Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun

Transkript

1 1(18) Tjänsteställe Socialförvaltningen Handläggare Hans Borg Datum Beteckning Er beteckning Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande arbetet har under 2011 arbetat med att ta fram detta förslag till drogförebyggande plan. En harmonisering till regeringens mål för ANDT(alkohol, narkotika, dopnings och tobaks)-politiken har varit vägledande i arbetet. De föreslagna åtgärderna finns inom områdena: Tillgänglighetsbegränsande Efterfrågebegränsade Insatser för riskgrupper Bland förslagen märks; fortsatt omfattande tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen åtgärder för att minska langning, främst från äldre kamrater och syskon kommungemensam policy för att motverka tobaksbruk på grundskolor och gymnasiet kommungemensamt program för undervisning om ANDT från grundskolans årskurs 6 till och med gymnasiets årskurs 3. försöksverksamhet enligt riskbruksmodellen för årskurs 2 på gymnasiet, självscreening av alkoholbruk och möjlighet till individuell rådgivning prioritering från elevhälsan av insatser till de ungdomar som visar tidiga tecken på alkohol-, tobaks- eller narkotikamissbruk Bakgrund Styrgrupperna för det gemensamma barn- och ungdomsarbetet beslutade 2010 att tillsätta en arbetsgrupp för det drogförebyggande arbetet. Gruppens uppdrag var att kartlägga befintligt drogförebyggande arbete i kommunen och upprätta ett förslag till plan för det fortsatta drogförebyggande arbetet. Arbetsgruppen startade sitt arbete och har sedan haft ett arbetsmöte i månaden med uppehåll för juli och augusti.

2 2(18) Följande personer har ingått i arbetsgruppen, Örjan Andersson (KFF), Inger Strömberg (BUF), Mia Johansson (SOC) december 2010 april 2011, Anne-Marie Abbeli (SOC) maj 2011 augusti 2011, Lars-Göran Högeryd (SOC) september 2011 ff., Hans Borg (SOC), Christer Jonsson (BUF), Per Blanck (KFF) september 2011 ff. och Carl-Arvo Olsson (polisen). Hans Borg har varit sammankallande i gruppen. Nationella mål Den nationella mål- och uppföljningsstrukturen för ANDTpolitiken beskrivs i regeringens proposition En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (prop. 2010/11:47). Här beskrivs ett gemensamt övergripande mål för ANDT-politiken och sju långsiktiga mål. Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. De sju långsiktiga målen 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debutera tidigt med alkohol ska succesivt minska. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Mål fem i strategin berör vård och stödinsatser för personer med en missbruksproblematik och mål sju handlar om hur Sverige skall agera internationellt i ANDT området. Detta är områden som inte berör det som planen för det drogförebyggande arbetet i Marks kommun ska täcka in.

3 3(18) Planen för det drogförebyggande arbetet i Marks kommun bygger på propositionens övergripande mål och fem av de långsiktiga målen. Folkhälsomål inom drogområdet i Marks kommun Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Mark är enligt kommunens folkhälsopolicy att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett av de mål som kommunfullmäktige antagit för folkhälsoarbetet i Marks kommun är att synen på bruket av tobak och alkohol ska vara restriktiv, narkotika- och dopninganvändning ska inte tolereras samt skadeverkningarna av spelande ska motverkas. I riktlinjerna till folkhälsopolicyn specificeras detta ytterligare: - Narkotika och dopning ska inte förekomma i några sammanhang. - Arbete ska genomföras med fokus på drogfria zoner, alkohol och andra droger ska inte förekomma i följande sammanhang; i trafiken, under graviditeten och amningstiden, på arbetsplatsen, under barn- och ungdomstiden, i idrotts- och friluftsliv, i all samvaro med barn och ungdomar, vid offentliga arrangemang där barn, ungdomar och vuxna deltar tillsammans som vid konserter, bio, teater, festivaler och marknadsdagar. - Arbete genomförs för att begränsa tillgänglighet och att alkohol serveras på ett ansvarsfullt sätt. - Arbete genomförs för att åstadkomma attitydförändring hos ungdomar, föräldrar och andra vuxna. Forskning Arbetsgruppen har haft tillgång till en omfattande litteraturlista under arbetets gång. Den mesta av denna litteratur är utgiven av FHI (Statens folkhälsoinstitut) men även en del litteratur från andra kommuner och från CAN (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning). Vi har valt att lyfta fram de slutsatser som ges i boken Alcohol no ordinary comodity, research and policy (på svenska Alkohol ingen vanlig handelsvara utgiven av FHI). Denna bok är utgiven av WHO år 2003 under redaktörskap av Thomas Babor och den har reviderats och återutgivits år Boken utgör den hittills mest grundliga genomgången av preventionsforskning inom alkoholområdet. I slutet av boken ges i tabellform en översikt över olika typer av preventionsåtgärder och för det kommunala verksamhetsfältet kan man lyfta fram: Upprätthålla regler för försäljning och servering.

4 4(18) Begränsa öppettider för restauranger och vara återhållsamma vid tillståndsgivning för att undvika överetablering. I samverkan med polisen verka för täta nykterhetskontroller i trafiken. Allmänbilda våra ungdomar för att ge legitimitet åt den restriktiva alkoholpolitiken. Upptäcka och ge råd till riskbrukare av alkohol. Behandla och därmed förbättra livsvillkoren för dem som drabbats av alkohol och andra drogers skadeverkningar. Kartläggning av insatser Arbetsgruppen har i sin kartläggning funnit att det finns en flora av drogförebyggande aktiviteter och verksamheter i kommunen. Någon uttalad strategi eller samordning av denna verksamhet har vi inte kunnat se utan mycket bygger på initiativ från enskilda eller enstaka verksamheter. Det har varit svårt att kartlägga hur stor del av olika verksamheter som är direkt drogförebyggande men även här verkar det mer bero på enskilda eller enstaka verksamheters engagemang i frågan. Vi kan konstatera att det finns ett behov av att samordna och utveckla aktiviteter och verksamheter kring det drogförebyggande arbetet. Likaså att välja insatser utifrån och att de ska vara verkningsfulla enligt någon form av forsknings- eller beprövad erfarenhetsresultat. Det behövs också en uthållighet och långsiktighet kring de val av insatser som skall genomföras. Några verksamheter som är värda att lyfta fram från vår kartläggning: Elevhälsans arbete med elever när hälsorisker uppmärksammas. Föräldraträffar i årskurs sju och åtta, enligt modellen Fritsla föräldraprogram. Policy i tobaksfrågor. Alkoholinformation med värderingsövningar, årskurs 2 på gymnasiet. Policy om drogfrihet vid skolans verksamhet. Tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. Direktförverkande av alkohol (polisen). Ungdomsutvecklarnas förebyggande och uppsökande verksamhet bland ungdomar i riskzonen. Hälsolektioner med ANDT-undervisning. Lathund Agerande vid missbruk/droger hos ungdomar. Vår kartläggning finns i tabellform som bilaga. Användning av tobak, alkohol och narkotika För att ge en bild av hur användningen av tobak, alkohol och narkotika ser ut bland ungdomar i Marks kommun har vi valt att använda oss av diagram från lokala och nationella drogvaneundersökningar.

5 5(18) Rökning Figur 1, CAN riket Rökningen bland ungdomar i årkurs 9 har minskat sedan talet och är idag på ungefär halva den nivån som den hade för 40 år sedan. Figur 2, CAN-Mark Åren 2006 och 2010 gjordes lokala mätningar som visade att ungdomarna i Mark i stort sett hade samma tobaksvanor som i riket i övrigt.

6 6(18) Figur 3, CAN Riket Det dagliga, mer vanemässiga, rökandet i den här åldersgruppen är betydligt lägre. Figur 4, CAN Mark I Mark är det ungefär var 20:e pojke och var tionde flicka som röker varje eller nästan varje dag i åk 9.

7 7(18) Alkohol Figur 5, CAN Riket Skolelevers drogvanor 2011 Figur 6, CAN Riket Skolelevers drogvanor 2011 Även när det gäller alkohol har vi sett en nedgång sedan talet. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 är idag ca 60 pro-

8 8(18) cent och årskurs 2 på gymnasiet drygt 80 procent. Nivån är i stort sett densamma i Mark. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 33% Intensivkonsument, alkohol Pojkar 21% Årskurs två gymnasieelever Mark 2011: 42 % män och 37 % kvinnor intensivkonsumenter. 26% Flickor 27% Figur 7, CAN Mark Andelen ungdomar som dricker alkohol regelbundet och på berusningsnivå, så kallad intensivkonsument*, har även den minskat över åren och vi kan se nära nog en halvering av den gruppen sedan 70-talet. Undersökningarna i Mark pekar på ett liknande resultat. *dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle någon gång i månaden eller oftare.

9 9(18) Narkotika Figur 8, CAN Riket Skolelevers drogvanor 2011 I Mark var det 2010 sex procent av pojkarna och fem procent av flickorna som uppgav att de någon gång använt narkotika i årskurs 9 och 2011 var det på årskurs 2 bland gymnasieeleverna 9 procent av både de manliga som kvinnliga eleverna som uppgav detta. Förslag till åtgärder Gruppens förslag baseras på en avvägning mellan de mål som regeringen ställt upp på området, lokala kommunala mål, forskningsbaserad evidens och en pragmatisk bedömning av vad som är realistiskt att genomföra med hänsyn till lokala förhållanden. Vi har valt att satsa på ett mindre antal insatser för att öka sannolikheten för att dessa skall kunna genomföras väl och med tillräcklig omfattning. Skyddsfaktorer Det finns faktorer som på ett positivt sätt påverkar barn och ungas livsvillkor och bidrar till att barn och ungas hälsa kan utvecklas gynnsamt, de benämns skyddsfaktorer och kan ses inom fem områden; familjen, kamratgruppen/fritiden, skolan, sam-

10 10(18) hället och individen själv. Bland viktiga skyddsfaktorer kan nämnas: Goda, nära och kärleksfulla relationer till sina föräldrar, anhöriga och kamrater. En skola där alla elever trivs och fungerar väl och där det råder ett gott klimat, samt där eleverna lyckas med sina studier. Socialtjänst, hälsovård och andra välfärdsinstanser som klarar av att fånga upp och stötta de barn, unga och familjer som riskerar att utvecklas ogynnsamt och ge dem det stöd som de behöver. Ett allsidigt och utvecklande utbud av fritidsaktiviteter som den unge av egen fri vilja kan välja att delta i. Arbetet att utveckla den kommunala verksamheten inom dessa områden får anses ingå i förvaltningarnas huvuduppgifter och kommer inte i någon större utsträckning ingå i den drogförebyggande planen. Med detta vill vi ha sagt att vi ser skyddsfaktorerna som viktiga och att vi anser att kommunen ska arbeta intensivt med en utveckling av dem. I den drogförebyggande planen har vi valt åtgärder som är mer riktade som drogförebyggande. För föräldrastödet finns det redan en plan och det är kommunens folkhälsoenhet som har uppdraget att samordna den verksamheten. I någon enskild del kan den drogpolitiska planen och planen för föräldrastöd tendera att ta upp samma teman. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder De mest verkningsfulla drogförebyggande åtgärderna är att minska tillgängligheten av tobak, alkohol och narkotika visar den forskning vi tagit till oss. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar: Ett fortsatt omfattande tillsynsarbete enligt tobaksoch alkohollagen, både vad gäller serveringstillstånd, försäljning av folköl och tobak och rökfria områden. Åtgärder för att minska langning av alkohol och tobak. Den vanligaste langningen sker främst från äldre kamrater och syskon. Metoder för att nå dessa grupper utvecklas. Träffarna som erbjuds tonårsföräldrar i årskurs 7 och 8 utvecklas så att de särskilt tar upp frågan om langning och

11 11(18) vikten av en restriktiv hållning till tobak, alkohol och samt öka medvetenheten i hemmen om riskerna med cannabis. Att i samverkansavtalet med polisen verka för att polisen intensifierar insatser mot langning och utökar verksamheten med direktförverkande av alkohol enligt den så kallade Kronobergsmodellen. Efterfrågebegränsande Även inom det efterfrågebegränsade området hittar vi flera åtgärder som bör utvecklas i kommunen. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar: En kommungemensam policy för hur grundskola och gymnasiet ska arbeta för att motverka tobaksbruk och upprätthålla tobakslagens regler om rökfria skolgårdar tas fram. Ett kommungemensamt basprogram för undervisning när det gäller tobak, alkohol och andra droger tas fram. Programmet ska sträcka sig från årskurs 6 till och med gymnasiets tredje årskurs. Målet med basprogrammet ska vara att eleverna löpande under sin skoltid får kunskaper och färdigheter för att kunna fatta hälsosamma beslut och att de får förståelse för samhällets restriktivitet inom ANDT-området. Fortsätta träffarna som erbjuds tonårsföräldrar i årskurs 7 och 8 och som behandlar föräldrars förhållningssätt i ANDT-frågor. Utveckla metoder så att ännu fler föräldrar nås av budskapet. Aktualisera de policys som finns vad gäller tobaksoch alkoholbruk vid studieresor, lägerverksamhet och liknande. Se över att reglerna i dem upprätthålls. Fortsätta bedriva informationsverksamhet och opinionsbildning kring ANDT-området. Detta för att motivera och förstärka andra insatser. Fortsätta utveckla de drogförebyggande verksamheterna kring skolavslutningarna. Här tänker vi i första hand på Mingla i Mark men också på det arbete som just påbörjats på gymnasiet kring studentavslutningen.

12 12(18) Insatser för riskgrupper När det gäller ungdomar är det viktigt att uppmärksamma de som uppvisar ett tidigt riskbeteende kring alkohol, narkotika och tobak. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar: Marks gymnasieskola inleder en försöksverksamhet enligt riskbruksmodell där alla elever från årskurs 2 erbjuds individuell screening av alkoholbruk och vid behov individuellt anpassad rådgivning. I den samverkan som styrgrupperna för det gemensamma barn- och ungdomsarbetet ger möjlighet till påverka Primärvården så att man inom vårdcentraler och ungdomsmottagning i högre grad än idag använder screening och kort rådgivning enligt riskbruksmodellen i mötet med ungdomar. Prioritering från elevhälsan av insatser till de ungdomar som visar tidiga tecken på alkohol-, tobaks- eller narkotikamissbruk. Socialtjänsten utvidgar sina rådgivande och stödjande insatser till ungdomar och föräldrar. Socialtjänsten bör kunna erbjuda spetskompetens kring ungdomars missbruk för behandling och stöd till såväl enskilda som andra kommunala verksamheter. Vid händelser kring ungdomar där behovet anses vara så stort att den befintliga organisationen inte klarar situationen finns konceptet SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid). Arbetet kring SSPF bör utvecklas och om möjligt samordnas med GAIK (gemensamt arbete i kommunen). Reflektioner Under den tid vi arbetat med denna plan har vi reflekterat över några företeelser som vi känner inte riktigt passar in under förslag till åtgärder men som ändå är värda att ta upp i denna plan för drogförebyggande arbete.

13 13(18) Det händer vid några tillfällen om året att kommunala lokaler hyrs ut till tillställningar där man befarar att ungdomar festar med alkohol och andra droger. Likaså händer det att man på skolor får samla in tomflaskor från helgernas uthyrningar. En reflektion vi gjort kring detta är att de regler och policys som gäller för lokalernas ordinarie verksamheter även borde gälla vid uthyrning av lokalerna övrig tid. Till och från får skolor och annan kommunal ungdomsverksamhet förfrågningar eller erbjudanden om att före detta missbrukare ska komma och informera kring alkohol och andra droger. Det finns idag bra kunskap om att detta är kontraproduktivt, speciellt för de ungdomar som befinner sig i någon form av riskzon kring alkohol och andra droger. Någon form av rekommendation om att inte använda sig av föreläsare som själva haft en missbruksproblematik borde finnas och göras känd ute i verksamheterna. Denna typ av föreläsningar bör åtminstone inte användas som enstaka händelse utan i så fall ingå i ett större sammanhang. Uppföljning De åtgärder som kommer att genomföras enligt denna plan måste dokumenteras vad gäller såväl volym, täckningsgrad och omfattning. Detta för att det skall vara möjligt att göra en uppföljning av verksamheten. Planen måste revideras med jämna mellanrum. Med tanke på att detta arbete skall ske med stor uthållighet och långsiktighet så bör planen revideras som tidigast var tredje år. MARKS KOMMUN Arbetsgruppen för drogförebyggande arbete Hans Borg Sammankallande

14 14(18) Referenser B Babor, Thomas (2004). Alkohol: ingen vanlig handelsvara. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Babor, Thomas (red.) (2010). Alcohol: no ordinary commodity: research and public policy. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press Blanck, Per (2011) Drogvaneundersökning årskurs 9 Marks Kommun 2010 Regeringens prop. 2010/11:47 (2010) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Henriksson C, Leifman H (2011) Skolelevers drogvanor, CAN Rapport 129

15 15(18) Bilaga. Kartläggning av drogförebyggande verksamhet i Mark Version 1: Aktör Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ungdomar, år. Sekundärprevention. Insatser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, år. Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns. (Ej aktuellt nu) BUF (grundskola) BUF (gymnasiet) o (Individuella utvecklingsplaner, IUP) Elevhälsan Föräldrasamtal FFP åk 7 och 8 o (Kamratstödjare) Kunskap, hit hör de tre kommande punkterna: Hälsolektioner ANDT-undervisning Föreläsningar Utvecklingssamtal Policy i tobaksfrågor Hälsosamtal, elevhälsan, åk 1 o (Besök av ungdomsmottagning i alla klasser) o (Mentorsamtal 1 gg/termin tillsammans med förälder) Alkoholinformation med värderingsövningar, åk 2 o (Handlingsplan vid Uppföljning av elevhälsan enskilt eller i grupp när hälsorisk uppmärksammas o (Västbus samverkan med SOC, BUP kring elever) o (Elevvårdskonferens, elever i behov av stöd) o (Åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen) o (Kamratstödjare) Handlingsplan vid drog- och alkholanvändning o (Kurator för vuxna) (föräldrar) Uppföljning av elevhälsan enskilt eller i grupp när hälsorisk uppmärksammas o (Kommunal ungdomsuppföljning för ungdomar upp till 20 år) (BUF kansliet) o (Västbus samverkan med SOC, BUP

16 16(18) Aktör Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ungdomar, år. Sekundärprevention. Insatser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, år. Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns. (Ej aktuellt nu) elevs frånvaro. Samarbete med elevhälsan.) Rökförbud på skola och dess kringliggande områden Policy om drogfrihet vid alla skolans verkamheter inkl. studieresor o (elevskyddsombud) o (antimobbinggrupp) o (Kamratstödjare) Alla elever på gymnasiet får i kursen Idrott och hälsa information om doping. Idrottslärarna tar varje år hit en sakkunnig från Riksidrottsförbundet s k dopingpolis som föreläser om doping. kring elever) o (Elevvårdskonferens, elever i behov av stöd) o (Åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen) Handlingsplan vid förekomst av droger SOC Tillsyn av tobaksoch folkölsförsäljning, Visa Leg Tillsyn av serveringstillstånd Tillsyn rökfria områden o (Närvara vid polisförhör) Råd och stöd till tonårsföräldrar vid förekomst av droger, enskilt och som gruppverksamhet Samverkan med skolor kring elever med drogproblematik Samverkan med ungdomsutvecklarna kring ung-

17 17(18) Aktör Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ungdomar, år. Sekundärprevention. Insatser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, år. Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns. (Ej aktuellt nu) domar med drogproblematik Påverkansprogram för unga lagöverträdare, drogproblem berörs LOB-samtal KFF o (Sommarverksamhet) Ungdomsutvecklarna o (Fritidsgårdar) Drogfria arrangemang o (Kulturarrangemang) o (Bibliotek) FFP år 7 och 8, KFF har huvudansvaret för denna aktivitet. Policy vid uthyrning av kommunala lokaler o (Arrangemang på fritidsgårdar) Ungdomsutvecklarna, samtal och stöd vid drogproblematik Polisen Direktförverkande av alkohol (med kontakt till vårdnadshavare för de som inte är myndiga) Tillsyn av serveringstillstånd Nykterhetskontroller i trafiken Begränsa tillgängligheten till illegal alkohol Uppdaga och lagföra narkotikamissbruk Medverka med info till de som dömts till vård enligt socialtjänstlagen

18 18(18) Aktör Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ungdomar, år. Sekundärprevention. Insatser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, år. Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns. (Ej aktuellt nu) Begränsa tillgängligheten till narkotika Primärvården o (Ungdomsmottagningen) Kyrkor o (Ungdomsverksamhet) Gläntan, gruppverksamhet för barn till missbrukare Föreningar o (Ungdomsverksamhet) Trafikskolor Risk 1:an, teoretisk kurs för alla körkortselever Aktivitet/verksamhet som är skrivna med fet stil är direkt drogförebyggande. o Aktivitet/verksamhet som är skriven utan fet stil och inom () är antingen en del av skyddsfaktorerna eller ingår i det som är tertiärprevention.