EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

Relevanta dokument
INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken - hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio

Roland BLADH 30 augusti

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Det finanspolitiska ramverket

Statistisk bilaga till del 1

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Beslut i EU - så här går det till

Regionreformer pågår - eller?

Internationell utblick. Anneli Harlén

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0

Stöd till minskad mjölkproduktion

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

EFTERVALSUNDERSÖKNING Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) llnings- alla?

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Vad händer i vår omvärld?

BILAGA 10-E SEKTORSVISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Vad vill Moderaterna med EU

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET nr 6 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Ålands innovationsstrategi

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

ZA5215. Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Europa Anne Graf

KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

ag föret små om Smått

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Mot en europeisk försvarsunion

Marknadsråd ägg

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU:S PLANERINGSTERMIN FAKTABLAD ÖKAD JÄMLIKHET

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Resultat av halvtidskontrollen av additionalitet för

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Transkript:

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011

En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på problemen i Grekland 1 2. Stärka euroområdets säkerhetsmekanismer mot krisen 3. Stärka banksystemet 4. Tidigarelägga stabilitets- och tillväxtfrämjande politik 5. Inrätta en kraftfullare och mer integrerad ekonomisk styrning

Vi har gått miste om mycket 2 Faktisk tillväxt jämfört med krisfri tillväxt (EU:s BNP i miljarder euro) faktisk om tillväxten hade bibehållits Vi har gått miste om cirka 2 000 miljarder euro mellan 2007 2010 på grund av krisen, vilket motsvarar Frankrikes BNP eller 11 % av EU:s samlade skuld.

Vår konkurrenskraft står på spel Utveckling av den nominella arbetskraftskostnaden (index, 2001 = 100) 3 EU DE IE EL ES PT 140 130 120 110 100 90 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Använda våra tillväxtfaktorer EU:s BNP per person, produktivitet och sysselsättning i förhållande till USA 2000 och 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (broken down by employment and productivity) Klyftan för EU 2000 2010 2000 2010 2000 2010 BNP per capita Klyftan för EU Produktivitet (per arbetstimme) Inkomsterna i EU är fortsatt en tredjedel lägre än i USA. Detta förklaras främst av stora och ökande skillnader i produktivitet. En viss upphämtning har skett när det gäller sysselsättningsnivån. Klyftan för EU Sysselsättning (arbetstimmar) 4 USA = 100

Förklaring av sysselsättningsklyftan Sysselsättningsgrad och antalet arbetstimmar i EU och USA 5 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 Sysselsättningsgrad ( = anställda / befolkning i arbetsför ålder) % 1550 2000 2010 2000 2009 1900 1850 1800 1750 1700 1650 1600 hours Genomsnittligt antal arbetstimmar per anställd och år Sysselsättningsklyftan gentemot USA förklaras av en lägre sysselsättningsgrad för båda könen och i alla åldersgrupper, samt av ett mindre antal arbetstimmar. EU USA

Förklaring av produktivitetsklyftan Bidrag per sektor till tillväxten i arbetskraftens produktivitet per timme i EU-25 och USA 1995 2007 6 % 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Icke-kommersiella tjänster Kommersiella tjänster Byggsektorn Industrin Primärsektorn 0,0-0,5 EU USA Från 1995 till 2007 ökade arbetskraftsproduktiviteten mycket långsammare i EU. Skillnaden är markant för kommersiella tjänster, men även industrin släpar efter.

Våra nya företag investerar mindre i FoU FoU-intensitet uppdelat på äldre och nyare företag i EU och USA 7 FoU-intensitet (FoU/nettoförsäljning) % 14 12 10 8 6 4 2 0 Äldre företag (startade före 1975) Nya företag (startade efter 1975) EU Nya EU-företag som startades efter 1975 investerar mycket mindre i FoU än sina motsvarigheter i USA. Detta speglar en specialisering i mer traditionella sektorer, men också en svårighet att växa över gränserna och skaffa finansiering. US

Europa har förmåga att skapa tillväxt Tillväxt i bruttomervärde per sektor situationen 2010 jämfört med 1995 (1995 = 100) 8 Jordbruk, jakt och fiske Industrin branscher Byggsektorn Affärsverksamhet och finansiella tjänster Handel, transport och kommunikationstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, samhälleliga och personliga tjänster Totalt i ekonomin 1000 120 140 160 Företagsverksamhet (t.ex. redovisning, juridiska tjänster och konsulttjänster), finansiella tjänster, handel, transport och kommunikationstjänster är de sektorer som drivit på tillväxten 1995 2010.

Och har skapat 23 miljoner arbetstillfällen Antalet nya arbetstillfällen per sektor 1995 2010 9 Jordbruk, jakt och fiske Industrin branscher branches Byggsektorn Affärsverksamhet och finansiella tjänster Handel, transport och kommunikationstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, samhälleliga och personliga tjänster Totalt i ekonomin -10-5 0 5 10 15 20 25 Million miljoner persons anställda employed 23 miljoner arbetstillfällen skapades 1995 2010 (totalt antal arbetstillfällen i EU = 212 miljoner). Tjänstesektorn drev på skapandet av nya arbetstillfällen, medan ca 10 miljoner arbetstillfällen försvann i primär- och sekundärsektorerna.

Tillverkningsindustrin driver också på antalet arbetstillfällen i tjänstesektorn Tillverkning och relaterade företagstjänster (antal arbetstillfällen 2009) 10 Endast tillverkningsindustrin = 37 miljoner arbetstillfällen Tillverkning och relaterade tjänster = 74 miljoner arbetstillfällen FoU 1 % Tillverkning 49 % Uthyrning och leasing 1 % 7 % 12 % Andra företagstjänster 30 % Medier och kommunikation Transport och lagring

Tre metoder Se till att få ut maximalt av redan fattade beslut, till exempel Fullständigt genomförande av tjänstedirektivet Den digitala agendan Den integrerade energimarknaden Påskynda antagandet av väntande lagstiftning Enhetligt europeiskt patentskydd Gemensam EU-köplag Direktiv om energisparande Frihandelsavtal med viktiga partner Påskynda framtida förslag Inremarknadsakten (12 förslag) Programmet Möjligheter för unga Kollektiv förvaltning av rättigheter 11

Rekommendationer för åtgärder på nationell nivå 12 AT BE BG CY CZ Offentliga finanser Arbetsmarknad Strukturpolitik Finansiell stabilitet Långsiktig hållbarhet Budgetkonsolidering Finanspolitisk ram Beskattning Lönesättning Utbildning Aktiv arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsdeltagande Nätverkindustrier Energieffektivitet Tjänstesektorn Företags- Klimat och SMF FoU och innovation DE DK EE ES FI FR HU IT LT LU MT NL PL SE SI SK UK Totalt antal 22 16 10 6 8 11 17 9 7 5 10 6 2 7 5 3 Allmänna Tjänster och sammanhållningspolitik Bankverksamhet Fastighetsmarknad Märk: den enda rekommendationen till EL, IE, LV, PT och RO är att fullgöra befintliga åtaganden inom EU:s och IMF:s program för finansiellt stöd

Prioriterade områden för åtgärder på EU-nivå Förstärkt ekonomisk styrning inom EU 13 Makroekonomisk och finanspolitisk övervakning Reglering av finansiella tjänster Mål och riktlinjer för strukturreformer Europa 2020: flaggskepp för smart och hållbar tillväxt för alla Den digitala agendan Unga på väg Innovationsunionen En ny industripolitik Ny kompetens för nya arbetstillfällen Plattform mot fattigdom Resurseffektivitet Moderniserade EU-insatser för tillväxt och arbete Inremarknadsakten Handel och utrikespolitik Strukturfonder

Den inre marknaden har fortfarande stor potential Hur vissa reformer på EU-nivå påverkar EU:s BNP på medellång sikt (2020) simuleringsmodeller 14 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Tjänstedirektivet En integrerad energimarknad Finansiell integration, inbegripet riskkapital Moderniserad offentlig upphandling En fullbordad inre marknad skulle ge betydande tillväxtvinster. En sådan reform skulle öka BNP-nivån med omkring 3% 2020.

Hjälpa våra entreprenörer Antalet kalenderdagar för att starta ett företag 15 50 40 30 20 I småföretagsakten för Europa är målet att det högst ska ta tre dagar att starta ett företag 2012 10 0 BE HU DK IT US PT SI EE FR CY NL RO IE UK FI EU DE SE LV SK BU EL LU CZ LT AT PL ES För närvarande tar det 15 dagar att starta ett företag i Europa, men bara sex dagar i USA. I EU:s småföretagsakt är målet tre dagar senast 2012, till en kostnad av högst 100 euro.

EU:s patentkostnader skulle kunna sänkas drastiskt Kostnader för patentering i Europa jämfört med andra områden i världen (i euro) 16 40 000 35 000 Valideringskostnader Handläggningsavgifter 30 000 32 112 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 000 4 045 4 045 600 0 0 1 550 1 850 EU Kommissionens förslag Japan USA I dag är den genomsnittliga patenteringsavgiften inom EU 35 000 euro. Dessa kostnader skulle kunna minskas med 80 % om det föreslagna systemet med det enhetliga patentet antogs.

Mer utbredd e-handel Andelen konsumenter som använder sig av e-handel 2010 17 Online-köp 40,4 % Gränsöverskridande online-köp r 8,8 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% % av samtliga EU-invånare i åldrarna 16 74 år Omkring 40 % av europeerna använde sig av internet för att köpa varor och tjänster 2010, men endast 9 % gjorde inköp i andra medlemsländer. E-handeln stimulerar konkurrensen på grossistmarknaderna och skapar nya affärsmöjligheter, särskilt för små och medelstora företag.

Handel ger omedelbar tillväxt Real BNP-tillväxt 2011 18 Årlig procentuell förändring 10 % eller mer 6 % - 10 % 3 % - 6 % 0 % - 3 % under 0 % upgifter saknas År 2015 kommer 90 % av den framtida ekonomiska tillväxten att alstras utanför Europa. Omkring en fjärdedel av Europas tillväxt 2010 kom från handel med länder utanför EU.

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea: ett exempel 1,6 miljarder euro i tullar sparas årligen in Nya handelsmöjligheter när avtalet är genomfört: extra export av varor och tjänster för närmare 20 miljarder euro Nya möjligheter för tjänsteföretag Insatser mot icke-tariffära handelshinder Deltagande i offentlig upphandling Skydd av immateriella rättigheter Stränga konkurrensregler Åtaganden för en hållbar utveckling 19

Strukturfonderna kan vara till hjälp i dag Överföringar motsvarande 4 % av BNP i vissa medlemsstater Socialfondens programplanering kan ändras till stöd för unga arbetslösa Förslag om att öka samfinansieringen och ställa garantier för lån till små och medelstora företag i programländer Pilotprojekt med obligationer för finansiering av infrastrukturprojekt Utrymme för att öka svag förmåga att utnyttja medlen 20

Det finns utrymme för att utnyttja EU-medlen snabbare 50% Betalningar till medlemsstaterna inom EU:s sammanhållningspolitik 2007 2013 (dagsläge) 21 45% 40% 35% Utnyttjandegrad 30% 25% 20% 15% 0% LT EE SE IE DE UK PT FI AT SI LV PL ES CY DK FR BE EU HU NL EL SK LU MT CZ BG IT RO 10% 5% Märk: totalbelopp som redan betalats från EU:s budget till varje medlemsstat som procentandel av det totala anslaget för 2007 2013. Uppgifterna inbegriper förskottsbetalningar på mellan 7,5 % och 11 % per medlemsstat.

Strukturfonderna kan vara till hjälp i morgon Nya kommissionsförslag 2014 2020 Förenkling Starkt fokus på konkurrenskraft och Europa 2020 Innovativ finansiering (hävstångseffekter och projektobligationer) Skärpta villkor för bättre resultat Fonden för ett sammanlänkat Europa för att skapa EUomfattande infrastruktur för den inre marknaden 22

Om vi uppnår våra mål för Europa 2020 Genomsnittlig årlig BNP-tillväxt: tänkbar utveckling under 2010 2020 23 2,5 % 2,2 2.2% % 2 % 1,6 1.6% % 1,5 % 1 % 0,5 % 0 % Utgångsvärde Påskyndade strukturreformer Om målen för Europa 2020 uppnås, kommer tillväxten att öka avsevärt. Detta kräver strukturreformer tillsammans med insatser för budgetkonsolideringar så att tillväxten kan stiga med en halv procentenhet årligen.

Nu gäller det att skapa tillväxt och arbetstillfällen genom att utnyttja den inre marknaden, den digitala agendan och våra handelsmöjligheter. hjälpa små och medelstora företag med riskkapital och smart lagstiftning. utnyttja strukturfonderna för att maximera tillväxtkapaciteten. kommissionen lägger fram en förteckning över särskilda förslag som bör genomföras eller påskyndas för att kunna antas vid Europeiska rådets möte i december 24

E U R O P A 2 0 2 0