Grundläggande Underhållsplanering Grundläggande Information En handledning för driftoch underhållspersonal Underhållssystem Arbetskort Detaljerade Instruktioner Information från tillverkare För information om denna publikation, vänligen klicka här.
2 Anvisningar för användare Denna ebok har producerats för att ge drift- och underhållspersonal information om hur de själva kan utföra en grundläggande - och ofta fullt tillfredställande - underhållsplanering. Analysera driftsprofil Utvärdera resurser Bestäm underhållsnivåer Bestäm Numreringssystem Analysera anläggningsprocesser Utvärdera process utrustning Utvärdera underhållsbehov Grundläggande Information Utvärdera underhållssystem Producera arbetskort Producera detaljerade beskrivningar Utvärdera information från tillverkare Användaren rekommenderas att först läsa igenom den information som presenteras i denna ebok. Först därefter bör arbetet med att skaffa fram den grundläggande information påbörjas. Det är ytterst viktigt att skaffa fram den grundläggande informationen, då denna krävs för en tillförlitlig underhållsplanering. Det är också information som krävs för att kunna skriva de arbetskort och de detaljerade beskrivningar som varje enhet kan kräva. Det måste poängteras att detta är information som anläggningens egen personal är bäst lämpad att skaffa fram. De uppgifter som ges i denna text behöver inte nödvändigtvis utföras i den ordning de visas. Det går bra att ta dem i den ordning som känns lättast. Det viktigaste är att alla åtgärder utförs eller i alla fall ägnas en tanke för att se om de är lämpliga för just den anläggning som skall ha sitt underhåll planerat. Med den grundläggande informationen tillgänglig kan även övriga åtgärder utföras. Dvs utvärdering av underhållssystem och information från tillverkare. Först då detta är avklarat är det rekommenderat att skriva arbetskort och de detaljerade underhållsbeskrivningar som behöver produceras.
3 Innehållsförteckning Anvisningar för användare...2 Innehållsförteckning...3 Introduktion...4 Grundläggande Information...6 Allmänt...6 Analysera Driftsprofil...6 Driftsuppehåll...7 Inspektioner...7 Stopp för underhåll...7 Utvärdera resurser...8 Underhållsnivåer...9 Nivå 1: Operatörsnivå...9 Nivå 2: Enklare underhåll...10 Nivå 3: Kvalificerat Underhåll....10 Nivå 4: Service...11 Numreringssystem...12 Analysera Anläggningsprocesser...13 Utvärdera processutrustning...15 Rangordning...15 Underhållsprocedurer...16 Informationsbehov...16 Analys av Underhållsabehov...18 Tillståndsbaserat underhåll...18 Periodiskt underhåll...18 Kör till driftsavbrott...19 Handlingsplan...20 Planeringsmallar...20 Underhållssystem...21 Historik...21 Datorbaserade underhållssystem...23 Arbetskort...26 Skriva underhållsinstruktioner...26 Underhållsinformation...27 Detaljerade Instruktioner...30 Begäran om åtgärd...32 Instruktioner från tillverkare...33 EU Standarder...33 Informationsbehov...34 Mall lista...35 Referenser...36 Externa referenser...36 Interna referenser...36 Dokument Information...37
4 Introduktion Observera! Det är viktigt att anläggningens personal motiveras till att använda de underhållsverktyg som finns tillhanda. Dvs, det är personalen som är den absolut viktigaste komponenten i samtliga underhållsprogram. Kan inte personalen övertygas om nyttan av att använda ett dator baserat underhållssystem kommer inget av dem att fungera! Detta kan illustreras med nedanstående citat (Edward de Bono, fritt översatt från hans bok Opportunities ): För att få något gjort måste vi kombinera metod och motivation. Motivation utan metod är ineffektiv. Metod utan motivation blir sittande på bokhyllan. Jag har - vid flera tillfällen - haft anledning att besöka ett antal anläggningar som helt saknat ett formellt underhållssystem. Några anläggningar hade tillgång till datorbaserat underhållssystem - men det användes inte. Anledningen tycktes vara att systemet hade inköpts av företagsledningen och därmed blivit applicerat från toppen utan medbestämmande från den personal som skulle använda systemet i sitt dagliga arbete. Dessutom verkade det som att underhållssystemet ofta hade inköpts utan någon större kunskap om vare sig underhåll eller det ofta omfattande arbete som krävs för att det skall bli ett användbart verktyg. Underhålls programmet hade också ofta levererats som ett tomt skal utan att ha speciellt mycket av den information som krävs inkluderad. Anläggningens egen personal har tillräckligt att göra utan att behöva belastas med skrivbordsarbete, och därmed blev resultatet att underhållsprogrammet inte kom till användning. Anläggningspersonalen hade helt enkelt inte tid att skaffa fram och skriva in all den information som krävdes. Från en individ fick jag en gång höra följande: om jag hade velat sitta och skriva hela dagarna hade jag tagit ett kontorsjobb. Det summerar problemet ganska bra.
5 Men att inte använda de underhållssystem som finns tillgängliga innebär ett slöseri med pengar och - vad som är än värre - det innebär ett slöseri med ett potentiellt mycket användbart underhållsverktyg. Det var heller inte ovanligt att jag förstod att personalen ofta inte visste hur man samlar in och hur man analyserar den underhållsinformation som krävs. Denna handledning har producerats med avsikt att hjälpa drift- och underhållspersonal genom att förklara några av de grundläggande metoder som användes vid planering av underhåll. Det är viktigt att poängtera att denna information är avsedd att användas av anläggningens egen personal - kanske med hjälp av en utomstående resurs som kan ge råd och assistans när behov uppstår. Att ha anläggningens personal involverad med det omfattande arbete som krävs för att samla in all nödvändig information har flera fördelar. Då personalen är med från början får de mer kunskap om lämpliga procedurer för underhållsplanering och de kan också bli mer motiverade att ta del av och utföra det underhåll som krävs. Myndighetskrav Observera! Genomgående gäller att de olika krav som ställs från myndigheter måste följas. Dessa krav är många och blir bara fler och fler. Med detta följer att information om ändrade lagar och föreskrifter måste kunna komma till anläggningspersonalens kännedom - det är inte att förlita sig på att de själva skall kunna hålla reda på alla dessa ändringar, och det åligger företagsledningen att se till så att sådan information inhämtas och förs vidare till den drift- och underhållspersonal som berörs av dessa ändringar. Då det gäller en pannanläggning bestående av tryckkärl under höga tryck, finns myndighetskrav på inspektioner och kontroller som måste utföras av oberoende, certifierade och av staten godkända kontrollanter. Dessa inspektioner måste identifieras av anläggningens personal, och inspektioner och underhåll måste planeras så att de kan utföras under planerade driftsuppehåll. Kontroller eller tester som måste utföras under drift bör planeras så att de kan utföras utan att störa den normala driften lämpligen i samband med provdrift efter driftsuppehåll.
6 Grundläggande Information Allmänt Notera att denna text enbart handlar om normalt underhåll risk baserat underhåll, planerade uppgraderingar eller modifieringar, åtgärder vid reparationer efter haveri eller liknande, har inte inkluderats här. Den grundläggande informationen består av sådan information som är nödvändig för att kunna planera anläggningens underhåll på bästa möjliga sätt, och detta genom att ta hänsyn till alla externa faktorer som kan påverka underhållsplaneringen. För att kunna utföra en sådan, mera detaljerad, planering, krävs att man vistas på plats under den tid som underhållplaneringen utförs. Med det följer att det oftast är lämpligast att anläggningen egen driftspersonal utför denna planering möjligen med bistånd från någon extern resurs. Denna vägledning i underhållsplanering är producerad för att användas av anläggningens egen personal. Detta för att kunna skapa en anläggningsspecifik underhållsplan där personalen har anläggningens bästa som enda målsättning. Dvs, planeringen skall inte utföras för att ge andra företag ekonomiska fördelar genom t.ex. ökad reservdelsförsäljning. Analysera Driftsprofil En lämplig start på informationsinsamlingen är att undersöka hur anläggningens driftprofil ser ut. Detta då det normalt är kunskapen om hur anläggningens drift är planerad som formar basen för underhållsplaneringen. Är anläggningen eller dess utrustning i kontinuerlig drift, eller finns det naturliga stopp som kan användas för att underhålla enheter eller system? Information om anläggningens driftsprofil skall användas av den individ som ansvarar för underhållsplaneringen. Informationen måste uppdateras kontinuerligt för att säkra att underhållsplaneraren kan ta tillvara alla tillfällen där utrustningen kan underhållas utan att detta inverkar negativt på anläggningens drift.
7 Driftsuppehåll Anläggningens driftsprofil användes för att planera de driftsuppehåll som är nödvändiga för att utföra de mer komplicerade underhållsåtgärderna. Inspektioner Ett anläggningsstopp för att utföra inspektioner av utrustning bör planeras så att dessa inspektioner kan utföras utan risk för personalen dvs de enheter som skall inspekteras (internt och externt) skall vara stoppade och avkylda innan inspektionerna utförs. Lämpligen används en standardiserad Anläggningsgranskning för att säkra att alla nödvändiga inspektioner utförs på samma sätt vid varje inspektionstillfälle. Mindre krävande underhåll kan också utföras då andra system och enheter är stoppade, om detta anses lämpligt för att säkerställa driften till nästa planerade driftstopp. Stopp för underhåll Mera krävande underhåll behöver en noggrann och mer omfattande planering än ett kortare stopp för enklare inspektioner. Den anläggningsgranskning/inspektion som utförts under ett kortare driftsuppehåll ligger ofta till grund för det mer krävande underhållsarbete som planeras för ett längre driftsuppehåll. Samtliga åtgärdsrapporter och processanalyser måste studeras i samband med denna planering, och nödvändiga reservdelar måste beställas i god tid så att de är personalen tillhanda då de nödvändiga underhållsåtgärderna skall utföras. Dvs onödiga arbetsuppehåll i väntan på delar får inte förekomma.
8 Utvärdera resurser Innan man börjar planera de olika underhållsåtgärder som skall utföras vid anläggningen, är det nödvändigt att objektivt och realistiskt utvärdera de resurser som finns tillgängliga för underhållsaktiviteter. En sådan utvärdering skall utföras för att erhålla information om de begränsningar som anläggningens resurser, eller brist på resurser, kan innebära för de underhållsåtgärder som måste utföras. I huvudsak måste man klargöra vilka underhållsåtgärder som kan utföras av anläggningens egen personal med den utrustning som finns tillhanda. En underhållsplanering för hela anläggningen måste alltså ta hänsyn till alla faktorer som kan inverka på anläggningens underhåll. Om de begränsningar som anläggningens brist på resurser innebär anses vara allvarliga, måste det beslutas om dessa brister skall åtgärdas eller om nivån på det underhåll som skall utföras av anläggningens egen personal skall sänkas. Detta kan innebära att service företag behöver anlitas för att utföra underhållet. Allmänt kan det sägas att följande faktorer måste analyseras och dess effekt på underhållsarbetet måste etableras: Underhållsresurser (personal, verkstad, instrument, verktyg, etc.) Personalens utbildning/kompetens gällande det underhåll som skall utföras. Tillgång till reservdelar och tillgång till reservdelsinformation. Tillgång till underhållsinstruktioner. De flesta av dessa faktorer är självförklarande. Det är inte svårt att förstå att om du inte har personal, verktyg, reservdelar och den information som krävs så kan du inte heller utföra det underhåll som krävs. Att fastställa en realistisk uppfattning om personalens kompetens rörande underhåll kan vara svårare, eftersom det är svårt att uppskatta kunnighet och kompetens innan ett arbete har utförts. Begränsningar, kända eller uppskattade, skall noteras. Eventuella brister i anläggningens resurser måste hållas i åtanke senare då en utvärdering av individuella underhållsåtgärder skall utföras. Saknas resurser kan de kanske arrangeras och finnas tillhanda då åtgärden skall utföras.
9 Underhållsnivåer Då underhållsbeskrivningar (arbetskort) skall färdigställas kan detta underlättas av att varje åtgärd ges en nivå baserad på de färdigheter eller kunskaper som åtgärden kan kräva. Det underhåll som skall utföras på ett system eller en enhet graderas vanligen enligt fyra nivåer. Nivåer som baseras på den rent tekniska svårigheten att utföra åtgärden, eller enligt krav på speciell utrustning/instrument, speciella åtgärder eller kompetens. Dessa nivåer kan ges beteckningar som A, B, C och D eller bara nummer (1, 2, 3 och 4) där A eller 1 vanligen visar den lägsta nivån dvs den nivå där åtgärden räknas som enkel att utföra. Dessa kan beskrivas enligt nedan Nivå 1 Operatörsnivå Nivå 2 Enklare underhåll Nivå 3 Kvalificerat underhåll Nivå 4 Service Den kunskap som krävs, och andra restriktioner, skall klart definieras för varje nivå innan arbetet med att skriva arbetskort eller underhållsprocedurer påbörjas. Några av de saker att ta hänsyn till för varje nivå beskrivs i följande text. Nivå 1: Operatörsnivå De åtgärder som inkluderas här är sådana som kan utföras av operatören under daglig tillsyn, med anläggningen i drift och med normalt tillgängliga resurser. Dvs normalt krävs inga driftsstopp av vare sig anläggning eller utrustning och åtgärden bör inte ta längre tid än ca 20 minuter. Många av dessa åtgärder utförs under det normala driftsarbetet och kräver vanligen inte något arbetskort det räcker med att åtgärden enkelt markeras/verifieras som utförd i underhållssystemet eller i anläggningens driftsjournal. Nödvändiga instruktioner bör finnas med i underhållssystemet, men vanligen sker informationen om dessa åtgärder genom undervisning eller genom att tillhandahålla enkla checklistor över dagliga rutiner. Det kan naturligtvis finnas enklare underhållsrutiner som ligger på denna nivå och som utförs mera sällan. Dessa behöver få underhållsinstruktioner med arbetskort för att personalen skall kunna verifiera att åtgärden blivit utförd. Detta kan röra sig om åtgärder som skall utföras varje vecka, varje månad eller efter ett visst antal driftstimmar, eller att föredra efter resultat baserat på konditionskontroller.
10 För dessa underhållsåtgärder gäller det att ta hänsyn till personalresurserna så att inte alla åtgärder placeras in på samma dag varje vecka. Dvs, för att inte ge personalen en ojämn arbetsbörda är det viktigt att åtgärderna fördelas jämnt över arbetsveckan. På samma sätt bör övriga åtgärder beaktas dvs så att inte arbetsbördan för driftpersonalen blir ojämn. Nivå 2: Enklare underhåll Kallas också för särskild tillsyn. De åtgärder som inkluderas här är sådana som kan utföras av operatör som fått viss underhållsutbildning, eller av operatör tillsammans med någon av anläggningens underhållspersonal. Åtgärder som kan utföras skall normalt inte kräva driftstopp av anläggningen och endast korta stopp av den utrustning som skall åtgärdas. Åtgärden bör heller inte ta mer än en timma att utföra. Dessa underhållsåtgärder bör beskrivas i korthet på de arbetskort som görs upp och skrivs ut via underhållssystemet. Behovet av checklistor och rapporter (mätrapporter för konditionskontroll, analysrapporter för driftsdata, etc.) måste också utvärderas och nödvändiga formulär måste produceras. Enklare avhjälpande underhåll som utförs kan också kräva att en rapport om framtida åtgärder (åtgärdsbehov) produceras. Dvs om åtgärden betraktas som temporär bör detta rapporteras så att problemet kan korrigeras under något av de normala driftstoppen som planeras antingen på våren eller på hösten. Nivå 3: Kvalificerat Underhåll. De åtgärder som inkluderas här är sådana som kräver ett anläggningsstopp eller ett långvarigt stopp av utrustning/ system och där utbildad underhållspersonal krävs för att inspektera eller åtgärda den utrustning som är föremål för det planerade underhållet. Varje arbetskort skall innehålla kortfattade instruktioner rörande det underhållsarbete som skall utföras. Arbetskorten skall även innehålla referenser till procedurer för att säkra anläggningen för underhållsarbete (märkning, låsning) samt annan säkerhetsrelaterad information. Arbetskortet skall även innehålla information om var mer detaljerade instruktioner - inklusive tillverkarens instruktioner - går att finna. Det är underhåll som har placerats på denna nivå som kräver detaljerade beskrivningar över underhållsprocedurer och som kräver en noggrann utvärdering av vilken typ av underhåll som är bäst lämpad för varje åtgärd och enhet (konditionsbaserat underhåll, periodiskt underhåll eller att låta enheten vara i ostörd drift tills haveri inträffar).
11 Nivå 4: Service De underhållsåtgärder som inkluderas i denna nivå är sådana som endast bör utföras av tillverkarens servicepersonal, eller av specialutbildad underhållspersonal. Denna service kan även betyda att utrustningen måste demonteras och skickas till speciella serviceverkstäder. Normalt utfärdas detaljerade servicerapporter av den personal som utfört arbetet, och alla sådana rapporter skall hållas tillgängliga för framtida bruk. För en anläggning som måste vara i kontinuerlig drift kan detta betyda att en ny (eller reserv/utbytesenhet) enhet måste installeras. Normalt produceras inte några arbetskort eller instruktioner för underhållsarbeten som har fått denna höga nivå men det är ytterst viktigt att de enheter som kräver underhåll i denna klass noga identifieras med fullständig information om de kriterier som gäller för att underhållet skall kunna planeras och utföras (antal driftstimmar, kondition eller annan information). Information om den tid detta underhåll normalt kan ta (innan enheten är klar för att åter tas i bruk) måste också finnas att tillgå. Förberedande arbeten som måste utföras av anläggningens personal då sådana service åtgärder skall utföras, skall ha arbetskort för de åtgärder som skall vidtas. Arbetskortet skall innehålla all nödvändig säkerhetsinformation (stopp-procedur, säker avstängning - märkning/låsning - risk information om hälsofarliga substanser, etc.) Information om de åtgärder som skall vidtas då enheten åter skall tas i bruk (säker start, provkörning, driftskontroll, etc.) skall också finnas eller framställas.
12 Numreringssystem Det rekommenderas att samtliga underhållsprocedurer (arbetskort och detaljerade instruktioner) ges en kod som lätt kan länkas till enhetens positionsnummer/komponentkod. Komponentkoden för de enheter som ingår i ett system visas vanligen på de anläggningsspecifika flödesritningarna. Dessa - redan fastställda identifikationskoder - är de som bör användas även vid underhållsplaneringen. Detta för att förhindra missförstånd. För underhållsplaneringen bör dessa komponentkoder - såsom de skall användes i underhållsplaneringen - kompletteras med en kod som ger underhållspersonalen information om hur viktig utrustningen är för anläggningens drift (dess rangordning) samt på vilken nivå som detta underhåll ligger. Om en enhets rangordning anges som en siffra, och då lämpligen först i det nummer som användes för att identifiera arbetskort/instruktioner, bör underhållsnivån anges med en bokstav (A, B, C eller D). Se sektion underhållsnivåer. Dvs, ett arbetskort/instruktion för en enhet med rangordning 1 och underhållsnivå A bör ges ett identifikationsnummer enligt följande: 1A-xxxx där raden med x representerar enhetens komponentnummer såsom det anges på flödesritningarna. Mer information om rangordning av enheter ges under Utvärdera processutrustning underrubrik Rangordning. Den utrustning som prioriteras högst (Rang 1) är anläggningens säkerhetsutrustning. Sedan följer viktiga enheter, utan reserv (Rang 2), viktiga enheter, med reserv (stand-by) (Rang 3), samt ej väsentlig utrustning, med eller utan reserv (Rang 4). Det följer att det är de viktiga enheterna (rang 1 och 2) som skall prioriteras och som skall vara de första som får sina underhållsbehov analyserade och arbetskort/instruktioner skrivna.
13 Analysera Anläggningsprocesser För att ha full förståelse för de olika processer som ingår i anläggningens drift krävs att dessa studeras och analyseras. Distribution av el Fjärrvärme Det är speciellt viktigt att söka efter flaskhalsar då dessa ofta inte ges någon speciell uppmärksamhet. Finns en sådan flaskhals i ett system kan en sådan ha en mycket stark inverkan på utrustning både uppströms och nerströms i de system där de förekommer. El-produktion (ångturbin) Värme produktion (hetvattenkondensor) Pump 1 Kylare 1 Kondensat till mava-tank Pump 2 Rörsystem Bränslehantering Förbränning Ångproduktion Avgasrening Värme produktion (panna) (avgaskondensering) Kylare 2 Biobränsle Bottenaska Förbränningsluft Matarvatten Flygaska Återföring av avgaser Som ett exempel visas i illustrationen ovan ett blockdiagram över en hel anläggning (värmekraftverk). Liknande diagram bör upprättas över alla anläggningar som skall ha sitt underhållsbehov analyserat Varje del (varje block) måste sedan uppdelas i ytterligare detalj för att helt kunna analysera anläggningen, dess utrustning och de flaskhalsar som kan finnas, eller hur en viss utrustning påverkas av andra enheter eller andra processer. Pump 3 Ovanstående illustration ger ett förenklat exempel på en flaskhals som i detta fall utgörs av det rörsystem som sammanbinder pumparna med kylarna. Både pumpar och kylare har back-up men det finns bara ett rörsystem. Detta är visserligen ett enkelt exempel, men det är ofta något som underhållspersonalen förbiser då de planerar underhåll för en anläggning.
14 Det kan tyckas att ett rörsystem inte behöver underhåll, men det är feltänkt. Underhåll krävs i form av inspektioner (korrosionskontroll, mätning av rörtjocklek, etc) och reparation skulle rörsystem eller de enheter som installerats i detta (ventiler, expansionsbälgar, etc.) förslitas. Andra hjälp systems inverkan på utrustningen måste också studeras. Instrumentluft Finns back-up system eller kan sådana installeras? All utrustning i anläggningen bör studeras enligt denna metod, och det är viktigt att anläggningens samtliga processer studeras och att deras beroende av andra enheter eller system analyseras Detta gör det även enklare att etablera hur viktig enskilda enheter är för anläggningens driftsäkerhet, och detta är den viktigaste orsaken för att utföra denna analys av anläggningens olika processer. Dvs analysen skall användas för att sortera och rangordna de enheter som installerats i anläggningen. Utrustning Hydraulsystem Illustrationen ovan visar ett enkelt exempel på hur andra system kan påverka den utrustning som analyseras - i detta fall påverkan från instrumentluftsystem och ett hydraulsystem. Dessa system måste analyseras och det måste fastställas hur lång tid som huvudutrustningen kan hållas i funktion om något av dessa andra system skulle haverera eller stoppas på annat sätt.
15 Utvärdera processutrustning Ett viktigt första steg är arbetet med att identifiera alla fysiska enheter som skall inkluderas i underhållssystemet. Denna arbetsuppgift utförs normalt genom att gå igenom de komponentlistor som åtföljer anläggningens systemritningar. Det rekommenderas även att kontrollera så att den utrustning som installerats i anläggningen är identisk med den utrustning som listats på komponentlisan - det är inte alls ovanligt att finna att en enhet blivit utbytt mot en annan typ. Dvs, informationen på komponentlistan stämmer inte alltid med verkligheten, och det är verkligheten som måste tas i beaktan då underhållsinformation insamlas. Den första kontrollen av enheterna på komponentlistorna skall utföras för att identifiera enheter som inte behöver ha detaljerade undehållsinstruktioner (helt utbytbara instrument, enklare ventiler, rörledningar, etc.) För dessa kan det räcka med enklare visuella inspektioner (check listor) och med information om passande utbytesenheter. Observera! Utrustning som måste kontrolleras av myndigheter eller deras representanter måste vara inkluderade i underhållsplaneringen och måste även vara tydligt identifierade. Detta gäller utrustning såsom tryckkärl, säkerhetsventiler, etc. Arbetet med att identifiera anläggningens olika enheter är avsett att resultera i en lista som kan användas som bas för vidare utveckling. Denna grundlista skall först användas till att sortera bort enheter där man med säkerhet kan fastställa att inget underhåll behövs. Såsom tidigare nämnts kan dessa enheter bestå av instrument, enklare ventiler, etc. Den huvudsakliga faktorn för att ta bort en enhet från listan skall vara att det skall vara möjligt att byta ut hela enheter och att inget underhåll för den utbytta enheten krävs. Rangordning De enheter som återstår och som alltså kräver underhåll, skall sedan rangordnas för att etablera hur viktig enheten är för anläggningens drift. Till en början kan följande rangordning användas: Rang 1 Säkerhetsutrustning Rang 2 Viktiga enheter, utan reserv, som allvarligt skulle inverka på anläggningens drift skulle de stoppa eller haverera. Rang 3 Viktiga enheter, med reserv (stand-by), som allvarligt skulle inverka på anläggningens drift skulle den stoppa eller haverera Rang 4 Ej väsentlig utrustning, med eller utan reserv
16 Underhållsprocedurer Normalt är det utrustning som är försedd med drivanordningar som måste ha skrivna underhållsprocedurer, men även annan utrustning som kan utsättas för slitage (såsom expansionbälgar) bör identifieras och dess rangordning etableras, även om underhållet kanske kan begränsas till enstaka inspektioner. Det är viktigt att varje individuell enhet utvärderas och får sitt underhållsbehov analyserat objektivt och realistiskt. Detta för att säkra att alla nödvändiga underhållsåtgärder är identifierade i enhetens arbetsmiljö. Detta är nödvändigt för att göra det möjligt att producera korrekta underhållsprocedurer (arbetskort och detaljerade instruktioner) för varje enhet i dess speciella arbetsmiljö (process-system). Dessa instruktioner måste (åtminstone i början) baseras på information från tillverkaren. Den information som erhålles från originaltillverkaren av utrustningen (Original Equipment Manufacturer eller OEM) måste noga studeras för att få information rörande smörjning, inspektioner, reservdelar, provkörning, rekommenderade underhållsintervaller och om de olika underhållsåtgärder som skall utföras. Denna information kommer att användas senare då arbetskort och detaljerade underhållsprocedurer skall skrivas. Det är dock långt ifrån alltid man kan få den information som krävs från den dokumentation som levereras av tillverkaren, och mycket måste anskaffas från andra källor där erfarenhetsbaserad och allmän information går att inhämta Observera! Det krävs ofta sökningar på Internet eller i teknisk litteratur för att få tag på lämplig information. Informationsbehov För att kunna etablera lämpliga underhållsåtgärder krävs också information om rekommenderat underhåll, lämpliga tidsintervaller eller konditionskriteria. Detta tas i första hand från tillverkarens dokumentation, men också från egen erfarenhet eller andra källor som kan anses vara pålitliga. Saknas godtagbar information från tillverkaren så tveka inte att kontakta dem. Det är tillverkarens skyldighet att förse användaren med den dokumentation som krävs för att säkert kunna hantera den utrustning de tillverkat - information räknas som en del av produkten och ingår alltså i tillverkarens produktansvar.
17 Viktigt och värdefull information för att kunna planera tillförlitliga underhållsåtgärder är information om MTTR (mean time to repair) samt MTTF (mean time to failure). Statistik, såsom MTTR och MTTF, ger en möjlighet att uppskatta när underhållet måste utföras samt hur lång tid (mantimmar) som kan behövas för att utföra en åtgärd. Därmed kan man även i någon mån etablera på vilken nivå underhållsarbetet skall placeras. Tillverkarna ger ofta information om vid vilka tidsintervaller som underhållsarbetet måste utföras, men det är mer sällan som de ger information om vilka kriterier som gäller för byte av slitdelar. Vid återanvändning av en komponent är det alltid viktigt att med någorlunda säkerhet kunna etablera hur länge samma komponent kan beräknas användas under drift innan den måste bytas ut. Dvs man måste kunna konstatera att komponenten kan vara i drift utan problem till nästa planerade driftstopp. Den information som under årens lopp lagras i ett datorbaserat underhållssystem kan ge värdefull information som kan användas för att uppdatera och förbättra de underhållsinstruktioner som ingår i den basinformation som finns i systemet från början. De instruktioner som användes i underhållssystem får alltså ändras, uppdateras och placeras på andra nivåer baserat på erfarenheter som samlats in under den aktuella anläggningens drift. Erfarenhetsbaserad information är oftast bättre än den man kan få från annat håll! DocuMates har tillgång till ett omfattande referensbibliotek med specialisering på underhåll, och har även lång erfarenhet av att planera underhåll och söka efter lämplig information
18 Analys av Underhållsabehov En analys av en anläggnings underhållsbehov skall ta hänsyn, inte bara till den enhet som skall vara föremål för underhållet, utan också det system i vilket enheten är installerad samt med hänsyn till hur detta system inverkar på anläggningens drift. Det är viktigt att man korrekt identifierar flaskhalsar där ett driftstopp kan påverka systemet eller hela anläggningen negativt. Dessa flaskhalsar måste kontrolleras extra noga och deras kondition måste utvärderas så att inga oförutsedda stopp riskerar anläggningens drift. Man bör försöka utvärdera vilken eller vilka enheter som är i riskzonen, samt försöka utvärdera vilken komponent som direkt är den som orsakar problem (felanalys). Vid utvärderingen bör man försöka placera de underhållsåtgärder som skall utföras i en av följande kategorier : Tillståndsbaserat underhåll Periodiskt underhåll Kör till driftsavbrott Tillståndsbaserat underhåll Detta kan vara den mest ekonomiska formen av underhåll men bara då kostnaden för kontrollerna inte är för hög. Dvs om det inte krävs dyra instrument för att kontrollera utrustningens tillstånd. Vanligen räcker det med enklare tillståndskontroller som kan utföras genom att känna, lyssna och se på utrustningen, eller genom relativt enkla analyser av de processvärden som insamlas via övervakningsutrustningen. Men det är ofta att rekommendera att man även använder sig av instrument såsom shockpulsmätare eller vibrationsmätare. Instrument har förmågan att upptäcka fel långt innan man kan upptäcka det genom att använda andra, enklare, metoder. Periodiskt underhåll Detta är vanligen den metod som rekommenderas av tillverkarna, och består av att man utför vissa underhållsåtgärder baserat på antalet driftstimmar eller kalenderdagar som utrustningen varit i drift.