Klimatoptimerat byggande av betongbroar

Relevanta dokument
KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Projektbeskrivning NeC etapp 3

SBUF Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektorn

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Klimatpåverkan i Byggprocessen

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

Hantering av miljön i byggskedet. NVF-seminarium Tomas Holmström Funktionsledare Miljö Förbifart Stockholm. TMALL 0141 Presentation v 1.

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

Slutrapport Utveckling, implementering och förvaltning av ett enkelt beräkningsprogram för växthusgasutsläpp från markarbeten (steg 2)

Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik Råd och vägledning i ny rapport

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Bilaga 3 Sammanfattning av workshop

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Testpiloter Infrastruktur korta presentationer. Ulf Wiklund, Tyréns Larissa Strömberg, NCC Gustav Sandqvist, Skanska

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och

Effektivare anläggningstransporter med Standarden Nordic e-construction (NeC) En standard för anläggningstransporter och maskintjänster

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen

Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Hållbar utveckling i anläggningsbranschen

Workshop Klimatkrav i Byggprocessen. Emma Karlsson, Åsa Ekberg Österdahl & Sara Espert, WSP Kajsa Andersson, Karin Glader & Åsa Wahlström, CIT

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Effektivare granskningsprocess

Bilaga 1 Sammanfattning av intervjusvar

Samverkansforum i Anläggningsbranschen

Nya och standardiserade metoder för kartläggning av trafikbuller

Ett nationellt innovationsprogram vars övergripande syfte är att utveckla en stark och uthållig innovationsmiljö för svensk byggsektor.

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

SGI:s arbete för hållbar masshantering

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

Effektivare granskning

IVL rapport C 277 ISBN Reviderad 26 mars 2018 Byggsektorns historiska klimatpåverkan och en projektion för nära noll

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGANDE AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG (JÄRNA- GÖTEBORG, JÖNKÖPING LUND)

Så utvecklar vi tillsammans en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö. foto: Bojana Lukac Malmö stadsbyggnadskontor

Innovation för framtidens infrastruktur. Hur bygger vi Öresundsbron med nollutsläpp 2045?

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Effektivare granskning

Svensk Betong. Klimatförbättrad betong

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

CraX1 - Handboksmetoden

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

IVL rapport C 264-P ISBN Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen

Svar på remiss angående Region Stockholms Plan för begränsad klimatpåverkan i byggoch anläggningsprojekt

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Lena Manner. Klimatneutralitet. Väl

Livscykelperspektiv i Smart Built Initieringsprocess strategiska projekt. Processgrupp: Kajsa Byfors, Martin Erlandsson, Jeanette Sveder Lundin

Sammanställning av EPD enkät

Vilken miljöpåverkan har inköpen? - Miljöspendanalys Jens Johansson

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer

Per Levin och Yogesh Kumar

Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

PÅLKOMMISSIONEN. Pålstatistik för Sverige information 2009:1. Commission on Pile Research. Linköping, november 2009

Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads. Christer Lindahl CLI SKANSKA Anläggning. Ronnie Bergmark RBE Ombudsman. Åke Ottosson ÅOT Trafikverket

Vi bygger framtiden. Charlotta Szczepanowski

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Regional Anläggningsdag Välkommen!

Produkt- och miljödata för förvaltning

Klimathänsyn vid upphandling Klimatkommunernas workshop om upphandling Innehåll

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan samt Energianvändning och LCA-beräkning i.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Bil SPF-scenario

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar

ICT-BIM för bättre processer och produkter

Information Klimatkrav Klimatkalkyl. 13 december 2018

ANVÄNDARSTÖD TILL BM KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong

Kan armering göra skillnad?

Projektansökan Effektivare hyresprocess, etapp 2 Stockholm

Maximera ert miljöansvar,

CraX1 - Handboksmetoden

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

BUDGET Översikt

FÖRSLAG TILL KLIMATKRAV I MINDRE INVESTERINGSPROJEKT

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Klimatberäkningar av våra fonder

Nyhetsbrev 3/2017. Målgång för NeCprojektet! BEAst Anläggningsutskott. BEAst l l

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Transkript:

Klimatoptimerat byggande av betongbroar Syfte Hur klimatsmart kan vi bygga vanligt förekommande betongbroar? Använda tillgängliga verktyg och teknik Mål Identifiera åtgärder och arbetssätt för reduktion av klimatgasutsläpp Med trovärdighet och helhetssyn klimatoptimera betongkonstruktioner Sammanställa och sprida användbara råd och riktlinjer Ge stöd för att nå Trafikverkets mål och krav för klimat När? Färdigt mars 2017 1

Exempel resultat 2

Möjliga fortsättningar Multidisciplinärt utmaning att identifiera åtgärder inom olika teknikområden och kopplat till arbetssätt branschsamverkan behövs Integrering med BIM och klimatkalkylverktyg Fler projekt med samma upplägg grundförstärkning, betongtunnlar/överdäckning, bergtunnlar etc. 3

SBUF projekt: Verifierad klimatbelastning från anläggningskonstruktioner, Fas 2 Syftet med hela projektet är att kartlägga förutsättningar hos entreprenörer för att på ett standardiserat sätt verifiera och jämföra klimatpåverkan från anläggningskonstruktioner. Entreprenörernas förslag för projektgenomförandet 2016-11-24 SBUF:s workshop Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektor 4

SBUF projekt: Verifierad klimatbelastning från anläggningskonstruktioner, Fas 2 Deltagare: Skanska, NCC, Veidekke, Peab, Svevia, BI, Byggmaterialindustrier, Cementa, Svensk betong, Trafikverket, kommuner Resultat, Fas 2: Entreprenörer testade datainsamling för LCA beräkningsmetod enligt europeiska standarder och utifrån den befintliga projektinformationen i sina befintliga projekt- och produktionssystem En sammanfattning av standardiserade verifieringskrav för jämförbara LCA beräkningar från olika LCA -verktyg och olika entreprenörer tagits fram Ett förslag på ett digitalt leveransgränssnitt med jämförbara LCA:er och EPD:er tagits fram. 2016-11-24 SBUF:s workshop Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektor 5

SBUF projekt: Verifierad klimatbelastning från anläggningskonstruktioner, Fas 2 Nästa steg Skapa en fungerande lösning på datainsamling för verifieringsbara LCA:er och EPD:er enligt europeiska standarder Trafikverket borde driva vidare ett förankringsarbete med klimatkraven hos svenska entreprenörer och materialleverantörer Skapa en affärsmodell med syftet att minska klimatpåverkan med innovativa lösningar Utbilda anläggningssektorn i metodiken för verifieringsbara LCA:er och EPD:er Utföra flera testprojekt. 2016-11-24 SBUF:s workshop Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektor 6

SGF har utvecklat ett webbaserat beräkningsverktyg för carbon footprint, tack vare stöd från SBUF och ett stort antal andra finansiärer från myndigheter, entreprenörer och konsulter. Verktyget finns på www.sgfmark.se och är kostnadsfritt att använda. Verktyget är användarvänligt och ger en storleksordning på växthusgasutsläppen vid efterbehandling av förorenade områden och andra mark- och grundläggningsarbeten. 2016-11-28 SGF 7

Nytta för branschen är att verktyget ger alla aktörer inom branschen en möjlighet att jämföra växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter i olika delar av projekten. 2016-11-28 SGF 8

Pågående arbete, löpande vidareutveckling pågår med uppdateringar av emissioner och nya bränslen. Under senaste året har CO2 verktyget kopplats ihop med SGFs Åtgärdsportalen www.atgardsportalen.se med metodbeskrivningar av hantering och behandling av jord och vatten från olika projekt. 2016-11-28 SGF 9

Möjlig fortsättning: Vidare utveckla CO2 verktyget med bredare anpassning mot bygg och anläggningsindustrin. Bygga upp en undersökningsportal där all information om provtagningsmetoder, provhantering mm som idag finns i flera olika SGF-publikationer sammanställas och presenteras, och kan även rymma nyare provtagningsmetoder som inte så ofta används. Använda SGFs CO2 verktyg som en branschstandard med flera användningsområden. 2016-11-28 SGF 10