PM Avstånd mellan hästhållning och nya bostäder Bakgrund Inom detaljplaneförslaget för Brämhult 11:1 m.fl. möjliggörs ca 90 nya bostäder fördelade på villor, radhus och flerbostadshus. Planområdet är beläget mellan sammanhållen bebyggelse och landsbygd, där Kyrkvägen som går längs med området utgör en tydlig gräns mot landsbygden. Sydost om planområdet och Kyrkvägen finns en hästgård, Brämhults Ryttarsällskap, med plats för 14 hästar. Till detaljplanen har en utredning om hästallergen och lukt tagits fram (IVL, 2019-07-01). Syftet med utredningen har varit att undersöka hur de planerade bostäderna kan komma att påverkas av hästallergen och lukt från en hästgård. Detta PM beskriver vad dessa resultat innebär för Brämhults Ryttarsällskap. Utgångspunkten är, förutom IVL:s rapport, plan- och bygglagen, miljöbalken, och rättsfall. Kommunens avsikt är att Brämhults Ryttarsällskap ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet på platsen. Sammanfattning Borås Stad tolkar IVL:s rapport tillsammans med plan- och bygglagen, miljöbalken och aktuella rättsfall som att Mängden hästallergen som är rimligt att utgå från för att säkerställa att hästallergiker i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt är 2U/m 3. För detta krävs ett avstånd på cirka 75 meter från stallet. Halten ammoniak som är rimligt att utgå från för att säkerställa att människor i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt är 0.5 μg/m 3. För detta krävs ett avstånd på cirka 100 meter från stallet. Beteshagar har inte gett utslag i mätningarna av hästallergener eller ammoniak. För att ställa krav på åtgärder måste nyttan av dessa vara rimlig i förhållande till kostnaden. De åtgärder är som nämns i rapporten (växtbarriär/plank, flytt av gödselstack, lock över gödselstack) verkar inte uppfylla kravet på rimlighetsavvägning.
Hästhållning på Brämhult Brämhults Ryttarsällskap har bedrivit sin verksamhet på platsen sedan 1987. På deras anläggning finns 14 hästar och cirka 25 ryttare och medryttare. De bedriver ungdomsverksamhet och ordnar tävlingar och träningar. Utöver detta besöks de ofta av närboende. Värdet av det öppna betade landskapet är stort och Borås Stad är angelägna om att ny bostadsbebyggelse inte ska försvåra möjligheten för Brämhults Ryttarsällskap att bedriva sin verksamhet. Utredning av hästallergen och lukt från en hästgård i Brämhult, Borås (IVL) IVL har tagit fram en utredning hästallergen och lukt. I rapporten finns beräkningar på årsmedelvärde, 90-percentil och 99-percentil. 90 percentil motsvarar de 36,5 dagarna med högst halter per år, och 99-percentil motsvarar de 4 dagarna med högst halter per år. Faktorer som gör att halterna blir högre kan vara ridaktiviteter som tävlingar, men också väder och vindförhållanden. Det är en stor skillnad mellan 90-percentilen och 99-percentilen, och det gör det rimligt att tro att anledningen till denna skillnad främst är de ridtävlingar som Brämhults Ryttarsällskap ordnar 4 gånger per år. När väderförhållanden är maximalt ogynnsamma kan denna situation troligen också uppstå. Plan- och bygglagen Kommunen ska vid detaljplaneläggning ta hänsyn till hälsorisker och olägenheter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska hälsorisker mot omgivningen som kan hänföras till olika verksamheter beaktas (PBL 2 kap. 5 ). Kommunen ska även i största möjligaste mån förebygga och/eller undvika olägenheter gentemot grannar vid detaljplaneläggning (PBL 2 kap. 9 ). Miljöbalken 9 kap. 3 Djurhållning är typiskt sett en sådan verksamhet som kan antas orsaka olägenhet för omgivningen i form av lukt och allergi. Detta kan skapa konflikter mellan boende och närliggande djurverksamhet. I Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete, rekommenderades ett skyddsavstånd om 500 meter mellan bebyggelse och ridanläggningar. En ny vägledning har dock tagits fram och den tidigare rekommendationen har upphävts, se Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning från 2011. Några nya rekommenderade skyddsavstånd anges inte i skriften, och rättspraxis från miljödomstolar visar att bedömningar om avstånd mellan bebyggelse och djurhållning ofta har grund i platsens faktiska förhållanden. Boverket påpekar att kunskapsläget successivt har ökat kring pälsdjursallergi men att det alltjämt saknas gränsvärden för exponering för hästallergener och belastningsnivåer. Boverket anser att man vid lokaliseringsprövningen ska ta hänsyn till lokala förhållanden som verksamhetens art och omfattning, avstånd till bebyggelse, vind, topografi, vegetation och ridvägar. Om det uppstår olägenheter på grund av hästhållning aktualiseras ofta bestämmelserna i miljöbalkens (MB) nionde kapitel. Kapitlet innehåller bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och där anges bland annat att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan negativt och som inte är ringa eller helt tillfällig (MB 9 kap. 3 ). Det är ofta denna paragraf som tillämpas om det uppstår konflikter mellan hästhållning och nära bostadsbebyggelse, där medicinska olägenheter ofta anges som skäl. Om den klagande får rätt
måste hästanläggningen i fråga vidta åtgärder, även om verksamheten fanns innan bostadsbebyggelsen. Tolkning av ringa eller helt tillfällig För att förstå hur en lag ska tolkas får man gå tillbaka till lagens förarbeten. För miljöbalken är det proposition 1997/98:45. Ringa påverkan I proposition 1997/98:45 definieras detta som: Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Även bedömningen huruvida en störning är ringa är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Hänsyn skall dock tas till personer som är något känsligare än normalt, exempelvis allergiker. Borås Stad tolkar detta som att utgångspunkten vad gäller allergi måste vara vad hästallergiker i allmänhet reagerar på, och att det inte är lagens avsikt att utgå från vad enskilda, mer känsliga, personer kan reagera på. Likaså måste utgångspunkten vad gäller vara vad människor i allmänhet anser, och inte vad en enskild person tycker. Helt tillfällig påverkan I proposition 1997/98:45 definieras detta som: Det förhållandet att helt tillfälliga störningar inte omfattas av begreppet olägenhet enligt paragrafen innebär att störningen måste ha en viss varaktighet. Hit räknas förutom fasta störningar även regelbundna störningar samt störningar som återkommer vid flera tillfällen om än inte med någon regelbundenhet. Det finns flera rättsfall vad gäller buller. I M 4975-18 fastslår Nacka tingsrätt att störning från cruising i samband med Västerås Summer Meet en helg varje år (fredag och lördag 17.00-01.00) är att anse som tillfällig störning och därmed inte är en olägenhet i miljöbalkens mening. I Borås hålls sedan 30 år Sommartorsdagarna 8 kvällar per sommar, med musik på Stora torget. Det har inte prövats rättsligt, men miljöförvaltningen har bedömt det som en tillfällig störning för omgivningen och därmed inte en olägenhet i miljöbalkens mening. Borås Stad anser utifrån rättsfallet ovan och jämförelsen med Sommartorsdagarna att förhöjda värden av lukt och hästallergener fyra dagar per år vid tävlingar hos Brämhults Ryttarsällskap också bör räknas som en tillfällig störning och därmed inte en olägenhet i miljöbalkens mening. Detsamma bör gälla om det är vid ett fåtal tillfällen per år när vädret är maximalt ogynnsamt. Miljöbalken 2 kap. 7 - Rimlighetsavvägning Om det kommer klagomål på om olägenhet så skapas ett tillsynsärende enligt miljöbalken. I detta ska även hänsyn tas till om det finns åtgärder och om dessa är rimliga. Detta är reglerat i miljöbalken 2 kap. 7. Där anges i den bedömningen ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Denna typ av skälighetsbedömning ska utgå från två aspekter, dels i vilken utsträckning en åtgärd kan förebygga eller begränsa en skada eller olägenhet, dels vilka kostnader som följer med en sådan åtgärd (prop. 1997/98:45, del 2, s. 24).
Rättsfall Det rättsfall som tydligast stämmer överens med aktuella förhållanden är Växjö Tingsrätts mål M2285-09. Den klagande var bosatt i en villa inom detaljplanelagt område i utkanten av samhället. Miljödomstolen ansåg att 20 meters skyddsavstånd mellan fastighetsgräns och hage var tillräckligt. Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att ett visst skyddsavstånd till närmaste detaljplanelagda bostadsområde är befogat. Miljödomstolen bedömer att det av länsstyrelsen angivna skyddsavståndet om 20 meter är tillräckligt. [Grannens] överklagande ska därför avslås. Länsstyrelsen i Skåne län, Hästar och bebyggelse I sin rapport från 2004 anger Länsstyrelsen i Skåne att vid medelstora anläggningar (10-30 hästar) bör skyddsavståndet från bostäder, skolor o.d. vara minst 100-200 meter till stall och gödselhantering och minst 50-100 meter till område där hästar vistas. Vad innebär detta för nya bostäder nära Brämhults Ryttarsällskap? För att planerna på byggnation i området inte ska riskera att skapa störningar för närboende bör det säkerställas att personer som är något känsligare än normalt inte riskerar att bli störda. Det krävs dock mer än att en enskild person reagerar, det måste bygga på hur allergiker i allmänhet uppfattar störningen. IVL beskriver på sida 8 att nivåer under 2U/m 3 betraktas som en låg nivå, vid vilken man inte borde uppleva några besvär och därför har den halten använts i IVL:s studie. Det finns dock allergiker som reagerar med allergisk reaktion vid lägre halter. Det finns inget riktvärde för högsta acceptabla förekomsten av störande lukt. Däremot finns praxis baserad på kunskap om vid vilka störningsfrekvenser klagomål på lukt erfarenhetsmässigt förekommer. IVL utgår i sin rapport från att man upplever luktbesvär vid halter av ammoniak högre än 0.5 μg/m 3. Borås Stads tolkar detta som att: 2U/m 3, förutom vid tillfälliga evenemang som ridtävlingar, är den mängd hästallergen som är rimligt att utgå från för att säkerställa att hästallergiker i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt 0.5 μg/m 3, förutom vid tillfälliga evenemang som ridtävlingar, är den halt av ammoniak som är rimligt att utgå från för att säkerställa att människor i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt.
Avstånd till nya bostäder Borås Stads avsikt är att placera bostäderna på ett sådant avstånd från Brämhults Ryttarsällskap så att Brämhults Ryttarsällskap inte i framtiden riskerar att behöva utföra några skyddsåtgärder. För att säkerställa detta används 90-percentilen då den visar hur situationen är vid dåliga, men inte extrema, förhållanden. För hästallergen går gränsen för 2U/m 3 cirka 75 meter från stallet. För ammoniak går gränsen för 0.5 μg/m 3 cirka 100 meter från stallet. Påverkan från beteshagar har inte gett utslag i mätningarna.
Möjliga åtgärder Ifall klagomål på lukt eller allergi skulle uppkomma så ska kommunen i sitt tillsynsärende överväga möjliga åtgärder och ifall dessa uppfyller kravet på rimlighetsavvägning. Detta ska göras i varje fall, men nedan beskrivs hur dessa skulle bedömas utifrån vad som är känt idag. I rapporten från IVL beskrivs möjliga åtgärder för att reducera spridningen av ammoniak. Tre åtgärder nämns: 1. Växtbarriär/plank, 2. Flytt av gödselstacken eller 3. Täckning av gödselstacken. Växtbarriär/plank Vad gäller alternativet med växtbarriär/plank är det inte utrett hur vilken effekt det faktiskt skulle ge. Om detta skulle komma upp till diskussion bör det beaktas att bebyggelsen i område B har organiserats så carportar, förråd och komplementbyggnader är mellan stall/hagar och den nya bebyggelsen. Med hänsyn till detta verkar det svårt att motivera att ytterligare växtbarriär/plank uppfyller kravet på rimlighetsavvägning. Flytt av gödselstacken Gödselstacken är idag placerat på stallets norra sida. På grund av sin funktion behöver den vara placerad i direkt anslutning till stallet och så den dagliga logistiken fungerar. En flytt av gödselstacken skulle bara innebära att den hamnar upp till 25 meter längre från bostäderna. Det skulle kräva investeringskostnader för grundläggning och byggnation, och troligen även kostnader för att bygga om stallet invändigt utifrån den nya placeringen. Detta verkar kostsamt i relation till nyttan och därmed kan det inte antas uppfylla kravet på rimlighetsavvägning. Täckning av gödselstacken Enligt IVL kan täckning av gödselstack med lock innebära att lukten minskas med så mycket som 95 %. Efter samtal med Brämhults Ryttarsällskap har det framkommit flera argument mot att det skulle vara en lämplig åtgärd i det här fallet. Locket skulle behöva öppnas minst 20 gånger per dag, vilket skulle minska effekten av åtgärden. Det försvårar kraftigt möjligheten använda stallets gödsel till ekologiskt jordbruk i närområdet. Om stallets gödsel inte kan omhändertas till det lokala jordbruket måste Brämhults Ryttarsällskap betala för bortforsling av gödsel, vilket skulle bli en stor utgift sett till föreningens ekonomi. Utifrån dessa uppgifter verkar täckning av gödselstacken inte uppfylla kravet på rimlighetsavvägning.
Slutsats Borås Stad tolkar IVL:s rapport tillsammans med plan- och bygglagen, miljöbalken och aktuella rättsfall som att Mängden hästallergen som är rimligt att utgå från för att säkerställa att hästallergiker i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt är 2U/m 3. För detta krävs ett avstånd på cirka 75 meter från stallet. Halten ammoniak som är rimligt att utgå från för att säkerställa att människor i allmänhet inte påverkas annat än helt tillfälligt är 0.5 μg/m 3. För detta krävs ett avstånd på cirka 100 meter från stallet. Beteshagar har inte gett utslag i mätningarna av hästallergener eller ammoniak. För att ställa krav på åtgärder måste nyttan av dessa vara rimlig i förhållande till kostnaden. De åtgärder är som nämns i rapporten (växtbarriär/plank, flytt av gödselstack, lock över gödselstack) verkar inte uppfylla kravet på rimlighetsavvägning. Borås Stad har efter denna utredning reviderat sitt förslag. Riktlinjerna från Länsstyrelsen i Skåne uppfylls därmed delvis. Avståndet mellan bostad och stall är nu cirka 120 meter (riktlinjen 100-200 meter). Avståndet mellan bostad och hage uppfylls inte, det är cirka 30 meter (riktlinjen 50-100 meter). Borås Stad anser utifrån IVL:s utredning och rättsfallet med 20 meter mellan hage och bostad att 30 meter ska vara tillräckligt avstånd här. Detta PM är framtaget av Borås Stads Samhällsbyggandsförvaltning med hjälp av Borås Stads Miljöförvaltning. Agnes Sandstedt Planarkitekt Peter Engström Miljöinspektör