Kommunfullmäktige 2011-06-30

Kommunfullmäktige 2011-06-30

MUNKEDALS KOMMUN Kommunfullmäktige Mandattid: 2010-11-01 2014-10-31 ARBETAREPARTIET-SOCIALDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Åsa Karlsson 12107 1. Raimo Norrgran Kettil 24110 Rolf Berg 070-6231111 2. Vivianne Isaksson 13331 Maria Sundell 10811 3. Karl-Johan Hansen 50411 Said Lundin 40868 4. Pia Hässlebräcke 30058 Caritha Jacobsson, 1:e vice ordf 22094 5. Inger Andersson 71365 Per-Arne Brink 12435 6. Tony Larsson Inger Orsbeck 12170 Olle Strömberg 71530 Liza Kettil 24110 Håkan Bergqvist 070-6886854 Jenny Jansson 13303 CENTERPARTIET Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Mona Petri 71637 1. Barbro Gustavsson 10606 Christer Nilsson, Ordförande 32002 2. Ulf Johansson Marklund 31092 Jan Petersson 24158 3.Mona Nilsson Lars Hansson 40809 4. Bengt Ryrmalm Jörgen Andersson Lars-Göran Sunesson, 2:e vice ordf 81171 Helena Hansson 41011 MODERATA SAMLINGSPARTIET Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Ann-Sofie Alm 71134 1. Rolf Henriksson 072-2010450 Alf Sifversson 50530 2. Alf Olsson 21269 Joakim Jansson 40475 3. Kerstin Andersson 070-1769817 Sebastian Andersson 30627 4. Bertil Schewenius 71665 Christer Börjesson 81001 Lisbeth Sifversson 50530 Gert Aldegren 12420

KRISTDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Olle Olsson 24119 1. Olle Eriksson 12224 Rolf Jacobsson 12805 2. Clarence Holgersson Nina Andersson 31076 KOMMUNAL SAMVERKAN MED FOLKET I FOCUS Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Mikael Karlsson 50014 1. Jeanette Karlsson 40141 2. Stefano De Santis MILJÖPARTIET DE GRÖNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Hans-Joakim Isenheim 13674 1. Anna-Carin Herdebrant 2. Walter Isenheim 13674 FOLKPARTIET LIBERALERNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Gunilla Segelod 070-1. Karin Blomstrand 0705-650058 5550559 2. Björn Jacobsson 71113 VÄNSTERPARTIET Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Kerstin Wallsby 073-1. Tiina Karlsson 076-3401616 386 28 19 Ove Göransson 71170 2. Björn Regnér 10622 SVERIGEDEMOKRATERNA Ledamöter Tfn Ersättare Tfn Heikki Klaavuniemi 073-1400023 1. -

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE Fullmäktig / ersättare Tid: Torsdagen den 30 juni 2011 kl 17.00 Plats: Föregående mötes justeringspersoner: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen Vivianne Isaksson (s) och Rolf Henriksson (m) Justering (förslag): Tisdagen den 5 juli kl 08.00 Ordförande: Sekreterare: Christer Nilsson (c) Markus Hurtig Om någon saknar handling eller önskar ytterligare information, kontakta administrativa avdelningen telefon 0524-181 68. Ledamot med förhinder att tjänstgöra ansvarar för att ersättare kallas. Budgetförslaget finns tillgängligt för allmänheten i kommunhuset Forum, adm avd samt på kommunens webbplats www.munkedal.se Ärenden Nr sida 1 Förslag till avskaffande av internhyressystemet Dnr KS 04/28-299 2 Gymnasiesamverkan Fyrbodal förändring av ansvar Dnr KS 2010-262 3 Översyn av verksamheten med fadderpolitiker och förtroenderåd inom omsorgen Dnr KS 2010-167, KS 2010-168, KS 2011-35 4 Kommuninvest tydligt medlemsansvar Dnr KS 2011-153 Kompletterande handlingar finns på www.kommuninvest.se/website1/sv/beslutshandlingar/beslutshandlingar.php 5 Upplåtelse av kommunal mark i samband med satsning på optisk fiber på landsbygden Dnr KS 2010-86 6 Delårsbokslut januari - april 2011 för Munkedals kommun Dnr KS 2011-177 7 Begäran om tilläggsanslag för Budget 2012, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2011-175 7 9 11 17 45 47 61 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 10 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

KOMMUNSTYRELSEN 8 Budget 2012 med plan 2013-2015 för Munkedals kommun skattesatsen Dnr KS 2011-175 9 Budget 2012 med plan 2013-2015 för Munkedals kommun Dnr KS 2011-175 10 Årsredovisning 2010 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2011-132 11 Årsredovisning 2010 för Fyrbodals kommunalförbund Dnr KS 2011-134 Kompletterande handlingar finns på kommunens webbplats, www.munkedal.se 12 Årsredovisning 2010 med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Dnr KS 2011-136 Kompletterande handlingar finns på kommunens webbplats, www.munkedal.se 65 67 127 157 161 13 Svar på medborgarförslag om parkeringshus i Munkedals tätort Dnr KS 2011-121 165 14 Strategi för energieffektivisering i Munkedals kommun Dnr KS 2011-143 169 15 Val till kommunala förtroendeuppdrag val till beredningar och fyllnadsval i miljö- och byggnämnden Dnr KS 2011-33 Valberedningens förslag presenteras vid fullmäktiges sammanträde 16 Anmälan av nya motioner 199 17 Anmälan om nya medborgarförslag 201 18 Redovisning av motioner som inte beretts färdigt 207 19 Redovisning av medborgarförslag som inte beretts färdigt 209

7

2011-05-04 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: KS 04/28-299 8 KOMMUNSTYRELSEN Internhyra Internhyresbestämmelser/ /avtal infördes 2005 och hade några bestämda syften: - - - Nyttjarna/hyresgästerna skulle fundera mer på ytbehov. Det skulle finnas pengar att tjäna genom att lämna lokaler. Nyttjarna/hyresgästerna skulle bli mer energimedv vetna eftersom dom bär kostnaden för förbrukningsmedia. Ansvarsfördelningen mellan hyresvärd/hyresgäst skulle tydliggöras. Det har inte slagit in. Hyresgäst har årligen tilldelats den beräknade b hyran och den har i praktiken varit opåverkbar. Intresset för att följa uppp kostnaderr för el, va och renhållning är litet. Nytillkomna lokaler har finansierats av verksamheten första året för att därefter få kommunbidrag till hyran. För lokalerr som lämnats har kostnaderna för hyra/media justerats året efter. Effekten av internhyressystemet är alltså liten, men systemet kräverr ganska stor administrativ insats för att fungera. Alternativet till detta system kan vara normal anslagstillde elning, dvs att verksamheternas hyres-/förbrukningsmediabudget flyttas över till fastighetsenheten. Budgetering i framtiden sker på samma sätt som för övriga verksamheter. Alla lokaler och avtal för såväl egna som externa fastigheter handhass även fortsättningsviss av fastighetsenheten. Ska nya externa lokaler tas i anspråk ersätter verksamheterna fastighetsenheten för icke budgeterade utgifter. u Förr externa lokaler som lämnas återgår anslaget t till verksamheten. När egna lokaler blir tomma och säljs går anslaget till kommunka assan. Gränsdragningslistan fortsätter att gälla. Nyttjaren är fortsatt ansvarig för vissa åtgärder respektive ersättningsskyldig för tex skadegörels se och för myndighetskrav på verksamheten. Förvaltningens förslag till beslut: : Kommunfullmäktige upphäver beslutet om internhyresavtal mm. Drift och underhåll av kommunala fastigheterr finansieras genom anslagstilldelning. Internhyressystemet upphör 2011-12-31. Gränsdragningslistan fortsätter gälla. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

9

2011-04-27 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: KS 2010-262 10 KOMMUNSTYRELSEN Gymnasiesamverkan Fyrbodal Kommunerna i Fyrbodal har sedan 2006-01-01 ett avtal om samverkan s inom gymnasieskolan. Detta avtal reglerar det uppdrag som kommunerna vill samordna inom Fyrbodalssamarbetet. Arbetet skall enligt avtalet ledas av en särskild tillsatt styrelse. Den styrelse som avslutade sitt uppdrag i och med mandatperiodens slutt beslutade på sitt sista möte att överlämna ansvaret för uppdraget till Fyrbodals direktion. Detta efter en remissomgång ute i kommunerna. Detta innebär att direktionen övertar rollen som styrelse enligt avtalet. För att detta skall vara helt tydligt och klart för alla parter behövs ett beslut i samtliga berörda fullmäktigeförsamlingar. I avtalet 4 framgår att: För att leda och utveckla den samverkan som regleras i detta Samverkansavtal utses en styrelse s bestående av en ledamot från envar av parterna. För ledamot skall finnas en personlig ersättare. Ledamot och ersättare utsess av parts kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har utsett ledamöter till Förbundsdirektionen för den nya mandatperioden. I detta beslut framgårr inte att detta uppdrag även innefattar att tillika inneha uppdraget som styrelseledamott för gymnasiestyrelsen. Med anledning av detta krävs kompletterande beslut i samtligaa fullmäktigeförsamlingar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår f att Kommunfullmäktige bemyndigar Fyrbodals kommunalförbund att överta ansvaret för efterlevnade en av gymnasiesamverkansavtalet. Kommunstyrelsen föreslår f att Kommunfullmäktige utser Åsa Karlsson som ledamot i Fyrbodalss gymnasiestyrelse, samt Ann-Sofie Alm somm ersättare. Lars-Göran Berg Välfärdschef 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

11

Sid 1 12 Dnr: KS 2010-168, 2010-167, 2011-35 2011-05-27 KOMMUNSTYRELSEN Översyn av verksamheten med fadderpolitiker och förtroenderåd inom omsorgen Uppdraget Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-16 23 att tillsätta en arbetsgrupp för utreda verksamheten med fadderpolitiker och förtroenderåd inom omsorgen. Kommunstyrelsen beslutade att arbetsgruppens huvudsakliga uppdrag skulle vara att göra en översiktig bedömning av hur verksamheterna hittills har fungerat, utifrån bedömningen av verksamheterna lämna förslag till om verksamheterna ska finnas kvar, vilka eventuella förändringar som bör göras och o vilka eventuella utvecklingsmöjligheter som finns. Om arbetsgruppen bedömer att verksamheterna ska fortsätta ska förslag till styrdokument (arbetsordningar motsv.) innefattande t.ex. former för verksamheterna, sammansättning, uppdragets omfattning, mötesformer, ledning, avrapportering och arvodering tas fram. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis gör arbetsgrupp pen bedömningen att de tre verksamheterna ska vara kvar. Några förändringar föreslås dock beståendee i att uppdragen för skolfaddrar och förtroenderåd breddas och förtydligas samt att verksamheten med bygdefaddrarnaa i sin helhet föreslås överföras till fullmäktige. Förslagg till styrdokument har upprättats för skolfadderverksamheten och förtroenderåden. Då bygdefadderverksamheten föreslås överföras till fullmäktige lämnas inget förslag till arbetsordning för denna. Genomgångg av verksamheterna och förslagg till förändringar Fadderpolitiker för lokala utvecklingsgrupper (bygdegrupper)) Kommunstyrelsen beslutade i juni 1996 1, i samband med att handlingsprogram för landsbygdutveckling antogs, att en fadderpolitiker skulle utses u till respektive bygdegrupp. Så har också skett. Syftet med inrättande av fadderpolitiker var i korta drag att a skapa enn koppling mellan det lokala utvecklingsarbetet och kommunens samhällsplanering för förstärkt närdemokrati och utveckling. Bättre kännedom om o bygdegruppernas arbete och de olika bygdernas möjligheter och hot samt ökad dialog mellan bygdens företrädare och de förtroendevalda. 2 Några gånger per år hålls ett s.k. landsbygdsråd dit företrädare för alla bygdegrupper bjuds in förr att diskutera aktuellaa frågor. 1 KS 1996-06-25 118 2 Agenda 21-samordnarens PM 1996-06-17 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

Sid 2 13 Arbetsgruppens bedömning Arbetsgruppens bedömning är att verksamheten är värdefull för kommunen och bör fortsätta då bygdegrupperna uppskattar dialogen med de förtroendevalda. Man ser det som viktigt att bygdegruppernas arbete uppmärksammas och en viktig kanal för ömsesidigt informationsutbyte. Ett gott exempel på bygdegruppernas verksamhet på senare tid är arbetet med utbyggnad av bredbandsnätet. Munkedals arbete med bygdegrupper har också uppmärksammats nationellt det senaste året. Det finns nu nio bygdegrupper. Aktiviteten i de olika bygdegrupperna är varierande och likaså har faddrarnas engagemang varierat. En fara är att verksamheten är starkt bunden till eldsjälar i bygderna och förtroendevalda som är aktiva i sin fadderroll. Vidare bedömer gruppen att bygdefadderverksamheten är en del i att upprätthålla och utveckla den medborgardialog som fullmäktige med de nya beredningarna framledes avser att arbeta med. Därför föreslås att hela ansvaret för bygdefadderverksamheten överförs direkt till kommunfullmäktige, lämpligen via någon av de inrättade beredningarna. Arbetsgruppen lämnar inget förslag till arbetsordning då fullmäktige självt bör utforma uppdraget. Skolfadderverksamhet inklusive elevhälsa och bibliotek Arbetsgruppen har inte lyckats finna någon dokumentation från tiden då skolfadderverksamheten startade. Den har pågått i minst tio års tid, först under ungdoms- och kulturnämnden (UKN), och senare under barn- och utbildningsnämnden (BUN). Två faddrar per enhet, samt en fadder vardera för elevhälsan respektive biblioteksenheten har utsetts per mandatperiod. Fadderverksamheten har hittills i huvudsak inriktat sig på kontakter med personalen, samt ibland medverka vid högtider. Bedömning och förslag Arbetsgruppen bedömer att verksamheten bör fortsätta. Arbetsgruppen anser att uppdraget fortsättningsvis inte endast bör inrikta sig på samtal med enheternas personal utan även ha ett tydligt fokus på barn/elever och dess föräldrar. Lämpliga forum för sådana kontakter är föräldramöten och elevråd samt arbetsplatsträffar (APT). Rektorer/enhetschefer ska i samråd med fadderpolitikerna arrangera träffarna. Rektor, motsv ska ansvara för information och dokumentation. Förtroenderåd inom omsorgen Förtroenderåden inom omsorgen har funnits åtminstone sedan år 1999 då omsorgsnämnden antog ett policydokument för denna verksamhet. Dokumentet kompletterades 2009 3 med rutiner för kallelse, samt mötesordning. Omsorgsnämnden har utsett två ledamöter per enhet till förtroenderåden per mandatperiod. 3 ON 99/84-700, ON 2010-118 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

Sid 3 Omsorgsnämnden har beskrivit förtroenderåd som innebärande två kommunalt förtroendevalda ledamöter för varje enhet som arbetar för att hålla en god kontakt med vårdtagarna. Syftet är att stärka kommunikationen mellan vårdtagarna och förtroendevalda, tillskapa en dialog om kvalitet med vårdtagare, ge en uppfattning av verksamhetens kvalitet, förmedla den förda dialogen med vårdtagare vidare, ge en generell kunskap om verksamheterna i ett vårdtagarperspektiv och ge de förtroendevalda bättre beslutsunderlag. 14 Arbetssätt är att hålla förtroenderådsmöten inom enheterna, förtroenderådsmötena bör hållas minst två gånger per år, dokumentation av förtroenderådsmötena, återge förtroenderådens diskussioner inför ansvarig nämnd minst en gång per år. För att de förtroendevalda på ett tydligt sätt ska kunna inta sin roll som företrädare är det viktigt att definiera rådets avgränsning: Omsorgsnämnden har tydliggjort att förtroenderådet inte ska representera vårdtagaren i det enskilda ärendet. Rådet ska heller inte påverka ett beslut om den enskilde vårdtagaren. Vidare har nämnden uttalat att förtroenderådet inte behandlar verksamhetsfrågor som rör personal, ekonomi, arbetsmiljö, etc och inte heller verksamheten i förhållande till övriga verksamheter. Bedömning och förslag Arbetsgruppen bedömer att verksamheten fungerat väl och bör fortsätta. Dock anser arbetsgruppen att förtroenderådsuppdraget utökas till att gälla att även ha kontakt med personalen. Detta kan t.ex. ske genom medverkan vid arbetsplatsträffar. Den policy som omsorgsnämnden upprättat föreslås revideras genom att addera uppdraget att ha kontakter med personalen. Övergripande synpunkter för verksamheterna Återrapportering Återrapportering av faddrarna ska göras inför kommunstyrelsen minst en gång per år. Mandatperioder, sammansättning och arvodering För att bredda kunskaperna hos de utsedda förtroendevalda föreslås att mandatperioden ska vara två år. Två faddrar för respektive skola/enhet motsvarande ska utses och dessa ska väljas av kommunstyrelsen bland dess ledamöter och ersättare. Den arvoderade tiden ska vara motsvarande två heldagar per år per fadderpolitiker. Följande personer valdes att medverka i gruppen: Pia Hässlebräcke (s) Lars Hansson (c), sammankallande Sebastian Andersson (m) Kerstin Wallsby (v) Olle Olsson (kd), ej medverkat Mikael Karlsson (ksff) Torbjörn Segelod (fp) Hans-Joakim Isenheim (mp) 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

Sid 4 15 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att skolor/förskolor/bibliotek och kultur (skolfaddrar), samt förtroenderåd inom omsorgen ska fortsätta med av arbetsgruppen föreslagna förändringar. Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättade/reviderade arbetsordningar för skolfadderverksamhet och förtroenderåd inom omsorgen. Kommunstyrelsen föreslår att fadderverksamhet riktad till lokala utvecklingsgrupper (bygdegruppsfadrar) i sin helhet överförs till kommunfullmäktige. Bilagor: Förslag till arbetsordning för skolfadderverksamhet och förtroenderåd inom omsorgen (inklusive rutiner för kallelse och mötesordning). För arbetsgruppen 2011-05-27 ------------------------------------------ Lars Hansson (c), sammankallande Sammanställt av Markus Hurtig, kommunsekreterare 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

16

17

TJÄNSTESKRIVELSE 18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tydligt medlemsansvar 2011-04-11 Dnr Bakgrund Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavta al som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtaletss lydelse framgår av bilaga 1, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2. Munkedals kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening i början av år 2000. Kommuninvest skapades utifrån grundidén att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar. Kommuninvestss förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtligaa förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas kravv på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lönehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument,, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att KommuninvK vest vid allaa tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten ochh de krav som i övrigt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillförsäkras att medlemmarnas ansvar förr Kommuninvests åtaganden blirr tydligt även i framtiden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, dåå den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten,, inte ändras. Kommuninvest gör den bedömningenn att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behövaa göras inom överskådlig tid. Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningarr och diskussioner i föreningsstyrelsen samt har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren 2011. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 10 www.munkedal.se munkedal.kommun@ @munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

2 19 Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normering. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation.

3 20 Den grundläggande principen för Kommuninvests riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimera eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utformats för att säkerställa en systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placeringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås med motparter med hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker och exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvest säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa förutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter. Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasen med 1 miljard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarliga störningar. Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primärt av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommuninvest sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret. Övrigt Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest.

4 21 Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande Munkedals kommuns ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef i förening att underteckna ovan angivna avtal för Munkedals kommuns räkning. Hans Clausen Ekonomichef Ekonomiavdelning

22 Tydligt medlemsansvar Sammanfattning på tio sidor

Nya tider kräver tydligare medlemsansvar 23 Kommuninvests grundidé bygger på samarbete Kommuninvest grundades 1986. Grundidén baserades på insikten att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Allt fler anslöt sig. I dag har denna frivilliga samverkan fler än 260 medlemmar. Rollen som Kommungäld för svenska kommuner och landsting är tydlig. God ekonomisk skörd för medlemmarna Det ekonomiska utbytet för Kommuninvests medlemmar har varit mycket gott. Värdet kan beskrivas med följande exempel: En halv procentenhet lägre ränta på 100 lånade miljarder betyder i reda pengar 500 miljoner kronor lägre kostnader för medlemmarna. Varje år. 3

Solidarisk borgen är grundförutsättningen för att få låna förmånligt 24 För att kunna låna ut pengar till sina medlemmar måste Kommuninvest låna upp pengar på kapitalmarknaden. Där är högt förtroende helt avgörande för att få bra upplåningsvillkor. Ett av de viktigaste måtten när det gäller förtroende är kreditvärdighet. Den mäts bland annat i olika betygskalor av s.k. ratinginstitut som Moody s och Standard & Poor s. Kommuninvest bedöms som en extremt stabil och trovärdig aktör på den globala kapitalmarknaden. Verksamheten har dubbla trippel-a-betyg när det gäller kreditvärdighet. I Sverige är det enbart Kommuninvest, Stockholms stad och svenska staten som har dessa betyg. I hela världen finns det drygt 100 stycken som rankas lika högt. Avgörande för finansmarknadens förtroende är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Detta borgensåtagande innebär ett solidariskt ansvar»såsom för egen skuld» för samtliga Kommuninvests förpliktelser i dag och i morgon. Innebörden av detta är att i en situation där Kommuninvest inte skulle kunna göra rätt för sig ekonomiskt, behöver en fordringsägare inte först försöka få betalt från bolaget. I stället kan denne kräva hela beloppet direkt från vilken medlem som helst. Borgensansvar kan förstås utkrävas först när en skuld har förfallit till betalning. Solidarisk borgen Det solidariska borgensåtagandet beskriver medlemmarnas ansvar mot Kommuninvests fordringsägare. 4

Utveckling till Sveriges Kommungäld 25 300 2010: Penningpolitisk motpart, RIX, Kapitalisering 1 mdkr, Kommuninvests svenska obligationsprogram 250 200 2005: Godkännande att använda Lilla Riksvapnet förstärker offentlig anknytning 2008: Lender of last resort Kommuninvest lånar ut när bankerna drar sig tillbaka 2006: AAA, högsta möjliga kreditbetyg från Standard & Poor s 150 2002: Aaa, högsta möjliga kreditbetyg från Moody s 100 50 1993: Alla Sveriges kommuner och landsting kan ansöka om medlemskap 1986: Kommuninvest grundas av nio kommuner och landstinget i Örebro län 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamheten startade relativt blygsamt 1986 med nio kommuner och landstinget i Örebro län. 1993 öppnades dörren för samtliga Sveriges landsting och kommuner. Det första trippel-a-betyget när det gäller kreditvärdighet kom 2002 och det andra 2006. Under den finanskris som kulminerade i den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september 2008 stod Kommuninvest stadigt. Verksamheten levde upp till lender of the last resort en långivare som aldrig lämnar sina kunder i sticket. 2010 manifesterades Kommuninvests allt viktigare roll i det finansiella systemet. Då antog Sveriges riksbank Kommuninvest som penningpolitisk motpart och deltagare i betalningssystemet RIX. 2010 tecknade samtliga medlemmar sig för det förlagslån som förstärkte Kommuninvests kapitalbas med en miljard kronor. Detta år lanserades även Kommuninvests svenska obligationsprogram med stor framgång. 5

Sättet att arbeta med finansiering har förändrats sedan starten 1986 26 1986 På den tiden då Kommuninvest grundades kunde alla pengar som verksamheten lånade upp kopplas direkt till en bestämd kommun. Då krävdes bindande åtaganden i förväg. Ingen förfinansiering och inga derivat förekom. Exempel: Om Askersunds kommun behövde låna 20 miljoner för att bygga ut en skola kontaktades Kommuninvest. Detta och övriga medlemmars aktuella kreditbehov resulterade i en upplåningsinsats av Kommuninvest som inte alltid kunde synkroniseras vid den idealiska tidpunkten. Anledningen till att man ibland tvingades vänta var att upplåningsvolymen inte var tillräckligt intressant för investerarna. 2011 Medlemmarnas krav har förändrats. Ökade investeringsbehov, önskemål om snabb lånehantering, ej i förväg bindande låneåtaganden samt behov av betalningsberedskap ställer krav på förfinansiering. Dessutom används försäkringsinstrument s.k. derivat för att minska riskerna i samband med upplåning. Exempel: Om Askersunds kommun behöver låna 35 miljoner för att bygga ett äldreboende, kan denna kredit i princip hanteras över dagen. 25 procent av Kommuninvests balansräkning består av kreditberedskap i form av förfinansiering. Detta medger snabb tillgång till lån med förmånliga villkor. Den upplånade kreditberedskap som förfinansieringen innebär, är inte kopplad till någon bestämd låntagare, utan väntar på att slussas till medlemmarna allteftersom deras lånebehov aktualiseras. Dessutom krävs en synnerligen god likviditet för att behålla högsta möjliga kreditbetyg. Tidigt exempel på derivat Ett tidigt exempel på derivathandel är från 1800-talet. Då köpte jordbrukare och handlare i Chicago derivat kopplade till majs. Ett avtal som garanterade en viss mängd majs till ett visst pris vid en tidpunkt i framtiden bidrog till att minska den risk för kraftiga svängningar i priserna som torka eller översvämningar kan orsaka. När majspriserna steg på marknaden, blev ett kontrakt som berättigade innehavaren att köpa majs till ett förutbestämt pris på lägre nivå värt mer. Och tvärtom. 6

De nya tiderna kräver tydligare medlemsansvar 27 Det solidariska borgensansvaret är oförändrat. Eftersom medlemmarnas borgensförbindelse redan i dag innebär ett totalansvar för verksamheten, medför den förestående moderniseringen inget utökat ansvar. Däremot behövs två klarläggande avtal. Det ena är ett garantiavtal när det gäller motpartsexponeringar i derivat och det andra är ett uppdaterat regressavtal. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar för motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna vid upplåning använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är optioner, terminer och swappar. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden eller andra förpliktelser. Om inte motparten klarar av sina förpliktelser kan medlemmarnas betalningsansvar aktiveras. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansiering (ännu ej utlånad upplåning). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåning är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Avtal om ansvar för motpartsexponeringar Detta avtal beskriver medlemmarnas ansvar mot Kommuninvest och ersätter nuvarande klausuler i lånehandlingar. Ett förtydligat regressavtal Detta avtal reglerar hur medlemmarnas inbördes ansvar fördelas om någon av Kommuninvests fordringsägare avkräver någon medlem betalning med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. I avtalet beskrivs också hur proceduren ser ut om krav på betalning framförs. Ansvaret i regressavtalet för förfinansiering (ännu ej utlånad upplåning) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåning har enbart medlemmar som lånar ansvar. Detta i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Regressavtal Detta avtal beskriver medlemmarnas inbördes ansvar och hur proceduren ser ut om krav på betalning framförs. Det ersätter nuvarande avtal. 7

Kommuninvests skyddssystem 28 Kommuninvests arbete för riskprevention Motpartens ställda säkerhet Ekonomisk buffert i Kommuninvest i Sverige AB Medlemmarnas betalningsansvar Kommuninvest arbetar aktivt för att förebygga finansiella förluster. I Kommuninvest finns ett skyddssystem med många barriärer vars avsikt är att skydda verksamheten och ytterst medlemmarna från yttre hot. I den yttersta ringen finns Kommuninvests fortlöpande arbete för att förebygga finansiella risker. I Kommuninvests årsredovisning finns en utförlig beskrivning av regler och processer kring riskhantering. Årsredovisningen går att läsa och ladda ned via www.kommuninvest.se Den näst yttersta ringen innehåller motpartens ställda säkerhet för de exponeringar Kommuninvest har. Och i den näst innersta ringen finns den stora ekonomiska buffert som skapats i Kommuninvests bolag, bland annat genom förlagslånet. Längst in återfinner vi medlemmarnas betalningsansvar i form av den solidariska borgen. Kommuninvests ägare har slagit fast den grundläggande synen på risk. Den innebär att Kommuninvest inte får driva verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som är tillåtet för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. 8

Kommuninvest redovisar regelbundet ansvar fördelat på medlemsnivå 29 Kommuninvest omsätter miljardbelopp i sin finansieringsverksamhet. Att medlemmarna har överblick över sitt formella ansvar är förstås viktigt. Därför skickas ett åtagandebesked ut till medlemmarna i samband med varje årsoch halvårsskifte. Samt naturligtvis på begäran. 9

Exempel på åtagandebesked (baserat på preliminära uppgifter per sista december 2010) = 30 BESKED OM SKULDER OCH TILLGÅNGAR Beryda kommun = EOMNMJNOJPNF= Totalansvar för Kommuninvests sammanlagda Er andel av förfinansieringen** 95 631 856: åtagande enligt borgensförbindelse och (ej utlånad upplåning) _bova^=hljjrk= garantiavtal SKULDER Totalt för Kommuninvest Tillhörande i kr motpartsexponeringar Er andel i kr Er andel i % Summa skulder enligt balansräkning 182 381 331 000: i derivat** 1 477 826: Utlånad upplåning 133L945L914L761 L437L371L653 *0,32653 Varav utlånad upplåning 130 910 922 000: ** Beräknas på er andel av det totala insats- Varav ej Ej utlånad utlånad upplåning upplåning (förfinansiering) 47 815 928 000: 43L344L857L418 kapitalet i Kommuninvest ekonomisk L 81L790L669 förening. **0,18870 Varav övriga Övriga skulder 1 095 540 000: L111L561L349 572 812: av 286 406 000: L = L210L513 0,20 % 0,18870 Derivat; kopplade till utlånad upplåning 4L573L019L479 L 14L932L214 0,32653 Derivat i form av motpartsexponeringar 2 558 941 000: Summa åtagande 232 031 712: Derivat; kopplade till ej utlånad upplåning 1L479L827L717 L 2L792L398 0,18870 Varav derivat kopplade till utlånad upplåning 1 820 028 000: Det är detta åtagandebelopp som ska redovisas som ansvarsförbindelse i kommunens/landstingets årsredovisning. Varav derivat Summa kopplade skulder/åtagande till ej utlånad upplåning 183L455L180L724 L537L097L448 0,29277 (förfinansiering) 738 913 000: *** Denna procentsats motsvarar er andel av Kommuninvests totala utlånade upplåning. *** Denna procentsats motsvarar er andel av det totala insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid tolkning av det juridiska ansvarsbeloppet som följer av totalansvaret för Kommuninvests sammanlagda åtagande ovan, ska beaktas att den upplåning som ännu inte är utlånad i huvudsak är placerad i statsobliga- TILLGÅNGAR Totalt för Kommuninvest i kr Er andel i kr Er andel i % Er andel av medlemmarnas totala ansvar enligt Utlånad fördelningsnyckel upplåning 133L729L132L295 tioner och andra lågriskviktade L436L663L796 likvida tillgångar. 0,32653 Ej utlånad upplåning 43L344L857L418 L 81L790L669 0,18870 När det gäller upplåningen som är utlånad, motsvarar den helt bolagets Andel av s~ê~î=ëí~íéê=çåü=ëí~íäáöí=êéä~íéê~çé= det totala insatskapitalet utlåning till 0 %-riskviktade kommuner/landsting eller till företag som i Kommuninvest ekonomisk förening: 0,20 % AAA samt medlemskommuner 19L373L611L639 garanterats av kommuner/landsting. AA 11L912L653L892 Andel av Kommuninvests utlånade Summa 31L286L265L531 Om de likvida tillgångarna fördelas L 59L036L406 utifrån medlems andel av det totala upplåning: 0,10 % insatskapitalet och bolagets utlåningsportfölj utifrån medlems andel av s~ê~î=ë âéêëí ääç~=çääáö~íáçåéê= 5L000L884L347 L 9L436L545 den totala utlåningen, uppgår dessa tillgångar till ungefär samma belopp Er andel s~ê~î= îêáö~=éä~åéêáåö~ê= av utlånad upplåning 130 910 922: som det juridiska ansvarsbeloppet utgör. Er andel av AA= Kommuninvests utlånade upplåning; 130 910 922 000: motsvarar 0,10 % A 3L380L931L162 3L676L776L377 För Beryda kommun uppgår»andelen» i bolagets utlåningsportfölj Summa 7L057L707L539 till 130 910 922 000 x 0,1 % = 130 L 13L317L719 910 922 kr och de likvida Tillhörande motpartsexponeringar tillgångarna till 47 815 928 000 x 0,20 % = 95 631 856 kr, i derivat* Derivat; kopplade till utlånad upplåning 1 820 028: 1L198L169L184 L 3L912L364 0,32653 sammanlagt 226 542 778 kr. * Beräknas Derivat; på er kopplade andel av Kommuninvests till ej utlånad upplåning totala L458L764L018 L L865L676 0,18870 utlånade upplåning; 130 910 922 000: = 0,10 % Dock ska beaktas att dessa tillgångar endast kan användas i en Övriga tillgångar L102L223L354 L L192L893 0,18870 obeståndssituation för bolaget och inte har reducerat det bruttobelopp Summa tillgångar 178L833L146L269 som uttrycker det strikta juridiska L523L425L399 ansvaret. 0,29269 Er andel av övriga skulder** 2 191 080: = kçíéê~=~íí=çéí=ëçäáç~êáëâ~=äçêöéåë í~ö~åçéí=áååéä ê=éíí=íçí~ä~åëî~ê=ñ ê=îéêâë~ãüéíéåk== = _Éê âåáåöëöêìåç=ñ ê=ìééöáñíéêå~=çî~å=ñê~ãö ê=~î=hçããìåáåîéëí=á=pîéêáöé=^_ë= êëêéççîáëåáåök= = l_p>=bíí=éåö~öéã~åöëäéëâéç=ëçã=îáë~ê=éîk=ä åéëâìäç=çåü=éîk=éä~åéêáåö~ê=ü~ê=ëâáåâ~íë=ìí=ëçã=éíí=ëéé~ê~í= ÇçâìãÉåíK=== OBS! Separat information beträffande kommunens/landstingets låneskuld och ev. tillgodohavanden i bolaget och föreningen redovisas i separata engagemangsbesked. 10

31 Sammanfattning av det förtydligade medlemsansvaret För detta ansvarar alla medlemmar: Förfinansiering (ännu ej utlånad upplåning) med tillhörande motpartsexponeringar i derivat Övrigt (t.ex. skadestånd och leverantörskontrakt) Betalningsskyldighet = medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. För detta ansvarar de medlemmar som lånar: Utlånad upplåning (och tillhörande motpartsexponeringar i derivat) Betalningsskyldighet = medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Observera att dessa ändringar inte innebär något utökat medlemsansvar. Den solidariska borgen innebär redan i dag ett totalansvar för verksamheten. De kompletterande avtalen kräver formella beslut på Kommuninvests årsstämma samt i respektive medlems fullmäktigeförsamling. På Kommuninvests föreningsstämma den 7 april 2011 behandlas garantiavtal när det gäller derivat och det uppdaterade regressavtalet. Därefter beslutar medlemmarnas fullmäktigemöten om de två avtalen. (Tidsperiod maj september 2011.) 11

32 Liten ordlista Derivatinstrument = För att minska valuta- och ränteriskerna vid upplåning använder Kommuninvest sig av derivat ett slags riskminskningspremie. Priset på derivatkontraktet står i relation till den bedömda risken. Beroende på derivatkontraktets utveckling har de två parterna som tecknat avtal en skuld eller fordran till varandra. Motpart = Den andra parten i en finansiell transaktion. Option = Rättighet för en köpare att göra en transaktion med en säljare till villkor som köpare och säljare har kommit överens om i förväg. Swap = Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid, t.ex. byte av fast ränta mot rörlig ränta. Rating = Betygsättning av kreditvärdighet. Termin = Ett köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då det som avtalats ska levereras och det pris som då ska betalas. www.kommuninvest.se Version två: 2010-12-07. Prinfo Welins tryckeri AB, Örebro.

33 KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT 1. BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ( Kommuninvest ) är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ). Föreningen ägs i sin tur av de kommuner och landsting som är medlemmar i föreningen ( Kommunerna ). Kommuninvests verksamhet går ut på att erbjuda Kommunerna olika typer av finansieringslösningar. För detta ändamål finansierar Kommuninvest sin verksamhet på svensk och internationell kapitalmarknad. I syfte att upprätthålla en god betalningsberedskap och för att möta Kommunernas kommande lånebehov, placeras en del av de upplånade medlen i en likviditetsreserv bestående av olika finansiella instrument. I syfte att begränsa de marknadsrisker som uppstår som en följd av Kommuninvests upplåning och utlåning samt placeringar av likvida medel, ingår Kommuninvest olika typer av riskhanteringsinstrument i form av derivatkontrakt. Samtliga Kommuner har genom en särskilt tecknad förbindelse ingått ett solidariskt borgensansvar för de förpliktelser som Kommuninvest har ingått eller kommer att ingå. Borgensåtagandet omfattar samtliga Kommuninvests förpliktelser, och således även Kommuninvests förpliktelser enligt derivatkontrakten. Användningen av derivatkontrakt innebär en risk för att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden. Denna risk omfattas inte av borgensåtagandet utan har hittills reglerats i de reverser som de låntagande Kommunerna skrivit under i samband med upptagande av lån från Kommuninvest. Avsikten med detta avtal är att ersätta vad som anges i Kommunens reverser om övertagandet av exponeringarna för de finansiella instrument som tecknats med anledning av Kommuninvests refinansiering. Vidare reglerar detta avtal hur dessa risker ska fördelas beträffande de derivatkontrakt som har ingåtts i samband med de placeringar i finansiella instrument som Kommuninvest gör vid förvaltningen av likviditetsreserven. 2011-04-07 1

34 2. DEFINITIONER I detta avtal ska nedanstående begrepp ha följande innebörd. Exponering Kommunen Kommuninvest Placeringsportföljen Upplåningsportföljen utgörs av det belopp som Kommuninvests motparter i de derivatkontrakt som Kommuninvest från tid till annan ingår har att betala till Kommuninvest. avser undertecknad kommun eller landsting avser Kommuninvest i Sverige AB utgörs av de finansiella instrument som Kommuninvest innehar och som utgör förvaltning av det kapital i Upplåningsportföljen som inte blivit föremål för utlåning. utgörs av samtliga de medel som från tid till annan upplånats av Kommuninvest. Utlåningsportföljen utgörs av samtliga de medel som från tid till annan utlånats av Kommuninvest. 2011-04-07 2

35 3.1 KOMMUNINVESTS ÅTAGANDE Kommuninvest åtar sig härmed att i) bedriva verksamheten på en risknivå som inte överstiger vad som utgör tillåtet risktagande för Kommunerna inom ramen för den kommunala kompetensen. ii) enbart ingå derivatkontrakt med det huvudsakliga syftet att minimera riskerna i verksamheten. iii) när så bedöms möjligt, begränsa Exponeringarna genom att iv) Kommuninvests motparter eller annan, ställer säkerhet. i en från affärsverksamheten skild funktion, granska nya motparter samt löpande följa upp de motparter som godkänts. v) följa de rutiner som tillsynsmyndighet, andra myndigheter samt marknaden i övrigt tillämpar för att löpande övervaka och kontrollera Exponeringarnas utveckling. vi) minst två gånger årligen, samt vid begäran från Kommun, lämna besked om Kommunens andel av ansvaret för Exponeringarna. Kommuninvests åtagande enligt denna punkt 3.1 utgör inget villkor för att Kommunerna ska uppfylla sina åtaganden enligt detta avtal. 3.2 KOMMUNERNAS ÅTAGANDE AVSEENDE UTLÅNINGSPORTFÖLJEN 3.2.1 Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.2 är de Exponeringar som hänförs till Utlåningsportföljen samt de Exponeringar som avser den del av Upplåningsportföljen som ligger till grund för Utlåningsportföljen. Exponeringarna hänförs till den del av Upplåningsportföljen som ligger till grund för Utlåningsportföljen genom en beräkning av hur stor andel av Upplåningsportföljen som är utlånad. Åtagandet enligt punkt 3.2.2 avser den proportionerligt beräknade andelen av de totala Exponeringar som avser Upplåningsportföljen enligt de beräkningar som anges i föregående stycke, samt de Exponeringar som avser Utlåningsportföljen. 3.2.2 Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt 3.2.1. Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens lån utgör av Utlåningsportföljen. 2011-04-07 3

36 Vid bestämmandet av Kommunens lån enligt vad som anges i föregående stycke medräknas även Kommuninvests utlåning till andra för vilka Kommunen har tecknat borgen. 3.3 KOMMUNENS ÅTAGANDE AVSEENDE UPPLÅNINGSPORTFÖLJEN 3.3.1 Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.3 är de Exponeringar som hänförs till den del av Upplåningsportföljen som inte är utlånad. Exponeringarna hänförs till den del av Upplåningsportföljen som inte är utlånad genom en beräkning av hur stor andel av Upplåningsportföljen som är utlånad. Åtagandet enligt punkt 3.3.2 avser den proportionerligt beräknade andelen av de totala Exponeringar som avser Upplåningsportföljen enligt de beräkningar som anges i föregående stycke. 3.3.2 Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt 3.3.1. Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening. 3.4 KOMMUNENS ÅTAGANDE AVSEENDE PLACERINGSPORTFÖLJEN 3.4.1 Begränsning av Exponeringar De Exponeringar som avses i denna punkt 3.4 är de Exponeringar som hänförs till Placeringsportföljen. 3.4.2 Kommunens åtagande Kommunen åtar sig härmed att svara för de Exponeringar som avses i punkt 3.4.1. Kommunens åtagande ska härvid begränsas till den andel av de aktuella Exponeringarna som motsvarar den andel som Kommunens insatskapital utgör av det totala insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening. 4. TIDPUNKT FÖR BETALNING Kommunen förbinder sig att, på Kommuninvests anfordran, till Kommuninvest utge de belopp som Kommunen enligt detta avtal åtagit sig att svara för. 2011-04-07 4

37 5. AVTALSTID OCH UPPSÄGNING Detta avtal löper tillsvidare. Kommunens åtagande enligt detta avtal kan inte sägas upp eller på annat sätt återtas utan Kommuninvests medgivande därtill. I det fall Kommunen beviljas utträde eller på annat sätt upphör att vara medlem i Kommuninvest ekonomisk förening ska Kommunen fortsatt svara för samtliga åtaganden som Kommunen vid tiden för utträde hade att svara för enligt detta avtal. Avtalet ska upphöra då Kommunens samtliga åtaganden löpt ut. 6. FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA AVTAL I det fall Kommunen tidigare har utfärdat revers till Kommuninvest så ska detta avtal ersätta vad som i reversens övriga villkor, första och andra stycket, stadgas avseende Kommunens övertagande av Kommuninvests skyldigheter, rättigheter och exponeringar. 7. ÄNDRING Detta avtal kan endast ändras genom skriftlig överenskommelse mellan Kommuninvest och Kommunen. 8. TILLÄMPLIG LAG Tolkning och tillämpning av detta avtal ska ske enligt svensk lag. Ort och datum Namn på kommun/landsting Namnunderskrifter Namnförtydliganden Örebro den Kommuninvest i Sverige AB Namnunderskrifter Namnförtydliganden Titel Titel Titel Titel 2011-04-07 5