Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

1

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan, behovet av ett utbildningsseminarium om djurförsök inom medicinsk forskning. Seminariet Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök ägde rum den 9 maj och tog bland annat upp frågor om etik och lagar vid djurförsök samt forskningens behov av att använda djur. Utbildningen arrangerades av Handikappförbundens samarbetsorgan i samarbete med Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. Patienter måste få större plats Patientföreningars engagemang i forskningsfrågor är både viktigt och nödvändigt. Det menade Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet. Patienterna hörs inte i landet. De och anhöriga måste få större plats, sa Håkan Billig när han talade om Nyttan av forskning och ny kunskap. Han menade att handikappföreningarna bör ställa krav i många av de frågor som rör forskningens förutsättningar. Det handlar till exempel om budget, etik, lagstiftning och djurförsöksfrågor. Idag styrs forskningen av sjukvården, läkemedelsindustrin, politikerna och forskarna. Sjukvården har sin kostnadsjakt och industrin har även andra mål än patienterna, till exempel aktieägarna. Även politiker har ibland andra mål än patienterna och forskare pratar delvis i egen sak, förklarade Håkan Billig. Det finns enligt honom flera områden där forskningen behöver bli mer intensiv och där patienterna bör ställa krav. Demenssjukomar, psykisk ohälsa bland barn och vuxna, diabetes, barnfetma, tumörsjukdomar och nya infektioner som fågelinfluensa är några exempel på problem som växer i omfattning. Forskningsfrågor blir ofta frågor om pengar. Under 80- och 90-talen satsade vi i Sverige 40 kronor per invånare och år på forskning. Medan andra länder har ökat sina satsningar har Sverige legat konstant på 40 kronor. Nu har vi fått en ökning med forskningspropositionen 2005. Men de andra länderna ökar också. Håkan Billig menade också att det lönar sig att satsa på medicinsk forskning. Nya och bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder skapar vinster för både patienterna och samhället i det långa loppet. Direkta och indirekta kostnader av sjukdom är enligt honom större än kostnaderna för forskningen. 2

Forskningen är vår framtidsfråga Reumatikerförbundet reagerade starkt på rykten om att djurförsök ska stoppas i Sverige. Forskningen är vår framtidsfråga, menar Anne Carlsson, ordförande. Anne Carlsson var mycket nöjd med att handikappföreningar och representanter för forskning, industri och myndigheter samlats på seminariet om djurförsök. Hon menade att man därigenom skapat en gemensam plattform för forskningsfrågor. Det här mötet är en milstolpe. Nu kan vi mötas kring frågor om forskning och djurförsök, sa hon. Bakgrunden till seminariet är enligt henne följande: Reumatikerförbundet fick information om att regeringen förde diskussioner om att stoppa djurförsöken i Sverige. Kravet kom från miljöpartiet och var en del i en större förhandling. Reumatikerförbundet reagerade med att bjuda in sig självt till samtliga riksdagspartiers stämmor för att där ta reda på vad som diskuterades. Men ingen visste någonting. Tills vi fick höra från en vänsterpartist att detta var något gammalt. Anne Carlsson tog upp frågan med andra handikappförbund. Det resulterade i ett gemensamt brev till regeringen och till samtliga riksdagsgrupper. I brevet beskrivs oron för att djurförsöken ska stoppas och därmed livsviktig forskning förhindras. Då fick vi höra från en ledamot i miljö- och jordbruksutskottet att det här är jätteaktuella frågor. Hon sa att djurförsöken diskuterats och att det inte blir något stopp. Men när det gäller de transgena djuren är det inte färdigdiskuterat ännu, sa Anne Carlsson. Genetiskt förändrade djur står modell för mänsklig sjukdom Med hjälp av genetiskt modifierade djur går det att ta reda på hur en gen fungerar i en organism. Enligt Johannes Wilbertz, dr, Karolinska Institutet, är det enda möjligheten att studera ärftliga sjukdomar. Vi måste tillåta visst lidande hos djuren. Människor lider av sjukdom och därför kan möss lida när man ger dem sjukdomen. Ett av tusen djur lider vid framställningen. Men en person med till exempel Parkinsons sjukdom lider ännu mer, sa Johannes Wilbertz. Han beskrev tre typer av genmodifierade djur. Transgena djur har fått en ny gen införd i cellerna. Den nya genen kan komma från ett djur av samma art eller från en helt annan organism. Om ett djur däremot får en befintlig gen borttagen blir det ett knock-out djur. För den tredje typen av genförändrade djur har en befintlig gen på något sätt modifierats. Detta djur benämns knock-in. Den förändring som gjorts förs vidare till kommande generationer i alla tre fallen. Genmodifierade djur används i grundforskningen och för att skapa modeller av sjukdomar som drabbar människor. Då kan till exempel en råtta som förändrats så att den fått högt blodtryck användas för att pröva ut nya läkemedel mot högt blodtryck. Vid Karolinska Institutet är mer än 70 procent av alla försöksdjur idag transgena djur eller knock-out djur. Oftast handlar det om råttor eller möss men det går också att använda bananflugor eller rundmaskar eller andra djurslag för detta. Sverige är ledande i att minska antalet möss vid framställningen av genmodifierade djur, sa Johannes Wilbertz. Han presenterade siffror som visade att i Sverige går det åt mellan 20 och 22 djur för att framställa ett transgent djur. I Kina är motsvarande siffra omkring 150. 3

Utan djurförsök blir patienterna försöksdjur Susanna Lindvall, ordförande i ParkinsonFörbundets Forskningsfond/Parkinsonfonden ställde frågor om forskning på stamceller kopplat till Parkinsons sjukdom. Anders Björklund, professor, Lunds universitet, svarade. Hur går forskningen till? Vilka konsekvenser får forskning med djurförsök för patienter med Parkinsons sjukdom? Inom stamcellsforskningen är en viktig målsättning att hitta nya sätt att hjälpa kroppen att läka sig själv. Idag behandlas symptomen som kroniska sjukdomar ger, men vi vill kunna bromsa sjukdomen eller reparera de skador som skett. Då är djurförsök ett nyckelmoment eftersom vi måste kunna efterlikna sjukdomsprocessen. Det är fullt möjligt att göra råttor och möss sjuka utan att de blir allvarligt sjuka. Om man bara gör förändringar på ena sidan av djurets hjärna kan det fortfarande röra sig normalt, äta och dricka och så vidare. När djuret får en defekt hjärnhalva och en fungerande hjärnhalva kan man jämföra hur djuret till exempel använder sig av tassen på vardera sidan. De senaste 20-30 åren har det kommit flera nya läkemedel som lindrar symptomen vid Parkinsons sjukdom. Hade de kunnat bli verklighet utan djurförsök? Nej, alla läkemedel vi har är framtagna med hjälp av djurförsök. De har studerats, utvecklats och optimerats med djurförsök och hade inte funnits om vi inte haft djurförsök. Men grundforskning är också kritisk. Genom grundforskning tar vi reda på hur hjärnan och den motoriska apparaten fungerar och därmed ger grundforskningen förutsättningarna för att utveckla läkemedlen. Även i grundforskningen krävs djurförsök. Vår dröm är att att kunna bota Parkinsons sjukdom. Vad drömmer ni forskare om? Vi vill förstå sjukdomens mekanik. Vad sätter igång sjukdomen? Vad driver den? Vi vet att det inte är någon enstaka faktor som gör detta. Det handlar om ett samspel mellan gener, fria radikaler och oxidativ skada. Vi behöver kartlägga hela processen och transgena möss är viktiga för att kunna efterlikna detta. Vi vill hitta en behandlingsform som bromsar eller stoppar sjukdomen och för det är vi helt och hållet beroende av djur. Skulle du själv våga ta ett läkemedel som inte testats på djur? En vitamintablett skulle jag kanske kunna tänka mig. Men inget utöver det. Djurförsök är den enda garantin vi har för säkerheten. Utan djurförsök är det patienterna som blir försöksdjur. Helt djur nödvändigt i cancerforskningen På 60-talet botades en procent av alla barn som drabbats av leukemi. Idag är motsvarande siffra 80 procent. Men nu börjar utvecklingen att plana av och leukemi är fortfarande den största dödsorsaken hos barn. Trots de fantastiska framstegen i behandlingen av barn med leukemi menar Per Kogner, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, att utvecklingen går för långsamt. Sedan 1995 har 217 nya läkemedel registrerats i Europa. 26 av dem är avsedda för cancerbehandling men endast två av dessa är utprövade på barn. En vanlig strategi vid behandling av cancer är att döda tumörcellerna. Men Per Kogner förklarade att det finns flera andra vägar att gå. Ett är att använda sig av smärtmedicin. I cancercellerna finns enzymet cox-2 som gör att cellerna växer och sprider sig. Det är 4

samma enzym som hämmas av våra vanliga värktabletter, till exempel acetylsalicylsyra. Värktabletterna kan därför också användas mot cancer. Djurförsök var en förutsättning för att dessa resultat skulle kunna tas fram. Ett annat sätt att göra sig av med tumörceller kan vara att försöka komma åt de blodkärl som förser cancercellerna med friskt blod. Det finns en massa andra mekanismer förutom att döda celler. Men vi behöver ett helt djur för att studera detta, sa Per Kogner. Enligt honom finns det också behov av djurförsök för att förstå biologin bakom cancer bättre. Då finns det också möjlighet att skräddarsy behandling. Djuravdelningen liknar en bunker En djuravdelning måste vara säker för både djur och människor. Djuren ska skyddas från smitta och ha en trivsam miljö. Människor ska skyddas från allergier och hot från omgivningen. Det krävs mycket av en anläggning som hyser försöksdjur. Det finns regler bland annat för vilka mått burarna måste ha, hur djur får köpas in och hanteras och vilken kompetens personalen behöver ha. Lokalerna måste vara godkända och säkra. Det ska vara som en bunker. Verksamheten ska inte synas, inte höras, inte lukta. Fönster ska vara larmade. Vi har ju alltid ett hot på oss. Det sa Cecilia Broddling, försöksdjurstekniker vid avdelningen för komparativ medicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som beskrev hur det ser ut på en djuravdelning. Medan hoten för personalen kommer från djurförsöksaktivister, hotas försöksdjuren av vilda djur som bär på smittämnen eller parasiter. Avlopp och trösklar måste därför ha säkra dimensioner så att inga vilda djur kan komma in. Hygienen är hög på en försöksdjursanläggning. Fodret är steriliserat och ströet är speciellt avsett för försöksdjur. Det är också viktigt att ljus, ljud, temperatur och luftfuktighet inte varierar för mycket. Helst ska det även vara samma personal som möter djuren. Dessutom ska lokalerna vara utformade så att de ger en god arbetsmiljö för personalen. Genom att skapa övertryck i rummen minskar till exempel risken att personalen drabbas av allergier. Det kostar två miljoner att utrusta ett rum. Vi har 25 rum. Det behövs pengar för att klara en sådan här verksamhet, sa Cecilia Broddling. Etisk prövning unik för Sverige Försöksdjur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Regelverket kring djurförsök är därför omfattande. Sverige har dessutom en etisk prövning av alla djurförsök som är unik. Djurförsök är en metod som bara får användas om det är helt omöjligt att använda andra metoder för samma syfte. Och när djur används i forskning och utveckling får de inte utsättas för onödigt lidande eller sjukdom. Det berättade Krister Martin, koncernansvarig för försökdjursverksamheten på AstraZeneca, när han talade på ämnet Rådande lagar, etiska nämnder och djuretik. Forskarna har ett stort antal krav på sig för att få syssla med djurförsök. Bland annat ska det finnas tillstånd och en godkänd föreståndare. Personalen måste vara tillräcklig stor och ha rätt kompetens. Det ska finnas en veterinär knuten till djurförsöken som kan ge råd och 5

anvisningar och djuren ska vara uppfödda just för att användas i försök. Dessutom måste alla prövningar på djur godkännas av en djurförsöksetisk nämnd. Nämnden ska väga försökets betydelse mot djurets lidande och den ska också ta ställning till om försöket är tillräckligt angeläget ur en allmän synpunkt. Nämnderna är en unik företeelse för Sverige, sa Krister Martin. Det finns sju nämnder i Sverige idag och i varje nämnd sitter 12 ledamöter och en ordförande som vanligtvis är domare till yrket. Hälften av ledamöterna representerar forskningen, och är till exempel forskare eller försöksdjurstekniker. Den andra hälften består av lekmän. Bland dem finns representanter för djurskyddsorganisationer och andra personer som utses av kommunala politiker. När ledamöter ska utses är det praxis att använda sig av gamla invanda kanaler. Universitet får lämna förslag till sina ledamöter och djurskyddsföreningarna utser sina representanter. För de resterande lekmännen blir det ofta problem. Det är svårt att hitta folk som vill engagera sig i detta. De allra flesta ansökningar som forskare lämnar in till nämnderna går igenom. År 2003 prövades till exempel 1733 ansökningar i hela Sverige. För 312 av dessa krävde nämnden någon slags förändring och endast 22 ansökningar avstyrktes. Vilka lagar gäller för djurförsök? Djurskyddslagen 1988:534 19-23, Djurförsök Djurskyddsförordningen 40-55a, Djurförsök Föreskrifter från Djurskyddsmyndigheten Vad är djurförsök? Djurförsök är studier där djur används för forskning, för att ställa diagnos, för att utveckla och framställa läkemedel, för undervisning eller för andra jämförbara ändamål. Framtagning av djur med förändrad arvsmassa är också djurförsök. Vad är försöksdjur? Alla djur som används, föds upp, förvaras eller tillhandahålls för djurförsök är försöksdjur. Frågor till panelen Under frågestunden dök många spännande och intressanta diskussionspunkter upp. Här är några av dem: Kan det uppstå en ny art om transgena möss släpps ut och de parar sig med vilda möss? Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet: Djuravdelningarna är mycket säkra och risken att djuren släpps ut är därför liten. Om detta ändå skulle hända är chansen att djuren överlever inte stor eftersom djuren inte är vana att leva i en miljö utanför laboratoriet. Och även om de överlevde och parade sig med ett vilt djur skulle genförändringar inte föras vidare. Genförändringen finns ju bara i en kopia hos den transgena musen och skulle därför spädas ut vid korsning med vilda möss. Krister Martin, koncernansvarig för försöksdjursverksamheten på AstraZeneca: Någon ny art kan inte uppstå. Om genen fördes vidare skulle det få sådan utspädning att den inte skulle kunna ha någon effekt. Att det skulle uppstå en ny art är ett skräckscenario som någon som inte känner till så mycket har målat upp. 6

Finns det sjukdomar som inte går att studera på djur? Anders Björklund, professor, Lunds universitet: Psykiatriska sjukdomar är svåra att studera på djur. Det finns djurmodeller för detta och de är nödvändiga men ännu så länge halvvägs. Krister Martin: Djurmodellerna speglar inte sjukdomen exakt. Det kan räcka med att man känner till en avgörande mekanism hos sjukdomen som kan studeras på djur. Det behöver inte vara en hel sjukdomsmodell för det. Föreligger en reell risk att djurförsöken förbjuds? Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet: Enligt de signaler som vi fått från miljöoch jordbruksdepartementet kommer djurförsöken inte att stoppas. Men nu måste vi inom handikapprörelsen ta en generaldiskussion om hur vi ska kunna påverka de etiska nämnderna. Vi behöver bli representerade i nämnderna. Och det ska ske snabbt eftersom det är val i höst. Då utses nya ledamöter för fyra år. Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet: Jag tror inte att vi kan se beskedet från departementet som ett slutgiltigt besked. Två partier i riskdagen, miljöpartiet och kristdemokraterna, har som mål att avskaffa djurförsöken. Krister Martin: Jag tror inte att det är någon större risk att riksdagen fattar beslut om att förbjuda djurförsök. Men det finns andra sätt att försvåra verksamheten. De små stegens tyranni kan leda till att situationen blir ohållbar. Ett sådant sätt att försvåra skulle kunna vara möjligheten att överklaga djurförsöksetiska nämndernas beslut. Idag är det bara sökanden som har rätt att överklaga ett beslut från nämnden. Men nu diskuteras på regeringsnivå om även andra, till exempel djurskyddsorganisationer eller handikappföreningar, ska få rätten att överklaga. Krister Martin: Om ett beslut överklagas ända upp till länsrätten kommer det att försena forskningen något oerhört. Anders Björklund: Många av projekten finansieras via anslag. Vid en sådan fördröjning är det sannolikt att anslagsgivaren drar tillbaka anslaget. Det är ett listigt sätt att komma åt forskare. Texter: Karin Nordin 7