Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25

KALLELSE Kommunfullmäktige 2016-01-19 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25 Tid och plats tisdagen den 26 januari 2016 kl. 14:00 i Atriumsalen, Utvandrarnas Hus Ledamöter Benny Johansson (M), Ordförande Marie-Louise Gustavsson (S), 1:e vice ordförande Lena Wibroe (M), 2:e vice ordförande Tobias Adersjö (MP) Patricia Aguilera (S) Camilla Albinsson (KD) Lars Alm (M) Iréne Bladh (M) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Lars Edqvist (MP) Andreas Ekman (M) Håkan Engdahl (SD) Ann-Christin Eriksson (V) Bo Frank (M) Nils Fransson (L) Sara Fransson (S) Anna Gustbée (M) Rose-Marie Holmqvist (S) Anna Hultstein (M) Andreas Håkansson (C) Carin Högstedt (V) Sigvard Jakopsson (M) Ulf Hedin (M) Eva Johansson (C) Cheryl Jones Fur (MP) Neira Kahrimanovic (MP) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Malin Lauber (S) Anders Lindoff (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Tony Lundstedt (S) Ola Löfquist (S) Johanna Martin (C) Sarchel Mohammad (C) Pontus Nordfjell (SD) Kjell Olsson (S) Ola Palmgren (S) Nils Posse (M) Oliver Rosengren (M) Per Schöldberg (C) Denice Sigvardsson (M) Alf Skogmalm (S) Annika Stacke (L) Gunnar Storbjörk (S) Gullvi Strååt (S) Sofia Stynsberg (M) Jon Malmqvist (KD) Eva-Britt Svensson (V) Anna Tenje (M) Pernilla Tornéus (M) Pierre Wiberg (M) Catharina Winberg (M) Emelie Öberg (S) Pontus Kindenäs (SD) Hugo Hermansson (S) Yusuf Isik (S) Örjan Mossberg (V) Björn Svensson (M) Gudrun Holmberg (C) Ersättare Lennart Adell Kind (L) Åza Brennander (M) Anton Dackenberg (S) Jonas Ek (S) Gunnar Elm (C) Martina Forsberg (S) Håkan Frizén (V) Margareta Jonsson (C) Charlotte Holmström (SD) Erik Jansson (MP) Gunnel Jansson (MP) Torgny Klasson (L) Andreas Lindström (M) Hannington Lubwama (M) Cecilia Lundin Danielsson (S) Anette Nerlie-Anderberg (S) Pia Philipsson (M) Cenneth Quick (M) Olle Sandahl (KD) Anna Zelvin (KD) Ibrahim Buh Gelle (S) Julia Berg (S) Fredrik Svensson (SD) Leila Karic (S) Margita Björkenklint (S) Tomas Thornell (S) Margareta Freijd-Merbom (M) Hossein Pishdar (V) Eva Christensen (M) Ove Löfqvist (M) Agneta Nordlund G-son (M) Sven Johansson (C) 1 (3)

Kommunfullmäktige i Växjö Kallelse till sammanträde i Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Växjö Tisdagen den 26 januari 2016 klockan 14.00 1. Justering av protokoll 2. Ledamöternas och ersättarnas frågestund 3. Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 4. Motion om en handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld, könsstympning och tvångsäktenskap- Carin Högstedt (V) 5. Motion om avgiftsfri simskola i Växjö- Carin Högstedt (V) 6. Motion om att inte räkna med höjning av underhållsstödet vid beräkning av ekonomiskt bistånd- Eva-Britt Svensson (V) och Ann-Christin Eriksson (V) 7. Motion om att skapa ytterligare ett träbyggnadsområde - Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (L) och Jon Malmqvist (KD) 8. Medborgarförslag om att förbjuda mopeder på cykelbanor och i parker 9. Medborgarförslag om att Bergendahlska gården blir ett tillfälligt boende för flyktingar 10. Medborgarförslag - Cykelhjälm på alla cyklister 11. Medborgarförslag om en cityhall i Växjö 12. Riktlinjer för köksstrukturen i Växjö kommun 13. Godkännande av Växjö Energi Elnät AB:s beslut om pris- och taxeändringar för elnätet 14. Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun år 2016 15. Avgifter för diverse VA-tjänster 2016 16. Utbetalning av partistöd 2016 17. Rapporter från revisionen 18. Framställda interpellationer 19. Interpellationssvar från ordförande i organisations- och personalutskottet, Per Schöldberg (C) till Örjan Mossberg (V) om Bobutiken och Växjöbostäder 20. Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Johanna Martin (C) 21. Avsägelse från uppdrag som ledamot i valberedningen - Johanna Martin (C) 22. Avsägelse från uppdrag som ledamot och vice ordförande i valberedningen Malin Lauber (S) 23. Valärenden 24. Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag 25. Meddelanden till kommunfullmäktige

Växjö den 13 januari 2016 Benny Johansson kommunfullmäktiges ordförande Martin Fransson sekreterare Kommunfullmäktiges sammanträde är offentligt Allmänheten är välkommen Ca klockan 17.00 ges tillfälle till allmänhetens frågestund (max 30 min) Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds: i radio på frekvens 102.4 MHz (närradio) på www.vaxjo.se i Öppna kanalen Växjö (kabel-tv) Anslagen den 14 januari 2016

ÄRENDE Dnr KS 2016-00024 2016-01-18 Kommunfullmäktige Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag januari 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: 1. Medborgarförslag om byte av postort för Furuby överlämnas till kommunstyrelsen 2. Medborgarförslag om att stänga av Södra Järnvägsgatan för genomfatstrafik överlämnas till tekniska nämnden Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagsställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

Eftersom systemet inte respekterar radmatning skriver jag om motiven bla Olägenheter med postn som kopplar till en annan kommun Köra extra för att hämta postpaket. Vi har inga anknytningar till Lessebo kommun eller Hovmantorp. Vi får valsedlar till Lessebo kommunalval. Mitt företag hamnar i fel företagsregister. Risken är ju också att nya kunder inte hittar en. Det är ju omöjligt att veta. Det finns en hel del små företag i socknen. Ge oss ett postnr som associerar till den kommun som vi tillhör! Vi har även haft kontakt med post- och telestyrelsen, men de säger att initiativet om ändring måste komma från kommunen./bi

Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag S:a Järnvägsgatan Med Biskopshagen som prejudicerande fall föreslår jag att S:a Järnvägsgatan blir blockerad för icke behörig trafik. Med nybyggnationer på södra stationsområdet förtätas bebyggelsen och betydligt fler människor kommer att gående och cyklande röra sig i området. Med S:a Järnvägsgatan som ny genomfartsgata kommer denna kombination bli en betydande risk för incidenter och olyckor. S:a Järnvägsgatan bör därför spärras av för genomfart helt i linje med vad som gjorts genom biskopshagen. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Sten Flinkenberg Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1452887584060 Inskickat Blankettid: 1452887584060 Sida 1 av 1 Datum: 2016-01-15 21:02:00

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 28 Dnr 2015-00957 Motion om en handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld, könsstympning och tvångsäktenskap- Carin Högstedt (V) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram en kommunövergripande handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion den 9 december 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att fram en handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 20/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram en kommunövergripande handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld. Yrkanden Carin Högstedt (V): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Carin Högstedts yrkande. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 29 Dnr 2015-00646 Motion om avgiftsfri simskola i Växjö- Carin Högstedt (V) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens bedömning att det i dagsläget inte ryms i budget. Reservation Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion daterad 30 augusti 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att ta fram förslag på hur en avgiftsfri simskola för barn och ungdomar kan organiseras i Växjö. I uppdraget ska även ingå att beräkna kostnaderna för en fullt ut skattefinansierad simundervisning. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har i 120/2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska avslå motionen med anledning av att det inte ryms i budgeten i dagsläget. Arbetsutskottet har i 21/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till kulturoch fritidsnämndens bedömning att det i dagsläget inte ryms i budget. Yrkanden Malin Lauber (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige besvarar motionen med att ta fram förslag på hur en avgiftsfri simskola för barn och ungdomar kan organiseras i Växjö kommun Anna Tenje (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Anna Tenjes yrkande. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-10-21 120 Dnr 2015-00287 Remiss av motion om avgiftsfri simskola i Växjö - Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med anledning av att det inte ryms i budgeten i dagsläget. Bakgrund Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) har inkommit med motion till kommunstyrelsen med förslag om att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att ta fram förslag på hur en avgiftsfri simskola för barn och ungdomar kan organiseras i Växjö. I uppdraget ingår också att beräkna kostnaderna för en fullt ut skattefinansierad simundervisning. Förslagsställarna hänvisar till de tydliga och oroande signalerna från fler av landets kommuner om att simkunnigheten bland barn och ungdomar sjunker. Färre barn klara kunskapskraven som ställs i skolans läroplan där eleven ska klara simma minst 200 meter varav 50 meter på rygg. Simkunnighet lyfter förslagsställarna som en billig livförsäkring och nämner idéer om intensivkurser på loven, riktade erbjudande till målgrupper med låg simkunnighet, avgiftsfri entré till simhallen och Lammhultsbadet för ungdomar upp till 16 år. Vidare framhåller förslagsställarna att erfarenhet från kommuner som redan infört avgiftsfri simskola visar på att simkunnigheten bland barn/ungdomar med invandrarbakgrund ökat högst påtagligt. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på att utreda möjligheten till avgiftsfri simundervisning. Under två veckor sommaren 2015 genomfördes en riktad satsning med avgiftsfri simundervisning i Lammhultsbadet för nysvenska ungdomar som inte tidigare lärt sig simma. Satsningen genomfördes inom ramen för projektet idrott och demokratiska rättigheter. 1(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-10-21 Bedömningen är att det finns behov av fler insatser för att öka simkunnigheten för barn och ungdomar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 84 2015-10-07 Motion om avgiftsfri simskola i Växjö Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) Yrkanden Håkan Frizén (V) med instämmande av Rose- Marie Holmqvist (S) yrkar på att kultur- och fritidsnämnden föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen. Eva Johansson (C) med instämmande av Ricardo Chavez (KD), Anders Jeppsson (M), Andreas Lindström (M) och Kent- Inge Henrixon (M) yrkar bifall på liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige 2(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 30 Dnr 2015-00841 Motion om att inte räkna med höjning av underhållsstödet vid beräkning av ekonomiskt bistånd- Eva-Britt Svensson (V) och Ann-Christin Eriksson (V) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till den konsekvensanalys som har tagit fram av förvaltningen för arbete och välfärd. I denna hänvisas bl.a. till rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen, som slagit fast att underhållsstöd ingår i den gemensamma familjeinkomsten när försörjningsstödets storlek ska bestämmas. Förvaltningen framhöll också att det inte fanns något stöd för att ha en lokal variant vad gäller hanteringen av underhållsstöd. Reservation Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Eva-Britt Svensson (V) föreslår i en motion den 9 november 2015 att Växjö kommun inte ska räkna in höjningen av underhållsstödet med 300 kr per barn och månad vid beräkningen av ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 250/2015 yttrat sig över motionen och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till förvaltningens konsekvensanalys. Arbetsutskottet har i 22/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till den konsekvensanalys som har tagit fram av förvaltningen för arbete och välfärd. I denna hänvisas bl.a. till rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen, som slagit fast att underhållsstöd ingår i den gemensamma familjeinkomsten när försörjningsstödets storlek ska bestämmas. Förvaltningen framhöll också att det inte fanns något stöd för att ha en lokal variant vad gäller hanteringen av underhållsstöd. Yrkanden Rose-Marie Holmqvist (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Oliver Rosengren (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Oliver Rosengrens yrkande. 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-12-16 250 Dnr 2014-00197 Remiss/Motion- Låt alla ta del av höjt underhållstöd (KS/2014-00729) Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete välfärd föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till förvaltningens konsekvensanalys. Bakgrund I samband med regeringens höstbudgetproposition 2014 lades förslag om en höjning av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad, i samband med detta lades en motion av Eva-Britt Svensson, (V), i kommunfullmäktige om att den föreslagna höjningen ej skulle medräknas vid beräkningen av ekonomiskt bistånd. När så regeringens budgetproposition röstades ned i riksdagen, föll motionärens förslag. Nämnden för arbete och välfärd hade då redan på remiss fått en begäran från KS om yttrande i frågan (Dnr. 2014-00729). I förvaltningens svar inför nämndens beslut redogjordes för underhållsstödets funktion och innehåll, det förslag om förändringar som då var aktuella i samband med regeringens budgetförslag samt Socialstyrelsens allmänna råd vad gäller handläggning av ekonomiskt bistånd och då särskilt vad gäller socialförsäkringsförmåner, som t.ex. underhållsstöd. I detta hänvisades bl.a. till rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen, som slagit fast att underhållsstöd ingår i den gemensamma familjeinkomsten när försörjningsstödets storlek ska bestämmas. Förvaltningen framhöll också att det inte fanns något stöd för att ha en lokal variant vad gäller hanteringen av underhållsstöd. Nämnden för arbete och välfärd beslutade (NAV 2014-12-17; 207), som svar på motionärens förslag: att nämnden för arbete och välfärd avstyrker motionen främst på grund av ändrade nationella förutsättningar, samt 1 (3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-12-16 att nämnden även ansåg att det inte finns något stöd för en lokal variant. När nu förhöjt underhållsstöd med 300 kronor per barn och månad beslutades i den s.k. vårändringsbudgeten och har trätt i kraft fr.o.m. 1 september 2015, har motionären Eva-Britt Svensson, (V), återkommit i frågan och på nytt föreslagit att höjningen i underhållsstödet ej ska medräknas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. KS har på remiss (Dnr. 2015-00841) begärt in förnyat yttrande i frågan. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 223/2015 föreslagit att Nämnden för arbete välfärd föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till förvaltningens konsekvensanalys. Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad 2015-11-23 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att konsekvenserna för den kommunala ekonomin går bara att skatta, vilket har gjorts utifrån aktuella ensamhushåll med barn, som uppburit försörjningsstöd under oktober månad 2015. Med antagandet att samtliga barn skulle vara berättigade till underhållsstöd, skulle höjningen av underhållsstödet i oktober månad 2015 innebära en kostnadsbesparing för den kommunala ekonomin på (427 barn x 300 kr per månad) 128 100 kronor per månad och omräknat på årsbasis (128 100 kronor x 12 månader) 1 537 200 kronor. Yrkanden Martin Edberg (S) med instämmande av Ann-Christin Eriksson (V) och Kjell Olsson (S) yrkar bifall till motionen. Oliver Rosengren (M) yrkar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att nämnden för arbete och välfärd beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Omröstning begärs. Nämnden för arbete och välfärd godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Oliver Rosengrens yrkande Nej för bifall till Martin Edbergs yrkande 2 (3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-12-16 Omröstningsresultat Oliver Rosengrens yrkande antas med 9 röster mot 6 röster för Martin Edbergs yrkande. Ledamöter Oliver Rosengren (M) ordförande Martin Edberg (S) vice ordf Ersättare som tjänstgör Patric Mrad (KD) 2 vice ordf Ja Irené Bladh (M) Ja Tor Lejdfors (M) Berthold Fuck (M) Ja Anders Gamberg (M) Pia Philipsson (M) Ja Lars-Erik Larsson (C) Birgitta Nilsson (C) Ja Sarchel Mohammad (C) Annika Stacke (L) Ja Jaröst Ja Nejröst Nej Ola Kronkvist (MP) Kerstin Kindstrand Ja (MP) Sara Fransson (S) Sara Löfqvist (S) Nej Julia Berg (S) Kjell Olsson (S) Nej Marie-Louise Gustavsson (S) Anton Dackenberg (S) Ann-Christin Eriksson (V) Pontus Nordfjell (SD) Ja Omröstningsresultat 9 6 Nej Nej Nej Avstår Beslutet skickas till Kommunfullmäktige För kännedom Per Sandberg Eva-Britt Svensson 3 (3)

Från: Namnden.Arbete.Valfard@vaxjo.se Skickat: den 18 december 2015 14:25 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Remissvar Motion om att inte räkna med höjning av underhållsstödet vid beräkning av ekonomiskt bistånd- Eva-Britt Svensson (V) Bifogade filer: Beslut-201400197.docx; Tjänsteskrivelse.doc Hej! Här kommer NAVs svar avseende motionen om att inte räkna med höjning av underhållsstödet vid beräkning av ekonomiskt bistånd- Eva-Britt Svensson (V). MVH Veronica Ionescu

ÄRENDE Dnr NAV 2014-00197 2015-11-23 Mats Karlsson utredare Nämnden för arbete och välfärd Remiss/Motion- Låt alla ta del av höjt underhållstöd (KS/2014-00729) Förslag till beslut Bakgrund I samband med regeringens höstbudgetproposition 2014 lades förslag om en höjning av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad, i samband med detta lades en motion av Eva-Britt Svensson, (V), i kommunfullmäktige om att den föreslagna höjningen ej skulle medräknas vid beräkningen av ekonomiskt bistånd. När så regeringens budgetproposition röstades ned i riksdagen, föll motionärens förslag. Nämnden för arbete och välfärd hade då redan på remiss fått en begäran från KS om yttrande i frågan (Dnr. 2014-00729). I förvaltningens svar inför nämndens beslut redogjordes för underhållsstödets funktion och innehåll, det förslag om förändringar som då var aktuella i samband med regeringens budgetförslag samt Socialstyrelsens allmänna råd vad gäller handläggning av ekonomiskt bistånd och då särskilt vad gäller socialförsäkringsförmåner, som t.ex. underhållsstöd. I detta hänvisades bl.a. till rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen, som slagit fast att underhållsstöd ingår i den gemensamma familjeinkomsten när försörjningsstödets storlek ska bestämmas. Förvaltningen framhöll också att det inte fanns något stöd för att ha en lokal variant vad gäller hanteringen av underhållsstöd. Nämnden för arbete och välfärd beslutade (NAV 2014-12-17; 207), som svar på motionärens förslag: att nämnden för arbete och välfärd avstyrker motionen främst på grund av ändrade nationella förutsättningar, samt att nämnden även ansåg att det inte finns något stöd för en lokal variant. Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post www.vaxjo.se 1 (3)

ÄRENDE Dnr NAV 2014-00197 2015-11-23 När nu förhöjt underhållsstöd med 300 kronor per barn och månad beslutades i den s.k. vårändringsbudgeten och har trätt i kraft fr.o.m. 1 september 2015, har motionären Eva-Britt Svensson, (V), återkommit i frågan och på nytt föreslagit att höjningen i underhållsstödet ej ska medräknas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. KS har på remiss (Dnr. 2015-00841) begärt in förnyat yttrande i frågan. Ärendet Då de båda motionerna är likalydande och inget i sak förändrats, mer än vad som beskrivits ovan under Bakgrund hänvisas till förvaltningens skrivelse 2014-11-24 (NAV 20014-00197 Konsekvensanalys Förändringen innebär att underhållsstödet höjs från tidigare 1 273 kronor per månad, till 1 573 kronor per månad fr.o.m. den 1 september 2015. Höjningen innebär en inkomstförstärkning med 300 kronor per månad och barn, vilket på årsbasis är en höjning med 3 600 kronor. För flertalet hushåll med ensamstående föräldrar med barn, innebär detta en inkomstförstärkning och en reallöneförbättring. För de hushåll som uppbär försörjningsstöd, bedöms enstaka hushåll komma över den gräns i riksnorm och skäliga kostnader, som gör att de ej kommer att vara berättigade till fortsatt försörjningsstöd. Inkomstförstärkningen och reallöneförbättringen bedöms vara marginell. För de hushåll som, även med ett förhöjt underhållsstöd, kommer att vara beroende av att även fortsättningsvis ansöka om försörjningsstöd, kommer höjningen inte att innebära någon inkomstförstärkning eller reallöneförbättring. Konsekvenserna för den kommunala ekonomin går bara att skatta, vilket har gjorts utifrån aktuella ensamhushåll med barn, som uppburit försörjningsstöd under oktober månad 2015. 2 (3)

ÄRENDE Dnr NAV 2014-00197 2015-11-23 Antal ensamhushåll (kvinna/man) med barn uppgår till totalt till 207 hushåll. I dessa 207 hushåll finns totalt 427 barn, om vilket föräldrarna har en försörjningsskyldighet. Med antagandet att samtliga dessa barn skulle vara berättigade till underhållsstöd, skulle höjningen av underhållsstödet i oktober månad 2015 innebära en kostnadsbesparing för den kommunala ekonomin på (427 barn x 300 kr per månad) 128 100 kronor per månad och omräknat på årsbasis (128 100 kronor x 12 månader) 1 537 200 kronor. Då det får antas att alla barn inte uppbär underhållsstöd, t.ex. genom att föräldrarna har delad vårdnad, att ett marginellt antal hushåll försvinner på grund av att man hamnar över riksnorm för försörjningsstöd och att antal hushåll inte är konstant över månaderna, så är ovanstående siffra en uppskattning. Per Sandberg förvaltningschef 3 (3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 31 Dnr 2015-01017 Motion om att skapa ytterligare ett träbyggnadsområde - Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (L) och Jon Malmqvist (KD) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram ytterligare ett träbyggnadsområde under 2016 i samband med att revideringen av träbyggnadsstrategin sker. Arbetet ska ske i samråd med Växjö Kommunföretag AB och stadsutvecklingsrådet. Bakgrund Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (L) och Jon Malmqvist (KD)föreslår i en motion inkommen den 21 december 2015 att ytterligare ett träbyggnadsområde tas fram under 2016 då revideringen av träbyggnadsstrategin sker. Ärendet kan med fördel ledas av VKAB och stadsutvecklingsrådet tillsammans med planeringskontoret. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 23/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram ytterligare ett träbyggnadsområde under 2016 i samband med att revideringen av träbyggnadsstrategin sker. Arbetet ska ske i samråd med Växjö Kommunföretag AB och stadsutvecklingsrådet. 1 (1)

Motion till kommunfullmäktige Välle Broar 2.0 Växjö växer. Vart vi än vänder oss ser vi byggkranar. Vi ser nya stadsdelar växa fram, samtidigt som vi förtätar vår innerstad. Våra stadsdelar är levande med olika karaktär, där växjöbor har möjlighet till olika typer av boende. Ett av våra mest karaktäristiska områden är Välle Broar. Här skapade Växjö, som en av de första städerna, ett område med fokus på modern träbyggnation. Området är unikt och har genererat besökare från hela världen med intresse för träbyggnation. Växjö har legat i framkant och spridit kunskap om byggande i trä till resten av Sverige och världen, något vi bör fortsätta med. För en växande stad som Växjö är stadsutvecklingen betydelsefull. Flertalet faktorer bör tas hänsyn till såsom arkitektonisk utformning, blandade boendeformer och effektivt nyttjande av offentliga byggnader. Genom en välplanerad och visionär stadsutveckling kan vi skapa en modern trästad som harmoniserar med närliggande områden. Nya spännande utmanande byggnader skapar positivism och ger ringar på vattnet för att fler ska se fördelarna med att bygga i trä. För att fortsätta vara ledande inom träbyggnation även framöver behöver vi vara visionärer och se nya möjligheter. Som Europas grönaste stad är det viktigt att vi utvecklar den moderna trästaden. Genom att skapa ett nytt Välle Broar, Välle Broar 2.0, kan Växjö fortsätta ligga i framkant genom innovativa lösningar med ny teknik. Nu behöver vi lyfta träbyggnadsfrågorna till nästa nivå och ta fram ett nytt område där träbyggnation ska vara tongivande. På så vis fortsätter vi utveckla Europas grönaste stad. Vi förslår därför att: att ytterligare ett träbyggnadsområde tas fram under 2016 då revideringen av träbyggnadsstrategin sker. Ärendet kan med fördel ledas av VKAB och stadsutvecklingsrådet tillsammans med planeringskontoret. Anna Tenje (m) Per Schöldberg (c) Cheryl Jones Fur (mp) Nils Fransson (l) Jon Malmqvist (kd)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 32 Dnr 2015-00576 Medborgarförslag om att förbjuda mopeder på cykelbanor och i parker Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med hänvisning till tekniska nämndens bedömning att ett generellt förbud mot mopeder på kommunens cykelbanor i dagsläget inte är önskvärt men att kommunen även fortsättningsvis på sträckor där särskild utformning eller särskilda behov finns kommer kunna tillämpa förbud efter enskilda beslut. Dessutom vill kommunfullmäktige framhålla att kommunen arbetar med många trafiksäkerhetshöjande åtgärder, bland annat informationskampanjen Ögonkontakt, för att göra både cykelvägar och gator säkrare för medborgarna. Bakgrund En medborgare har i ett medborgarförslag den 10 juli 2015 föreslagit att all mopedkörning på cykelbanor i Växjö kommun ska förbjudas. För närvarande är det, om inget annat anges, tillåtet att framför mopeder av klass 2. Förslagsställaren har angett att hon vill att kommunfullmäktige beslutar i ärendet. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 153/2015 föreslagit att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Nämnden vill dock att man även fortsättningsvis på sträckor där särskild utformning eller särskilda behov finns ska kunna tillämpa förbud efter enskilda beslut. Nämnden menar bland annat att förbjuda mopeder av klass 2 på cykelbanorna innebär att mopederna, vilka i stor utsträckning framförs av ungdomar, hamnar i den trafikmiljö som råder i gaturummet och ska då samsas med annan trafik som bussar och lastbilar i gemensamma körbanor. Arbetsutskottet har i 23/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med hänvisning till tekniska nämndens bedömning att ett generellt förbud mot mopeder på kommunens cykelbanor i dagsläget inte är önskvärt men att kommunen även fortsättningsvis på sträckor där särskild utformning eller särskilda behov finns kommer kunna tillämpa förbud efter enskilda beslut. 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Dessutom vill kommunfullmäktige framhålla att kommunen arbetar med många trafiksäkerhetshöjande åtgärder, bland annat informationskampanjen Ögonkontakt, för att göra både cykelvägar och gator säkrare för medborgarna. 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-26 153 Dnr 2015-00217 Yttrande över medborgarförslag om att förbjuda mopeder på cykelbanor Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslag om att generellt införa förbud mot moped klass 2 på kommunala cykelvägar, men att man även fortsättningsvis på sträckor där särskild utformning eller särskilda behov finns ska kunna tillämpa förbud efter enskilda beslut. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit om att förbjuda mopeder på kommunens cykelvägar eftersom de förorenar luften, har hög ljudnivå samt är farliga då de är tunga och kan köra snabbt. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 28 september 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Lagstiftningen gör gällande att moped klass2 får föras på cykelväg. Beslut om att förbjuda moped klass 2 på cykelväg kan tas och detta ska då anges på tilläggstavla under vägmärket för cykelväg på varje sträcka där förbudet råder. Redan i dag finns inom Växjö enskilda sträckor med särskild utformning eller funktion som är skyltade med förbud mot moped klass 2. Att generellt förbjuda mopeder på våra cykelvägar är i dagsläget ingen målsättning och ej heller önskvärt. Att förbjuda mopeder på cykelbanorna innebär att mopederna, vilka i stor utsträckning framförs av ungdomar, hamnar i den trafikmiljö som råder i gaturummet och ska då samsas med annan trafik som bussar och lastbilar i gemensamma körbanor. I dagsläget växer även mångfalden bland nya typer av motordrivna fordon som exempelvis elcyklar som blir allt vanligare på våra cykelvägar, även de bör beaktas i detta resonemang. 1(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-26 Elcyklar kan uppnå hastigheter i nivå med mopeder klass 2 och att begränsa dessa uppfattar vi skulle gå emot den tanke om tydlig separering av cyklister och övrig trafik som i dagläget råder i Växjö. Arbetsutskottet i 112/2015 Beslutsordning Ordförande frågor om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att tekniska nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Trafikplaneringschefen 2(0)

Stoppa mopeder på cykelbanor! Cykelbanorna är en grundläggande infrastruktur för en hållbar och modern stad. Cyklarna minskar föroreningar, trängsel och olyckor samtidigt. Men om mopeder behandlas som cyklar och får använda samma banor, kan dessa fördelar främja de motordrivna fordonen mer än cyklarna. Mopederna är dock alldeles annorlunda än cyklarna: första förorenar de. Man kan tänka att de är bättre än bilarna i alla fall, men det är inte sant. Faktiskt är de bland de värsta källorna till luftföroreningar (särskilt partiklar, PM10 och PM2.5). En nyligen publicerad artikel i tidskriften "Nature" 1 visade att mopederna förorenar hundra gånger mer än andra fordon. Faktiskt är de den viktigaste källan till luftföroreningar i många asiatiska städer, där deras användning är utbredd. Ett ytterligare problem är att det är svårt att skilja en moped klass I, som inte får köra på cykelbanor, från en moped klass II (den gamla 30 km/t varianten) som får. En transportstyrelsens konsultrapport säger att det kan bli svårt för polisen att övervaka respekten för reglerna, på grund av det. 2 Att övervaka respekten för 30 km/t gränsen kan också bli svårt för polisen. Dessutom är mopederna högljudda och kan därför bli mycket irriterande i tättbebyggda områden. Till slut kan de vara jättefarliga, för de är tunga och kan köra snabbt. Faktiskt är de farliga precis för dessa kategorier av trafikanter som måste skyddas mest av alla, dvs alla som brukar cykla eller promenera på cykelbanorna, bl.a. många barn. Att cykla kan bli obehaglig och farlig om man delar samma banor med mopeder. En möjlig konsekvens är att mopeder kommer att motverka användning av cyklar. Så alla pengar som kommunen investerat på cykelbanorna riskerar att uppmuntra 1 http://www.nature.com/ncomms/2014/140513/ncomms4749/full/ncomms4749.html 2 Transportstyrelsens konsultrapporten, http://www.transportstyrelsen.se

mopederna i stället för cyklarna, vilket är ganska pinsamt i en stad som påstår sig vara "grönaste i Europa". Användningen av mopeder i Växjö är fortfarande begränsad, men den ökar. Det innebär att det fortfarande finns utrymme för att vidta åtgärder innan det blir för sent. Problemet är allvarligt men lösningen är enkel: mopeder borde inte tillåtas på cykelbanor och i parker, speciellt vid lekplatserna. Detta är också regel för klass II mopeder i de flesta europeiska länder. Även några svenska städer, till exempel Lund, har förbjudit mopeder att köra på de flesta cykelbanorna. Detta kan genomföras stegvis, med en start i parkerna och i tättbebyggda områden, där ren luft, tystnad och säkerhet är mest värdefulla. Lucia Tamburino

Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Stoppa mopeder på cykelbanor Beskriv ditt förslag Se bifogad fil. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Lucia Tamburino Bifogade dokument Dokument mopederforslag.pdf Storlek 99.5 KB Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1436533465699 Inskickat 2015-07-10 15:20:33 Blankettid: 1436533465699 Sida 1 av 1 Datum: 2015-07-10 15:20:33

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 33 Dnr 2015-00837 Medborgarförslag om att Bergendahlska gården blir ett tillfälligt boende för flyktingar Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med motiveringen att det redan pågår verksamhet på Bergendahlska gården. Bakgrund Klas Bergenstråhle har i ett medborgarförslag den 4 november 2015 föreslagit att Bergendahlska gården ska göras om till ett tillfälligt boende för flyktingar. Kommunkansliet har inte kunnat komma i kontakt med förslagsställaren angående önskad beslutsinstans, varför förslaget behandlas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 604/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med motiveringen att det redan pågår verksamhet på Bergendahlska gården. Yrkanden Oliver Rosengren (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Oliver Rosengrens förslag. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 34 Dnr 2015-00912 Medborgarförslag Cykelhjälm på alla cyklister Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att pröva förslaget om att genomföra en informationskampanj för att fler cyklister ska använda hjälm. Bakgrund Bjargey Edelborg har i ett medborgarförslag den 25 november 2015 föreslagit att Växjö kommun under våren 2016 ska genomföra en informationskampanj med syftet att få fler cyklister att bära hjälm. Edelborg har angett att hon önskar att kommunfullmäktige beslutar om medborgarförslaget. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 619/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att pröva förslaget om att genomföra en informationskampanj för att fler cyklister ska använda hjälm. 1 (1)

Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Cykelhjälm på alla cyklister Hej! Mitt namn är Bibbi Edelborg och mitt medborgarförslag är att jag vill se en cykelhjälm på alla cyklister i Växjö kommun. Jag skulle vilja se en kampanj till våren där alla cyklister uppmanas att ta hand om det käraste de har; sitt huvud och vara förebild och påverka andra att också använda hjälm. Växjö växer och även antal bilar och cyklister. Det är inte många procent som använder hjälm i Växjö stad idag. Detta vill jag se en snar ändring på. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress BJARGEY EDELBORG Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1448480336179 Inskickat Blankettid: 1448480336179 Sida 1 av 1 Datum: 2015-11-25 20:50:57

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 35 Dnr 2015-00857 Medborgarförslag om en cityhall i Växjö Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att uttala att kommunen ser positivt på entreprenörer som vill etablera sig inom matnäringen, men gör inga sådana etableringar i egen regi. Bakgrund Willis Lindvall har i ett medborgarförslag den 19 november 2015 föreslagit att Växjö kommun ska tillskapa en cityhall (saluhall) i Växjö. Enligt förslaget kan cityhallen ligga vid stationsområdet och ha fokus på närproducerade livsmedel. Förslagsställaren har angett kommunfullmäktige som beslutsinstans. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 605/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att man ser positivt på förslaget om en saluhall men att kommunen inte äger frågan om en eventuell etablering. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Lennart Adell Kind (L): Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att uttala att kommunen ser positivt på entreprenörer som vill etablera sig inom matnäringen, men gör inga sådana etableringar i egen regi. Beslutsordning Ordförande Frank frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Carin Högstedts yrkande. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 36 Dnr 2015-00729 Riktlinjer för köksstrukturen i Växjö kommun Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige fastställer följande riktlinjer för köksstrukturen inom Växjö kommuns måltidsorganisation: Mål Det överordnade målet för Växjö kommuns offentliga gastronomi ska vara att servera god, näringsriktigt och klimatsmart mat. Utgångspunkten är den av kommunfullmäktige beslutade måltidspolicyn. För att åstadkomma det måste organisationen vara så effektiv som möjligt. Det åstadkommer vi med hänsyn till: volymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Riktvärden för olika typer av kök Riktvärden för köksstruktur och volymer i form av antal tillagade portioner och kök är: kök med under 60 lunchportioner per dag bör vara serveringskök kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök några större tillagningskök ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser Större avvikelser från dessa riktvärden ska godkännas av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott. Prioritering av omställning av kök När den nya köksstukturen genomförs ska mindre funktionella kök åtgärdas först. Äldre, slitna, osäkra kök med dålig arbetsmiljö som är dyra att driva ska ställas om först. 1 (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Personal Måltidsorganisationen svarar för all måltidsservice. Gränsdragningen mellan måltidsservice och arbetsuppgifter i pedagogisk måltid tas fram av partsgemensam grupp. Den nya köksstrukturen kommer att genomföras på ett ansvarsfullt sätt genom att övertalig personal erbjuds nya möjligheter. Att genomföra förändringarna kommer att ta en längre tidsperiod i anspråk än vad som tidigare beräknats. Därför förskjuts de planerade kostnadsreduceringarna till tidsperioden fram till 2018. Vi ska också beakta och i kostnadsreduceringen avräkna de demografiska förändringarna. Klimatpåverkan Uppföljning av klimatpåverkan ska särskilt redovisas. Arbetet med att maximera antalet fossilbränslefria transportkilometer, minskning av matsvinnet i både produktion och konsumtionsledet ska följas upp regelbundet. På sikt strävas efter att kunna mäta och minska miljöpåverkan per portion. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att implementera köksstrukturen i enlighet med de beslutade riktlinjerna. 3. Kommunfullmäktige noterar att: En övergripande omställningsplan har utarbetats i enlighet med kommunens policy i frågan varvid arbetsmiljökonsekvensanalys genomförs. Detaljplanering påbörjas i samband med kommunfullmäktiges beslut. En ny ledningsorganisation införs med enhetschefer som ersätter områdeschefer och samordnare. En modell för införande av köp av måltidsservice har beslutats att införas från årsskiftet 2015/2016 vad gäller omsorgsnämnden och från augusti 2016 för utbildningsnämnden. En hållbarhetsbedömning har genomförts. Reservation Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i 88/2014 att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under kommunstyrelsen. 2 (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp- och säljförfarande. Förändringsarbetet i organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunfullmäktige har även beslutat att kommunstyrelsen ska återkomma med förslag till struktur för måltidsorganisationens kök. En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kronor som kommunfullmäktige lagt fast för 2016. Förslaget har skickats på remiss till utbildningsnämnden respektive omsorgsnämnden. Nämndernas synpunkter redovisas i kommunchefens skrivelse. Förslaget har förhandlats enligt MBL 11. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Organisations- och personalutskottet har i 156/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att: 1. Kommunfullmäktige fastställer följande riktlinjer för köksstrukturen inom Växjö kommuns måltidsorganisation: Mål Det överordnade målet för Växjö kommuns offentliga gastronomi ska vara att servera god, näringsriktigt och klimatsmart mat. För att åstadkomma det måste organisationen vara så effektiv som möjligt. Det åstadkommer vi med hänsyn tillvolymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden 3 (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Riktvärden för olika typer av kök Riktvärden för köksstruktur och volymer i form av antal tillagade portioner och kök är: kök med under 60 lunchportioner per dag bör vara serveringskök kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök några större tillagningskök ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser Större avvikelser från dessa riktvärden ska godkännas av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott. Prioritering av omställning av kök När den nya köksstukturen genomförs ska mindre funktionella kök åtgärdas först. Äldre, slitna, osäkra kök med dålig arbetsmiljö som är dyra att driva ska ställas om först. Personal Måltidsorganisationen svarar för all måltidsservice. Gränsdragningen mellan måltidsservice och arbetsuppgifter i pedagogisk måltid tas fram av partsgemensam grupp. Den nya köksstrukturen kommer att genomföras på ett ansvarsfullt sätt genom att övertalig personal erbjuds nya möjligheter. Att genomföra förändringarna kommer att ta en längre tidsperiod i anspråk än vad som tidigare beräknats. Därför förskjuts de planerade kostnadsreduceringarna till tidsperioden fram till 2018. Vi ska också beakta och i kostnadsreduceringen avräkna de demografiska förändringarna. Klimatpåverkan Uppföljning av klimatpåverkan ska särskilt redovisas. Arbetet med att maximera antalet fossilbränslefria transportkilometer, minskning av matsvinnet i både produktion och konsumtionsledet ska följas upp regelbundet. På sikt strävas efter att kunna mäta och minska miljöpåverkan per portion. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att implementera köksstrukturen i enlighet med de beslutade riktlinjerna. 4 (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 3. Kommunfullmäktige noterar att: En övergripande omställningsplan har utarbetats i enlighet med kommunens policy i frågan varvid arbetsmiljökonsekvensanalys genomförs. Detaljplanering påbörjas i samband med kommunfullmäktiges beslut. En ny ledningsorganisation införs med enhetschefer som ersätter områdeschefer och samordnare. En modell för införande av köp av måltidsservice har beslutats att införas från årsskiftet 2015/2016 vad gäller omsorgsnämnden och från augusti 2016 för utbildningsnämnden. En hållbarhetsbedömning har genomförts. Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Lennart Adell Kind (C): Bifall till organisations- och personalutskottets förslag med följande tillägg efter första meningen under rubriken "Mål": "Utgångspunkten är den av kommunfullmäktige beslutade måltidspolicyn". Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kök som byggs alternativt renoveras ska byggas alternativt renoveras till tillagningskök. Om det finns skäl som talar emot det i enskilt fall ska detta avgöras av KSOP tills dess att en måltids och serviceförvaltning med politisk styrning införts. Antal serveringskök ska minimeras. Om tillagningskök inte är aktuellt ska köket i möjligaste mån vara ett mottagningskök. Detta för att framtidssäkra måltidsorganisationen, minimera matsvinn samt säkerställa matens kvalitet. Hur köken ianspråktas, det vill säga vad som lagas var, avgörs av måltidschef. Äldre, slitna och osäkra kök ska åtgärdas först. Köp och säljsystem ska inte införas, utan en särskild måltid och serviceförvaltning tillskapas med egen budget. Besparingarna på måltidsorganisationen avskaffas och samtliga effektiviseringsvinster från måltidsorganisationen ska gå tillbaka till måltiden. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Per Schöldbergs yrkande. 5 (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Per Schöldbergs yrkande. Nej för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande med 9 röster mot 6 röster för Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Ledamöter Ersättare som tjänstgör Ja Nej Avstår Åsa Karlsson Björkmarker Nej (S) Per Schöldberg (C) Ja Anna Tenje (M) Ja Catharina Winberg (M) Ja Oliver Rosengren (M) Ja Cheryl Jones Fur (MP) Lars Edqvist (MP) Ja Nils Fransson (FP) Ja Jon Malmqvist (KD) Ja Tomas Thornell (S) Nej Malin Lauber (S) Nej Gunnar Storbjörk (S) Emelie Öberg (S) Nej Rose-Marie Holmqvist (S) Nej Carin Högstedt (V) Nej Pontus Nordfjell (SD) Lennart Adell Kind (L) Ja Bo Frank (M) Ja Omröstningsresultat 9 6 6 (6)

Från: Frank Bo Skickat: den 11 december 2015 13:49 Till: Joakim Ejdenwik Kopia: Kommunstyrelsen Ämne: SV: Namninsamling mot ny måltidsorganisation Tack. Diarieförs. Bo Frank Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande / Mayor Europas grönaste stad / The Greenest City in Europe Växjö kommun / City of Växjö Box 1222 Västra Esplanaden 18 351 12 VÄXJÖ, Sweden Tel. +46 470 413 90 Cell +46 705 84 13 90 Fax +46 470 256 08 bo.frank@vaxjo.se www.vaxjo.se "THE LOVE YOU TAKE IS EQUAL TO THE LOVE YOU GIVE" (Beatles, The End) Från: Joakim Ejdenwik [mailto:joakim_ejdenwik@hotmail.com] Skickat: den 11 december 2015 13:38 Till: Mårtensson Ulrika <Ulrika.Martensson@vaxjo.se>; Thor Annica <Annica.Thor@vaxjo.se>; Växjö kommuns kontaktcenter <info@vaxjo.se> Kopia: Frank Bo <Bo.Frank@vaxjo.se>; Karlsson Björkmarker Åsa <asa.karlssonbjorkmarker@vaxjo.se>; Schöldberg Per <Per.Scholdberg@vaxjo.se>; Tenje Anna <Anna.Tenje@vaxjo.se>; Lauber Malin <Malin.Lauber@vaxjo.se> Ämne: Namninsamling mot ny måltidsorganisation Hej! Vi föräldrar på Södergårdens förskola är bekymrade hur den nya måltidsorganisationen kommer att påverka våra barn. Det vi läser om den får negativa konsekvenser för våra barn anser föräldrarepresentanterna. Därför har vi gjort en namninsamling mot att Södergårdens förskola förlorar sitt tillredningskök. 46 föräldrar har skrivit under den. Vi vill på detta sätt visa vårt missnöje! Vidarebefordra gärna namninsamlingen till de som kan tänkas ha användning av den. Hälsningar föräldrarepresentanterna på Södergårdens förskola genom Joakim Ejdenwik Joakim Ejdenwik

Vikaholmsallén 58 A 352 20 Växjö Mob: 0732-095900 / 0722-066780 E-mail: joakim_ejdenwik@hotmail.com

Dnr 2015-12-08 Sammanställning av remissvar över yttrande om föreslagen köksstruktur En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kr som fullmäktige lagt fast för 2016. Kommunstyrelsens organisations och personalutskott (KSOP) föreslogs översända utredningen/rapporten om förslag på köksstruktur till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden för yttrande. Nedan sker en sammanställning och bedömning av remissvaren på utredningen och förslagen samt inkomna synpunkter. 1. Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Omsorgsnämnden Beslut: Nämnden ser positivt på förslagets områdesstruktur och ansatsen att det ska finnas ett tillagningskök på närmaste effektiva nivå i varje område. Utbildningsnämnden Beslut: Utbildningsnämnden ställer sig positiv till rapportens huvuddelar, fast har invändningar avseende serverings- och mottagningskök, där nämnden begär fortsatt beredning av ärendet i KSOP tillsammans med utbildningsnämnden. Bedömning: Förslaget innebär inga stora förändringar för redan etablerad struktur. Efter förvaltningsföreläggningar, remissbehandling och genomförda MBL 11 förhandlingar föreslår kommunchefen att gränsdragningen mellan måltidsservicen och den pedagogiska måltidens utarbetas i partsgemensam grupp. 1 (4) Postadress, Besöksadress Tel. Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 www.vaxjo.se

Dnr 2015-12-08 2. Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Omsorgsnämnden Nämnden ser inte att förslaget till köksstruktur medför betydande påverkan på verksamheten under förutsättning att inga omfattande förändringar är avsedda i befintlig struktur för de mottagningskök som nu är knutna till Älgvägen, respektive de tillagningskök som förser nämndens verksamheter i Lammhult Ingelstad, Braås, Rottne, Gemla och Vederslöv med måltider. Utbildningsnämnden Nämnden har invändningar mot förslagen om serverings- och mottagningsköken och begär fortsatt beredning av ärendet. Bedömning: Se bedömning fråga 1. 3. Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp/säljsystem och köksstrukturen? Omsorgsnämnden Nämnden ser främst ett behov avseende det måltidspolitiska programmet, eftersom köksstruktur och köp/säljsystem i nuläget bedöms som huvudsakligen kompatibla med befintlig verksamhet. Nämnden ser matens kvalitet och smak som ett särskilt viktigt samarbetsområde. Nämnden anser att utveckling i frågor som rör dagligt arbete med måltidsmiljö och omsorgstagarnas inflytande bör bedrivas per enhet. Nämnden anser att verksamhetsmål och uppföljning bör hanteras av berörda avdelningar vid omsorgsförvaltningens centralförvaltning. Bedömning: Utveckling som rör måltidsmiljö och inflytande (maten, rummet och bemötandet) handlar om likvärdighet och hög kvalitet vilket berör samtliga enheter som ingår i måltidsorganisationen. Utvecklingsarbete 2 (4)

Dnr 2015-12-08 bör således bedrivas på övergripande nivå för att säkerhetsställas i hela måltidsorganisationen. Utvecklingsarbete bör också ske i dialog med verksamhetsföreträdare på enhetsnivå. Utbildningsnämnden har ej svarat på frågan. Övrigt Omsorgsnämnden Nämnden ställer sig positiv till framtida möjligheter med entreprenadsättning i verksamhetsområdena om detta är förenligt med uppfyllandet av måltidsprogrammets mål. Inkomna synpunkter Följande synpunkter har inkommit angående förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen: Lärarförbundet Utbildningsnämnden bör inte ta över ansvaret för frukost, servering av lunch, mellanmål och diskning i serveringsköken. Detta med hänvisning till styrdokument och behovet av lärarnas renodlade uppdrag för att ge barn och elever den utbildning de har rätt till. Om ansvar överläggs på utbildningsnämnden för servering och dylikt i serveringsköken skulle detta innebära att skolledare får gå på fler möten och få fler anställda, konstruera splittrade tjänster för pedagogerna. Fokus bör ligga på det pedagogiska uppdraget och inte på serviceuppgifter. Förskolechef De platsutbildade pedagogerna bör inte arbeta mer med maten om man med benämningen menar förskollärare och barnskötare. Detta med hänsyn till att det idag redan sker i viss omfattning samt att det ej bör öka. 3 (4)

Dnr 2015-12-08 Bedömning: Se bedömning fråga 1. Inom förskoleverksamheten förekommer idag att pedagoger deltar i måltidsarbetet, inte bara den pedagogiska måltiden. En renodling av arbetsuppgifterna innebär ökad professionalisering av de olika yrkena. Uppdelningen av arbetsuppgifter sätter ytterligare krav vad gäller gemensamma mål och gemensam verksamhetsplanering. Kommunala Pensionärsrådet (KPR) Större delen av tillagningskök som berör omsorgen behålls för effektiv produktion och för att maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt. Transporterna minskar. Kök med samlad servis bör även sköta matdistributionen till ordinärt boende i området. Varför har maten fått sämre betyg? Kedjan från tillagning till måltid måste ses över. Transporter, Uppvärmning, Bättre bemanning. Viktigt med kompetensutveckling för hemtjänst och omsorgspersonal. Här bör även ingå hur olika mikrovågsugnar fungerar samt hur lång tid olika maträtter ska värmas. Bedömning: Omsorgsnämnden beslutade 2014 att all matdistribution i kommunen ska utgå från tillagningsköket på Älgvägen. Kommunen har gjort stora investeringar i köket på Älgvägen, dessa investeringar måste tas tillvara. Ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver genomföras innan man tar ställning till förändringar. Detta utvecklingsarbete ska säkra matens betydelse i hela omsorgsarbetet för äldre vilket innebär samarbete mellan köken, matdistributionen och verksamheten. 4 (4)

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2015-00729 Er ref. Måltidsorganisationens köksstruktur 2015-12-08 Annica Thor måltidschef Tel. 0470-416 72 Anders Hägg utredare Tel 0470-414 16 Kommunfullmäktige i Växjö kommun Struktur för köken i Växjö kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar med hänsyn till remissorganens synpunkter följande om måltidsorganisationen köksstruktur: Det överordnade målet för Växjö kommuns offentliga gastronomi ska vara att servera god, näringsriktigt och klimatsmart mat. För att åstadkomma det måste organisationen vara så effektiv som möjligt. Det åstadkommer vi med hänsyn till volymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Riktvärden för köksstruktur och volymer i form av antal tillagade portioner och kök är kök med under 60 lunchportioner per dag bör vara serveringskök kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök några större tillagningskök ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser När den nya köksstukturen genomföras ska mindre funktionella kök åtgärdas först. Äldre, slitna, osäkra kök med dålig arbetsmiljö som är dyra att driva ska ställas om först. Kommunchefen får i uppdrag att genomföra den beslutade strukturen. Måltidsorganisationen svarar för all måltidsservice. Gränsdragningen mellan måltidsservice och arbetsuppgifter i pedagogisk måltid tas fram av partsgemensam grupp. UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen 1 (6) Postadress box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Tel. 0470-416 71 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post annica.thor@vaxjo.se www.vaxjo.se

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-12-08 Den nya köksstrukturen kommer att genomföras på ett ansvarsfullt sätt med genom att övertalig personal erbjuds nya möjligheter. Att genomföra förändringarna kommer att ta en längre tidsperiod i anspråk än vad som tidigare beräknats. Därför förskjuts de planerade kostnadsreduceringarna till tidsperioden fram till 2018. Vi ska också beakta och i kostnadsreduceringen avräkna de demografiska förändringarna. Uppföljning av klimatpåverkan ska särskilt redovisas. Arbetet med att maximera antalet fossilbränslefria transportkilometer, minskning av matsvinnet i både produktion och konsumtionsledet ska följas upp regelbundet. På sikt strävas efter att kunna mäta och minska miljöpåverkan per portion. Kommunfullmäktige informeras om att Övergripande omställningsplan har utarbetats i enlighet med kommunens policy i frågan varvid arbetsmiljökonsekvensanalys genomförs. Detaljplanering startas i samband med kommunfullmäktiges beslut. En ny ledningsorganisation införs med enhetschefer att ersätta områdeschefer och samordnare. En modell för införande av köp av måltidsservice ska beslutas av kommunstyrelsen att införas från årsskiftet vad gäller omsorgsnämnden och från augusti 2016 för utbildningsnämnden. Hållbarhetsbedömning har genomförts. Remissomgång Följande remissfrågor ställdes till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp och säljsystem och köksstrukturen? Remissvar har inkommit från nämnderna. Från kommunala. pensionärsrådet (KPR) och från Lärarförbundet har skrivelser inkommit Se bilaga remissvar bearbetning. Bakgrund Kommunfullmäktige i Växjö kommun beslutade 2014-04-15 88 att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under 2 (6)

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-12-08 kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp och säljförfarande. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument, struktur och investeringsplan för måltidsverksamheten. Förändringsarbetet i organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunstyrelsen har genomfört organisationsförändringen, ansvarar för måltidsverksamheten och ska återkomma till kommunfullmäktige med: Struktur för måltidsverksamheten Investeringsplan för verksamheten Beskrivning En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kronor som kommunfullmäktiga lagt fast för 2016. Förslaget vilar övergripande på att följande krav och mål. Köken ska kunna leverera goda, nyttiga och säkra måltider Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar med - mat lagad i så stor utsträckning som möjligt från grunden - ekologiska råvaror - nära måltidsgästen - geografi och landsbygd - möjlighet till entreprenader Måltidsorganisationen ska vara effektiv, ha hög produktivitet och leverera måltider av hög kvalitet Arbetsmiljön i kommunens kök ska vara god. Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. 3 (6)

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-12-08 Alternativ I den konsultrapport DiningDevelopment AB lämnat till Växjö kommun finns två alternativ beskrivna, i relation till 2013 års uppgivna budget hos de då verksamhetsdrivande nämnderna. Alternativ 1 - Reducerad bemanning och tydlig styrning av en gemensam måltidsorganisation. Omställning till flera mottagningskök och färre tillagningskök - 10 procent motsvarande 10 miljoner kronor i reducering av personalkostnader, vilket motsvarar 25 helårsarbetare. Alternativ 2 - Ett större tillagningskök med utleveranser till ytterligare mottagningskök och färre tillagningskök. Sammanlagda långsiktiga kostnadsreduceringar på 26 miljoner kronor i personalkostnader, vilket motsvarar 65 helårsarbetare. Alternativ 3 - Utredningsgruppens förslag. Områdesstruktur och reducerad bemanning, styrning och rätt kompetens för uppgiften. Kommunledningsförvaltningens arbetsgrupp har gått igenom konsultförslagen och på grundval av överväganden enligt ovanstående bestämningsfaktorer kommit fram till ett kombinerat alternativ 3. Detta utgår från överförd budget från berörda nämnder, efter nämndernas egna besparingar och ska med en planerad omställningstid helt kunna genomföras. Tillkommande kök dimensioneras efter nyckeltal och kommunfullmäktiges beslutade strukturbeslut. Nettokostnadsreduceringar på 10 miljoner kronor i personalkostnader kan genomföras i enlighet med en planerad omställningstid. Samtliga alternativ innebär att omställningsarbete på personalsidan ska påbörjas. Kommunens plan vid omställningar och övertaligheter finns utarbetad av personalkontoret. Arbetsgruppens förslag beaktar landsbygdsprogrammet, näringslivsprogrammet, miljöprogrammet och personalpolicyn utöver det måltidspolitiska programmet. Arbetsgruppens förslag En områdesinriktad grundstruktur för staden och kommundelscentra/landsbygden etableras. Likvärdighet med gemensam styrning och uppföljning sker. Medarbetare och personal i övrigt med nödvändig kompetens för uppgiften. 4 (6)

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-12-08 Struktur som föreslås enligt arbetsgruppens förslag 3 är: Kök med under 60 lunchportioner* per dag bör vara serveringskök Kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök Kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök Några kök med över 500 lunchportioner ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser *Avser antalet elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat. Middag och kvällsmat räknas som två portioner. Alla nya enheter bör komma upp i minst 120 lunchportioner och helst över 300 för att kunna vara effektiva tillagningskök. Kungsmadskolans kök med restaurang och serveringsutrymmen byggs som ett stort tillagningskök integrerat med utbildningen med flertalet anslutna mindre enheter. (mottagningskök och serveringskök). Initieras av utbildningsnämnden och lokalförsörjningsenheten/planeringskontoret. Arbetet med en måltidsakademi startas under 2016 De dyraste köken att driva är små tillagningskök, därefter små mottagningskök. Effektivast för små enheter är serveringskök där tillagningskök levererar komplett måltid och ingredienser för frukost och mellanmål. De avgörande faktorerna är volym, kökens status, geografi och mottagningskökets servicetid. Efter remissbehandling och genomförda MBL 11 förhandlingar föreslår kommunchefen att gränsdragningen mellan måltidsservicen och den pedagogiska måltidens utarbetas i partsgemensam grupp. En minskning av nettokostnaden på 10 miljoner kronor kunna verkställas inom en tidperiod av 2 år genom personalreduceringar, koncentration till områdesnivån och fortsatt organisationsutveckling. Full effekt nås tidigast under 2018. Detta med hänsyn till personalomställningar och lokalmässiga förutsättningar och byggnationer. Konsekvensinventering har startats. Redan kan konstateras: - Övertaligheter uppstår vid organisationsförändringen - Flera deltidstjänster då arbetsinsatsen koncentreras till mitt på dagen på dagen 5 (6)

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-12-08 - Halvfabrikat i form av färdiga färsrätter, gratänger, djupfrysta grönsaker och färdigpanerad fisk kommer att ingå i matlagningen - Risk för något ökat matsvinn om personalen inte kan ta hand om överbliven mat från tillagningsköket - Måltids- och visst köksarbete får utföras av annan än måltidspersonal - Kompetensbehov i hela matkedjan från tillagning till servering särskilt av specialkoster. - Antal transporter ökar något Remissförfarande och synpunkter (se bilaga) Arbetsmiljökonsekvensanalys - riskinventering Måltidschefen startar tillsammans med arbetstagarorganisationerna (skyddsombuden) omedelbart risk- och arbetsmiljökonsekvensarbetet efter fattade inriktningsbeslut. Växjö 2015-11-30 Monica Skagne kommunchef 6 (6)

Bilaga Hållbarhetsbedömning av förslaget till struktur för köken i måltidsorganisationen Inledning Hållbarhetsanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) görs oftast i den övergripande planeringen i en kommun och av stora miljöpåverkande projekt. En övergripande hållbarhetsbedömning görs utifrån tre dimensioner vilka ofta påverkar varandra. Dessa dimensioner är ekologi (miljö), ekonomi och social hållbarhet. Ibland räknas kulturell hållbarhet in endera som en egen dimension eller som en del av den sociala hållbarheten. Ett antal verktyg för hållbarhetsbedömningar har utvecklats för att informera olika intressenter om miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av olika planer, projekt och policys. Exempel på sådana verktyg är strategisk miljöbedömning, livscykelanalys, sociala livscykelbedömningar, nytto- och input-output-analyser. Dessa kan kombineras på olika sätt och kopplas till olika förslag och utvecklingsalternativ. Arbetsmiljökonsekvensanalys riskbedömning utgör en egen personalinriktad del. Den fokuserar på Växjö kommun som arbetsgivare, ledarskap och medarbetarskap och av hur olika former av arbetsmiljörisker kan förebyggas eller avhjälpas. Måltidsprogrammet och miljöprogrammet styrande Hållbarhetsbedömningen står på den grund som beskrivs i Växjö kommuns måltidsprogram antaget av kommunfullmäktige i juni 2015, där samtliga tre dimensioner är införlivade. (se även nedan om miljökonsekvensbedömning). De ekologiska faktorerna pekar på ökande miljöbelastning med flera transportkilometer, vilket till del mildras av att de energikrävande tillagningsköken används effektivare och de mindre energikrävande mottagnings och serveringsköken blir något fler. Vissa stordriftsfördelar ger miljövinster extra transporter ger miljöbelastning. Genom ruttplanering och beställningssystem ska de miljöbelastande transporterna vara minimerade. Vid en övergång till fossilbränslefria drivmedel minskas denna miljöbelastning, liksom att den kommande fordonsupphandlingen ska styra vilka fordon som används inom kommunen, men också sekundärt påverka upphandling av transporter. I ett mottagningskök, vilket tar emot komplett måltid finns risker för ökat matsvinn. Det ställer krav på bra förvaringsmöjligheter och så exakta beställningar som möjligt. Å andra sidan kan vissa investeringar i byggnation undvikas. Ett särskilt område som måltidsenheten ska arbeta med är minskat svinn både i produktionsledet och från måltidsgästen. Start i projektform sker under 2016. De ekologiska faktorerna gynnas också av inriktningarna i måltidsprogrammet till förmån för närodlat, ekologiskt och KRAV-kravcertifierade kök. Fortfarande kommer hel- och halvfabrikat att användas men genom ett systematiskt arbete ska andelen sådana livsmedel/produkter succesivt minska. I KRAV-certifieringen ingår hur mycket ekologiska produkter som ska användas. Med bättre förutsättningar kan alltmer mat lagas från grunden Dessa krav kommer lättare att kunna implementeras i tillagningsköken. De ekonomiska faktorerna pekar på effektivare nyttjande av lokaler, möjlighet till enhetlig styrning och effektiviseringar. Minskat behov av investeringar, nyckeltal för effektiv storköksmatlagning och områdesinriktning är delar av ekonomisk hållbarhet. Ökade

kostnaderna för transporter vägs upp av övriga minskade kostnader. Affärsmässighet och transparens mellan den säljande och de köpande förvaltningarna ska ge en prismodell med ekonomi, ekologi och social hållbarhet i centrum. Transportkostnader Vid full drift av tillagnings och serveringskök enligt den föreslagna strukturen kan transportkostnaderna approximeras i följande exempel: För 20 omställda kök och en enkelvägsträcka på 10 km med leveranser 200 dagar per år blir transportkostnaden för matleveranserna 560 000 kronor per år för 80 000 transportkilometer. För 30 omställda kök och en enkelvägsträcka på 10 km med leveranser 225 dagar per år blir transportkostnaden 945 000 kronor för 135 000 transportkilometer. Förutsättning: Kostnaderna beräknas efter att enkelleveranser sker en gång per dag d v s återtag av transportboxar/kärl för diskning sker effektivt. Kostnaderna kan minskas genom att flera serveringskök får leverans på samma rutt. Kostnaderna kan minskas om redan existerande leveranser ersätts. Dubbla uppsättningar boxar eller skåp kan behövas. De sociala faktorerna med livsmedelssäkerhet och likvärdiga måltider är grundläggande inriktningar. Måltidsgästerna näringsbehov, behov av specialkoster, alltmer mat lagad från grunden serverad i en positiv måltidsmiljö (rummet) och av personal med serviceanda/bra bemötande ska leda till att kundnöjdheten ökar. De sociala faktorerna påverkas negativt om upplevelsen av att förlora något överväger det man vinner, men för helheten görs ändå bedömningen att de sociala faktorerna påverkas positivt. Störts upplevd förlust kan förväntas på små enheter med hög personaltäthet d v s de enheter som har högst kostnad per portion. Här har kökets personal tid att göra betydligt mer i köket och tillsammans med verksamheten. Helhetsupplevelsen som måltidsgäst ställer stora krav på samarbete mellan förvaltningarna och olika yrkesgrupper. Resultatet för måltidsgästen avgörs inte av en enskildhet leverans utan hur vi tillsammans lyckas ge en positiv måltidsupplevelse. Bidragen till en förbättrad folkhälsa generellt och för äldre minskad risk för undernäring är viktiga områden att tillgodose. Indirekt bidrar köksturkturen och styrningen till dessa inriktningar. Med god kompetens i alla led ska måltidsupplevelsen kunna stimulera alla sinnen och bidra till upplevelserika sociala sammanhang. Växjö 2015-10-15 Annica Thor Måltidschef Anders Hägg utredare

2015 11 10 Yttrande över remiss av utredning struktur för Växjö Kommuns kök. 1. Större delen av tillagningskök som berör omsorgen behålls.effektiv produktion. Maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt. Transporterna minskar. 2. Låt kök med samlad servis även sköta matdistributionen till ordinert boende i närområdet.(obs transportkostnader). 3. Varför har maten fått sämre betyg? Kedjan från tillagning till måltid måste ses över. Transporter, Uppvärmning, Bättre bemanning. 4. Maten en kommunal angelägenhet, inga privata aktörer. 5. För att förbättra matsituationen har omsorgsnämnden fått ett anslag på 16,8 miljoner kronor som ska satsas på maten mötet och rummet. Vi antar att även personer i ordinärt boende blir involverade i denna satsning och mer tid för den enskilde till skapas i matsituationen. 6. Viktigt med kompetensutveckling för hemtjänst och omsorgspersonal. Här bör även ingå hur olika mikrovågsugnar fungerar samt hur lång tid olika maträtter ska värmas. 7. Kommunikation till omsorgstagarna intensifieras angående att man kan beställa större matportioner med mer potatis och grönsaker samt att okokt potatis kan erhållas. 8. Informationstext angående uppvärmningstid och effekt anges på matdistrubutions paketet. Kommunala pensionsrådet Växjö Kommun Pensionärsorganisationerna

Dnr KS 2015-00729 2015-09-18 Struktur för måltidsorganisationens kök Arbetsunderlag för beslut om en övergripande ordning för måltidsorganisationens kök. Uppdrag från kommunfullmäktige maj 2014, i samband med beslut om en kommungemensam måltidsorganisation VÄXJÖ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen November 30, 2015 Annica Thor (måltidschef), Anders Hägg (utredare),

Innehåll Sammanfattning av utgångspunkter... 3 Inledning - definitioner av begrepp... 4 Underlag för alternativen... 6 DiningDevelopment AB alternativ 1 - effektivitetsbrytpunkter... 7 DiningDevelopment AB alternativ 2 nytt större tillagningskök... 7 Alternativ 3 områdesansvariga tillagningskök, mottagningskök och serveringskök i en rekommenderad struktur.... 8 Oberoende av alternativ... 9 Bakgrund och uppdraget... 9 Förutsättningar - struktur utifrån vilken eller vilka premisser... 10 Utvecklingsplan i flera steg... 10 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende.... 11 Mål, syfte och metod... 12 Kartläggning nuvarande situation... 12 Kostnader för måltiden i grundskola och gymnasium... 14 Kostnadsandelar i måltidsverksamheten... 14 Kompetensinventering 2013... 16 Måltidsprogram för Växjö kommun... 17 Hur ser ett effektivt kök ut?... 17 Produktionskostnad ny-om och tillbyggnad... 18 När kan effektiv produktion/service ges... 18 Statuskartläggning av kök i Växjö kommun... 19 Demografisk utveckling... 20 Omställning av kök... 22 Överväganden... 23 Förutsättningar och konsekvenser... 25 Sammantagen bedömning... 26 Förslag... 28

Sammanfattning av utgångspunkter Växjö kommuns köksorganisation omfattar 115 kök av mycket varierande karaktärer (storlek, yta, portionsantal, antal servicedagar/år, antalet medarbetare/kök, byggnadsstatus, maskinell utrustning och geografiskt läge). Övrigripande ska följande krav och mål uppfyllas Köken ska kunna leverera säkra måltider av god kvalitet Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar om mat lagad från grunden o ekologiska produkter o närhet o geografi och landsbygd o möjlighet till entreprenader Måltidsorganisationen ska vara effektiv Arbetet i målidsorganisationen och i köken ska ske i en god arbetsmiljö Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. För att kunna styra/leda en organisation med 115 arbetsställen och med 300 anställda i tillagningskök, mottagningskök och serveringskök krävs väl avvägda riktlinjer för hur organisationen ska inrättas och utvecklas. Inriktningarna ska vara vägledande för nya enheter och i omställningsarbetet av redan befintliga enheter. De utgör också grunden för hur måltidsorganisationen tar sig an av kommunfullmäktige beslutat måltidsprogram och givna kostnadsreduceringar. Styrande inriktningar ges exempelvis i kommunens budget, målidsprogrammet och miljöprogrammet. Följande avgörande faktorer bestämmer sammanvägt hur Växjö kommuns totala måltidsorganisation ska formas mot målen om säker mat lagad från grunden i så stor utsträckning som möjligt volymer, antal portioner och den demografiska utvecklingen lokalmässigt förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Till målet med tillagning från grunden och så nära måltidsgästen som möjligt behövs en färdväg som utgår från reala förhållanden och beslutade förutsättningar. Följande inriktningsvärden där särskilda överväganden kan innebära mindre avvikelse är starka och styrande rekommendationer. Anpassning till rekommendationerna ska ske i planerad form och 3 (33)

implementeras då de påkallas av ekonomiska eller andra skäl. Kommunen behåller därmed en ordning med tillagnings mottagnings och serveringskök. De påverkansbara ekonomiska faktorerna är kostnader för livsmedel, personal, transporter och lokaler. Gjorda investeringar ska i möjligaste mån tas till vara. Inledning - definitioner av begrepp Tillagningskök - Måltider tillagas från grunden med så stor andel råvaror som möjligt. Tillagningskök levererar huvudkomponent eller hel måltid till mottagningskök och komplett måltid till serveringskök. Mottagningskök - Måltidens huvudkomponent med vissa tillbehör tas emot, varm eller kyld, från bestämt tillagningskök. Potatis, pasta, ris och andra kompletteringskomponenter tillagas i köket, sallader bereds. Serveringskök/enhetsservering tar emot varm eller kyld komplett måltid. Enheten serverar frukost och mellanmål av livsmedel som levererats tillsammans med föregående/aktuell lunchleverans. Mat lagad från grunden SLV:s pyramid Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till tolkning av vad begreppet mat lagad från grunden innebär för storkök. Modellen är tänkt att fungera som stöd i de diskussioner som pågår i flera kommuner och landsting 1. 1 Svenska Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltideri-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/modell---mat-lagad-fran-grunden/ 4 (33)

Syftet med tolkningen är att skapa en gemensam referensram som kommuner och landsting kan använda sig av, exempelvis när de tar fram styrdokument för måltiderna i vården, skolan och omsorgen. Förutsättningarna för att laga mat från grunden varierar mellan olika kök. Det finns stora skillnader exempelvis gällande kökslokalernas standard och vilken utrustning som finns att tillgå. Detsamma gäller personalbemanning och kökspersonalens kompetens. Förhoppningen är att tolkningen ska göra det lättare att bestämma en ambitionsnivå kring mat lagad från grunden naturligtvis utifrån sina egna förutsättningar. Livsmedelsverkets definitioner av begreppet: Med mat lagad från grunden menas mat som är lagad från råvaror. Med råvaror menar livsmedelsverket livsmedel som inte har värmts upp eller tillagats i förväg. Till råvara räknas även livsmedel som har genomgått olika konserveringsmetoder och/eller mekanisk bearbetning i syfte att förlänga hållbarheten eller för att förbereda råvaran för användning i köken. Exempel på sådana råvaror är skalad potatis, hackad lök, strimlat kött, torkad pasta, frusna bär, inlagd gurka samt konserverade eller mjölksyrade grönsaker. Följande begrepp kan också behöva definieras: Helfabrikat: Processad produkt färdig för konsumtion. Ex: Sylt, korv, filmjölk, ketchup, glass. I princip kan man säga att om det inte finns i naturen/hos bonden och du kan äta det utan att tillaga det, då är det helfabrikat. Halvfabrikat: Processad produkt som behöver ytterligare tillagning/preparering innan konsumtion. Ex: pasta, mjöl, ris, kaffe. Finns det inte i naturen/hos bonden och du måste preparera det på något vis för att konsumera det, då är det halvfabrikat. Råvara: Ej processad produkt. Ex: ägg, rent kött, frukt och grönsaker. För att enligt DD:s bedömning nå optimal lönsamhet vid framtida kvalitativ och professionell måltidsproduktion i stor skala, så omfattas viss användning av både halv- och helfabrikat. Dock ska tydliga kriterier vid upphandling avtal med leverantörer, tydligt angivna kvalitetsnivåer på de råvaror och produkter som används i köken. 5 (33)

Underlag för alternativen Måltidens kvalitet ska vara så hög som möjligt. Inriktningarna ges av det måltidspolitiska programmet där likvärdighet och kvalitetskrav poängteras. Alternativen presenteras för att nå de ekonomiska ramarna med besparingar på 5 10 och 5 miljoner innevarande och de kommande två åren 2016 och 2017. De första fem miljonerna genomförs med en samlad kommungemensam måltidsorganisation. I samtliga tre alternativ ingår att måltidsorganisationen åtminstone till viss del ska kunna leverera fler måltider utan automatiskt ökad personalinsats. Detta kan ske i olika grad beroende på kökets förutsättningar. Måltidsprogrammets inriktningar är styrande. Att ha mederbetare med rätt kompetens är en förutsättning för att lyckas med kvalitet och produktivitetsmålen. Alla tre alternativ innebär övertaligheter och ett samlat arbete med detta behöver omedelbart inledas tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Genomförande av omställningsarbetet vid övertaligheter tar vanligtvis 1-2 år. Alternativ 1 konsultutredningens 2 förslag alt 1 - Effektiv organisation med hänsyn till brytpunkter med kostnadsreduceringar för personal och livsmedel. Omställning av ett antal kök från tillagning till mottagning. Alternativ 2 konsultutredningens förslag alt 2 - Ett nytt större tillagningskök med leveransmöjligheter byggs. Flera kök ställs om till mottagningskök. Alternativ 3 3 serviceområden i form av tillagningskök, mottagningskök och serveringskök etableras över hela kommunen enligt en given struktur, Rätt antal anställda enligt vedertagna nyckeltal i varje kök. Anställda med rätt kompetens - rätt person på rätt plats. Oavsett alternativ kan konkurrens och entreprenadsättning ske. Entreprenörer välkomnas att utmana större eller mindre verksamhetsområden. Tidigare upphandlingsförsök har inte gett tillräcklig marknadsrespons. Det är snarare så att ett antal privata förskolor/utbildningar vill köpa måltider av kommunen. I tiden mellan DiningDevelopment AB:s utredning baserade på 2013 års siffror och tills måltidsorganisationens budget överfördes till kommunstyrelsen har besparingar genomförts i de avlämnande 2 DiningDevelopment AB, Inger Stiltjestrand Svensson slutrapport 2013 3 Utredningsgruppens förslag 6 (33)

förvaltningarna. Ingångsvärdet 2015 är således förändrat i förhållande till grundförutsättningarna 2012. DiningDevelopment AB alternativ 1 - effektivitetsbrytpunkter Färre tillagningskök och fler mottagningskök Inget kök avvecklas men flera får ändrad inriktning så att det blir färre tillagningskök och fler mottagningskök. De kök med minst antal lunchportioner blir serveringskök. Antalet årsarbetare per kök har beräknats efter produktionssätt, volymer och effektiv matlagning/servering och därför givna nyckeltal. Personalkostnaderna totalt jämfört med 2013 års kostnader kan sänkas med 10 % Med en sammalagd personalkostnad 2013 på 97 mkr skall en besparing kunna genomföras på nästan 10 mkr. Som en möjlighet kan inom detta alternativ måltidsorganisationen leverera endast måltid och mottagande enhet genom ett lägre pris kunna använda frigjord resurs till kringservice. Flera planerade mottagningskök har efter utredningens genomförande blivit tillagningskök och relativt små enheter utrustats med mottganingskök (gäller både alt 1 och 2 i DD:s förslag). DiningDevelopment AB alternativ 2 nytt större tillagningskök Ett större tillagningskök med enkelt eller dubbelt produktionssätt. Kungsmadskolans kök kan med ändamålsenliga lokaler för den egna enheten och utleveranser både laga fler portioner och hålla nere personalkostnaderna. Flera mottagande enheter kan anslutas i staden, tillsammans med den överkapacitet som i övrigt finns vid ett antal tillagningskök. Samordning med behov inom gymnasie-/restaurangutbildningarna och gymnasiesärskolans behov ska ske. Tillämpas en multifunktionell och flexibel modell ska yrkesprogram på Kungsmadskolan och Restaurangskolan kunna anslutas liksom berörda linjer inom gymnasiesärskolan. Med tillämpning av detta alternativ kan måltidsorganisationen effektiviseras sammanlagt med 26 mkr i förhållande till 2013 års budget. Alternativet tar lång tid att genomföra, uppskattningsvis 2-5 år totalt. Flera nya beslut behöver fattas bland annat de som berör Kungsmadskolan. 7 (33)

Alternativ 3 områdesansvariga tillagningskök, mottagningskök och serveringskök i en rekommenderad struktur. Utredningsgruppen föreslår en given struktur för måltidsorganisationen, sänkta kostnader för måltiden - köken bemannas rätt antal årsarbetare enligt givna nyckeltal Detta alternativ bygger på flera av de komponenter som ligger i konsultrapporten - omsatta till en struktur för hela måltidsorganisationen. Styrande är de viktigaste kriterierna volymer/demografi, kökens lokalmässiga förutsättningar och geografi Plan för genomförande motsvarande 10 mkr eller 25 färre årsarbetare omsätts i förändringar inom samtliga kök och områden. En struktur med uttalade områdesansvariga tillagningskök och därtill knutna serviceområden vari kan rymmas både tillagnings mottagnings och serveringskök skapas med förutsättningar att flexibelt maximera insatta resurser. Riktvärden och struktur som föreslås för köken i Växjö kommun: Kök med 60 lunchportioner 4 eller därunder per dag bör vara serveringskök Kök med över 60 upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök Kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök Några kök med över 500 lunchportioner ska ha inbyggd överkapacitet för evakuering och utleveranser Alla nya enheter bör komma upp i minst 120 lunchportioner och helst över 300 för att kunna etableras som tillagningskök. De dyraste köken att driva är små tillagningskök, därefter små mottagningskök. Effektivast för små enheter är serveringskök. Den avgörande faktorn är bemanningen och kökets servicegrad- tid. Sammantaget ska nettokostnadsreduceringar på 10 mkr kunna verkställas inom en tidperiod av 2 till 3 år genom personalreduceringar, samordning på områdesnivån och fortsatt organisationsutveckling. 4 *Avser antalet barn/elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat, så att middag och kvällsmat är två dagsportioner. 8 (33)

Oberoende av alternativ Konsekvent genomförs jämförelser/nyckeltal utifrån vägledande beräkningsunderlag/nyckeltal för personal. Utmanarrätt och eventuell entreprenadsättning kan aktiveras. Identifiera och använd de mest effektiva köken som modell för hur kvalitet och ekonomi kan förenas. Här finns flera utmärkta exempel i måltidsorganisationen. Med hänsyn till några av de enskilda kökens förutsättningar modereras den föreslagna strukturmodellen, där effektiviteten ändå sätts i styrande position. Projektorganisation för införandet och stabilisering av fullmäktigeuppdragen skapas. Projektledare för förändringarna rekryteras. Förändringsarbetet leds av måltidschefen. Vissa enheter skulle om markandsintresse finns kunna entreprenadsättas; exempelvis Gustavslund som redan är en intraprenad, Älgvägens kök med tillhörande serveringskök/mottagningskök kan bli en driftentreprenad, men Älgvägen bör först komma i god produktions och kvalitetsordning. Någon, några eller alla gymnasieskolorna är en annan välavgränsad verksamhet som i senare skede kan konkurrensutsättas. Vid konkurrensutsättning krävs nya beslut. Initialt behöver dock hela måltidsorganisationen komma igång och verksamheten konsolideras. Detta brukar vara en förutsättning för att nå goda resultat generellt sett och vid eventuell konkurrensutsättning. Två prioriterade objekt/enheter behöver snarast komma till beslut: 1) Kungsmadskolans kök och restaurang med de samordningsmöjligheter som ligger inom Kungsmadskolans olika program och möjligheter till utleveranser 2) Borgmästaren/Ulriksberg behöver planeras och tidssättas. Här finns behov och möjligheter som måste beaktas ur både verksamhetssynpunkt och för måltidsorganisationen. Bakgrund och uppdraget Kommunfullmäktige beslutade i maj 2014 5 att skapa en kommungemensam måltidsorganisation. Organisationsförändringen genomfördes den 1 januari 2015 då tre kostorganisationer blev en måltidsorganisation. Enligt 5 Dnr KS 2013:467 KF beslut 2014-04-15 88 9 (33)

kommunfullmäktigebeslutet ska kommunstyrelsen återkomma med följande fortsättningsuppdrag: 1) måltidspolitiskt program (beslutat i juni 2015) 2) struktur för hur den kommunala köksorganisationen kan formas 3) kort och långsiktig investeringsplan Dessutom ska kommuninternt system för köp/sälj införas. I budget 2015 och 2016 finns skrivningar om beslutade besparingar och om entreprenadsättning. Förutsättningar - struktur utifrån vilken eller vilka premisser Struktur är en förutbestämd ordning som skapar förutsättningar för planering och med hänsynstagande till en eller flera bestämningsfaktorer. Motsatsen är då man bestämmer sig från fall till fall. Struktur betecknar också den inre ordning som på ett konkret eller abstrakt sätt bygger upp en helhet utifrån sina delar. Inom samhällsvetenskap, framför allt sociologi och statsvetenskap, betecknar struktur en bestående ordning av större omfattning. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska återkomma med förslag till struktur för köken. Vilka grunder för struktur skulle kunna vara styrande för kökens organisering? Faktorer som lagkrav, storlek (yta), utrustning, geografiskt läge, ekonomiska förutsättningar, effektiv organisering, personalpolitiska mål, underlag i antalet portioner, demografi -tillväxt/avfolkningsområden, möjligheter att motsvara kommunens målstyrning, miljöförhållanden och en sammanvägd hållbarhetsbedömning kan vara olika sätt att rikta in en struktur ifrån. Arbetsgruppen har valt att koncentrera föreslaget alternativ efter premisserna effektiv organisation ekonomiska ekologiska faktorer och den politiska programstyrningen. Det innebär ett antal alternativ och brytpunkter för effektivitet, demografisk utveckling, livsmedelssäkerhet och god arbetsmiljö. Grunder för formandet av förslag tre bygger på Volymer (effektivitetsbrytpunkter) och demografi Kökens status och förutsättningar Nyckeltal för effektiv matlagning Geografiska överväganden Utvecklingsplan i flera steg För att kunna genomföra uppdragen om köksorganisationens struktur behöver det inledande steget med den politiska styrningen genom ett måltidspolitiskt 10 (33)

program för Växjö kommun vara klart. Programmet har beslutats av kommunfullmäktige 15 juni 2015. Den viktigaste interna styrningen utgår från effektiv organisation, laga mat från grunden och så nära måltidsgästen som möjligt. Att sätta en ny struktur beräknas ta mellan 1-2 år, med hänsyn till arbetsrättslig lagstiftning. Arbetet med system för köp/sälj löper på parallellt och utgår från måltidsorganisationens nuvarande kostnader/intäkter och den styrning Växjö kommuns budget 2015 och 2016 samt måltidsprogrammet ger. Överenskommelser mellan köpare och säljare beräknades kunna slutas innan årsskiftet 2015/2016, med prissättning för måltidsservicen. Detta är dock alltför optimistiskt eftersom ett gediget samfällt arbete mellan berörda förvaltningar måste genomföras. Måltiden är en samverkan med flera väsentliga inslag utöver själva maten. För steget med en kortsiktig och långsiktig investeringsplan återkommer lokalförsörjningsgruppen, måltidsenheten och verksamhetsförvaltningarna, Då bedöms de akut behövliga åtgärderna och de mera långsiktiga på 3-5 år. De mest angelägna projekten har redan påbörjats och kombineras i vissa fall med nystartade verksamheter och demografiskt påkallade förändringar. Kommande beslut vad gäller Kungsmadskolan och Borgmästaren/Ulriksberg är nödvändiga för att undvika att kortsiktiga kostsamma lösningar uppkommer och i sämsta fall permanentas. En genomtänkt struktur bygger på att Kungsmadskolan intar en central funktion i måltidsorganisationen. Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende 6. Socialstyrelsen genomför årligen brukarundersökningar och öppna jämförelser inom olika områden. I bilaga 1 redovisas ett antal objektiva - och ytterligare andra subjektivt nyckeltal bland annat kring mat- och måltidsupplevelsen. Det ska slås fast att den upplevda kvaliteten under 2014 - det vill säga innan den gemensamma måltidsorganisationen, inrättats och träder i kraft, har mycket i övrigt att önska. Omsorgtagarna i särskilt boende sänker sina omdömen om maten och måltidsmiljön från 2013-2014, ner under genomsnittet för liknande kommuner Häri ligger en stor kommande utmaning för både måltidsenheten och för omsorgsförvaltningen. Maten för äldre har uppmärksammats både lokalt och nationellt. 6 Se bilaga om kvalitetsnyckeltal (objektiva och upplevd kvalitet) 11 (33)

I Växjö kommuns budget för 2016 sker satsningar inom omsorgsnämndens ansvarsområde. För att möta det ökande omsorgsbehovet och förstärka matens kvalitet anslås 16,8 miljoner kr 7. Som särskilt uppdrag till kommunstyrelsen och omsorgsnämnden: För måltidsgästerna inom omsorgsverksamheten ska satsningar på maten genomföras, likväl som på mötet och rummet. Mål, syfte och metod Syftet med att fastställa vägledande riktlinjer för köksstrukturen är att ge förutsättningar för att utveckla måltidsorganisationen i den riktning måltidsprogrammet kräver. Syftet är också att ge stadga och riktlinjer för hur köksstrukturen ska byggas upp och utvecklas/förändras. Därmed ska både måltidsverksamheten, köparna och lokalförsörjningsgruppen få vägledning i hur kommunen vill uppfylla sina styrande inriktningar. I grunden för arbetsgruppens arbete ligger den konsultrapport som sammanställdes i december 2013 och presenterades 2014. Arbetsgruppen har också samlat in erfarenheter från andra kommuner och den kunskap som finns i Växjö kommun. Kökens statusvärdering har uppdaterats. Kapacitetsberäkningar har genomförts för att se vilken potential som finns i befintliga kök. Kapacitet behövs för att utveckla köksstrukturen. Beräkningsmodell för personalresurs i olika typer av kök finns numera tillgänglig. Tidigare användes egna nyckeltal. Kartläggning nuvarande situation Idag finns över 115 serveringsställen som drivs kommunens regi. De tidigare använda beteckningarna såsom MKF, MKV och TKD 8 anses inte längre giltiga. Växjös egenkonstruerade modell med tillagningskök mot styrd råvara (fryst) var ett mellanting mellan tillagning och mottagningskök. En period på 1990-2000 talet inledning byggdes enheter helt utan egen kökskapacitet inom äldreomsorgen. Senare har matdistribution till äldre i ordinärt boende tillkommit Köken kan grovt kategoriseras enligt följande: 7 Budget för Växjö kommun - s 24 sp 2 - Resurstillskott. 8 Mottagningskök fryst huvudkomponent, Mottagningskök varm mat, Tillagningskök för distribution 12 (33)

Huvudgrupp 1 - Tillagningskök Tillagningskök för egen enhet och med distribution till andra kök Tillagningskök för egen enhet Tillagningskök för distribution till andra enheter och i matdistribution till ordinärt boende Huvudgrupp 2 - Mottagningskök Mottagningskök för mottagning av huvudkomponent, levererad av tillagningskök. Serveringskök för komplett måltid bland annat färdigberedningsutrustning på avdelningar och enheter. Verksamhetsperonal gör frukost och mellanmål där alla ingredienser levereras med den hela måltiden. Antal Kökets typ kartläggning 2015 kök Tillagningskök egen enhet och med distribution 15 Tillagningskök egen enhet 50 Tillagningskök till enheter och matdistribution 1 Summa tillagningskök 65 Mottagningskök 44 Serveringsenheter 5 Summa mottagningskök/enheter 49 Restaurangskola 1 Nuvarande förhållanden För Växjö kommun föreslår DiningDevelopment två olika alternativ för hur måltidsverksamheten ska struktureras. Till förändringarna enligt alternativ 1 och 2 är olika stora kostnadsreduceringar och investeringar kopplade. Förslag 1-1 större tillagningskök, 58 tillagningskök och 35 mottagningskök Förslag 2 2 större tillagningskök, 40 tillagningskök och 53 mottagningskök Sedan konsultrapporten gjordes 2013 har ett antal kök tillkommit och vissa andra förändringar genomförts. Några kök har beslutats som tillagningskök. Kommentar: De största kostnadsreduceringarna kan uppnås med en struktur enligt alternativ 2, men även i förslag 1 finns kostnadsreduceringar genom att flera kök ställdes om till mottagningskök i förhållande till dåvarande situation samtidigt som antalet årsarbetare totalt och per kök ses över. 13 (33)

Kostnader för måltiden i grundskola och gymnasium 9 Måltider per elev 2013 Grundskola och gymnasium Kostnaden för skolmåltider per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för skolmåltids- och caféverksamhet, dvs. kostnader för personal, livsmedel, transporter, administrativa kostnader, till exempel för kostkonsulent och intäkter från bland annat försäljning till fristående skolor. I statistiken ingår inte lokalkostnader. Lokaler m.m. kan ingå för de kommuner som via entreprenad köper skolmåltider. För kommuner är kostnaden för skolmåltidsverksamheten nettoräknad så att intäkter för försäljning har dragits från kostnaderna. Av bilaga 2 framgår Växjö kommuns redovisade kostnader i räkenskapssammandraget och i redovisning till skolverket. Kommentar: Växjö satsar relativt mycket och har höga kostnader för måltiden i grundskolan. Inom gymnasiet har kostnaden per elev sänkts mellan 2013 och 2014. Kostnadsnivån för måltiden i förskolan kan antas följa grundskolan av två skäl; För det första har samma nämnd gett anslagen och för det andra är den geografiska strukturen liknande. Kostnadsandelar i måltidsverksamheten Nedanstående cirkeldiagram visar de huvudsakliga kostnadsandelarna för måltidsverksamheten 2014/2015. 1,6% 4,2% 3,1% 0,5% 1,4% 0,3% 0,3% 0,1% MÅNLÖN, VIKLÖN (INK.ARBETSGIVARAVG.) LIVSMEDEL (beredning, halvfabrikat) ÖVRIGA FRÄMMANDE TJÄNSTER TRANSPORTER 33,2% 55,3% LOKAL- OCH BOSTADSHYROR FÖRBRUKNINGSMATERIAL IT-TJÄNSTER EL AVGIFTER (MoH) 9 Skolverket - Siris 2013 statistik kostnader grundskola och gymnasium 14 (33)

Kommentar: De huvudsakliga kostnadsslagen är personalkostnader 55 % och livsmedelskostnader 33 %, sammanlagt 88,5 %. Övriga kostnadslag är ledningsorganisationen, transporter, IT stöd och övriga verksamhetskostnader Det är inom de två dominerande posterna som större kostnadsreduceringar kan göras. Samtidigt arbetar hela organisationen för att optimera resursanvändningen och effektivisera verksamheten, med allt från upphandlingar till transporter. Vissa satsningar måste initialt göras, som att höja kompetensen i hela måltidsverksamheten, få rätt person på rätt plats, ha en välfungerande ledningsorganisation och på ett planerat sätt genomföra omställningsarbetet. Tillsammans med verksamhetsföreträdarna ska helheten i måltiden utvecklas med möten, maten och rummet som bärande områden. 15 (33)

Kompetensinventering 2013 Kompetensinventering genomfördes 2013 där totalt 273 personer visstids- och tillsvidareanställda kostekonomer eller motsvarande, kokerskor/kockar och måltids-/köksbiträden besvarat frågan om vilken formell utbildning relaterad till mat, gastronomi, storkök, restaurang och livsmedel i stor skala man hade. Sammanställning av inventeringen framgår nedan; UTBILDNINGSKATEGORI Antal omsorg Antal gymnasium Antal barnomsorg, förskola/skola Universitet eller högskola 10 1 2 KY/UH-utbildning Restaurang & storhushåll 51 12 69 gymnasium 2-3 år, AMU-kockskola grund och påbyggnad Lernia restaurang och storhuhåll 1-2 år Storhushåll 12 v - 1 år Hemteknisk linje eller motsvarande 1 år 2 4 18 Allmän hushållsutbildning 1 år Annan utbildning som 17 32 55 ej är relaterad till storkök eller restaurang Andel procent 21 65 38 Andel % totalt av alla svarande Som saknar adekvat utbildning 38 Antalet svarande 80 49 144 Kommentar: Om utbildning inom matområdet har betydelse så är omsorgen bäst försedd med kompetens. Sämst är det inom gymnasiet. En fundering i detta sammanhang som bör nämnas är inverkan av de kombinationstjänster som finns inom gymnasiet och som uppvisar lägre matkompetens. Det kan därför konstateras att ska alltmer mat lagas från grunden behövs både grund- och spetsutbildningar inom måltidsorganisationen. Inom kompetensområdet mat och måltid behöver Växjö kommun höja nivån. 16 (33)

Måltidsprogram för Växjö kommun Måltidsprogram för Växjö kommun ger flera anvisningar för hur kommunens köksstruktur ska formeras. Samtliga nedanstående mål härstammar från kommunens målområden, budget och internbudget Maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt Måltiden ska vara av hög kvalitet, ökande andel ekologiska varor Måltidsorganisationen ska drivas effektivt och ta tillvara gjorda investeringar Måltidsupplevelsen ska vara positiv och grundas i rummet mötet och maten. Allt mer mat ska lagas från grunden och av ekologiska råvaror Måltidsprogrammets styrande inriktningar ät tydliga och klara. I programmet anges ett flertal objektiva kvalitetsfaktorer som grundläggande. Över tid kan en köksstruktur i enlighet med programmets intentioner nås. Någon prioriteringsordning finns inte given i måltidsprogrammet, övriga styrande program/policys och i kommunens budget. Måltidsorganisationen har för innevarande och kommande år beslutade kostnadsreduceringar. De levererade kvaliteterna styrs därutöver efter vad de köpande förvaltningarna vill satsa i måltiden. Omsorgsnämnden har fått anslagstillskott för att satsa på maten inom sin verksamhet. Nationella regler och riktlinjer ska naturligvis följas både för måltiden (säkra livsmedel) och medarbetarna (god arbetsmiljö). Hur ser ett effektivt kök ut? Effektivitet styrs av flera faktorer såsom vad som ska tillagas och hur ska detta ske. Den styrs av kökens kapacitet (ytor, utrustning och av medarbetarnas kompetens). Den styrs av miljömål, transporter och upphandlingskrav. Effektivitet är sammanvägningen av produktivitet och levererade objektiva och av måltidsgästernas subjektivt upplevda kvaliteter. Det finns tillkommande ekonomiska förutsättningar att ta fasta på. Ett tillagningskök kräver större yta, mer utrustning och förvaringsutrymmen och har högre energiåtgång Ett mottagningskök kräver mindre ytor, något mindre utrustning och har lägre energiåtgång Serveringskök tar emot komplett måltid och kräver små ytor, har lägst energiåtgång och ska upplevas som integrerad del i verksamheten. 17 (33)

Produktionskostnad ny-om och tillbyggnad Vid projektering av nya kök används ett antal nyckeltal för kostnader att bygga olika former av kök vilket påverkar hyreskostnaden. Tillagningskök nytt inkl. utrustning 44 000 kr per kvadratmeter Tillagningskök om och tillbyggnad inkl. utrustning 42 000 kr per kvadratmeter Inom befintliga väggar inkl. utrustning 34 000 tkr per kvadratmeter Mottagningskök ungefär som om och tillbyggnad per kvadratmeter (mindre ytor och delvis annan utrustning) Serveringskök - som övriga pedagogisk och omsorgverksamhet med kompletterad utrustning och med visst ökat ytbehov. På samma sätt finns schabloniserade nyckeltal för olika köks energiförbrukning. Högst energiförbrukning har tillagningsköken. Beräknad ytbehov i kvadratmeter vid olika tillagningsvolymer kvadratmeter antal lunchportioner Tillagningskök 215 800 1200 portioner per dag Tillagningskök 120-200 300 800 portioner per dag Mottagningskök 65 300 portioner per dag Serveringskök: Enhets- serveringskök behöver väl anpassade ytor för färdigberedning och/eller servering upp till 60 portioner per dag På motsvarande sätt kan personaldimensioneringen återspeglas. I ett serveringskök kan de anställdas måltidkompetens vara lägre, ytorna mindre och därmed kan på platsutbildade pedagoger och omsorgarbetare sörja för serveringen. Ska servicenivån omfatta varje måltidsmoment på varje enhet krävs en viss grundläggande personalresurs och arbetstider oavsett antalet lagade portioner, särskilt om köket ska vara servicetillgängligt från morgon 06:30 till eftermiddag 15:30. När kan effektiv produktion/service ges Från bygg- och kökskonsultbranschen som arbetar med offentliga måltider kan följande nyckeltal gäller effektiva kök hämtas. Enheter med upp till 125 i vissa fall upp till 300 portioner per dag kan vara mottagningskök. 18 (33)

Enheter med över 300 portioner per dag kan vara tillagningskök Enheter med över 800 portioner per dag kan vara tillagningskök med distributionsmöjligheter DiningDevelopment AB redovisar följande brytpunkter effektiv matlagning i tillagningskök Personalmatsalar 300 lunchportioner Skola och förskola 120 lunchportioner Centralköksfunktion 1 000 lunchportioner Detta beskriver effektivitetsbrytpunkter för insatta resurser i form av personal, tillagningssätt och investeringar. För mycket små enheter saknas bra nyckeltal - då köken dimensioneras efter andra parametrar än att vara effektiva. Statuskartläggning av kök i Växjö kommun Från den statuskartläggning kommunen genomförde med externa konsulter inför skapandet av en kommungemensam måltidsorganisation hämtas följande uppgifter om kök med behov av omedelbara insatser. Vissa av köken/objekten har redan åtgärdats. Kungsmadskolan Dalbo Kvarngården Sjöliden/Braås Ulriksbergs förskola Ljungfälleskolan Gläntans förskola Rottne Borgmästaren/Ulriksberg Ringsbergskolan (restaurangskola) Ekbacken/Lammengatan Kinnevaldsgården Sörgården/Rottne Lillestadsskolan Bullerbyns förskola Spetsamossens förskola De kortsiktiga renoveringsbehoven vid beaktande av livsmedelssäkerhet och medarbetarnas arbetsmiljö indikerar behov av omfattande renoveringar på kort sikt för cirka 125 miljoner kr och på längre sikt cirka 250 miljoner kr. Ställs alla mottagningskök om till tillagningskök (det vill säga 46 nya tillagningskök - där det överhuvudtaget går) tillkommer ytterligare ca 70 miljoner kr. Ställs även serveringskök om till tillagningskök tillkommer ytterligare 40 miljoner kr. I denna kategori ytterligare 110 miljoner kr i lokalinvesteringar. Förändringarna kräver särskilda fördjupningsutredningar. På några enheter sätter lokalen/tomten upp begränsningar. De mest akuta och omedelbara renoverings/nybyggnadsbehoven omfattar 15 kök, varav beslut idag finns kring 2 av dessa (Lillestad och Ljungfälleskolan). 19 (33)

Ett ytterligare kök som ej kartlades i utredningen, men som väl identifierades är Borgmästaren/Ulriksbergs skola och förskola har tillkommit efter inspektion av miljö- och hälsoskyddskontoret. Här behöver man snarast ta ett helhetsgrepp i planeringen och ett samfällt omsorgs- och utbildningsprojekt startas. Hur ska det bli med Borgmästaren/Ulriksbergs skola och förskola? Följande förskole- skolenheter ligger i olika skeden av planering. Några har beslut, andra projekteras och ytterligare enheter planeras/förstuderas. Se också nedan angående demografi. Planerad förskole - skolenheter i drift Lillestadskolan vårterminen 2016 Ljungfälleskolan höstterminen 2017 Pär Lagerkvists skola höstterminen 2017 Elin Wägnerskolan vårterminen 2018 Sandsbro skola höstterminne 2017 Växjö 10:2 vårterminen 2018 Kungsmadskolan? Borgmästaren/Ulriksberg? Demografisk utveckling Ved beräkning av kapacitetsbehov vid olika enheter (förskolor, skolor, gymnasier) har antalet inskrivna barn/elever använts som utgångspunkt. Växjö växer varför nya objekt med tillhörande kök hela tiden efterfrågas. I några fall kan kökskapaciteteten även motsvara kraven på flera luncher. I de flesta fall leder om och tillbyggnad av verksamhetsenheter till ökade krav på både kök och serveringslokal. De demografiska utmaningarna i Växjö tätort/stad med omedelbar närhet framträder starkast i centrum och de centrumnära staddelarna samt i Teleborg, Västra mark, Regementsstaden och Räppe. (se tabell nedan för totalen). Förändringar på 10 % eller mer har markerats grönt för ökning och orange för minskning. Små tal markeras inte färgmässigt 20 (33)

Växjö stad totalt baserat på stadsdelarnas utveckling 2014-2023 Antal invånare per åldersgrupp 2014-2023 (notera flerårsintervallen) Åldergrupp per år 2014 2015 2016 2017 2020 2023 Ökning 1-5 4 019 4 028 4 126 4 277 4 653 4 944 930 6-12 4 999 5 233 5 416 5 613 6 149 6 533 1 530 13-15 2 011 2 045 2 157 2 232 2 496 2 744 730 16-19 2 959 2 953 2 994 3 065 3 336 3 630 670 20-64 38 142 38 710 39 390 40 380 42 712 44 523 6 380 65 - w 11 446 11 682 11 935 12 249 13 006 13 633 2 190 85 - w 1 607 1 626 1 656 1 704 1 793 1 974 370 Tätorter antal invånare/åldergrupp Ort år Braås Furuby Gemla Ingelstad ålder 2014 2023 2014 2023 2014 2023 2014 2023 1-5 104 147 33 24 100 89 113 132 6-12 175 177 32 38 138 136 158 183 13-15 60 61 10 22 48 51 37 55 16-19 102 87 12 12 80 69 74 73 20-64 874 713 199 147 729 621 892 715 Över 64 368 338 58 71 298 262 420 380 över 84 71 53 6 8 52 36 69 62 Ort år Lammhult Nöbbele Rottne Åby ålder 2014 2023 2014 2023 2014 2023 2014 2023 1-5 139 130 24 19 199 186 30 18 6-12 199 192 27 30 232 269 56 39 13-15 75 79 8 15 79 116 12 17 16-19 97 91 5 12 119 113 24 25 20-64 972 788 142 104 1 210 1 006 245 194 Över 64 396 363 56 54 529 462 73 81 över 84 80 62 13 11 81 67 4 4 Ort år Åryd Dädesjö Tävelsås Vederslöv ålder 2014 2023 2014 2023 2014 2023 2014 2023 1-5 56 44 10 9 36 18 7 7 6-12 72 79 9 13 31 46 11 9 13-15 15 27 3 3 5 18 5 3 16-19 30 33 6 5 11 14 4 4 20-64 395 309 87 60 159 128 66 51 Över 64 92 115 27 31 59 55 56 38 över 84 9 13 9 5 6 6 19 9 21 (33)

Ort år Landsbygd ålder 2014 2023 1-5 695 692 6-12 1 043 997 13-15 322 429 16-19 490 556 20-64 6 219 5 137 Över 64 2 107 2 593 över 84 207 292 Notera att de statistiskt styrande faktorerna påverkar prognoserna för befolkningsutvecklingen. Utfallet för varje tätort kan därför avvika bland annat utifrån faktiskt bostadsbyggande. Kommentar om demografi Växjö stad; stadsdelarna och stadsnära landsbygd växer befolkningsmässigt i alla ålderintervall. Detta sker i flertalet stadsdelar, dock inte alla. De centrala och södra stadsdelarna utmärker sig med stor befolkningsökning Övriga tätorter har ingen prognosticerad folkningstillväxt de närmaste åtta åren. Förändringar i befolkningen ålderssammansättning sker dock. På landsbygden minskar de yrkesverksamma åldrarna (ålder 20 65) i befolkningen. Det blir fler högstadie-/gymnasieelever och fler äldre. Omställning av kök Den struktur som föreslås innebär omställning av inriktning i ett antal kök. Förändringen gäller både kök som idag är tillagningskök och kök som idag är mottagningskök. Omställningen bygger också på att kapacitet finns eller skapas för att kunna leverera mat till mottagningskök och serveringskök. Omställning som föresslås är 6 st. tillagningskök ställs om till serveringskök 14 st. tillagningskök ställs om till mottagningskök 14 st. mottagningskök ställs om till serveringskök 3 omsorgsboenden, några serveringskök och ett antal mindre enheter/verksamheter kvarstår för mottagande av komplett måltid Några mindre utsnitt inom de olika geografiska områdena fordrar fördjupad översyn och planering men kan också beröras av omställningar. 22 (33)

Överväganden Större enheter och därmed heltidstjänster gör det lättare att attrahera kompetent personal. Med ett arbetslag ökar flexibiliteten och sårbarheten minskar. Detta bör påverka vikariebehovet. Förutsättningarna för professionell gemenskap och verksamhetsutveckling ökar. Tillagningskök med 120 lunchportioner genererar underlag för en heltidstjänst. Lägre antal portioner mindre tjänster oavsett om det är i tillagningskök eller mottagningskök. Lägst personalinsats finns i serveringsköken, där också matkompetenskraven kan vara lägre. I samtliga fall finns optimeringspunkter för både verksamhet, personalresurs och för en grundläggande servicenivå. Kök med under 60 portioner per dag vilket är de kök som inte resursmässigt genererar en bemanning om 75 % eller i vissa fall en heltidstjänst bör vara serveringskök beroende på nuvarande ytor, utrustning och måltidskostnaden. Sådana kök fordrar samverkan med verksamheten (pedagoger och omsorgsperonal) för att optimera resursanvändningen totalt sett. I dessa fall borde det vara tänkbart att verksamheterna beställer enbart måltid och sköter frukost, lunchserveringen, mellanmål, lokalvård och disk Den totala investeringskostnaden påverkas också av att mottagningsköken inte i samma omfattning behöver byggas om eller till, om de konverteras till serveringskök. Kök för mottagning med 60-120 lunchportioner ger svårare planering av personalinsats och svårigheter att motsvara verksamheternas önskemål om tillgänglighet och service. Den tid köket behöver ha personal på plats kan även på en liten enhet motsvara 75 % tjänst om servicetiden motsvarar hela förskoledagen. Köken bör således vara över 60 och 120 lunchportioner för att nå produktivitetskraven. Av detaljkartläggning framgår att personalresursen varierar även vid liknande antal lunchportioner. Variationerna ska förstås mot de lokala förhållanden som råder i varje kök, önskemål, sysselsättningsgrad och andra faktorer. 23 (33)

Exempel på guide för personalinsats 10 efter mall med specifik beräkning Typ av kök och funktioner Lunchportioner Tjänster antal årsarbetare Tillagningskök förskola måndag - fredag* 100-120 1 Mottagningskök förskola måndag - fredag* 100-120 0,75 Tillagningskök skola måndag - fredag* 200-300 1,50-1,75 Mottagningskök skola måndag till fredag* 150-250 1,25-1,50 Stort tillagningskök förskola, skola, omsorg, 1 000-1 200/dag 8,5-9,5 hemtjänst måndag till söndag** 1 250-1 800/dag 10,0-12,0 * Inklusive beredning och servering frukost beredning mellanmål samt städning matsal ** Inklusive packning för distribution, råvaror till enheter, etc. Nya kök och befintliga kök Ett nytt tillagningskök bör servera/leverera minst 120 portioner per dag detta genererara generellt en personalinsats om 100 %. Vid vissa tidpunkter på dagen behövs flera händer och därmed anpassning till arbetstoppar. Växjö kommun har relativt många små enheter, vilket inte är kostnadseffektivt. Det finns tillagningskök som lagar 20 portioner per dag. Kvaliteten kan vara hög men produktiviteten är avsevärt lägre. Kökens standard är varierande. Det innebär också att det faktiska portionspriset på dessa enheter blir högt, även om det sedan skulle slås ut på alla kök i den enskilda måltidsgästkategorin. Områdesansvariga kök för kommundelscentra och landsbygd I kommundelscentra finns service- och områdesansvariga tillagningskök. Dessa servar kringliggande enheter i kommundelscentra och i närområdet. Ibland finns flera tillagningskök på samma ort. Kök vilka står för den samlade servicen till flera måltidsgrupper barn, elever och omsorgstagare finns i Braås Furuby (skola och förskola) Gemla Ingelstad Lammhult Rottne Vederslöv Åryd (skola och förskola) 10 DiningDevelopment AB; I Stiltjestrand Svensson 24 (33)

Med utgångpunkt från tillagningsköken bör varje område planeras efter sina specifika förutsättningar men ändå inriktas efter de föreslagna brytpunkterna för effektiva kök. Evakuerings - akut och beredskapskök Växjö kommun kommer att växa även framöver. Kök och serveringsutrymmen anpassas efter demografin, kökens standard och övriga behov. För att kunna renovera kök och även ta emot demografiska utmaningar behöver det finnas en överkapacitet kontinuerligt på 300 500 portioner vid ett eller två tillagningskök. Samtidigt ska några kök kunna växlas upp till inemot sin dubbla kapacitet och leverera 2 000-3 000 extra lunchportioner för att kunna hantera extraoridnära händelser. Detta kan tillgodoses ned föreslagen köksstruktur, främst med Älgvägens och Kungsmadskolans kök. Förutsättningar och konsekvenser Om antalet lunchportioner blir mera styrande riskerar det att leda till flera deltidsanställningar. Samma effekt har separationen mellan städ- vaktmästeri och måltidspersonal. Omställning av ett antal kök och personalreduceringar genererar ett omfattande arbete med övertaligheter och därtill kopplade uppsägningskostnader. Dessa kostnader är svåra att beräkna och påverkas av hur man arbetar personalomställning. Förändring av verksamhet låter sig inte göras momentant utan är ett arbete som kräver tid och planering - minst ett år för att genomföras. Kostnader och tidplanering i samband med omställningsarbetet gör att full nettoeffekt av kostnadsreduceringar infaller efter hand och under en längre tidsperiod. Omställningarna ska dock göras så fort det är möjligt, både av hänsyn till den enskilde, till organisationen och till ekonomin. För att klara besparingarna enligt förslagen krävs att all måltidsberörd personal har rätt kompetens för uppgiften i form av utbildning och erfarenhet av arbete i storkök. För detta krävs en kompetenshöjning för flera av måltidenhetens medarbetare och kan beröra upp till 40 % av medarbetarna. Denna kostnad uppstår oavsett i vilken organisation medarbetaren är anställd. Viss kompetenshöjning krävs för personal som inte är utbildade för mathantering även på förvaltningarna. Detta medför initiala kostnader, nödvändiga för ett långsiktigt resultat. 25 (33)

Strukturen med serveringskök medför kvarstannande - återföring eller överföring av vissa mindre matlagningsprofessionskrävande arbetsuppgifter till förvaltningarna. Kostnad för arbetsinsatsen återgår då till förvaltningarna. Utan korrekta kunskaper kan det föreligga risk för att det blir fel på specialkosterna och ett ökat matsvinn. Kunskap om livsmedelslagstiftning varmhållning transporter behöver vara aktuell. Det blir något flera transporter men denna kostnad uppvägs väl av minskade personalkostnader, särskilt om tillagningsköken kan levererar fler lunchportioner utan direkt ökning av antalet årsarbetare. Omställningstid behövs för genomförande av besparingarna i samtliga förslag av både organisationsutvecklingshänsyn och av byggnadstekniska förhållanden? Särskilda lednings- och HR-resurser krävs för att genomföra omställningen. Sammantagen bedömning Växjö kommun har höga kostnader för sin måltidsverksamhet i grundskolan och troligtvis råder samma förhållande i förskolan. De största och mest påverkbara kostnaden är personalkostnaden och livsmedelskostnaden. Växjö kommun behöver stärka sin totala kompetens inom matlagningsområdet om alltmer mat ska lagas från grunden, av ekologiska råvaror och nära måltidsgästen. Befolkningsmässigt växer Växjö tätort inom alla åldersegment. Övriga tätorter och landbygden står i stort sett inför i bästa fall status qou. Befolkningsutvecklingen är ogynnsam för barn/elever i övriga tätorter och landsbygd. Hur påverkas befolkningsutvecklingen av förändringar i måltidsorganisationen? Det kan möjligen vara skolan/förskolans närvaro på orten som har större betydelse än själva köket. Det troliga svaret är bägge delarna. I den genomförda konsultutredningen/rapporten från DD (DiningDevelopment AB) förordas att ett antal kök ställs om till mottagningskök och att kommunen samtidigt ser till att tillagningskök med leveranskapacitet finns. Måltidsenhetens besparingsmöjligheter i budget bygger på en given struktur enligt två olika alternativ från DD och ett från utredningsgruppen. 26 (33)

Växjö kommuns ambitionsnivå med sin måltidsorganisation är hög och omfattar ett stort långsiktigt renoverings- om- och tillbyggnadsåtagande. För att tillsammans med verksamheterna kunna planera för den goda måltiden behöver riktlinjer fastställas som leder in i den framtida köks- och måltidsorganisationen. Förändringar kan inte genomföras över en natt utan ett långsiktigt utvecklingsperspektiv utifrån hållbarhet måste råda. Inget kök läggs ner, men inriktningar förändras, främst för kök med lågt portionsantal. Dessa kök genererar högst kostnad per portion. En ordning där man från fall till fall avgör varje köks inriktning försvårar planeringen för framtiden och infasningen till målet om tillagningskök på alla enheter med tillräcklig bärkraft. Inriktningen är klar men under tiden måste flera överväganden göras med en samfälld värdering från flera utgångspunkter. Onödiga och kortsiktiga investeringar ska undvikas. Nedanstående riktlinjer ger förutsättningar att påverka kvalitetsutvecklingen, minska sårbarheten, arbeta långsiktigt och ge en effektivare måltidsverksamhet som klarar sina effektivisringkrav. För kommunens mottagningskök måste en tydlig transportstrategi tas fram. Detsamma gäller samordnad varudistribution, leveransställen, antal stopp och ruttoptimering av samtliga transporter. 27 (33)

Förslag Med en målsättning att alla bärkraftiga enheter ska ha ett tillagningskök måste anpassningar under tiden göras till ekonomi personal geografi och andra förutsättningar. Med nedanstående struktur har tillagningsköken en storlek som svarar mot såväl bra kvalitet/kontroll, minskad sårbarhet, god ekonomi samt korta transporter i kilometer och kort leveranstid. Följande normerande riktvärden gäller generellt och vid nybyggnad - ombyggnad tillbyggnad och renoveringar. Kök som serverar: upp till 60 lunchportiner/dag 11 är i första hand serveringskök som får leverans av komplett måltid och livsmedel för frukost och mellanmål mellan 60 till 120 lunchportioner/dag är i första hand mottagningskök, där tillagning av potatis ris pasta - motsvarande och sallad sker över 120 lunchportioner/dag är tillagningskök mellan 300 800 lunchportioner/dag är tillagningskök (kan ha leveranskapacitet) över 800 lunchportioner/dag ska vara tillagningskök (ska ha leveranskapacitet) Undantag från dessa riktlinjer kan vara enheter mycket nära varandra där samordning lämpligen kan ske utifrån en områdesprincip. Flera verksamheter får då mat från samma kök. Detta kan innebära att tillagningskök mycket nära varandra inte ska förekomma utan att förändringar därmed påkallas av samordnings/närhetsmotiv. Det kan också finnas större mottagningskök. Särskilda bedömningsgrunder kan uppstå utifrån den centrala funktion kök i kommundelscentra eller områdesansvariga tätortskök har. För landsbygden och kommundelscentra är redan i praktiken kök med områdesansvar utsedda och i övrigt ska ovanstående struktur tillämpas Samma principer kan tillämpas i staden där man då bygger kring begreppen om områdesansvar. 11 *Avser antalet barn/elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat.. 28 (33)

Växjö kommun 2015-11-30 Monica Skagne kommunchef Utredningsansvariga Faktagranskning lokaler Annica Thor Anders Hägg Marie Hallsten-Eriksson måltidschef utredare enhetschef lokalförsörjning Kerstin Kindblad personalspecialist 29 (33)

Bilaga 1 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende Personer i särskilt boende äldreomsorg vars Alla kommuner (ovägt medel) 69 genomförandeplan innehåller önskemål och Halmstad 95 behov i samband med måltiderna andel (%) Helsingborg 97 Jönköping 91 Kalmar 75 Karlskrona 84 Karlstad 84 Kristianstad 86 Linköping 87 Lund 82 Norrköping 92 Större städer (ovägt medel) 82 Växjö 97 Särskilda boenden inom äldreomsorg med Alla kommuner (ovägt medel) 50 rutiner för genomförande av dygnets Halmstad 29 alla måltider enl. FAMM? Helsingborg 53 Jönköping 74 Kalmar 16 Karlskrona 24 Karlstad 89 Kristianstad 48 Linköping 64 Lund 100 Norrköping 78 Större städer (ovägt medel) 59 Växjö 67 Särskilda boenden inom äldreomsorg med Alla kommuner (ovägt medel) 66 rutiner för genomförande av dygnets alla Halmstad 29 måltider? Helsingborg 84 Jönköping 85 Kalmar 16 Karlskrona 38 Karlstad 89 Kristianstad 90 Linköping 70 Lund 100 Norrköping 78 Större städer (ovägt medel) 77 Växjö 83 30 (33)

Särskilda boenden inom äldreomsorg med Alla kommuner (ovägt medel) 54 rutiner för hur omsorgsmåltider ska Halmstad 29 genomföras? Helsingborg 68 Jönköping 74 Kalmar 16 Karlskrona 10 Karlstad 11 Kristianstad 52 Linköping 68 Lund 100 Norrköping 89 Större städer (ovägt medel) 65 Växjö 78 Kommentar: Redovisade objektiva kvalitetsfaktorer faller ut väl för Växjö kommun. Variationen mellan kommuner är väldigt stor. 31 (33)

Vad tycker omsorgstagarna om maten och måltidsmiljön i särskilt boende 2012 2013 2014 Brukarbedömning särskilt Alla kommuner (ovägt medel) 76 79 76 boende äldreomsorg - Eskilstuna 76 73 73 maten,andel (%) Halmstad 84 85 82 Helsingborg 74 74 69 Jönköping 79 82 82 Kalmar 74 80 73 Karlskrona 75 75 74 Karlstad 75 77 80 Kristianstad 82 82 75 Liknande kommuner äldreomsorg, Växjö, 2014 77 78 76 Linköping 79 78 79 Lund 71 71 66 Större städer (ovägt medel) 76 77 75 Uppsala 73 72 73 Västerås 68 86 72 Växjö 73 78 72 Örebro 81 75 74 Brukarbedömning särskilt boende (%) äldreomsorg Alla kommuner (ovägt medel) 70 71 70 - måltidsmiljö, andel (%) Eskilstuna 67 68 70 Halmstad 71 76 73 Helsingborg 59 61 63 Jönköping 73 73 71 Kalmar 68 73 66 Karlskrona 70 66 71 Karlstad 70 71 73 Kristianstad 75 74 68 Liknande kommuner. äldreomsorg, Växjö, 2014 70 71 69 Linköping 72 72 71 Lund 60 64 59 Större städer (ovägt medel) 68 71 68 Uppsala 66 66 65 Västerås 65 75 69 Växjö 64 74 65 Örebro 63 67 67 Kommentar: Brukarna har under 2014 sänkt sina omdömen om maten och måltidsmiljön på ett anmärkningsvärt sätt. 32 (33)

Bilaga 2 Kostnader för skolmåltider i kommungruppen större städer och medelvärdet för större städer och likhetsutsökta kommuner jfr med Växjö. Kostnader för skolmåltider 2012 2013 2014 Kostnad för skolmåltider i Alla kommuner (ovägt medel) 6 063 6 130 6 299 kommunal grundskola, Halmstad 4 406 4 402 4 678 kr/elev Helsingborg 4 025 4 142 4 323 Jönköping 4 658 4 540 4 221 Kalmar 4 332 4 388 4 639 Karlskrona 6 934 6 313 7 135 Karlstad 4 839 5 024 5 292 Kristianstad 5 494 5 215 5 062 Linköping 4 093 3 912 4 365 Lund 6 695 6 595 6 857 Norrköping 3 980 4 076 4 640 Större städer (ovägt medel) 5 244 5 385 5 484 Liknande kommuner grundskola. 5 891 5 850 5 959 Växjö 6 144 6 394 6 532 Kostnad för skolmåltider i Alla kommuner (ovägt medel) 4 922 5 384 5 525 kommunal gymnasieskola, Halmstad 3 907 4 556 4 462 kr/elev Helsingborg 3 137 3 177 3 327 Jönköping 3 436 3 561 3 543 Kalmar (gymnasieförbund) - - - Karlskrona 3 427 3 779 3 758 Karlstad 4 136 4 164 4 415 Kristianstad 3 796 3 108 3 083 Linköping 2 683 3 104 3 686 Lund 4 186 4 400 4 484 Norrköping 4 322 3 784 4 479 Större städer (ovägt medel) 4 106 4 272 4 408 Liknande kommuner gymnasium. 4 293 4 641 4 648 Växjö 4 737 4 720 4 443 Kommentar: I grundskolan har kostnaden per elev gått upp under flera år, de senaste tre åren med 200 kr/elev. Det motsatta förhållandet råder inom gymnasiet där kostnaden per elev sänkts med 6 % (277 kr/elev) under 2014. 33 (33)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-11-25 85 Dnr 2015-00069 Yttrande över remiss av utredning om struktur för Växjö kommuns kök Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden lämnar följande svar på remissen: Nämnden ser positivt på förslagets områdesstruktur, och ansatsen att det ska finnas ett tillagningskök på närmaste effektiva nivå i varje område. Nämnden ställer sig även positiv till framtida möjligheter till entreprenadsättning i verksamhetsområdena, om detta är förenligt med uppfyllandet av måltidsprogrammets mål. Nämnden ser inte att förslaget till köksstruktur medför någon betydande påverkan på verksamheten. Detta under förutsättning att inga omfattande förändringar är avsedda i befintlig struktur för de mottagningskök som nu är knutna till Älgvägen, respektive de tillagningskök som förser nämndens verksamheter i Lammhult, Ingelstad, Braås, Rottne, Gemla och Vederslöv med måltider. Gällande att ta fram gemensamma utvecklingsplaner med måltidsenheten, ser nämnden främst ett behov avseende det måltidspolitiska programmet, eftersom köksstruktur och köp/säljsystem i nuläget bedöms som huvudsakligen kompatibla med befintlig verksamhet. Ett särskilt viktigt samarbetsområde är matens kvalitet och smak. Det är betydelsefullt för omsorgstagarnas hälsa och livskvalitet att de upplever att maten smakar bra. På omsorgsförvaltningen bör utveckling i frågor som rör det dagliga arbetet med måltidsmiljö och omsorgstagarnas inflytande i första hand bedrivas per enhet, medan verksamhetsmål och uppföljning hanteras av berörda avdelningar vid omsorgsförvaltningens centralförvaltning. Reservation Ledamöterna i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet och lämnar följande reservation: Utredningen gällande måltidsorganisation vilar på flera utgångspunkter varav den besparing som den moderatledda majoriteten fattat beslut om är 1(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-11-25 den mest vägledande. En utredning med fokus på att spara stora summer kan inte ligga till grund för byggandet aven ny måltidsorganisation. Vi anser att utgångspunkten om närhetsprincipen får stå tillbaka för att klara lagda besparingskrav. Det accepterar inte vi. Matens kvalitet och principen om att laga maten så nära den som äter den som möjligt är viktigare än att slå vakt om de skattesänkningar som den moderatledda majoriteten tidigare fattat beslut om. Bakgrund Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott har översänt en remiss gällande förslag på struktur i kommunens köks- och måltidsorganisation. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 60/2015 föreslagit att Omsorgsnämnden lämnar följande svar på remissen: Nämnden ser positivt på förslagets områdesstruktur, och ansatsen att det ska finnas ett tillagningskök på närmaste effektiva nivå i varje område. Nämnden ställer sig även positiv till framtida möjligheter till entreprenadsättning i verksamhetsområdena, om detta är förenligt med uppfyllandet av måltidsprogrammets mål. Nämnden ser inte att förslaget till köksstruktur medför någon betydande påverkan på verksamheten. Detta under förutsättning att inga omfattande förändringar är avsedda i befintlig struktur för de mottagningskök som nu är knutna till Älgvägen, respektive de tillagningskök som förser nämndens verksamheter i Lammhult, Ingelstad, Braås, Rottne, Gemla och Vederslöv med måltider. Gällande att ta fram gemensamma utvecklingsplaner med måltidsenheten, ser nämnden främst ett behov avseende det måltidspolitiska programmet, eftersom köksstruktur och köp/säljsystem i nuläget bedöms som huvudsakligen kompatibla med befintlig verksamhet. Ett särskilt viktigt samarbetsområde är matens kvalitet och smak. På omsorgsförvaltningen bör utveckling i frågor som rör det dagliga arbetet med måltidsmiljö och omsorgstagarnas inflytande i första hand bedrivas per enhet, medan verksamhetsmål och uppföljning hanteras av berörda avdelningar vid omsorgsförvaltningens centralförvaltning Förvaltningschefen har i en skrivelse daterad den 30 oktober 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Yrkanden Mikael Svensson (MP): 2(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-11-25 Bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg: Avsnittet: Ett särskilt viktigt samarbetsområde är matens kvalitet och smak Ändras till: Ett särskilt viktigt samarbetsområde är matens kvalitet och smak. Det är betydelsefullt för omsorgstagarnas hälsa och livskvalitet att de upplever att maten smakar bra Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att omsorgsnämnden beslutar i enlighet med Mikael Svenssons (MP) yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (organisations- och personalutskottet) 3(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-11-11 183 Dnr 2015-00788 Remissvar avseende strukturförändring i måltidsorganisationen Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till rapportens huvuddelar, fast har invändningar avseende serverings- och mottagningskök, där nämnden begär fortsatt beredning av ärendet i KSOP tillsammans med utbildningsnämnden. Reservation Malin Lauber (S) har lämnat in följande skriftliga reservation. Utredningen gällande måltidsorganisationen vilar på flera utgångspunkter varav den besparing som den moderatledda majoriteten fattat beslut om är den mest vägledande. En utredning med fokus på att spara stora summor kan inte ligga till grund för byggandet av en ny måltidsorganisation. Vi anser att utgångspunkten om närhetsprincipen får stå tillbaka för att klara lagda besparingskrav. Det accepterar inte vi. Matens kvalitet och principen om att laga maten så nära den som äter den som möjligt är viktigare än att slå vakt om de skattesänkningar som den moderatledda majoriteten tidigare fattat beslut om. Det är också oklart hur utbildningsnämndens personal påverkas och hur deras arbetsuppgifter kan komma att förändras i framförallt serveringsköken. Bakgrund Kommunfullmäktige i Växjö kommun beslutad e den 2014-04-15 i 88 att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp/säljförfarande. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument, struktur och investeringsplan för måltidsverksamheten. Förändringsarbetet avseende organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Sida 1/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-11-11 Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunstyrelsen har genomfört organisationsförändringen, ansvarar för måltidsverksamheten och ska återkomma till kommunfullmäktige med Struktur för måltidsverksamheten. Investeringsplan för verksamheten arbetas fram. En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kr som kommunfullmäktiga lagt fast för 2016. Förslaget vilar övergripande på att följande krav och mål. Köken ska kunna leverera säkra måltider av god kvalitet. Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar, däribland o Mat lagad i så stor utsträckning som möjligt från grunden. o Användning av ekologiska råvaror/produkter. o Måltiderna ska tillagas så nära måltidsgästen som möjligt. o Beakta kommunens geografi och landsbygd. o Möjliggöra entreprenadlösningar. Måltidsorganisationen ska vara effektiv; ha hög produktivitet och leverera måltider av hög kvalitet. Arbetet i måltidsorganisationen och i köken ska ske i en god arbetsmiljö, där hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. Kommunstyrelsens organisationsutskott har beslutat att sända förslaget avseende måltidsorganisationens struktur på remiss med ett antal frågor till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp/säljsystem och köksstrukturen? Beslutsunderlag Ordförandes skrivelse Kansliets tjänsteskrivelse gällande struktur för måltidsverksamheten Sida 2/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-11-11 Rapport om måltidsorganisationens struktur Yrkanden Ordförande yrkar att nämnden ställer sig positiv till rapportens huvuddelar, fast har invändningar avseende serverings- och mottagningskök, där nämnden begär fortsatt beredning av ärendet i KSOP tillsammans med utbildningsnämnden. Beslutsordning Ordförande frågor om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Sida 3/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 37 Dnr 2015-01026 Godkännande av Växjö Energi Elnät AB:s beslut om pris- och taxeändringar för elnätet Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av elnätspriser och tariffbyten enligt Växjö Energi Elnäts AB:s beslut i 34/2015 att gälla från och med den 1 april 2016. Bakgrund Växjö Energi Elnät AB har i 34/2015 beslutat om pris och taxeändringar för elnätspriser och tariffbyten. Styrelsen för Växjö Energi Elnät AB beslutade då att anta den föreslagna prisjusteringen för elnätspriserna enligt PM 2015-11-08 med i genomsnitt 1 procent från 1 april 2016, samt att anta de förslagna tariffbyten för de större säkringskunderna enligt samma PM, där den första etappen i steg 1 sker 2016 och de efterföljande etapperna sker därefter. Växjö Kommunföretag AB har i 164/2015 godkänt Växjö Energi Elnät AB:s beslut i 34/2015 om pris- och taxeändringar för elnätspriser och tariffbyten, och översänder ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 26/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av elnätspriser och tariffbyten enligt Växjö Energi Elnäts AB:s beslut i 34/2015 att gälla från och med den 1 april 2016. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: 556602-4641 2015-12-03 164 Dnr 2015-00065 Beslut om pris och taxeändring elnätspris Styrelsens beslut Styrelsen godkänner Växjö Energi Elnät AB:s beslut i 34/2015 om prisoch taxeändringar för elnätspriser och tariffbyten, och översänder ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund Växjö Energi Elnät AB har i 34/2015 beslutat om pris och taxeändringar för elnätspriser och tariffbyten. Styrelsen för Växjö Energi Elnät AB beslutade då att anta den föreslagna prisjusteringen för elnätspriserna enligt PM 2015-11-08 med i genomsnitt 1 procent från 1 april 2016, samt att anta de förslagna tariffbyten för de större säkringskunderna enligt samma PM, där den första etappen i steg 1 sker 2016 och de efterföljande etapperna sker därefter. Beslutsunderlag Ordförande har i skrivelse den 27 november 2015 lämnat förslag till beslut att godkänna Växjö Energi Elnät AB:s beslut i 34/2015 om pris- och taxeändringar för elnätspriser och tariffbyten, och översända ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige För kännedom Växjö Energi Elnät AB 1(1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 38 Dnr 2015-00945 Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun år 2016 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer förslaget till avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun 2016 enligt tekniska nämndens förslag i 164/2015 innebärande följande ändringar och tillägg till förslaget: Under ändamål rubriken B3 görs följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt. 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag. Bakgrund Tekniska nämnden har i 164/2015 hemställt åt kommunfullmäktige att fastställa förslaget till avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun år 2016 med följande ändringar och tillägg: Under ändamål rubriken B3 görs följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 25/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige fastställer förslaget till avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun 2016 enligt tekniska nämndens förslag i 164/2015 innebärande följande ändringar och tillägg till förslaget: Under ändamål rubriken B3 görs följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt. 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag. Yrkanden Thomas Thornell (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige fastställer förslaget till avgifter för upplåtelse av 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 offentlig plats i Växjö kommun 2016 enligt tekniska nämndens förslag i 164/2015 innebärande följande ändring: Under ändamål rubriken B3 utgår följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt. 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag. Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att utskottet beslutar i enlighet med det egna förslaget. 2 (2)

Förslag Styrande dokument Senast ändrad 2015-12-04 Avgifter för upplåtelse av offentlig plats år 2016 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Avgifter för upplåtelse av offentlig plats 2016 Fastställd/Upprättad Senast ändrad 2015-12-04 Dokumentansvarig Tekniska nämnden Tidigare ändringar Giltighetstid Från och med 2016-01-01 Dokumentinformation -

Avgifter för upplåtelse av offentliga platser Vid behov av att tillfälligt använda offentlig plats för annat ändamål än att utföra arbeten på väg eller schaktningsoch ledningsarbete till exempel för uteservering, placering av reklamskyltar och övrigt tillfälligt användande av allmän plats, söks tillstånd hos polismyndigheten med hänvisning till Ordningslagen. I sådana ärenden inhämtar polismyndigheten alltid yttrande från kommunen, vilken har rätt att avstyrka ansökan. Kommunen har rätt att ange de villkor som behövs för att tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om skötsel och drift av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. Ersättning för användning av offentlig plats regleras i bestämmelserna Avgifter för upplåtelse av offentlig plats år 2016. ÄNDAMÅL AVGIFT KR ANMÄRKNING A. FÖRSÄLJNINGSÄNDAMÅL A1. Försäljning (t.ex. korv, glass, pasta, tidningar) 1. Säsong 2. Permanent 3. Korttidsförsäljning 3 000-200 Per plats, max 25 m 2 och påbörjad månad exklusive avgift för uppställning av bord och stolar Avgift bestäms i varje enskilt fall Per dag, max 15 m 2. Vid större yta bestäms avgiften i varje enskilt fall A2. Torgplatsavgift Växjö Stortorg, Norra delen 1. Fast helplats (ca 14 m 2 ) 2. Fast halvplats (ca 7 m 2 ) 3. Tillfällig helplats 4. Tillfällig halvplats För el-anslutning tillkommer: 1-fas 10 amp. 3-fas 16 amp. 4 000 2 000 200 100 40 70 Per kalenderår Per kalenderår Per dag Per dag Per dag Per dag

ÄNDAMÅL AVGIFT KR ANMÄRKNING A3. Julgransförsäljning och jordgubbsförsäljning 500 Per plats och påbörjad vecka A4. Uteservering 1. Tillfälliga uteserveringar 2. Tillfälliga uteserveringar på gågator 3. Friluftsserveringar och dylikt, avser tillfälliga serveringar utan inhägnad 50 70 - Per m 2 och påbörjad månad Per m 2 och påbörjad månad Avgift bestäms i varje enskilt fall OBS! Till ovanstående punkt A1 och A4.1 vid ianspråktagande av avgiftsbelagd parkeringsplats - Tillkommer 70 procent av gällande dygnsavgift ÄNDAMÅL AVGIFT KR ANMÄRKNING B. FÖR ANNAT REKLAM-, KULTUR- OCH UTSTÄLLNINGSÄNDAMÅL B1. Affischpelare 1. Fasta 390 Per m 2 affischyta och år B2. Övriga reklamplatser 1. Kartskåp, skyltskåp och dylikt 2. Lösa gatureklamskyltar 3. Varuställningar, inklusive eventuell reklam på ställningar 120 x 60 cm 1 645 1 200 1 500 Per styck och tillfälle dock längst ett kalenderår Per styck och tillfälle dock längst ett kalenderår Per styck och tillfälle dock längst ett kalenderår

ÄNDAMÅL B3. Idrottstävling, utställning, festival, marknad, konsert, cirkus, politisk sammankomst m.m. 1. Arrangemang i centrum AVGIFT KR 500 1 000 ANMÄRKNING Per dag och plats < 25 m 2 t.ex. tält > 25 m 2 t.ex. info buss 2a. Spetsamossen 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur 3. Del av Stortorgets norra del, inte torgdagar 4. Del av Stortorgets södra del under avgiftsbelagd tid 1 000-1 000 2 000 2 000 Per dag Avgiftsfritt Per dag Per dag + 70 % av gällande dygnsavgift Per dag + 70 % av gällande dygnsavgift 5. Stortorget under icke avgiftsbelagd tid 2 000 Per dag 6. För större evenemang t.ex. konserter där entré utgår, per dag 7. Ideella föreningar 12 000 - Detta avser även då arrangören är ideell förening Avgiftsfritt OBS! Norra och södra delen av Stortorget räknas som två olika platser

ÄNDAMÅL AVGIFT KR C. ÖVRIGA ÄNDAMÅL ANMÄRKNING C1. Upplagsplatser, byggnadsområden, byggnadsställningar, bodar, inplankningar m.m. C2. Containers 1. För ianspråktagen yta om högst 10 m 2 2. För ianspråktagen yta som har en storlek överstigande 10 m 2 3. Vid längre tid än 6 månader 4. Utanför centrum 5. Parkmark utanför centrum C3. Elanslutning i samband med olika arrangemang 1. Vattentorget 2. Storgatan 3. Tegnerströget, avslutande delen av Storgatan mellan Västra Esplanaden och Liedbergsgatan 1500 1000 1500 300 300 - - - 300 300 300 Vecka 1 Vecka 2 och framåt 300 kr första påbörjad vecka, därefter 400 kr per påbörjad v. Per påbörjad vecka + 100 kr per påbörjad 15 m 2 och vecka Avgift bestäms i varje enskilt fall 50 % av avgiften enligt punkt 1-2 ovan 25 % av avgiften enligt punkt 1-2 ovan Per dag vid korta arrangemang Per dag vid korta arrangemang Per dag vid korta arrangemang OBS! Till ovanstående punkt C1och C2 vid ianspråktagen avgiftsbelagd parkeringsplats - Tillkommer 70 % av gällande dygnsavgift

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-26 164 Dnr 2015-00314 Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun år 2016 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att fastställa förslaget till taxor år 2016 med följande ändringar och tillägg: Under ändamål rubriken B3 gör följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag. Reservation Socialdemokraterna i tekniska nämnden reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Örjan Mossberg (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund En översyn av nuvarande taxor för offentlig plats har genomförts. Kontakt har tagits med jämförbara kommuner i frågan och Växjö kommuns avgifter skiljer sig inte nämnvärt från dessa kommuners avgifter (se tabell nedan). Några ytterligare kostnader för kommunen har heller inte tillkommit och därför föreslås att nuvarande avgifter för offentlig plats bibehålls. Dock tas avgift för uthyrning av Linnéparken bort från dokumentet då uthyrningen från och med år 2015 hanteras av kultur- och fritidsförvaltningen. Linnéparken återfinns numer i Policy för scen i Linnéparken som antagits av kulturnämnden 2014-11-12. 1(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-26 Jämförelsetabell beträffande avgifter för upplåtelse av offentlig plats: Växjö Halmstad Jönköping Kalmar Trottoarpratare kr/år 1200 Ej tillåtet Ej avgift 500 Torgplatser kr/år 4000 5965 3960 1500 Torgplatser kr/dag 200 150 165 60 Uteservering, gågata kr/mån Uteservering ej gågata kr/mån 70/m2 50/m2 75/m2 60/m2 82/m2 + 715 i grundavg. - 80/m2 Försäljningsvagn kr/mån 2000 3200 2000 1000 Jordgubbs-/ 500/v 2000/mån Ej avgift 2000/mån Julgransförsäljning kr Upplag/bodar kr 1500 + 25/m2/ 300/v mån Containers kr 1000/1500 + 300/v 65/dag 0,75/m2/ dygn + 715 i grundavg.,,,, - 40/m2/mån + 1500 i grundavg.,,,, Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 26 oktober 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet i 117/2015 Yrkanden Cheryl Jones Fur (MP): Tekniska nämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att fastställa förslaget till taxor år 2016 med följande ändringar och tillägg: Under ändamål rubriken B3 gör följande ändringar: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag Gunnar Storbjörk (S): Tekniska nämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att fastställa förslaget till taxor år 2016 med följande ändring: Under ändamål rubriken B3 utgår följande punkt: 2b. Cirkus utan vilda eller exotiska djur, Avgift = -, Anmärkning = Avgiftsfritt 2c. Cirkus med vilda eller exotiska djur, Avgift = 1 000 kr, Anmärkning = per dag 2(0)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-26 Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att tekniska nämnden beslutar enligt Cheryl Jones Furs yrkande. Omröstning begärs Tekniska nämnden godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Cheryl Jones Furs yrkande Nej för bifall till Gunnar Storbjörks yrkande Omröstningsresultat Cheryl Jones Furs yrkande antas med 9 röster mot 6 röster för Gunnar Storbjörks yrkande. Ledamöter Ersättare som tjänstgör Jaröst Nejröst Gunnar Storbjörk (S) Nej Cheryl Jones Fur (MP) Ja René Jaramillo (M) Ja Björn Svensson (M) Ja Åza Brennander (M) Jolanta Nässert (M) Ja Gudrun Holmberg (C) Ja Jimmy Jonsson (FP) Ja Jon Malmqvist (KD) Ja Anette Nerlie Anderberg (S) Nej Remi Jönsson (S) Nej Martina Forsberg (S) Nej Carina Rolfsson (S) Nicklas Berntsson (S) Nej Örjan Mossberg (V) Nej Pontus Kindenäs (SD) Romeo Pettersson (SD) Ja Sofia Stynsberg (M) Ja Omröstningsresultat 9 6 Beslutet skickas till Trafikplaneringschefen Kommunstyrelsen 3(0)

ÄRENDE Dnr TN/2015:00314 2015-10-26 Yvonne Edgren Handläggare Tel. 0470-437 78 Tekniska nämnden Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Växjö kommun år 2016 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att hemställa hos kommunfullmäktige att fastställa förslaget till taxor år 2016. Bakgrund En översyn av nuvarande taxor för offentlig plats har genomförts. Kontakt har tagits med jämförbara kommuner i frågan och Växjö kommuns avgifter skiljer sig inte nämnvärt från dessa kommuners avgifter (se tabell nedan). Några ytterligare kostnader för kommunen har heller inte tillkommit och därför föreslås att nuvarande avgifter för offentlig plats bibehålls. Dock tas avgift för uthyrning av Linnéparken bort från dokumentet då uthyrningen från och med år 2015 hanteras av kultur- och fritidsförvaltningen. Linnéparken återfinns numer i Policy för scen i Linnéparken som antagits av kulturnämnden 2014-11-12. Jämförelsetabell beträffande avgifter för upplåtelse av offentlig plats: Växjö Halmstad Jönköping Kalmar Trottoarpratare kr/år 1200 Ej tillåtet Ej avgift 500 Torgplatser kr/år 4000 5965 3960 1500 Torgplatser kr/dag 200 150 165 60 Uteservering, gågata kr/mån Uteservering ej gågata kr/mån 70/m2 50/m2 75/m2 60/m2 82/m2 + 715 i grundavg. - 80/m2 Försäljningsvagn kr/mån 2000 3200 2000 1000 Jordgubbs-/ 500/v 2000/mån Ej avgift 2000/mån Julgransförsäljning kr Upplag/bodar kr 1500 + 25/m2/ 300/v mån Containers kr 1000/1500 + 300/v 65/dag 0,75/m2/ dygn + 715 i grundavg.,,,, - 40/m2/mån + 1500 i grundavg.,,,, TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafikenheten 1 (2) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18, plan 3 Tel. 0470-437 78 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post yvonne.edgren@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE TN/2013:278 2013-09-23 Maria Sundell Isling Teknisk chef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 39 Dnr 2015-01025 Avgifter för diverse VA-tjänster 2016 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer avgifter för diverse VA-tjänster 2016 i enlighet med tekniska nämndens beslut i 182/2015. Bakgrund Tekniska nämnden har i 182/2015 begärt att kommunfullmäktige fastställer avgifter för diverse VA-tjänster för år 2016 enligt ett bifogat förslag. I korta drag är ändringarna följande: Avgift för mottagande av avloppsvatten med förhöjt föroreningsinnehåll, d.v.s. industriavloppsvatten. Här är gjort förtydliganden. Här är det oförändrade avgifter sedan 2012. Avgift för till dricksvattennätet, före vattenmätare anslutna sprinkleranläggningar, d.v.s. sprinkleranläggningar. Här är gjort förtydliganden. Här är det oförändrade avgifter. Avgift för brand- och spolpoströr som tillhandahålls för tillfälligt vattenuttag, samt vatten från påfyllningsstationer. Här är gjort mindre ändringar, höjning av vattenpris från påfyllningsstationer/vattenkiosker från ca 10 kr/kbm till 15 kr/kbm, samt förenklingar för att underlätta administrationen vid fakturering. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 27/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige fastställer avgifter för diverse VA-tjänster 2016 i enlighet med tekniska nämndens beslut i 182/2015. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-12-17 182 Dnr 2015-00347 Avgifter för diverse VA-tjänster 2016 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden begär hos kommunfullmäktige fastställelse av avgifter avseende diverse VA-tjänster för år 2016 i enlighet med bifogat förslag. Bakgrund I nu gällande avgifter för diverse VA-tjänster har påvisats behov av några förtydliganden och förenklingar. Tekniska förvaltningen föreslår därför att tekniska nämnden beslutar att hos kommunfullmäktige begära fastställelse för dessa tjänster i enlighet med bifogat förslag. I korta drag är ändringarna följande: Avgift för mottagande av avloppsvatten med förhöjt föroreningsinnehåll, d.v.s. industriavloppsvatten. Här är gjort förtydliganden. Här är det oförändrade avgifter sedan 2012. Avgift för till dricksvattennätet, före vattenmätare anslutna sprinkleranläggningar, d.v.s. sprinkleranläggningar. Här är gjort förtydliganden. Här är det oförändrade avgifter. Avgift för brand- och spolpoströr som tillhandahålls för tillfälligt vattenuttag, samt vatten från påfyllningsstationer. Här är gjort mindre ändringar, höjning av vattenpris från påfyllningsstationer/ vattenkiosker från ca 10 kr/kbm till 15 kr/kbm, samt förenklingar för att underlätta administrationen vid fakturering. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 19 november 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet i 127/2015 1(2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-12-17 Beslutsordning Ordförande frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att tekniska nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till Kvalitetschef Kommunstyrelsen 2(2)

AVGIFTER FÖR DIVERSE VA-TJÄNSTER 2016 För diverse tjänster som nyttjar Växjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 20XX-xx-xx XXX med ikraftträdande 20xx-xx-xx. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Växjö kommun Avgifter skall betalas till Växjö kommun. Samtliga nedanstående avgifter är angivna exklusive moms. Sprinkleranläggningar Årsavgifter avseende sprinkleranläggningar Ledningsdimension Dy (mm) Bedömt Maxflöde (l/s) Fast årsavgift (kr) Anslutning före vattenmätare på ordinarie servis. 3) Dim.- Avgift 1) Summa Separat servisledning. Enligt 2) och 3) Avgiftsfaktor Grundavgift Grundavgift Dim.- Avgift 1) Summa <51 4 1 2000 2000 4000 6000 2000 8000 51-63 6 1,5 2000 3000 5000 6000 3000 9000 64-75 9 2,25 2000 4500 6500 6000 4500 10500 76-90 13 3,25 2000 6500 8500 6000 6500 12500 61-110 23 5,75 2000 11500 13500 6000 11500 17500 111-160 50 12,5 2000 25000 27000 6000 25000 31000 161-225 90 22,5 2000 45000 47000 6000 45000 51000 Ovanstående avgifter gäller både vid för direktanslutna sprinklerserviser och för påfyllningsledningar till sprinklerbassänger. Sprinkler efter vattenmätare inryms inte ovan. 1) Dimensions-/maxflödesberoende avgift som bestäms utifrån avgiftsfaktorn. Dy = yttre diameter på ledning. 2) Begär fastighetsägare att få ansluta separat servisledning för sprinkleranläggning ska fastighetsägaren själv bekosta hela servisledningen från huvudledning in till husliv. Anslutning mot det kommunala nätet får endast göras av kommunens rörnätsverkstad. 3) För att åstadkomma vattenomsättning i separat sprinklerservis eller vid större vattenvolym än 25 l mellan anslutningspunkt för sprinklerledning och återströmningsskydd, skall en avtappning via vattenmätare arrangeras i anslutning till återströmningsskyddet. Rörlig brukningsavgift för avtappningsvatten utgår enligt aktuell VA-taxa. Brandpost- och Spolpoströr Tekniska förvaltningen kan hyra ut brand- respektive spolpoströr till följande avgifter: Rörtyp och dimension Spolpost QN2,5 Brandpost QN6 Brandpost QN10 Brandpost DN50 Dygnshyra 30 kr/dygn 75 kr/dygn 150 kr/dygn 300 kr/dygn

Debitering av ovanstående avgift görs för minst 10 dygn. Utöver ovanstående avgift tas rörlig avgift för förbrukad volym ut enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Vattenkiosk Tekniska förvaltningen tillhandahåller även säker vattenpåfyllning av tankbilar och liknande vid 3st vattenkiosker belägna på följande platser. 1. Söderleden 2. Renvägen 3. Ingelstad brandstation Kubikmeterpriset vid dessa vattenkiosker kommer att vara 15kr/m 3. Industriavloppsvatten Enligt ABVA är kommunen inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten. Tekniska förvaltningen kan dock medge utsläpp av sådant vatten och kan ta ut särskild avgift enligt avtal. Enligt dessa bestämmelser kan särskild avgift utgå för extra föroreningsmängd och reserverat reningsutrymme. 1. Där avloppsvattnets sammansättning eller avledningssätt avsevärt avviker från normalt hushållsspillvatten sker debitering efter följande regler. Om dessa regler ej kan tillämpas i enskilt fall får debitering ske enligt särskilt avtal vilket godkänts av tekniska nämnden 2. Skyldighet att erlägga särskild reningssavgift har ägare från vars fastighet spillvatten avleds som överskrider ett eller flera av följande gränsvärden: Suspenderad substans, Susp. 350 mg/l Syreförbrukande ämnen, BOD 7 500 mg/l Syreförbrukande ämnen, COD cr 1000 mg/l Totalfosfor, Tot-P 30 mg/l Totalkväve, Tot-N 50 mg/l 3. Den mängd (kg) för vilken särskild reningsavgift skall erläggas beräknas enligt följande m särskild reningsavgift = V spill (C mv C gv ) 1000 Där: m särskild reningsavgift = Beräknad mängd i kg av ett ämne för vilken särskild reningsavgift skall erläggas. V spill = Bestämd volym spillvatten m 3 under en period. C mv = Beräknad medelhalt av analysresultat för respektive ämne i mg/l. C gv = Gränsvärdeshalt för respektive ämne enligt punkt 2 i mg/l. 4. Om särskild reningsavgift är aktuell för fler än en substans görs följande reduktion på den mängd som har framräknats enligt punkt 3 ovan.

Susp. och (BOD 7 eller COD cr ) mängden BOD 7 eller COD cr reduceras med 30% Susp. och TotP mängden TotP reduceras med 15% TotP och (BOD 7 eller COD cr ) Mängden TotP reduceras med 40% Susp. och TotP och (BOD 7 eller COD cr ) mängden TotP reduceras med 50% Reduktion av särskild reningsavgift for Tot-N görs efter särskilt avtal 5. Verksamheter som genom miljöprövning, avtal eller på annat sätt garanteras att få avleda bestämd föroreningsmängd skall erlägga avgift för det reningsutrymme som reserveras för verksamheten. Mängderna som ska debiteras dels enligt punkt 2 och dels enligt nedan: m outnyttjad res = x res d drift V spill C mv 1000 m outnyttjad res = kvarstående mängd i kg som inte utnyttjats av det reserverade reningsutrymmet. x res = Reserverat reningsutrymme i kg/dygn d drift = Driftdygn under period V spill = Avledd volym m 3 spillvatten under perioden C mv = Beräknad medelhalt av analysresultat för respektive ämne i mg/l. Avgift som utgår för m särskild reningsavgift är kolumnen totalt i tabellen under punkt 6. Avgift som utgår för m outnyttnad res är halva kapitalkostnaden enligt tabellen i punkt 6. Avgift för reserverat reningsutrymme utgår endast för syreförbrukande ämnen (BOD 7 /COD cr ) och kväve (Tot-N). 6. För framräknade mängder enligt punkt 2-6 ovan skall följande särskilda reningsavgift erläggas. Kapital/utbyggd kapacitet (kr/kg) Drift/inkommande belastning (kr/kg) Totalt Susp. 6,79 2,16 8,95 BOD 7 2,19 4,51 6,70 COD cr 1,19 1,67 2,86 Tot-P 24,44 93,53 117,96 Tot-N 7,83 25,83 33,66

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-01-12 27 Dnr 2015-00952 Utbetalning av partistöd 2016 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att betala ut partistöd för 2016 till samtliga partier i kommunfullmäktige i enlighet med Växjö kommuns regler för partistöd. Bakgrund Nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen har trätt ikraft den 1 februari 2014. Reglerna tillämpas fr.o.m. mandatperioden 2014-2018 och innebär bland annat att fullmäktige måste fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Kommunfullmäktige har i 269/2015 beslutat om regler för partistöd i Växjö kommun. Av riktlinjerna framgår att fullmäktige fattar beslut om utbetalning av partistöd i januari månad varje år. Partistöd betalas sedan ut i förskott uppdelat på två utbetalningar i januari respektive augusti månad. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 12 december 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att första året som partierna ska redovisa hur partistödet har använts är 2015. Partierna ska under våren 2016 inkomma med redovisningar och granskningsintyg. Arbetsutskottet har i 19/2016 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå att kommunfullmäktige beslutar att betala ut partistöd för 2016 till samtliga partier i kommunfullmäktige i enlighet med Växjö kommuns regler för partistöd. 1 (1)

ÄRENDE Dnr KS 2016-00021 2016-01-18 Kommunfullmäktige Rapporter från revisionen - Revisorernas granskning av den långsiktiga ekonomiska planeringen och analys av den ekonomiska utvecklingen Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar rapporten till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning. Bakgrund Kommunens revisorer har låtit genomföra en granskning av den långsiktiga ekonomiska planeringen och analys av den ekonomiska utvecklingen. Rapporten som lämnats till kommunstyrelsen för yttrande och kommunfullmäktige för kännedom presenteras vid dagens sammanträde Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

MISSIV Dnr KR 2015-00022 2015-12-10 Karin Andersson revisionschef Tel. 0470-410 62 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisorernas granskning av den långsiktiga ekonomiska planeringen och analys av den ekonomiska utvecklingen Revisionsföretaget PwC har på uppdrag av kommunrevisionen gjort en analys av Växjö kommuns ekonomiska läge och jämfört med andra liknande kommuner. Vidare har kommunens planering av ekonomin på lite längre sikt granskats. Rapporten bifogas detta missiv. Växjö expanderar på flera fronter och vill bli en modern klimatsmart och jämställd storstad med en livskraftig landsbygd. Samtidigt har Sverige minusränta, stora svårigheter att attrahera medarbetare till viktiga välfärdsjobb och en pågående flyktingkris. Det här är en utveckling som har konsekvenser för landet och vår kommun som ingen av oss kan överblicka i dagsläget. Så här långt har expansionen och moderniseringen av Växjö fört med sig investeringar som i stor utsträckning lånefinansierats. Samtidigt ökar de löpande kostnaderna för den kommunala verksamheten något mera än intäkterna från skatt och de statliga utjämningssystemen. Vi tror att det kan komma att behövas en betydande finansiell uthållighet framöver. Vi anser därför att det är av största vikt att kommunstyrelsen nogsamt analyserar riskerna samt gör väl avvägda åtgärder för att säkerställa att kommunen och dess bolag även fortsättningsvis har den finansiella styrka som krävs vid varje tidpunkt framöver. Kommunen har idag en rullande ekonomisk planering som tittar tre år framåt. Vi anser att denna planering inte ger kommunstyrelsen tillräcklig överblick avseende risker och långsiktiga konsekvenser för ekonomin som blir effekten av enskilda händelser eller beslut. Vi ställer oss därför bakom rekommendationerna i revisionsrapporten om behovet av en mera sammanhållen och långsiktig ekonomisk planering som även inkluderar de kommunala bolagen. REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer 1 (2) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-410 62 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post karin.andersson3@vaxjo.se www.vaxjo.se

MISSIV Dnr KR 2015-00022 2015-12-10 Vi överlämnar rapporten till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för fortsatt handläggning. Carl-Olof Bengtsson ordförande kommunrevisionen Sven Pehrson vice ordförande kommunrevisionen 2 (2)

ÄRENDE Dnr KS 2016-00022 2016-01-18 Kommunfullmäktige Framställda interpellationer Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar att inga interpellationer har lämnats in sedan senaste sammanträdet med kommunfullmäktige. Bakgrund Kommunfullmäktige ska vid sina sammanträden medge att interpellationer som har inkommit får ställas. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr KS 2015-01035 2016-01-18 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige- Johanna Martin (C) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen 2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län för ny sammanräkning. Bakgrund Johanna Martin (C) har i en skrivelse inkommen den 28 december 2015 avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Johanna Martin Löneenheten Förtroendemannaregistret Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr KS 2016-00065 2016-01-18 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Avsägelse från uppdrag som ledamot i valberedningen- Johanna Martin (C) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige utser XX till ny ledamot i valberedningen. Bakgrund Johanna Martin (C) har i en skrivelse, inkommen den 28 december avsagt sig sina förtroendeuppdrag inklusive uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Detta innebär att kommunfullmäktige måste välja in en ny ledamot i valberedningen. Beslutet skickas till Löneenheten Förtroendemannaregistret Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr KS 2015-00972 2016-01-18 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Avsägelse från uppdrag som vice ordförande i kommunfullmäktiges valberedning- Malin Lauber (S) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avägelsen. 2. Kommunfullmäktige utser XX till ny ledamot och ny vice ordförande i valberedningen. Bakgrund Malin Lauber (S) har i en skrivelse, den 15 december 2015, avsagt sig uppdraget som ledamot och vice ordförande i valberedningen. Beslutet skickas till Författningssamlingen Löneenheten Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr KS 2016-00023 2016-01-18 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag - januari Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nedan redovisas de motioner och medborgarförslag som inkommit till kommunkansliet efter redovisningen på föregående kommunfullmäktigesammanträde. Motioner 2015-12-29 Motion om att omvärdera planerad trafikplats Fagrabäck- Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) 2015-12-21 Motion om att skapa ytterligare ett träbyggnadsområde - Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (L) och Jon Malmqvist (KD) 2015-12-18 Motion om fritt trådlöst nätverk i Växjö Centrum- Åsa Karlsson Björkmarker (S), Maria Carlsson (S) och Ola Löfqvist (S) 2015-12-11 Motion om bättre integration och kompetensförsörjning- Anna Tenje (M) och Pernilla Tornéus (M) 2015-12-10 Motion om en handlingsplan för åtgärder mot hedersrelaterat våld, könsstympning och tvångsäktenskap- Carin Högstedt (V) Medborgarförslag 2016-01-18 Medborgarförslag om äldreombudsman 2016-01-15 Medborgarförslag om att S:a Järnvägsgatan blir avstängd för icke behörig trafik 2016-01-11 Medborgarförslag om att byta postnummer för Furuby socken 2015-12-14 Medborgarförslag om nya krav vid all om-, till- och nybyggnation av hus Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

Motion angående kompetensförsörjning Rekordmånga flyktingar kommer till Sverige just nu. Med fler flyktingar ökar väntetiden för att få ett beslut om uppehållstillstånd. Den genomsnittliga väntetiden har sedan förra hösten stigit väsentligt och väntas öka ytterligare. Den som inte har uppehållstillstånd har inte rätt till sfi, svenska för invandrare, och den som inte kan svenska har svårt att få något arbete. De långa väntetiderna riskerar därför att leda till passivisering av många asylsökande. Ett slöseri med pengar men framförallt ett slöseri med människors kompetens. Samtidigt upplever flera sektorer i samhället en stor brist på kompetens och har svårt att rekrytera personal till flera yrken, sjukvården och utbildningsväsendet är särskilt drabbat. Flera goda exempel finns från olika delar av landet hur man har arbetat för att tillvarata flyktingars kompetens och samtidigt hitta personal till bristyrken. En viktig insats är att tidigt kartlägga de asylsökandes yrkesbakgrund i syfte att skaffa praktikplatser åt dem. Tidigare kartläggningar vid asylboenden visar bland annat att det finns många på förläggningar som arbetat som läkare, ingenjörer och lärare i sina hemländer. Ett exempel finns att hitta i Vänersborg där Support Group lanserade praktikantidén för Vänersborgs kommun, som nappade direkt. Kommunen kontaktade Migrationsverket, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polisen och Sveriges Kommuner och Landsting och fick klartecken för projektet. Det innebär att 13 asylsökande lärare praktiserar på sex grundskolor i Vänersborg under tre månader den här höstterminen. Att arbeta mer proaktivt samt se en potential med utmaningarna vi står inför är A och O. De asylsökande lärarna kommer ut i svensk skolmiljö, de möter det svenska språket i sin vardag och de får använda sina yrkeskunskaper. Samtidigt har skolorna nytta och glädje av lärartillskottet, både på kort och lång sikt. Alliansen i Region Kronoberg har i en motion till Regionfullmäktige föreslagit att man bör intensifiera arbetet för att så fort som möjligt få in utländsk vårdpersonal i regionens verksamhet, till exempel genom den modell som utvecklats i Nässjö för läkare. I Nässjö har man startat ett särskilt utbildningscentrum. Det startades 2013 av Vårdcentralerna Bra Liv för att säkra kvaliteten på introduktionen av läkare med utländsk utbildning samt värdera och komplettera deras kompetens. Tre dagar i veckan finns utbildningsläkarna på plats och får under handledning av erfarna distriktsläkare ta emot patienter som tillhör Nässjö vårdcentral. Under grundkursen som varar i 20 veckor arbetar läkarna vid centrumet med intensiv handledning tre dagar i veckan, en dag i veckan på deras tilltänkta vårdcentraler och en dag i veckan utgörs av medicinsk undervisning.

Att snabbt komma i arbete och kunna använda den erfarenhet och de kunskaper man har från sitt hemland är en viktig del för att förbättra integrationen. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi - att Växjö kommun arbetar på ett strukturerat sätt med liknande koncept för att snabbare få in asylsökande på arbetsmarknaden, hitta kompetent personal till bristyrken och på så vis både skapa en bättre integration och en bättre kommun. Anna Tenje (M) Pernilla Tornéus (M) 2

Motion till kommunfullmäktige Välle Broar 2.0 Växjö växer. Vart vi än vänder oss ser vi byggkranar. Vi ser nya stadsdelar växa fram, samtidigt som vi förtätar vår innerstad. Våra stadsdelar är levande med olika karaktär, där växjöbor har möjlighet till olika typer av boende. Ett av våra mest karaktäristiska områden är Välle Broar. Här skapade Växjö, som en av de första städerna, ett område med fokus på modern träbyggnation. Området är unikt och har genererat besökare från hela världen med intresse för träbyggnation. Växjö har legat i framkant och spridit kunskap om byggande i trä till resten av Sverige och världen, något vi bör fortsätta med. För en växande stad som Växjö är stadsutvecklingen betydelsefull. Flertalet faktorer bör tas hänsyn till såsom arkitektonisk utformning, blandade boendeformer och effektivt nyttjande av offentliga byggnader. Genom en välplanerad och visionär stadsutveckling kan vi skapa en modern trästad som harmoniserar med närliggande områden. Nya spännande utmanande byggnader skapar positivism och ger ringar på vattnet för att fler ska se fördelarna med att bygga i trä. För att fortsätta vara ledande inom träbyggnation även framöver behöver vi vara visionärer och se nya möjligheter. Som Europas grönaste stad är det viktigt att vi utvecklar den moderna trästaden. Genom att skapa ett nytt Välle Broar, Välle Broar 2.0, kan Växjö fortsätta ligga i framkant genom innovativa lösningar med ny teknik. Nu behöver vi lyfta träbyggnadsfrågorna till nästa nivå och ta fram ett nytt område där träbyggnation ska vara tongivande. På så vis fortsätter vi utveckla Europas grönaste stad. Vi förslår därför att: att ytterligare ett träbyggnadsområde tas fram under 2016 då revideringen av träbyggnadsstrategin sker. Ärendet kan med fördel ledas av VKAB och stadsutvecklingsrådet tillsammans med planeringskontoret. Anna Tenje (m) Per Schöldberg (c) Cheryl Jones Fur (mp) Nils Fransson (l) Jon Malmqvist (kd)

Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Ett grönare Växjö Hej, I vår allas strävan att skapa ett bra samhälle ur miljösynpunkt har jag en fundering vilken även kan kallas medborgarförslag. Del 1. Vid ny och ombyggnad inom stadsplanerat område finns idag en överrepresentation av hårdgjorda ytor. Detta är direkt negativt ur vattenvårdssynpunkt. Samtidigt skapar dessa hårdgjorda ytor under vissa vädermässiga betingelser problem då vattenavrinningen blir överbelastad. Del 2. I vår strävan mot en fossilfri produktion av el måste en radikal omställning genomföras i produktions såväl som i användarleden. Alla alternativa, miljövänliga, energikällor bör beaktas. Förslag: -All om, till och nybyggnation, större än Attefallshus, tillåts endast med något av följande alternativ. a) Tak med låg eller ringa taklutning beläggs med sedum (växter). b) Minst en taksektion i S, SV alternativt SÖ läge och då denna är belagd med energi eller värme alstrande sol paneler. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Sten Flinkenberg Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1450112169212 Inskickat Blankettid: 1450112169212 Sida 1 av 1 Datum: 2015-12-14 18:11:06

Eftersom systemet inte respekterar radmatning skriver jag om motiven bla Olägenheter med postn som kopplar till en annan kommun Köra extra för att hämta postpaket. Vi har inga anknytningar till Lessebo kommun eller Hovmantorp. Vi får valsedlar till Lessebo kommunalval. Mitt företag hamnar i fel företagsregister. Risken är ju också att nya kunder inte hittar en. Det är ju omöjligt att veta. Det finns en hel del små företag i socknen. Ge oss ett postnr som associerar till den kommun som vi tillhör! Vi har även haft kontakt med post- och telestyrelsen, men de säger att initiativet om ändring måste komma från kommunen./bi

Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag S:a Järnvägsgatan Med Biskopshagen som prejudicerande fall föreslår jag att S:a Järnvägsgatan blir blockerad för icke behörig trafik. Med nybyggnationer på södra stationsområdet förtätas bebyggelsen och betydligt fler människor kommer att gående och cyklande röra sig i området. Med S:a Järnvägsgatan som ny genomfartsgata kommer denna kombination bli en betydande risk för incidenter och olyckor. S:a Järnvägsgatan bör därför spärras av för genomfart helt i linje med vad som gjorts genom biskopshagen. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Sten Flinkenberg Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1452887584060 Inskickat Blankettid: 1452887584060 Sida 1 av 1 Datum: 2016-01-15 21:02:00

ÄRENDE Dnr KS 2015-01000 2016-01-18 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Meddelanden till kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Bakgrund Följande protokoll och redovisningar har inkommit till kommunfullmäktige efter senaste sammanträdet: Beslut från Länsstyrelsen i Kronobergs län om ny ledamot och ersättare i kommunfullmäktige efter Andreas Sjösten (SD) Kommunchefens skrivelse om ändrade arvoden för förtroendevalda samt gruppledare fr o m 2016-01-01 Kommunchefens skrivelse om ändrade arvoden för förtroendevalda i majoritetsägda bolag i Växjö kommun fr o m 2016-01-01 Beslut fattat av kammarrätten i Jönköping 2015-12-14 rörande överklagande av kommunfullmäktiges beslut om nya arvodesbestämmelser för förtroendevalda Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post martin.fransson@vaxjo.se www.vaxjo.se

1/2 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Kronobergs län 2016-01-13 Ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Dnr: 201-48-16 Länsstyrelsen utser ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 13 januari 2016 till och med den 14 oktober 2018. Kommun: Växjö Parti: Sverigedemokraterna Ny ledamot: Charlotte Holmström Ny ersättare: Thomas Bengtsson Avgången ledamot: Andreas Sjösten De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Växjö Norra Ledamot Charlotte Holmström * Pontus Nordfjell Ersättare 1. Fredrik Svensson 2. Thomas Bengtsson * Växjö Södra Ledamot Håkan Engdahl Pontus Kindenäs Ersättare 1. Fredrik Svensson 2. Thomas Bengtsson *

2/2 Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, Kungsgatan 8, 351 86 VÄXJÖ inom tio dagar efter dagen för detta beslut. Anders Pyrell Kopia till Kommun/landsting Ny ledamot Ny ersättare Parti Ann Jonasson

Länsstyrelsen i Bevis Kronobergs län 2016-01-13 201-48-16 Charlotte Holmström STJÄRNVIKSVÄGEN 10 LGH 1102 35595 TÄVELSÅS Du har utsetts till ledamot av kommunfullmäktige från och med den 13 januari 2016 till och med den 14 oktober 2018. Parti: Sverigedemokraterna Kommun: Växjö Valkrets: Växjö Norra Enligt länsstyrelsens beslut denna dag. Ann Jonasson Bilaga: Kopia av länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen i Bevis Kronobergs län 2016-01-13 201-48-16 Thomas Bengtsson VÄRENDSVÄGEN 37 36043 ÅRYD Du har utsetts till ersättare för ledamot/ledamöter av kommunfullmäktige från och med den 13 januari 2016 till och med den 14 oktober 2018. Parti: Sverigedemokraterna Kommun: Växjö Enligt länsstyrelsens beslut denna dag. Ann Jonasson Bilaga: Kopia av länsstyrelsens beslut

2015-12-09 Kommunstyrelsen Samtliga gruppledare i kommunfullmäktige ÄNDRADE ARVODESBELOPP FÖR FÖRTROENDEVALDA FR O M 2016-01-01 Arvodesbeloppen för förtroendevalda i kommunens nämnder och styrelser samt majoritetsägda bolag har ändrats från och med 1 januari 2016. De nya beloppen är KS ordförande KS 1:e v.ordf samt 2:e v ordf Övriga kommunalråd Uppdrag med fast tid 78 000 kronor/månad 71 760 kronor/månad 65 520 kronor/månad 65 520 kronor/månad Beräknat på 40 tim/vecka Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättning restidsarvode Inställelsearvode Särskild ersättning 256 kronor/timme 256 kronor/timme 387 kronor 499 kronor KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Färdigh Personal & förhandlingschef 1 (1) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41519 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 Hemsida www.vaxjo.se E-post