ex palliativ vård Kostnadseffektivitet livets slutskede inte lång tid att multiplicera effekter med Hans Starkhammar 15

Svåra värderingar vid cancerrangordning: Bot för några få vs lindring för många Kan/skall botande och lindrande insatser verkligen ställas mot varandra i gemensam rangordningslista? - Ingen vill väl missa chansen att bli botad eller få leva längre - Alla måste väl få hjälp vid smärta eller oro Hans Starkhammar 16

Svåra värderingar vid cancerrangordning - vad skall väga tyngst? Återkommande frågor under riktlinjesarbetet Bot eller lindring? Livslängd eller livskvalitet? Kostnadseffekt eller värdet av nya möjligheter? Hög evidensgrad eller duger tung klinisk erfarenhet? Stor nytta för få eller liten nytta för många? Skall vi och inte alla andra göra rangordning? 100 patienter måste kanske opereras för att 20 skall kunna bli botade Men, om bara 2 st blir botade då..? Hans Starkhammar 17

Interdisciplinärt förhållningssätt vid obotbar cancer palliativa åtgärder/insatser palliativ vård i livets slutskede brytpunkt MÅL: rädda liv tillfälligt förlänga liv förbättra livskvalitet MÅL: förbättra livskvalitet Hans Starkhammar 18

De nyare riktlinjernas mål (Socialstyrelsen) Inte ha målet att skriva vårdprogramliknade dokument för hela vårdkedjan Endast belysa områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån: praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen Hans Starkhammar 19

Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Hans Starkhammar 20

Central rekommendation - fortbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av all personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar möjligheten för god symtomlindring och ökad livskvalitet. Hans Starkhammar 21

Enkäter för att komma till ett konsensusuttalande Hans Starkhammar 22

Central rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att samtalen kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra livskvalitet hos personer i livets slutskede. Hans Starkhammar 23

Enkäter som ett led i prioriteringsprocessen Hans Starkhammar 24

Hans Starkhammar 25

Central rekommendation multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör genomföra multidisciplinär konferens för personer med lungcancer. Motivering till rekommendation: Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Hans Starkhammar 26

Centrala rekommendationer palliativ cytostatikabehandling Rekommendation om första linjens behandling vid lungcancer Hälso- och sjukvården kan erbjuda bevacizumab som tillägg till paklitaxel och karboplatin till personer med god funktionsnivå och icke småcellig lungcancer i stadium IIIB IV, dock inte till dem med skivepitelcancer. erbjuda pemetrexed i kombination med cisplatin som första linjens behandling till personer med god funktionsnivå och icke småcellig lungcancer av typen lungadenocarcinom i stadium IIIB IV. Hans Starkhammar 27

Central rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att samtalen kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra livskvalitet hos personer i livets slutskede. Hans Starkhammar 28

Hälso- och sjukvården kan erbjuda akupunktur eller akupressur som tillägg till läkemedelsbehandling till patienter i livets slutskede med illamående Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad, men att åtgärden sannolikt inte har någon effekt som tillägg till sedvanlig vård där antiemetika ingår. Hans Starkhammar 29

Se med tacksamhet tillbaka, med mod framåt, med kärlek åt sidan, med tro uppåt Utvecklingen av prioriteringsarbetet Det har blivit bättre Det kan bli ännu bättre Det andra gör är också bra Det kan komma hjälp uppifrån(?) Tack/Hans Starkhammar 30