Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell Lindberg som sammankallande har reviderat Kalmar kommuns drogpolitiska program. Anders Kamstad har varit Barn- och ungdomsförvaltningens representant i gruppen. Ett utkast har skickats ut till förvaltningar och nämnder för synpunkter. Synpunkter Barn- och ungdomsnämnden ställer sig bakom det drogpolitiska programmet i stort. Barn och ungdomsnämnden vill se en förändring av ett av verksamhetsmålen. Skrivning enligt utkast Alla grundskolor upprättar, i samverkan med fritidsgårdarna, och i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Alla gymnasieskolor upprättar, i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Ny skrivning Alla grundskolor och fritidsgårdar upprättar gemensamt och i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Alla gymnasieskolor upprättar, i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att: - överlämna synpunkter enligt ovan till kommunledningskontoret. Barn och ungdomsförvaltningen Barn och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30 mats.linde@kalmar.se
REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt med sina föräldrar och trivs bra i skolan. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är brett. Många människor utbildar sig för att utvecklas och för att möta arbetsmarknaden. Det finns dock även en annan bild av verkligheten. Alltför många människor känner sig inte delaktiga i samhället. Utanförskap och otrygghet är faktorer som påverkar risken för kriminalitet, användande av droger eller andra sociala problem. Det drogpolitiska programmet redovisar övergripande mål och effektmål för det förebyggande arbetet mot droger. Den nationella lagstiftningen gäller och de lagar som berörs är socialtjänstlag, alkohollag, narkotikastrafflag, tobakslag och skollag. Problembild Ungdomar, unga vuxna samt krogbesökare i åldern 18 25 år har ett oroande konsumtionsmönster när det gäller alkohol, övriga droger och tobak. En stor del av brottsligheten utanför och omkring krogarna i centrala Kalmar är drogrelaterat. Det finns en liberal syn i samhället på droger, samtidigt som tillgängligheten har ökat. Tillgängligheten av alkohol för ungdomar är fortsatt hög. Kommunens strävan är att vi med gemensamma krafter försöker vända trenden med tobakens, alkoholens och andra drogers negativa inverkan på våra liv och vårt samhälle. Med övriga droger menas narkotika, icke medicinsk förskriven beroendeframkallande psykofarmaka, dopningspreparat och lösningsmedel/gas/lim. Vision Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en trygg uppväxtmiljö utan tobak, alkohol och övriga droger. Alla vuxna ska ha en god livskvalitet. 1
Verksamhetsmål Alla ungdomar och vuxna ska ha en god kännedom om drogers skadeverkningar. Alla grundskolor upprättar, i samverkan med fritidsgårdarna, och i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Alla gymnasieskolor upprättar, i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Ungdomsverksamhet som stöds av kommunen ska vara drogfri. Föreningar som med kommunalt stöd bedriver barn- och ungdomsverksamhet ska stimuleras att ingå i Säker & Trygg förening (Säker & Trygg förening är en arbetsmodell för att systematiskt identifiera och förebygga riskfaktorer i föreningslivet). Kalmar kommun har ett handlingsprogram mot droger för anställda och förtroendevalda inom kommunen. Kalmar kommun ska på olika sätt stimulera andra arbetsplatser till att upprätta handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Kalmar kommun och Polismyndigheten har en överenskommelse med tillståndshavare/ arrangörer/lokalägare att, vid arrangemang för ungdomar, utföra blåskontroller/ stickprovskontroller. Kalmar kommun ska skapa drogfria arrangemang för ungdomar. Kalmar kommun, Polismyndigheten och Trafikverket samverkar genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), vilket innebär att förare som är misstänkta för att ha framfört motorfordon under alkohol- och drogpåverkan ska erbjudas stöd och/eller behandling. Minska antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor i trafiken. Kommunen har riktlinjer för handläggning enligt alkohollagen, samt en tillsynsplan för den yttre tillsynen av alkoholhantering på serveringsställena. Kalmar kommun ska erbjuda restaurangnäringen utbildning i ansvarsfull alkoholservering och öka kunskapen om narkotika. 2
Det saknas säkra data rörande antalet användare av dopningmedel i Sverige. En siffra som nämns är att minst 10 000 personer bedöms ha brukat dopningmedel under det senaste året. Antalet brott och beslag har ökat det senaste decenniet, vilket skulle kunna tyda på en ökad förekomst av dopning. Att utveckla ett förebyggande arbete mot dopning i samverkan mellan Kalmar kommun, Polismyndigheten, Landstinget och ägare till träningsanläggningar, träningsansvariga och instruktörer. Kalmar mot droger bildades 2002 när det kom signaler från föräldrar, ungdomar, fritidsgårdar och skolan som visade på ett ökat missbruk och en förändrad attityd till droger. Ett åtgärdspaket togs fram för att förebygga och långsiktigt förhindra drogmissbruk bland ungdomar i Kalmar. Utvecklingsarbetet bedrivs i samverkan mellan Kommunledningskontoret, Socialförvaltning, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kulturoch fritidsförvaltning, Barn- och ungdomsförvaltning, Södermöre kommundelsförvaltning och Polismyndigheten. Kalmar kommun ska fortsätta utveckla arbetet med Kalmar mot droger inom följande utvecklingsområden: o Gravida kvinnors drogvanor o Skolan (förskolan, grundskolan, gymnasiet och universitetet) o SKRIK (Säkert krogliv i Kalmar) o Begränsa tillgänglighet av tobak, alkohol och övriga droger 3
Effektmål Föreningsliv Föreningarna redovisar sedan 2009 sin barn- och ungdomsverksamhet digitalt i "Aktivitetskort på nätet", vilket innebär att föreningsaktiviteter kan utläsas på ett helt annat sätt än tidigare. Statistiken visar verksamhet bland barn och unga i åldern 7-20 år (se tabell nedan). Det finns stora variationer mellan skolupptagningsområdena. Siffrorna finns redovisade i Välfärdsbokslutet för 2010. Öka andelen föreningsaktiva barn och ungdomar i de områden i kommunen där färre än 50 % är föreningsaktiva. 25 % av föreningarna som bedriver barn och ungdomsverksamhet ska vara certifierade som en Säker&Trygg förening. Ansvariga: Kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan med föreningslivet. Resultat föreningsaktiva: Ålder Flickor Pojkar Totalt 19-20 år 31,1% 21,6% 26,5% 16-18 år 49,4% 42,9% 46,0% 13-15 år 66,9% 69,5% 68,2% 10-12 år 78,7% 84,6% 81,7% 7-9 år 77,8% 80,4% 79,2% Kultur- och fritidsförvaltningen ska i samarbete med Kalmar mot droger årligen erbjuda föreningar föreläsningar kring alkohol och droger. Ansvariga: Kultur- och fritidsförvaltningen och Kalmar mot droger. Alkohol CAN-enkät (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) används från och med 2010. CAN-enkät kommer att genomföras vartannat år i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten genomförs i år 9 och inte år 8, såsom vid tidigare undersökningar. Det här innebär att resultat från tidigare enkäter ej är jämförbara och därför formuleras nya effektmål. Fortsatt minskning av andelen alkoholkonsumenter i år 9 och i gymnasiet årskurs 2. Ansvariga: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndigheten och Södermöre kommundelsförvaltning i samverkan med föreningslivet. Resultat: Andelen alkoholkonsumenter i år 9 är 52 % pojkar och 60 % flickor. Riksgenomsnitt är 56 % pojkar och 60 % flickor. Andelen alkoholkonsumenter i gymnasiet årskurs 2 är 83 % pojkar och 86 % flickor. Riksgenomsnittet är 79 % pojkar och 84 % flickor. Källa: CAN-enkät för elever i år 9 och årskurs 2 i gymnasiet. 4
Fortsatt minskning av den totala konsumtionen av alkohol för flickor och pojkar i dels år 9, dels gymnasiet årskurs 2. Ansvariga: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndigheten och Södermöre kommundelsförvaltning i samverkan med föreningslivet. Resultat: Totalkonsumtion av 100-procentig ren alkohol per person och år 2010 är i år 9 för pojkar 2,1 liter och för flickor 1,5 liter. Riksgenomsnitt är 2,5 liter för pojkar och 1,9 liter för flickor. Totalkonsumtion av 100-procentig ren alkohol per person och år 2010 är i årskurs 2 på gymnasiet för pojkar 5,4 liter och för flickor 3,5 liter. Riksgenomsnitt är 6,2 liter för pojkar och 3,9 för flickor. Källa: CAN-enkät för elever i år 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Som jämförelse hänvisas till tidigare enkätundersökningar på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut: Resultat år 9: Pojkar 3,1 liter (2003) 3,7 liter (2004). Flickor 2,8 liter (2003) 2,0 liter (2004). Resultat årskurs 2 på gymnasiet: Pojkar 5,3 liter (2003) 8,2 (2004) 7,0 (2006). Flickor 4,2 (2003) 7,4 (2004) 3,5 (2006). Källa: TEMO på uppdrag av FHI (Statens folkhälsoinstitut). Alkoholförgiftning gällande ungdomar under 18 år har under ett antal år följts upp. Fortsatt minskning av andelen ungdomar under 18 år inlagda för alkoholförgiftning på Länssjukhuset. Ansvariga: Landstinget, Socialförvaltningen och Polismyndigheten. Resultat: 2008: 21 pojkar och 12 flickor. Summa 33 ungdomar under 18 år. 2009: 5 pojkar och 3 flickor. Summa 8 ungdomar under 18 år. 2010: 2 pojkar och 2 flickor. Summa 4 ungdomar under 18 år. Källa: Länssjukhuset i Kalmar, akutmottagningens statistik. Obs! Statistiken gäller enbart ungdomar folkbokförda i Kalmars kommun. 5
Narkotika CAN-enkät (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) används från och med 2010. CAN-enkät kommer att genomföras vartannat år i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten genomförs i år 9 och inte år 8, såsom vid tidigare undersökningar. Det här innebär att resultat från tidigare enkäter ej är jämförbara och därför formuleras nya effektmål. Fortsatt minskning av andelen elever i år 9 och årskurs 2 som någon gång har använt narkotika. Ansvariga: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndigheten och Södermöre kommundelsförvaltning i samverkan med föreningslivet. Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har använt narkotika är 6 % pojkar och 5 % flickor. Riksgenomsnitt är 9 % pojkar och 7 % flickor. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har använt narkotika är 18 % pojkar och 11 % flickor. Riksgenomsnittet är 21 % pojkar och 15 % flickor. Källa: CAN-enkät för elever i år 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Tobak CAN-enkät (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) används från och med 2010. CAN-enkät kommer att genomföras vartannat år i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten genomförs i år 9 och inte år 8, såsom vid tidigare undersökningar. Det här innebär att resultat från tidigare enkäter ej är jämförbara och därför formuleras nya effektmål. Rökning Andelen ungdomar under 18 år som börjar röka ska minska med 50 %. Ansvariga: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndigheten och Södermöre kommundelsförvaltning i samverkan med föreningslivet. Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har rökt är 18 % pojkar och 26 % flickor. Riksgenomsnitt är 21 % pojkar och 28 % flickor. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har rökt är 36 % pojkar och 43 % flickor. Riksgenomsnittet är 36 % pojkar och 43 % flickor. Källa: CAN-enkät för elever i år 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Snusning Andelen ungdomar under 18 år som börjar snusa ska minska med 50 %. Ansvariga: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndigheten och Södermöre kommundelsförvaltning i samverkan med föreningslivet. 6
Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har snusat är 12 % pojkar och 3 % flickor. Riksgenomsnitt är 16 % pojkar och 4 % flickor. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har snusat är 26 % pojkar och 6 % flickor. Riksgenomsnittet är 28 % pojkar och 9 % flickor. Källa: CAN-enkät för elever i år 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Våld i offentlig miljö Under flera år har ett aktivt arbete bedrivits med att minska antalet anmälda våldsbrott i så kallad offentlig miljö, kopplat till näringsställen där det serveras alkohol eller andra offentliga tillställningar. Fortsatt minskning av antalet fall av misshandel i offentlig miljö genom att fokusera på förebyggande arbete, tillsyn och samverkan. Ansvariga: Polismyndigheten, Kalmar kommun, ordningsvakter och ansvariga arrangörer. Resultat: Antalet anmälda misshandel/våldsbrott mellan åren 2006-2010: - år 2006: 305 anmälningar - år 2007: 280 anmälningar - år 2008: Uppgift saknas. - år 2009: 236 anmälningar - år 2010: 196 anmälningar Källa: Polismyndigheten SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) Oktober 2005 startades projektet Trafik Utan Droger (TUD) som innebär att myndigheter samverkar mot alkohol och andra droger i trafiken. Samverkande myndigheter är Trafikverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, kommunerna, Frivården, Åklagarkammaren och Länsstyrelsen. Projektet bytte namn till SMADIT. Metoden innebär att det tidigt erbjuds samtalskontakt i syfte att så många som möjligt ska kunna få behandling för sitt missbruk och därmed inte framföra motorfordon under påverkan av alkohol eller andra droger. Minst 15 % av förare boende i Kalmar kommun misstänkta för rattfylleri och drograttfylleri ska ha påbörjat behandling genom SMADIT. Ansvariga: Trafikverket och Polismyndigheten, i samverkan med Socialförvaltningen. Resultat: 2010 rapporterades 138 personer för rattfylleri och 74 personer för drograttfylleri i Kalmar kommun. Av dem var 98 personer folkbokförda i Kalmar kommun. 15 % påbörjade behandling. Källa: Polismyndigheten. 7
Kartläggningar CAN Uppdragsundersökning 24 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Drogvanor i år 9 och gymnasiet årskurs 2, Kalmar 2010 Undersökningen i Kalmar kommun har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i år 9 och i gymnasiets årskurs 2. I Kalmar deltog 32 av 33 klasser i år 9, i gymnasiets årskurs 2 deltog 65 av 78 klasser. Totalt har 645 enkäter för år 9 och 930 enkäter för gymnasiets årskurs 2 i Kalmar databearbetats och analyserats. Ansvariga: Kalmar mot droger i samverkan med Barn och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor. Resultat: Mätningen är genomförd genom CAN-enkät 2010. Nästa mätning görs under 2013. Gravida kvinnors drogvanor Undersökningen genomförs av Landstingets mödravårdscentraler (MVC) Ansvariga: Kalmar mot droger i samverkan med Landstinget. Resultat: Våren 2010 genomfördes en undersökning där 2 % av kvinnorna anger att de har fortsatt att dricka regelbundet under graviditeten. 11 % av de gravida kvinnorna hade en skadlig konsumtion av alkohol, 2004. Mätning 2006 visar att 2 % av de gravida kvinnorna hade en skadlig konsumtion av alkohol. Källa: Auditformulär (enkät). Alkoholvanor hos studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar Siffror gällande alkoholvanor för studenter vid Linnéuniversitet kan ej redovisas då svarsfrekvensen är 16 % vid hela Linnéuniversitetet (Kalmar och Växjö) för studenter termin 1, höstterminen 2010. Föreningslivet Föreningarna redovisar digitalt barn- och ungdomsverksamheten i "Aktivitetskort på nätet". 2010 var första året när all föreningsaktivitet kunde mätas i kommunen. Statistiken grundar sig på 2009 års verksamhet i åldern 7-20 år. Siffrorna finns redovisade i Välfärdsbokslutet för 2010. Kommunstyrelsen ansvarar för att varje år följa upp respektive nämnds/förvaltnings effektmål och att inhämta uppgifter från övriga myndigheter och intressenter. Varje nämnd/förvaltning för årligen in underlag till effektmålen i Hypergene. 8
Arbetsgrupp Kalmar kommuns drogpolitiska program har reviderats av arbetsgruppen: Kjell Lindberg, Kommunledningskontoret Ann-Christine Kittel-Olsson, Södermöre kommundelsförvaltning Pär Israelsson, Kultur- och Fritidsförvaltningen Lotta Petersson, Polismyndigheten Anna Wirbladh, Polismyndigheten Sverker Persson, Socialförvaltningen, Anders Kamstad, Barn- och ungdomsförvaltningen Carina Karlsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund 9