Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Relevanta dokument
Kursplan: Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Momentguide: Makt & demokrati

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Till dig som ska studera på Barn- och fritidsutbildningen

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Arbetsområde: Min tid - min strid

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Perspektiv på världen

LÄRARHANDLEDNING. till serieboken Vad är egentligen fascism? av Kalle Johansson och Lena Berggren

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Lärarhandledning Upplev riksdagen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Gymnasiet

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

HISTORIA. Ämnets syfte

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

samhällskunskap Syfte

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING


I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Skriv en krönika. Arbetsgång. Uppgift. Namn: Klass:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

LPP historia och samhällskunskap

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Kopplingar till det centrala innehållet i gymnasieskolans kurser

Individer och gemenskaper

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

Ekonomiprogrammet (EK)

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Hemtentamen, Internationella relationer, vt 2010.

Syfte och mål med kursen

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Humanistiska programmet (HU)

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

MIK i skolans styrdokument

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

PRYLAR UT, KÄRLEK IN LÄRARHANDLEDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9

POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. (Omfattar alla kunskapsområden) Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. sätt att fungera, anställningsvillkor. Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 2 9

SAMHÄLLSVETENSKAP OCH METOD MEDIA De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och det muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 3 9

BLOCK B EKONOMI BLOCK A KULTUR Tabell 2 Forum Block Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 1a1 1a2 1b Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomisk a förändringar. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Samhällsekono mi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändnin g och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. parter, deras olika roller och betydelse för Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. parter, deras olika roller och betydelse för Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 4 9

BLOCK D - MEDIA BLOCK C POLITIK samhällsutvecklinge n. sätt att fungera, anställningsvillkor. samhällsutvecklingen. sätt att fungera, anställningsvillkor. Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjlighet er i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggan de och välfärdsteorier. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. Massmediers och informationstekni kens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka Massmediers och informationstekniken s roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 5 9

FORUM VETENSKAP ALLA BLOCK människor och samhällsutveckli ngen samt de möjligheter de ger människor att påverka. samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 6 9

1 2 3 1a Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. 1b Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. sätt att fungera, anställningsvillkor. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. sätt att fungera, anställningsvillkor. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 7 9

gemenskap och utanförskap. Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 8 9

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 9 9