EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.4.2017 C(2017) 2348 final I den offentliggjorda versionen av detta beslut har vissa upplysningar utelämnats i enlighet med artiklarna 30 och 31 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att inte röja upplysningar som omfattas av tystnadsplikt. Utelämnade upplysningar markeras med [ ]. OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt stöd SA.44378 (2016/N) Finland Stödordning för kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter 1. FÖRFARANDE (1) Efter förhandskontakter anmälde Finland till kommissionen, genom elektronisk anmälan daterad den 7 februari 2017, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, en stödordning för att kompensera företag för en del av deras indirekta utsläppskostnader, nämligen de kostnader till följd av EU:s utsläppshandelssystem som förs vidare till elpriserna. Den 22 februari 2017 lämnade Finland ytterligare information om den anmälda åtgärden. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN (2) Åtgärden kompenserar vissa företag för ökningar av elpriser som är en följd av inkludering av kostnader som beror på EU:s utsläppshandelssystem, så kallade indirekta kostnader, som definieras i riktlinjerna för statligt stöd inom utsläppshandeln (nedan kallade riktlinjerna) 1. 2.1. Rättslig grund, budget, löptid och beviljande myndighet (3) Åtgärdens rättsliga grund är lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017) 2. En förutsättning för lagens ikraftträdande och därmed stödordningens tillämpning är att kommissionen godkänner den. 1 2 Meddelande från kommissionen Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2012, EUT C 158, 5.6.2012, s. 4. Ändrat genom meddelande 2012/C 387/06, EUT C 387, 15.12.2012, s. 5. Lag om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. Utrikesminister Timo Soini Sjöekipaget PB 176 FIN 00161 Helsingfors Europeiska kommissionen, 1049 Bryssel, BELGIEN. Tfn (växel): +32 2 299 11 11.
(4) En statsrådsförordning kommer att offentliggöras med närmare föreskrifter för ansökningsförfarandet, däribland innehållet i ansökan, den information som ska verifieras och datum för inlämning av ansökan. (5) Åtgärden omfattar perioden 2016 2020. (6) Den beräknade budgeten för stödordningens löptid (utgifter som uppkommer 2016 2020) är ungefär 149 miljoner euro. Finlands uppskattning av utgifterna för varje år under vilka stödberättigande kostnader kan kompenseras framgår av Tabell 1. Tabell 1. Uppskattat stödbelopp för kostnader som uppkommit under olika år 3 År Stödbelopp [miljoner euro] 2016 43 2017 27 2018 22 2019 26 2020 31 (7) Stödet kommer att finansieras genom Finlands intäkter från utauktionering av EU-utsläppsrätter (EUA). Auktionsintäkterna kommer att vara tillgängliga för kompensering från och med 2016. Finlands auktionsintäkter behandlas på samma sätt som andra statliga intäkter och kan inte öronmärkas eller på annat sätt reserveras för ett särskilt ändamål. Enligt Finlands uppskattning kommer det maximala stödbeloppet att understiga Finlands auktionsintäkter under perioden 2016 2021. (8) En potentiell stödmottagare ansöker om stöd från Energimyndigheten som är den behöriga myndighet som beviljar stödet. Energimyndigheten kommer att tillämpa reglerna i den lag och den statsrådsförordning som avses i skälen (3) och (4). Följaktligen kan myndigheten inte påverka vilka anläggningar som är stödberättigande eller hur stort stödbeloppet är. Stödet kan dock utredas och återkrävas om Energimyndigheten finner att stödet inte ska betalas till stödmottagaren eller att stödbeloppet baserats på felaktiga uppgifter. 2.2. Rapportering om och övervakning av stöd (9) Energimyndigheten ska bevara detaljerade uppgifter om stödet i tio år från tidpunkten då stödet beviljades. (10) Finland kommer att förse kommissionen med en årlig rapport om stödordningen, med uppgifter om alla stödmottagare, stödbelopp, stödnivåer och annan relevant information. 2.3. Stödmottagare (11) Stödmottagarna är företag i Finland som är verksamma inom en av de sektorer eller delsektorer som anges i bilaga II till riktlinjerna. Antalet stödmottagare väntas vara mellan 50 och 80. 3 Finland räknar med att koldioxidpriset kommer att stiga från 8 euro/ton CO 2 år 2017 till 14 euro/ton CO 2 år 2020. 2
(12) En anläggning får stöd endast för den elförbrukning som överstiger 1 GWh per år. Finland ansåg att stödtröskeln 1 GWh var motiverad mot bakgrund av administrativa kostnader och bördor. Tröskelnivån är satt i syfte att undvika en situation där de administrativa kostnaderna både för potentiella stödmottagare och för staten är oproportionerligt höga jämfört med stödbeloppet. Merparten av den elintensiva förbrukningen (över 90 %) omfattas ändå av stödordningen. (13) Enligt lagen måste all information som lämnas till Energimyndigheten för att få tillgång till stödet vara verifierad 4. Stödmottagaren ska betala en avgift 5 till Energimyndigheten baserat på de administrativa kostnaderna för handläggning av ansökan. 2.4. Beräkning av stödbelopp (14) Det högsta stöd som betalas per anläggning beräknas enligt de båda formler som anges i punkt 27 i riktlinjerna. Om effektivitetsriktmärken för elförbrukning har offentliggjorts tillämpas formeln i punkt 27 a i riktlinjerna. Om effektivitetsriktmärken för elförbrukning inte har offentliggjorts tillämpas formeln i punkt 27 b i riktlinjerna. (15) I stödåtgärden tillämpas de effektivitetsriktmärken för elförbrukning som anges i bilaga III 6 och den maximala regionala utsläppsfaktor som anges i bilaga IV. Vid beräkning av stödet enligt formeln i punkt 27 b används ett reservriktmärke för elförbrukning på 80 % av referensförbrukningen, i enlighet med bilaga I till riktlinjerna. (16) Den högsta stödnivån ska vara 50 % av de högsta stödnivåer som är tillåtna enligt riktlinjerna för samma år. Följaktligen är de högsta stödnivåerna 40 % av de stödberättigande kostnaderna 2016, 2017 och 2018 och 37,5 % av de stödberättigande kostnaderna 2019 och 2020, i enlighet med punkt 26 i riktlinjerna. (17) Stöd beviljas endast för sådan elförbrukning vars pris inbegriper kostnader för koldioxidutsläpp. El kan köpas i) direkt på elmarknaden, ii) från ett kraftverk som omfattas av utsläppshandelssystemet eller iii) från ett kraftverk som inte omfattas av utsläppshandelssystemet. För vart och ett av dessa fall ska stödmottagaren visa att koldioxidkostnader ingår i priset för den el som använts. (18) I det första fallet kan detta ske med elavtal eller elräkningar, eller med dokumentation som visar att elen är inköpt från en elbörs. Finland har anfört att fossileldade kraftverk vanligen används som reservkraftverk. I det andra fallet kan stödmottagaren visa ett leveransavtal med det kraftverk som omfattas av utsläppshandelssystemet eller dokumentation av ägandet för det kraftverk som omfattas av utsläppshandelssystemet. Under alla omständigheter måste det redovisas hur stor mängd el som köps eller överförs. 4 5 6 En stödmottagare ska anlita en godkänd kontrollör för denna tjänst (och bära kostnaderna för detta). Avgiften uppskattas till 600 euro. Den ökas till 1 900 euro om Energimyndigheten fattar beslut om referensproduktionen, referensförbrukningen eller en betydande kapacitetsökning. Bilaga III till riktlinjerna har ändrats genom meddelande från kommissionen om ändring av kommissionens meddelande riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2012, EUT C 387, 15.12.2012, s. 5. 3
(19) För el som köps in från kraftverk som inte omfattas av utsläppshandelssystemet måste sökanden visa att elen hade kunnat säljas till en tredje part på marknaden och till marknadspris, genom att visa att detta har skett för det undersökta året eller tidigare eller att sökanden är villig att göra det och att det är tekniskt möjligt. Detta avser fall där den potentiella stödmottagaren äger hela eller en del av kraftverket och har rätten till all eller en del av den el som produceras vid kraftverket.[ ]* Dessutom kan den producerade elen antingen säljas på marknaden eller användas av stödmottagaren själv. I detta fall ställs stödmottagaren inför en alternativkostnad eftersom denna el skulle kunna säljas på marknaden till priser som inbegriper koldioxidkostnader även om den behövs för användning inom den egna industriprocessen. Stödmottagaren skulle då kunna köpa el på marknaden och sälja sin egen el på marknaden för att bli berättigad till stöd. (20) Om sådana verifierade styrkande uppgifter inte läggs fram, kommer sökanden inte att vara berättigad till kompensering inom den anmälda åtgärden. Energimyndigheten har rätt att utföra kontroller. (21) Finland har anfört att stöd som beviljas inom den anmälda åtgärden inte kan kumuleras med stöd som erhålls från andra stödordningar på lokal, regional eller nationell nivå eller på EU-nivå för att täcka samma stödberättigande kostnader. 3. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 3.1. Förekomsten av stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUFfördraget (22) Kommissionen har bedömt om artikel 107.1 i EUF-fördraget är tillämplig på åtgärden. För att en åtgärd ska utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste den uppfylla fyra villkor: För det första måste stödet ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel. För det andra måste åtgärden ge en selektiv fördel till vissa företag eller viss produktion. För det tredje måste åtgärden påverka handeln mellan medlemsstaterna. För det fjärde måste åtgärden snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. (23) Kompenseringen beviljas av Energimyndigheten och finansieras med de EUAauktionsintäkter som erhålls av Finland. Dessa intäkter ska behandlas på samma sätt som andra statliga intäkter. Det är följaktligen fråga om statliga medel. Åtgärden ger stödmottagarna en fördel genom att de kompenseras för kostnader som de skulle haft under normala marknadsförhållanden. Stödet är selektivt eftersom det beviljas endast till företag som är verksamma inom vissa sektorer. Alla dessa sektorer är utsatta för internationell konkurrens så som noteras i riktlinjerna 7, vilket gör det sannolikt att stödet kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrida konkurrensen. (24) På grundval av det ovannämnda anser kommissionen att stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 7 Bilaga II till riktlinjerna. * Affärshemlighet 4
3.2. Stödets laglighet (25) I den rättsliga grunden för åtgärden anges att en förutsättning för att stödordningen ska träda i kraft är att kommissionen godkänner den. (26) Finland anmälde stödordningen före genomförandet och har därigenom uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. 3.3. Stödets förenlighet med den inre marknaden (27) Kommissionen har bedömt om åtgärden kan anses vara förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget. (28) Stöd till företag för att kompensera de kostnader för utsläppsrätter som förs vidare till elpriserna ligger inom tillämpningsområdet för riktlinjerna. Kommissionen bedömde åtgärdens förenlighet på grundval av avsnitt 3.1 i riktlinjerna, där det anges på vilka villkor sådant stöd kan anses vara förenligt. 3.3.1. Stödets syfte och nödvändighet (29) Enligt punkt 24 i riktlinjerna ska stödets syfte vara att hindra en avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av att kostnader för utsläppsrätter förs över på elpriser som stödmottagaren ska betala. Enligt punkt 25 i riktlinjerna anses en avsevärd risk för koldioxidläckage föreligga endast om stödmottagaren är verksam inom en sektor eller delsektor som förtecknas i bilaga II till riktlinjerna. (30) Den anmälda stödordningens mottagare är företag i Finland som är verksamma inom en av de sektorer som anges i bilaga II till riktlinjerna. Kommissionen anser därför att stödets syfte är att förverkliga ordningens väldefinierade mål av gemensamt intresse, nämligen att hantera den avsevärda risken för koldioxidläckage. 3.3.2. Proportionalitet (31) Enligt punkt 45 i riktlinjerna måste medlemsstaterna kunna visa att stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt. (32) Åtgärden medger inte full kompensering, eftersom detta skulle kunna ta bort incitamentet att ytterligare minska elförbrukningen. Dessutom innebär riktmärkena att det är de mest effektiva stödmottagarna som får störst andel av de indirekta kostnaderna för utsläppsrätter kompenserade. (33) Åtgärden tillämpar de stödnivåer (med ett tak på 50 % i Finland) och riktmärken som anges i riktlinjerna. Det högsta stöd som betalas per anläggning fastställs på grundval av formlerna i punkt 27 i riktlinjerna. Åtgärden använder värdena i bilagorna III och IV i riktlinjerna. (34) De högsta stödnivåerna kommer att vara 40 % av de stödberättigande kostnaderna 2016, 2017 och 2018 och 37,5 % av de stödberättigande kostnaderna 2019 och 2020. Detta är lägre än de högsta tillåtna stödnivåerna i punkt 26 i riktlinjerna. (35) I punkt 11 i riktlinjerna anges att när det gäller avtal som inte omfattar några koldioxidkostnader kommer inget statligt stöd att beviljas. För att få kompensering inom den anmälda stödordningen måste sökanden bevisa att 5
koldioxidkostnader faktiskt ingår i det slutliga elpriset. Stödmottagaren måste styrka att elmarknadspriset betalas antingen direkt eller som en alternativkostnad i de fall elen skulle kunna säljas till marknadspris på marknaden. Finland har därför infört åtgärder för att se till att stöd inte betalas till stödmottagare som inte ställs inför koldioxidkostnader. (36) Finland ska också följa punkt 29 i riktlinjerna, där det anges att om en anläggning tillverkar både produkter som berättigar till stöd och produkter som inte berättigar till stöd, ska det högsta stödet beräknas endast för de produkter som är stödberättigande. (37) Stöd kommer att betalas ut till stödmottagaren året efter det år då kostnaderna uppstår. De första utbetalningarna kommer att göras 2017 på grundval av stödberättigande kostnader för 2016. Detta ligger i linje med punkt 30 i riktlinjerna. (38) I fråga om den tröskel på 1 GWh per år och anläggning som beskrivs i punkt (12) har Finland förklarat att tröskelns syfte är att undvika en oproportionerlig administrativ börda för att handlägga ansökningar om och utbetalning av små stödbelopp. I det avseendet är elförbrukningströskeln på 1 GWh per år och anläggning ett objektivt kriterium. Finland har uppskattat att stödet under perioden 2016 2020 för en anläggning med en hypotetisk elförbrukning på 1 GWh per år skulle vara i genomsnitt 2 520 euro per år. Detta belopp är förhållandevis litet, om man dessutom beaktar den avgift som ska betalas till Energimyndigheten (se fotnot 5), jämfört med de administrativa resurser som skulle krävas för att handlägga ansökningar om så små stödbelopp, och därför kan en sådan begränsning anses vara motiverad. (39) Kommissionen anser därför att stödet är proportionellt. 3.3.3. Stimulanseffekt (40) Enligt punkt 31 i riktlinjerna ska stödet antas ha en stimulanseffekt om alla villkor i avsnitt 3.1 i riktlinjerna är uppfyllda. Eftersom dessa villkor är uppfyllda kommer stödet att ha en stimulanseffekt. 3.3.4. Kumulering (41) Stödordningens bestämmelser om kumulering (se skäl (21)) är förenliga med kraven i punkt 47 i riktlinjerna. 3.3.5. Årlig rapportering, öppenhet och övervakning (42) Finland har åtagit sig att följa kraven i punkterna 48 49 och 52 54 i riktlinjerna om rapportering, öppenhet och övervakning avseende den anmälda stödordningen. 4. SLUTSATS Kommissionen har följaktligen beslutat att inte göra några invändningar mot stödet eftersom det är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 6
Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part, uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att skrivelsen i sin helhet sprids till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbplats: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm. Er begäran ska sändas elektroniskt till följande adress: European Commission, Directorate-General Competition State Aid Greffe B-1049 Brussels Stateaidgreffe@ec.europa.eu Med vänlig hälsning På kommissionens vägnar Margrethe VESTAGER Ledamot av kommissionen 7