Avdelning 31 DOM 2019-01-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 7668-18 Sida 1 (13) SÖKANDE Konkurrensverket 103 85 Stockholm MOTPART Stockholms läns landsting Ombud:, och Hannes Snellman Advokatbyrå AB Box 7801 103 96 Stockholm SAKEN Upphandlingsskadeavgift S AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller Konkurrensverkets ansökningar och beslutar att Stockholms läns landsting ska betala upphandlingsskadeavgifter om 30 000 kr respektive 300 000 kr. Dok.Id 969993 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 680 01 måndag fredag 115 76 Stockholm E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt 08:00 16:30
Sida 2 BAKGRUND Stockholms läns landsting (SLL) har genomfört en upphandling av kollektiv sjötrafik i Stockholms skärgård, dnr 2015-0159. Upphandlingen var uppdelad i sex anbudsområden, namngivna A-F. Tilldelningsbeslut meddelades den 17 november 2015 och upphandlingen blev därefter föremål för överprövning. Under pågående överprövningsprocesse ingick SLL temporära uppdragsavtal för att säkerställa oavbruten drift av den kollektiva sjötrafiken för anbudsområdena B, C och D. Efter ansökningar om överprövning av giltigheten av avtalen beslutade Förvaltningsrätten i Stockholm, i två domar den 29 april 2016 i mål nr 1290-16 och 1292-16, att SLL hade genomfört otillåtna direktupphandlingar och att förutsättningar för ogiltigförklaring förelåg. Förvaltningsrätten beslutade dock att avtalen skulle bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Förvaltningsrättens domar vann laga kraft den 30 september 2016 när Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 3750-16 och 3751-16). Konkurrensverket ansökte den 23 mars 2017 om att SLL skulle betala 30 000 kr i upphandlingsskadeavgift för den otillåtna upphandlingen avseende anbudsområde C. Konkurrensverket ansökte samtidigt om att SLL skulle betala 300 000 kr i upphandlingsskadeavgift för de otillåtna upphandlingarna avseende anbudsområde B och D. Förvaltningsrätten avvisade ansökningarna med hänvisning till att Konkurrensverket inte var behörigt att ansöka om upphandlingsskadeavgift. Målen överklagades till Kammarrätten i Stockholm som konstaterade att den numera upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) var tillämplig både vad gäller tilldelning och rättsmedel och att Konkurrensverket därmed haft behörighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift enligt LOU. Målen återförvisades därför till förvaltningsrätten för prövning i sak. Kammar-
Sida 3 rättens avgörande överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som den 18 december 2018 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. YRKANDEN M.M. Konkurrensverket yrkar i två ansökningar att förvaltningsrätten enligt 17 kap. 1 2 LOU, ska besluta att SLL ska betala 30 000 kr respektive 300 000 kr i upphandlingsskadeavgifter. Till stöd för sin talan anför Konkurrensverket bl.a. följande. Den 15 januari 2016, under pågående överprövningsprocess, ingick SLL ett antal temporära uppdragsavtal för att säkerställa oavbruten drift av den kollektiva sjötrafiken, däribland de avtal som är föremål för förevarande ansökningar. Avseende anbudsområde C ingicks avtal med Blidösundsbolaget och avseende anbudsområde B och D ingicks avtal med TRSM. Avtalen gäller till och med den 15 april 2018 med möjlighet för SLL att ensidigt förlänga avtalen med upp till ett år. Grunden för att påföra SLL upphandlingsskadeavgifter är de lagakraftvunna domarna i målen angående överprövning av de ingångna avtalens giltighet. När det gäller otillåtna direktupphandlingar av samma typ som de i målet aktuella avtalen, dvs. temporära avtal som ingås på grund av tidsnöd som uppstår när en pågående annonserad upphandling har stoppats på grund av en överprövningsprocess, har Konkurrensverket som regel ansett sanktionsvärdet vara väsentligt lägre jämfört med otillåtna direkupphandlingar av normalgraden. En förutsättning för detta är dock att den upphandlande myndigheten har iakttagit viss planering och således inte påbörjat den annonserade upphandlingen i alltför nära anslutning till att gällande avtal löper ut. Vidare bör det direktupphandlande avtalet verkligen kunna bedömas som temporärt såtillvida att det avser att täcka myndighetens
Sida 4 behov under den tid som kan förväntas åtgå fram till dess att myndigheten kunnat ingå ett korrekt upphandlat ordinarie avtal. SLL har inlett och avsett att slutföra en annonserad upphandling i enlighet med vad som gäller enligt LOU. Det aktuella förfarandet har dock av olika skäl inte kunnat avslutas som planerat. SLL har också begränsat de nu aktuella direkupphandlade avtalen i tid och avsikten har varit att de endast ska gälla fram till dess att avtal som är resultatet av en annonserad upphandling enligt LOU har kunnat ingås. Konkurrensverket bedömer under dessa förhållanden att sanktionsvärdet för överträdelserna är mycket lågt. Några omständigheter som gör att avgifterna ska efterges helt föreligger dock inte. Vad gäller frågan om ringa fall bör framhållas att det i lagens förarbeten understryks att det endast är i sällsynta fall som frågan om någon avgift överhuvudtaget ska påföras kan bli aktuell. Även när det gäller eftergift torde utrymmet för tillämpning i princip vara mycket begränsat. Eftergift kräver enligt lagen att synnerliga skäl föreligger. I motiven uttalas att de situationer som åsyftas närmast är sådana där det skulle framstå som orimligt eller stötande att ta ut avgiften. SLL har enligt de lagakraftvunna domarna gjort sig skyldigt till överträdelser av regelverket. Eftersom SLL:s avtal trots detta har fått bestå, ska SLL påföras upphandlingsskadeavgift. Vad gäller omständigheterna kan vidare följande konstateras. Hade den upphandling som inleddes i december 2012 inte avbrutits i oktober 2013 på grund av politisk oenighet, kort innan det att tilldelningsbeslut skulle fattas, hade den därefter påbörjade upphandlingen inte omfattats av annonseringskravet i artikel 7.2 i kollektivtrafikförordningen 1 och ettårsfristen i samma bestämmelse inte behövt 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70.
Sida 5 iakttas. Det var således den upphandlande myndighetens egen förskyllan att man riskerade att stå utan utövare av kollektivtrafik i skärgården när de upphandlade avtalen löpte ut. Enligt SLL gav trafiknämnden i samband med att upphandlingen avbröts SLL i uppdrag att omgående förbereda en ny upphandling. Konkurrensverket noterar att det var först drygt två månader senare, den 13 december 2013, som annonsen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Efter att ettårsfristen iakttagits fattade trafiknämnden i december 2014 beslutet om att inleda 2015 års upphandling. En annons enligt 15 kap. LOU publicerades först den 13 mars 2015. Vad gäller utformningen av de nu aktuella avtalen har Konkurrensverket å ena sidan beaktat att avtalen innehåller en möjlighet till förtida uppsägning för det fall avtal som är resultatet av en annonserad upphandling enligt LOU har kunnat ingås under avtalstiden, vilket är positivt, men också att SLL enligt avtalen ska lämna meddelande om uppsägning senast nio månader före den dag ett övertagande förväntas ske, vilket får anses vara en lång tid i sammanhanget. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna, däribland de mycket höga kontraktsvärdena, anser Konkurrensverket att upphandlingsskadeavgifter på 30 000 kr respektive 300 000 kr är avskräckande och proportionerliga sanktioner för de aktuella överträdelserna. Konkurrensverket har vid fastställandet av de yrkade beloppen frångått vad de aktuella överträdelserna enligt Konkurrensverkets uppfattning normalt skulle förskylla och i stor utsträckning beaktat de förmildrande omständigheterna i det enskilda fallet, på det sätt som SLL gör gällande. De yrkade beloppen utgör endast 0,08 procent av avtalens värde. Sedda i relation till
Sida 6 kontraktsvärdet återspeglar de vad Konkurrensverket har anfört om överträdelsens mycket låga sanktionsvärde. Sammanfattningsvis är det Konkurrensverkets uppfattning att de aktuella överträdelserna visserligen betingar ett lågt sanktionsvärde men att det varken är fråga om ringa fall eller föreligger synnerliga skäl för eftergift. Konkurrensverket vidhåller därför att avgifter om 30 000 kr respektive 300 000 kr är effektiva och proportionerliga sanktioner med hänsyn till de relevanta omständigheterna. SLL yrkar att förvaltningsrätten ska avslå Konkurrensverkets ansökningar om upphandlingsskadeavgift. Till stöd för sin talan anför SLL bl.a. följande. Några upphandlingsskadeavgifter ska inte beslutas då det rör sig om ringa fall. Under alla förhållanden finns det synnerliga skäl för att besluta att upphandlingsskadeavgifterna ska efterges. SLL inledde och avsåg att slutföra en annonserad upphandling i enlighet med vad som gäller enligt LOU. På grund av omständigheter som i huvudsak låg utanför vad SLL kunde förutse och påverka kunde emellertid det inledda upphandlingsförfarandet inte avslutas som planerat. Upphandlingen, och avtalen, avsåg anskaffning av kollektivtrafik som inte kunde anstå. Avtalen tidsbegränsades och var avsedda att gälla endast till dess inköp kan göras enligt en ny annonserad upphandling. SLL lade alltså grunden för en förnyad upphandling och har redan inlett förberedelserna inför en sådan upphandling. Behovet av en sådan avskräckande effekt som en upphandlingsskadeavgift ska ha är därför inte tillräckligt starkt för att motivera en avgift i en situation som den förevarande. Sanktionsvärdet bör därför enligt SLL bedömas som så lågt att fråga är om ringa fall varför någon upphandlingsskadeavgift inte ska utgå.
Sida 7 SLL:s ingående av avtalen berodde på att överprövningen av upphandlingen drog ut på tiden, att SLL därmed riskerade att stå utan utförare av den kollektivtrafik som SLL är skyldigt att tillhandahålla och som människor som bor och verkar i skärgården är beroende av och att trafiken behövde säkras under överprövningarna och eventuellt därefter. SLL ingick inte avtalen med syfte att medvetet kringgå upphandlingslagstiftningen. Även detta medför att sanktionsvärdet bör bedömas som så lågt att fråga är om ringa fall varför någon upphandlingsskadeavgift inte ska utgå i detta fall. Enligt SLL:s uppfattning bör upphandlande myndighet ha ett betydande handlingsutrymme vid genomförande av tillfälliga lösningar för att tillgodose samhällsviktiga behov då en pågående upphandling inte kan avslutas på grund av en överprövning. Detta bör särskilt gälla i en situation där överprövningsprocessen tar betydligt längre tid än vad som hade kunnat förutses. SLL ansvarar enligt 2 kap. 1 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län vilket innefattar den i målet aktuella trafiken. SLL:s ingående av avtalen är således ett led i SLL:s utförande av landstingets författningsreglerade skyldigheter. När SLL ingick avtalen var förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering som avses i 4 kap. 5-9 LOU uppfyllda. Den synnerliga brådska som gjorde det nödvändigt för SLL att ingå avtalen genom direktupphandling berodde varken på bristande planering eller på att upphandlingen begärts överprövad utan på att överprövningsprocessen tog betydligt längre tid än vad som hade kunnat förutses. SLL meddelade tilldelningsbeslut i upphandlingen den 17 november 2015 och planerad trafikstart i de avtal som SLL avsåg att ingå med anledning av upphandlingen var den 15 april 2016. SLL hade således avsatt en period om cirka fem månader för en eventuell överprövning samt förberedelser inför
Sida 8 trafikstart m.m. Detta måste enligt SLL:s uppfattning utgöra en tillräcklig tid. Eftersom SLL hade avsatt en tillräcklig tid kan den synnerliga brådska som uppkom inte tillskrivas SLL och den hade heller inte kunnat förutses av SLL. Detta ska beaktas vid prövningen av om det varit fråga om ett ringa fall samt om det finns synnerliga skäl att efterge upphandlingsskadeavgiften. När SLL ingick avtalet fanns det vidare synnerliga skäl att ingå avtalet genom direktupphandling. Avsikten med avtalen var att under en begränsad tid se till att SLL kunde tillhandahålla den samhällsservice som landstinget är skyldigt att utföra. Som redogjorts för ovan så innehöll SLL:s planering en tillräcklig marginal för en eventuell överprövning. Anledningen till att landstinget nödgades ingå avtalet genom direktupphandling var alltså inte bristande planering utan att förvaltningsrättens handläggning av överprövningarna av upphandlingen drog ut på tiden. Förvaltningsrätten fann visserligen att sådana skäl inte förelegat. Förvaltningsrätten tycks ha grundat sin slutsats på att det inte förelåg några hinder för SLL att senast den 30 juni respektive den 17 oktober 2015 förlänga tidigare ingångna interimsavtal. SLL får i detta sammanhang framhålla att SLL inte var part till interimsavtalen och alltså inte heller haft någon möjlighet att förlänga dem. Det är förvisso riktigt att Waxholmsbolaget hade kunnat förlänga interimsavtalen. Möjligheten att förlänga de interimsavtal som skulle ersättas genom upphandlingen hade dock inte någon betydelse för prövningen i målet som avsåg överprövning av avtalets giltighet. Även om SLL hade kunnat förlänga interimsavtalen hade det inte kunnat krävas av SLL att landstinget, innan tilldelningsbeslut ens meddelats, skulle ha förlängt interimsavtalen ytterligare för att från april 2016 gälla parallellt med de avtal som SLL avsåg att ingå genom upphandlingen.
Sida 9 Det kan inte heller krävas att Waxholmsbolaget, om det varit möjligt, skulle ha förlängt interimsavtalet för att gälla parallellt med de avtal som SLL avsåg att ingå genom upphandlingen. Ett sådant agerande skulle ha kunnat innebära att Waxholmsbolaget blivit bunden av parallella och oförenliga avtal om utförande av den aktuella trafiken. Det fanns således synnerliga skäl för SLL att ingå avtalet genom direktupphandling vilket ska beaktas vid prövningen av om fråga varit om ett ringa fall samt vid prövningen av om det finns synnerliga skäl att efterge upphandlingsskadeavgiften. Om förvaltningsrätten anser att det inte rör sig om ringa fall är SLL av uppfattningen att upphandlingsskadeavgifterna bör efterges eftersom det finns synnerliga skäl för sådan eftergift. SLL anser inte att den brådska som uppkom var hänförlig till SLL. Även om brådskan hade berott på SLL:s agerande skulle det inte medföra hinder att efterge avgifterna. Tvärtom är det enligt förarbetena just i sådana situationer eftergiftsregeln är avsedd att tillämpas. SLL får avslutningsvis framhålla att eftersom avtalen för område B och D upphörde att gälla den 19 april 2017 är det maximala kontraktsvärdet för dessa avtal lägre än vad som tidigare var känt. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Den l januari 2017 trädde lagen (2016:1145) om offentlig upphandling i kraft och ersatte LOU. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för upphandlingar som påbörjades före ikraftträdandet. Den äldre lagen blir därmed tillämplig i dessa mål.
Sida 10 Av 17 kap. l 2 LOU framgår att allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet ska betala en särskild avgift (upphandlingsskadeavgift) om allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som har vunnit laga kraft fastställt att ett avtal får bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt 16 kap. 14. I 17 kap. 2 anges att tillsynsmyndigheten i ett sådant fall ska ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om att en upphandlande myndighet ska betala upphandlingsskadeavgift. Av 5 samma kapitel framgår att vid fastställandet av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte beslutas. Avgiften får efterges, om det finns synnerliga skäl. Av förarbetena till upphandlingslagstiftningen framgår bl.a. följande. Domstolen har stort utrymme att ta hänsyn till alla relevanta omständigheter inom ramen för upphandlingsskadeavgiftens avskräckande syfte. Hänsyn ska tas till både försvårande och förmildrande omständigheter. Ju allvarligare överträdelsen anses vara, desto högre belopp bör sanktionsavgiften bestämmas till. Avtalstidens längd och avtalets värde kan också påverka sanktionsvärdet. Sanktionsvärdet anses högre om en otillåten direktupphandling gjorts och avtalet i fråga avser en förhållandevis lång tid eller ett högt värde. Vikt kan också läggas vid om avtalet i fråga fortfarande är giltigt. Även förhållanden hos den upphandlande myndigheten bör tillmätas betydelse vid bedömningen av sanktionsvärdet. Omständigheter såsom att det är fråga om t.ex. upprepat beteende avseende att inte iaktta avtalsspärren eller att företa otillåtna direktupphandlingar bör ses som försvårande omständigheter. När ett avtal får bestå med hänvisning till ett tvingande allmänintresse kan antas att det åtminstone i vissa fall kan vara fråga om en överträdelse där sanktionsvärdet är förhållandevis lågt. Överträdelser i en del av dessa fall kan snarare antas bero på de allmänna omständigheterna än på ett medvetet kringgående av upphandlingslagstiftningen. Förmildrande
Sida 11 omständigheter kan föranleda att avgiften bestäms till ett lågt belopp och i ringa fall inte alls döms ut (prop. 2009/10:180 del 1 s. 197 f. och 369 f.). I sällsynta fall, när överträdelsen får anses ringa, bör det kunna aktualiseras om någon avgift över huvud taget ska påföras. Utgångspunkten är att bestämmelsen bör komma till användning endast i sällsynta fall och utrymmet att anse en överträdelse som ringa och underlåta att påföra en avgift är ytterst begränsat. Om det i det enskilda fallet föreligger synnerliga skäl ska avgiften även kunna efterges. Med synnerliga skäl åsyftas närmast situationer där det skulle framstå som orimligt eller stötande att ta ut avgiften. Det får således ses som en form av ventil som inte är avsedd att tillämpas annat än i rena undantagsfall (a. prop. s. 198). Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten har att ta ställning till om upphandlingskadeavgift enligt LOU ska utgå. Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att det föreligger förutsättningar för att med stöd av 17 kap. l 2 LOU besluta om upphandlingsskadeavgift, eftersom avtal enligt lagakraftvunna avgöranden har fått bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Någon överprövning av de lagakraftvunna avgöranden som Konkurrensverket har lagt till grund för sina ansökningar om upphandlingsskadeavgift ska inte göras (se HFD 2014 ref. 49). Förvaltningsrätten har således att utgå från att SLL har gjort otillåtna direktupphandlingar. Förvaltningsrätten anser att det i det aktuella fallet finns omständigheter som får betraktas som både förmildrande och försvårande. SLL har inlett och avsett att slutföra en upphandling enligt LOU och de tillfälliga avtalen har varit avsedda att gälla endast till dess en ny upphandling blivit genom-
Sida 12 förd. Det har således inte varit fråga om ett medvetet kringgående av upphandlingslagstiftningen. De aktuella avtalen uppgår emellertid till mycket höga värden, även med beaktande av vad SLL har anfört om att värdet av avtalen för område B och D är lägre än vad som tidigare varit känt. Vidare anser förvaltningsrätten, i likhet med Konkurrensverket, att en uppsägningstid om nio månader framstår som onödigt lång. Det har enligt förvaltningsrättens mening inte heller framkommit att de omständigheter som föranlett de otillåtna direktupphandlingarna har legat helt och hållet utanför vad SLL själv har kunnat förutse och påverka, varken när det gäller den tidsmässiga planeringen av en upphandling av aktuell omfattning eller den tid eventuella överprövningsprocesser kan antas ta i anspråk. Vad gäller förenlighet och anpassning till redan existerande avtal för sjökollektivtrafiken konstaterar förvaltningsrätten att det är SLL som har det övergripande ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet. Förvaltningsrätten anser vid en samlad bedömning att det varken rör sig om ringa fall eller att det i målen har framkommit sådana synnerliga skäl som krävs för att avgifterna ska kunna efterges. Förvaltningsrätten anser inte heller att det finns skäl att bestämma upphandlingsskadeavgifterna till lägre belopp än de som Konkurrensverket har ansökt om. Förvaltningsrätten anser att avgifter om 30 000 kr respektive 300 000 kr får anses vara effektiva och avskräckande sanktioner som står i proportion till överträdelsernas allvar. Konkurrensverkets ansökningar ska därför bifallas.
Sida 13 HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05). Terese Danielsson Rådman Sofie Engström har föredragit målet.
Bilaga 1 Hur man överklagar FR-05 Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Anvisningar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v - PT (upphandling) Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling 2018-11 Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. www.domstol.se Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Sida 1 av 2
Anvisningar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v - PT (upphandling) Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling 2018-09 Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammarrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltningsrätten dömt rätt. Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. www.domstol.se Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap. lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 16 kap. lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. Sida 2 av 2