NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Fre 27.5. 2011 kl. 14.00 18.00 Pe 27.5.2011 klo 14.00 18.00 Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi Del II: Språkkunskaper Del II: Kielitaito 40 poäng 40 pistettä 60 poäng 60 pistettä max. 100 poäng/pistettä Du måste få godkänt resultat i båda delarna (I och II). En del är godkänd om du får minst hälften av delens maximala poängantal. Delarna kompenserar inte varandra. Siffrorna inom parentes efter de enskilda frågorna anger hur många poäng frågorna ger. Kokeen molemmista osista (I ja II) on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos saat vähintään puolet osan enimmäispistemäärästä. Osat eivät kompensoi toisiaan. Suluissa olevat luvut kysymysten jäljessä ilmoittavat, kuinka monta pistettä kysymyksestä voi saada. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. I provet första del kan du svara antingen på svenska eller finska. I den andra delen måste du svara på svenska. Kokeen ensimmäisessä osiossa voit vastata joko suomeksi tai ruotsiksi. Kokeen toisessa osassa vastataan ruotsiksi. SKRIV TYDLIGT!. KIRJOITA SELVÄSTI!
Del I Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi (maximalt 40 poäng) (enintään 40 pistettä) 1. Är påståendet sant eller osant? Rätt svar ger en poäng och fel svar ger en minus poäng, inget svar ger 0 poäng. /Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä vastauksesta yhden miinuspisteen ja puuttuvasta vastauksesta 0 pistettä. /(10 p) sant/ tosi osant/ epätosi 1. Samiskan saknar liksom finskan bestämd eller obestämd artikel (species) och ordet sápmi kan betyda same, samen eller en same beroende på kontexten./saamen kielessä kuten myöskään ei suomen kielessä ole määräistä tai epämääräistä artikkelia eli sana sàpmi voi tarkoittaa sekä same, samen tai en same riippuen kontekstista. 2. Isländskan är ett agglutinerande språk, det vill säga, det kan ha många stammar i ett enda ord./ Islanti on agglutinoiva kieli eli samassa sanassa voi esiintyä monta sananvartaloa. 3. Den största utmaningen för kalaallisut är att utveckla en grönländsk terminologi som gör det möjligt att använda språket även i högre utbildningar./ Suurin haaste kalaalisutin kielelle on käyttökelpoisen grönlantilaisen terminologian kehittäminen, jota voisi käyttää kaikilla koulutusasteilla. 4. Det kan finnas flera minoritetsspråk i ett land. /Yhdessä maassa voi olla useita vähemmistökieliä. 5. På många håll i världen bor det folk som har ett pidginspråk som modersmål. / Monissa maailmankolkissa asuu ihmisiä, joiden äidinkieli on pidginkieli. 6. Dialektkontinuum gör att det till exempel kan vara svårt att avgöra om en dialekt tillhör ett språk eller ett annat. /Murrejatkumo tarkoittaa esimerkiksi sitä, että on vaikea sanoa mihin kieleen murre kuuluu. 7. I skolorna i Norge är det förbjudet att tala dialekt. / Norjalaisissa kouluissa murteiden käyttö on kielletty. 8. Tungrots-r:et var vanligare på 1700-talet än det är nu. /Kielen juuressa soiva r oli tavallisempi 1700-luvulla kuin nykyään. 9. De ö-nordiska språken är mer konservativa än de skandinaviska. /Pohjoismaiset saarikielet ovat konservatiivisempia kuin skandinaaviset kielet. 10. Färingar har de bästa förutsättningarna att förstå alla nordiska språk. /Färsaarelaisilla on parhaat mahdollisuudet ymmärtää muita pohjoismaisia kieliä. Sivu 1 / 9
2. Nordiska språk är inte detsamma som Nordens språk. Förklara vilken skillnaden är. /Pohjoismaiset kielet ei ole sama asia kuin Pohjoismaissa puhutut kielet. Kerro mikä ero näiden kahden termin välillä on. /(8 p) Sivu 2 / 9
3. Nedan ser du texten översatt till fem språk som talas i Norden. Identifiera språken (språkvarianter) och motivera mycket kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Alla näet tekstin, joka on käännetty viidelle Pohjoismaissa puhutulle kielelle. Tunnista kielet (kielivariantit) ja perustele lyhyesti miksi päädyt juuri tähän kieleen tai kielivarianttiin. /(10 p) Så här börjar historien om Babels torn i den svenska Bibelöversättningen: Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. "Nu skall vi slå tegel och bränna det", sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: "Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden." 1. Öll jörðin hafði eitt tungumál og ein og sömu orð. Og svo bar við, er þeir fóru stað úr stað í austurlöndum, að þeir fundu láglendi í Sínearlandi og settust þar að. Og þeir sögðu hver við annan: "Gott og vel, vér skulum hnoða tigulsteina og herða í eldi." Og þeir notuðu tigulsteina í stað grjóts og jarðbik í stað kalks. Og þeir sögðu: "Gott og vel, vér skulum byggja oss borg og turn, sem nái til himins, og gjörum oss minnismerki, svo að vér tvístrumst ekki um alla jörðina." / (2 p) 2. Nunarsuup inui tamarmik assigiinnik oqaaseqarput. Kangimut aallaramik nunami Sinearimi qooroq tikippaat tassanilu nunaqalerlutik. Oqaloqatigiilerpullu:»Qaa, qarmasissiorta innermut uullugit manngertisarlugit.«qarmasissiammi ujaqqatut atortoraat usserutaasarlu qequtut atorlugu. Oqarpullu:»Qaa, illoqarfiliorta napasuliartalimmik kaarfa qilammut apissisimasumik, tusaamasanngoqqulluta nunarsuarmullu tamarmut siammartitaaqqunata.«/ (2 p) 3. Hele verden hadde ett språk og samme tungemål. Da folk brøt opp fra øst, fant de en bred dal i Sinear-landet og slo seg ned der. De sa til hverandre: «Kom, så lager vi teglstein og brenner dem godt!» De brukte tegl til byggestein og jordbek til bindemiddel. «Kom,» sa de, «la oss bygge oss en by med et tårn som når opp til himmelen, og skape oss et navn så vi ikke blir spredt ut over hele jorden!» / (2 p) 4. Hele jorden havde samme sprog og samme tungemål. Da de brød op mod øst, stødte de på en dal i landet Sinear, hvor de slog sig ned. De sagde til hinanden:»kom, lad os stryge teglsten og brænde dem hårde!«de brugte tegl som sten og asfalt som mørtel. Så sagde de:»lad os bygge en by med et tårn, som når op til himlen, og skabe os et navn, for at vi ikke skal blive spredt ud over hele jorden.«/(2 p) 5. Oppa eatnamis sárdno ovtta giela ja geavahedje seammá sániid. Go olbmot johte nuortan, sii gávdne Sineara eatnamis leagi ja ásse dohko. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, dahkkot diilage ggiid ja boldot daid bures!» Sii atne diillaid huksengea gin, ja eananbihka muvremii. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, huksejehkot alcceseamet gávpoga ja toartna mii ollá albmái, ja dahkkot ná alcceseamet nama, amamet bie ganit miehtá eatnama!» / (2 p) Sivu 3 / 9
4. Besvara följande frågor kort. Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti. /(12 p) Förklara skillnaden mellan nynorska bokmål./selvitä mikä on nynorskan ja bokmålin ero. /(3 p) Vad är standardspråk? /Mitä tarkoitetaan termillä standard språk? /(3 p) Vad menas med termer som den äldre runraden den yngre runraden? /Mitä tarkoitetaan termeillä den äldre runraden den yngre runraden? /(3 p) Vad säger Kaisa Häkkinen om svenska lånord i finskan?/ Mitä Kaisa Häkkinen sanoo ruotsalaisista lainasanoista suomen kielessä? /(3 p) Sivu 4 / 9
Del II: Språkkunskaper (max. 60 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 60 pistettä) 5. I denna uppgift testas grammatisk kunskap. Tässä tehtävässä testataan kieliopin tuntemusta (max/enint. 20 p) A. Fyll i antingen sin, sitt, hans, hennes eller deras i följande meningar. Rätt svar ger 1 poäng, fel eller tomt svar ger 0 poäng./ Täytä seuraavien lauseiden tyhjiin kohtiin sin, sitt, hans, hennes tai deras. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Vi får vårt namn av våra föräldrar. Om föräldrarna skulle vägra att namnge barn får man till slut ett namn av staten. 2. I de flesta språk är det också självklart att omgivningen varierar namnformerna fritt, och därmed visar relation till namnbäraren. 3. Pratshowvärden David Letterman använder officiellt dopnamn, men när gäster vill vara förtroliga med honom är det bara Dave som gäller. 4. I Sverige har både ursprungliga dopnamn och smekform fått officiell status. Man kan till exempel heta både Bo och Bosse. 5. Vi har ett samhällssystem som utgår mer från individen själv än från plats i samhället. (Källa: Språktidningen 4/2010) B. I följande meningar ska du göra bisatser av de huvudsatser som nu står inom parentes. En korrekt bisats ger 1 poäng, en icke korrekt 0 poäng. /Tehtäväsi on tehdä sivulauseita suluissa olevista päälauseista. Oikeanmuotoinen sivulause antaa 1 pistettä, virheellinen sivulause antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Jag har gjort en upptäckt som pekar på att (Vi svenskar missförstår ofta smeknamn.). 2. Vi missförstår också (Vem är smeknamnen egentligen till för?) 3. I Sverige utgår vi från att det är namnbäraren själv som bestämmer över sitt namn, och (Vilka variationer av det accepteras?) Sivu 5 / 9
4. Vi måste ha var sin etikett, annars skulle andra inte kunna prata om oss. Egentligen inte för vår egen skull vi skulle alltid veta (Vilka är vi?), även utan namn utan för andra. 5. Man kan notera att (Svenska folket börjar i viss mån tala om kronprinsessan Viktoria som Vickan). 6. På samma sätt började min fru och jag häromåret allt oftare prata om vår städhjälp Margareta som Maggan, vilket (Det hängde tydligt samman med att vi uppskattade henne.). C. Välj rätt form för orden. Använd obestämd eller bestämd artikel eller artikellös form där det behövs. Rätt svar ger 1 poäng och fel 0 poäng. /Valitse sanan oikea muoto. Käytä tarvittaessa määräistä tai epämääräistä artikkelia tai artikkelitonta substantiivia. Oikeasta vastauksesta saa 1 pisteen ja väärästä vastauksesta 0 pistettä. /(8 p) Trulig same skrev klassiker I år är det hundra år sedan (1. ensimmäinen kirja) av (2.saamelainen kirjailija) kom ut på samiska: Mutalus sàmiid birra (En bok om samernas liv), av den legendariske renskötaren Johan Turi. Med det behövdes (3. tanskalainen taitelija) för att (4.kirja) skulle bli verklighet. Emilie Demant Hatt mer eller mindre tvingade den motvillige Johan Turi att sätta sig i en stuga vid Tordeträsk under några månader. Tillsammans lyckades de skapa (5. klassikko), trots att hon knappt kunde samiska, och att Johan Turi knappt kunde skriva. Även tidigare hade litteratur getts ut på (6. eri saamelaisia murteita), men det var överhetens översatta katekeser och postillor som skulle fostra (7. saamelaiset) till ett liv i tukt och lydnad. Hundraårsjubileet uppmärksammas genom att boken ges ut som (8. äänikirja). Sivu 6 / 9
6. Ur följande text har vissa ord utlämnats. Din uppgift är att fylla i ord som passar in i luckorna. Rätt svar ger 1 poäng, fel svar eller tomt ger 0 poäng./ Seuraavasta tekstistä on jätetty pois tietyt sanat. Tehtäväsi on täyttää aukot sopivilla sanoilla. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(10 p) I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm 1. cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer 2. ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra 3. har kommunikationerna ständigt förbättrats och avståndet mellan människor och platser har på många sätt minskat. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation språket. Inte 4. har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt 5. blivit mindre och mindre skillnader 6. olika lokala varianter av talad 7.. Och även inom storstadsområdena har skillnaderna mellan stadsdelarna minskat. Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer 8. gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt. Av dessa faktorer är avståndet det viktigaste. Och nu när avståndet i viss mening minskar, 9. man sig: Hur långt kommer dialektutjämningen egentligen att gå? Kommer en göteborgare och en 10. att tala likadant om hundra år? (Textutdraget är hämtat ur Språktidningen nr 2/2010 men delvis omstrukturerat) Sivu 7 / 9
7. Ordbildning. Sanojen johtaminen. Skriv orden som saknas i rätt form. Rätt svar ger 1 p, fel eller ofullständig form 0 p. /Kirjoita sanat oikeassa muodossa. Oikea muoto antaa 1 p ja väärä tai epätäydellinen muoto vastaus antaa 0 p. /(15 p) 1. Hon har (luvata) att vi får pengarna tillbaka så snart som möjligt. 2. Statsminister ger inget (lupaus) om att sänka skatten. 3. Kan datorn (ärsyttää) mina ögon? 4. Det gick inte att ta miste på resenärernas (ärsytys). 5. Jag blev (ärsyyntyä) på honom och steg upp och gick ut ur rummet. 6. En stor del av alla (nuori, subst.) använder dagligen Internet. 7. Sirius vill också vara ett idéforum för (nuori, adj.) teaterarbetare i dagens Finland. 8. Politikerna som vill (voittaa) väljarnas förtroende kan inte låta sig nöja med bristfälliga system. 9. Lotteriarrangörerna lockade med fina (voitto). 10. Skådespelaren Mikael Persbrandt förbereder sig (salassa) inför rollen som Carl Hamilton. 11. Jag var ju lite (salaperäinen) om vad jag skulle göra i lördags kväll. Några gissade rätt - det jag gjorde var att provrida en häst. 12. Jag fick en (tunne) av att jag inte hörde hemma just där. 13. Maja är väldigt (herkkä) för parfymer och det är svårt för henne att åka buss på morgnar. 14. Via den här webbplatsen kan man köpa (taimi) av olika trädsorter. 15. I hennes bok kan ni läsa om hur hon har (istuttaa) pelargoner i balkonglådor. Sivu 8 / 9
8. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet 15. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt./ Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja puuttuvat käännökset arvostellaan pistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä 15. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle. /(15 p) Kevät on yhtä odotusta. Ensin odotetaan että lumi sulaa, sitten että tulisi kuivempi ja lämpimämpi ilma ja lehtiä puihin. Odotetaan vain sään muuttumista, pitempiä kävelylenkkejä ja metsässä samoilua, päiväretkiä ja uintihetkiä. Sitten odotetaan mökkiviikonloppuja ja kesälomaa! Kesällä voi tehdä niin paljon kaikkea hauskaa, että ei malttaisi odottaa. Mutta juuri nyt on tylsää. Elämä nyt vaan on niin normaalia, ettei ole mitään mistä kertoa. (Källa: Blogg publicerad på Helsingin sanomats nätsida 5.5 2011) Sivu 9 / 9