Bilaga 7 Datum 2019-02-19 Punkt 8 PM 1(12) Skogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen Utgångspunkter Hållbar utveckling i skogen Skogen har stor betydelse för Sverige. Hållbar utveckling i skogen 1 ur ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter är centralt för ett hållbart samhälle. Våren 2018 beslutade regeringen om en strategi för det nationella skogsprogrammet 2. Där läggs följande innebörd i begreppet hållbart skogsbruk 3 : Det hållbara skogsbruket handlar om förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt som upprätthåller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem. I strategin framhålls att Ett hållbart skogsbruk kännetecknas av att alla tre dimensioner av hållbar utveckling, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, upprätthålls i samklang i syfte att fylla relevanta funktioner i enlighet med ekosystemansatsen. Det innebär att vi över tid och geografi strävar efter att balansera alla dimensioner och nyttor. Det hållbara skogsbruket utvecklas med ny kunskap och förändringar i omvärlden, inte minst samhällets syn på vad hållbart skogsbruk innebär. Internationella åtaganden Sverige har ingått ett flertal internationella överenskommelser som berör den nationella skogspolitiken. Den svenska skogspolitiken har som en av sina utgångspunkter de åtaganden som gjordes vid FN:s konferens om miljö och utveckling 1992. Bland dessa finns konventionen om biologisk mångfald, skogsprinciperna och klimatkonventionen. Av den skogspolitiska propositionen från 1992/93 framgår att Sverige är berett att i enlighet med våra internationella åtaganden bidra till brukande, bevarande och hållbar utveckling av våra egna skogar och därigenom bevara den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. 1 Hållbar utveckling i skogen avgränsas här till att omfatta de delar som ligger inom Skogsstyrelsens verksamhetsområde och som rör skogen i Sverige. 2 Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. 3 Texten i följande avsnitt baseras på strategin för skogsprogrammet där begreppet hållbart skogsbruk används. Definitionen är från Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H1 1993. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 185 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 2(12) Dessutom finns regelverk inom EU som påverkar skogspolitiken. Några av de viktigaste är EU:s art- och habitatdirektiv, fågeldirektiv och ramdirektiv för vatten. Sverige har även ratificerat den europeiska landskapskonventionen. Agenda 2030 formulerar mål för ett brett spektrum av områden av betydelse för hållbar utveckling. Exempelvis omfattar Mål 15 att Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald vilket är centralt för en hållbar utveckling i skogen. Skogs- och miljöpolitiska utgångspunkter De jämställda skogspolitiska målen för produktion och miljö gäller sedan 1993. Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Produktionsmålet Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. I den skogspolitiska propositionen från 2008 bedömde regeringen att den gällande skogspolitiken fungerar väl och i huvudsak bör ligga fast. Skogspolitiken bör dock i högre grad beakta framtida klimatförändringar. Flera av miljökvalitetsmålen berör skogssektorn. Det gäller främst Levande skogar, Ett rikt växt och djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Till detta kommer bland annat de nationella målen för kulturmiljöarbetet och friluftspolitiken. Sektorsansvar Av propositioner från 2008 och 2014 framgår att det skogliga sektorsansvaret medför att åtgärder för att nå skogs- och miljöpolitiska mål i skogslandskapet vilar gemensamt på myndigheterna och skogsbruket. För att nå dessa mål förutsätts det i praktiken att skogsägarna i genomsnitt har högre ambitioner än vad som uppnås genom att enbart följa lagstiftningens krav. Det gäller exempelvis miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder och röjning i ungskog. Ansvarsfördelningen tydliggörs i vissa delar också i etappmålen för formellt skydd och frivilliga avsättningar inom miljömålssystemet. Syfte med dokumentet Syftet med detta dokument är att ange riktning och vara styrande främst vid policyutveckling, samt ge vägledning vid rådgivning och information, tillsyn, TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 186 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 3(12) inventeringar och uppföljning samt andra verksamheter. Det ska därigenom bidra till att uppnå de skogs-, miljö-, och klimatpolitiska målen. Dokumentet utgår från politikens och Skogsstyrelsens ställningstaganden i frågor som är principiella och strategiskt viktiga för en hållbar utveckling i skogen. Varje avsnitt inleds med för området principiellt viktiga ställningstaganden som gjorts av riksdag och regering, där citaten är i kursiv stil, vilka följs av Skogsstyrelsens ställningstaganden. Det tecknar en bild av avvägningar och tillämpningar av hållbar utveckling i skogen i svensk kontext. Dokumentet utgör ett komplement till Skogsstyrelsens vision, verksamhetsidé och verksamhetsstrategi. För att syftet ska uppfyllas behöver dokumentet ses över och uppdateras regelbundet, vilket kan ske inom ramen för Skogsstyrelsens strategiprocess. Skogsstyrelsens ställningstaganden baseras på tillgänglig kunskap och dokumentet beslutas av styrelsen. Ställningstaganden Skogens ekosystemtjänster I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framhålls att Begreppet ekosystemtjänster innefattar ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster tydliggör människans beroende av naturen och att mångfalden av bl.a. växt- och djurarter i skogar, hav, sjöar, våtmarker och andra ekosystem förser mänskligheten med ett brett urval av nyttigheter. De mer synliga ekosystemtjänsterna, exempelvis produktion av livsmedel, bioenergi och träråvara, påverkar och är beroende av andra ekosystemtjänster, som t.ex. jordmånsbildning och närings- och vattenreglering. Skogsstyrelsen bedömer att skogens ekosystemtjänster har stor betydelse för människans välfärd och människan påverkar i stor grad skogens förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster. Detta sker i form av direkt påverkan genom att vi strävar efter att främja vissa ekosystemtjänster. Det sker även indirekt genom att produktionen av andra varor och främjandet av vissa ekosystemtjänster har negativ påverkan på andra ekosystemtjänster. Det finns behov av ytterligare åtgärder som ökad uppmärksamhet, utvidgat skydd och/eller försiktig förvaltning för flera ekosystemtjänster, främst bland de reglerande och stödjande tjänsterna. Skogens roll i bioekonomin I klimatstrategin skriver regeringen att Biobaserade bränslen och biobaserade material som ersätter material producerat av fossila råvaror har ett mycket stort värde för samhället i en klimatomställning. Regeringen anser att Sverige har mycket goda förutsättningar för att förena ett aktivt skogsbruk med höga miljökrav samtidigt som en betydande kolsänka kan upprätthållas. Strategin för skogsprogrammet framhåller att För en god och säkerställd tillgång till nationell biomassa behövs åtgärder för hållbar tillväxt i den svenska skogen. Behovet av förnybar råvara för ett biobaserat samhälle ska TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 187 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 4(12) tillgodoses inom ramen för skogspolitikens jämställda mål, inklusive de nationella miljömålen och de tre dimensionerna av hållbarhet. Skogsstyrelsen anser att skogsbruk kan bidra till ett hållbart samhälle genom att leverera betydande kvantiteter energi och material utan större klimatpåverkan. Skogens betydelse för ett hållbart samhälle och för en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi ska tas tillvara. Samtidigt ska skogens övriga ekosystemtjänster vidmakthållas och den biologiska mångfalden bevaras. Skogens klimatnytta I klimatstrategin skrivs att Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bland annat Levande skogar ska nås. Detta bekräftas även i strategin för det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen anser att vid jämförelser mellan olika skogsskötselsystem bör den klimatnytta de kan medföra på såväl kort som längre sikt beaktas. En ökad virkestillväxt ökar generellt sett klimatnyttan. Den ökade tillväxten kan leda till ökad avverkning och substitution 4 och/eller ökade virkesförråd med mer kol bundet i skogen. Torrläggning av torvmark och humusrika marker kan dock ge negativa klimateffekter genom ökad avgång av växthusgaser. Fortsatt teknikutveckling bedöms möjliggöra att biomassa från skogen tillgodoser mer av samhällets råvarubehov. För att inte begränsa denna samhällsomställning är det för närvarande inte motiverat att undanta skog från skogsbruk specifikt av klimatskäl. Det är viktigt att under kommande decennier behålla en valfrihet i virkesråvarans användning. Skogens klimatnytta ska inte användas som argument för att avverka skogar med höga naturvärden. Skogshushållning I det skogliga produktionsmålet framhålls att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsstyrelsens definierar begreppet hållbar avverkningsvolym på följande sätt: Med hållbar avverkningsvolym menas en avverkningsvolym som inte överstiger den högsta volym som kan avverkas utifrån den uttolkning av de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet den ekonomiska, den miljömässiga respektive den sociala dimensionen som är gjord i politiska ställningstaganden. 4 Användning av förnybara bränslen och material för att ersätta fossila bränslen och produkter som under sin livscykel ger stora utsläpp av växthusgaser. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 188 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 5(12) För uttolkning av begreppet är det så kallade generationsperspektivet centralt. Hållbarhetsbegreppet och generationsperspektivet beskrevs av Brundtlandkommissionen 5 som: En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Skogsstyrelsens bedömning är att kommande generationers behov av virkesråvara är minst lika stora som dagens behov. Härav följer att den högsta hållbara avverkningsnivån inte är större än att avverkningsmöjligheterna i framtiden är lika stora eller högre. En hållbar utveckling i skogen kräver att de olika aspekterna av skogsförvaltningen är hållbara. Den högsta hållbara avverkningsvolymen är därmed bara ett av ett antal kriterier för att förvaltningen av skogen ska betraktas som hållbar. Skogsstyrelsen ska med jämna mellanrum (5 10 år) bedöma den högsta hållbara avverkningsnivån i landet för den kommande 10 20 årsperioden och löpande följa utvecklingen i förhållande till denna nivå. Bedömningen ska baseras på fattade politiska beslut som rör de tre dimensionerna, t.ex. vad gäller omfattningen av formella skydd eller frivilliga avsättningar. Skogsproduktion I det skogspolitiska beslutet 2008 framgår att En ökad tillväxt av skogen bör främjas genom en fortsatt aktiv skogspolitik, högkvalitativ produktionsforskning och ökade skogsvårdsinsatser av skogsbruket samt ske inom ramen för skogspolitikens jämställda mål. Ansvaret för detta vilar på myndigheter och skogsnäring gemensamt. Strategin för skogsprogrammet framhåller att Likaväl som att skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi. Enligt strategin.. finns utrymme för åtgärder som exempelvis bättre föryngring, växtförädling, röjning, gallring, minskade skador som kan öka produktionen med små eller inga negativa miljöeffekter. Skogsstyrelsen anser att det för att nå samhällsmålen är viktigt med en hög, värdefull och ekonomiskt lönsam skogsproduktion som sker så att miljömålen kan uppnås, med samtidig hänsyn till andra ekosystemtjänster. Väl utförda åtgärder i skogsbruket på de stora arealerna, särskilt föryngring och val av skogsodlingsmaterial, samt minskade skador av hjortdjur 6 har störst betydelse för en hög och värdefull skogsproduktion. Röjning och gallring är viktiga skötselåtgärder för att höja det framtida värdet och användbarheten av virket. Dikesrensning kan upprätthålla och kvävegödsling kan öka skogsproduktionen och framtida avverkningsmöjligheter. Åtgärderna kan ge 5 World Commission on Environment and Development, UN. 1998. Our Common Future. 6 Här avses de vilda hjortdjuren älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 189 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 6(12) effekter relativt snabbt och hänsyn ska tas till aspekter som rör produktionsoch miljömål samt klimateffekter. Skador på skog Skador på skogen kan ha olika orsaker och uppstå på många olika sätt. Av propositionen om en ny älgförvaltning från 2010 framgår att Älgförvaltningen bör vara lokalt förankrad och ekosystembaserad. Målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt. I strategin för det nationella skogsprogrammet skrivs att En ökad hållbar skoglig tillväxt förutsätter att skador på växande skog begränsas, framför allt betesskador. Åtgärden för anpassning till ett förändrat klimat bör integreras med åtgärder för tillväxt och begränsning av skador. Samtidigt står det klart att det krävs en minskning av klövviltstammarna för att älgförvaltningen ska behålla sin trovärdighet och vara kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv. Skogsstyrelsen anser att hjortdjurens betestryck inte ska försämra förutsättningen för kommande generationer att få god tillgång till värdefull skogsråvara och biologisk mångfald. Markägare ska ha möjlighet att välja för ståndorten lämpliga trädslag utan att riskera stora kostnader till följd av ett högt betestryck. Viltskadorna ska inte vara större än att majoriteten av de stammar som anläggs vid föryngringen är oskadade när beståndet lämnat den höjd då kvistbete förekommer. Inväxningen av lövträd som är särskilt begärliga för hjortdjur behöver säkerställas. Det är viktigt att förhindra omfattande skogsskador av exempelvis snytbagge, rotröta och granbarkborre. Detta gäller även skademönster med omfattande viltskador i kombination med återkommande angrepp från en rad skadesvampar, så kallad multiskadad skog. Nya skadegörare av svampar och insekter måste förhindras från att etablera sig i landet. Skogsskötseln behöver anpassas för ett förändrat klimat för att minska riskerna för skador och öka skogens motståndskraft, både avseende en hög och jämn skogsproduktion och skogens övriga värden. För att skogstillståndet ska kunna anpassas i tid krävs lång framförhållning. God beredskap bör hållas för att minimera skogsbränder och skogsbruksåtgärder bör anpassas för att förebygga brandrisk. Variationsrikt skogsbruk I strategin för det nationella skogsprogrammet framhålls att Skogsbrukets miljöarbete behöver förbättras ytterligare och effektiviseras för att främja ett variationsrikt skogslandskap och skogens ekosystemtjänster där nationella miljömålen nås. Skogsstyrelsen anser att det med ökad variation i brukandet 7 går att ta tillvara skogens olika värden, minska risker jämfört med ett ensidigt skogsbruk och sammantaget få ut mer av skogen. Mer varierade skogar kan skapas 7 Ett variationsrikt skogsbruk avser både brukningssätt, val av trädslag, föryngringsmetod och skogsodlingsmaterial. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 190 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 7(12) långsiktigt både genom att skötseln varierar inom en fastighet och att olika skogsägare sköter sin skog med olika inriktningar samt genom ett hållbart brukande av de skogsgenetiska resurserna. Hyggesfritt skogsbruk är ett komplement till trakthyggesbruk och bör öka i omfattning där det är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skogsskötselsynpunkt, eller med hänsyn till rekreationsvärden och renskötsel. Landskapsperspektiv och grön infrastruktur En hållbar markanvändning förutsätter att landskapet ses som en helhet. Den europeiska landskapskonventionen understryker att landskap är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Det finns ofta vägval för hur landskapet kan nyttjas och utvecklas. Det behövs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. EU:s strategi för biologisk mångfald har mål om att bevara och förbättra ekosystem och ekosystemtjänster genom arbete med grön infrastruktur. I propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik framhålls att För att säkerställa den biologiska mångfalden och förmågan hos ekosystemen att kunna leverera ekosystemtjänster i ett förändrat klimat är det nödvändigt att utveckla en grön infrastruktur med exempelvis spridningskorridorer och nyckelbiotoper som knyter ihop skyddade områden i landskapet. Skogsstyrelsen anser att den gröna infrastrukturen 8 i landskapet bör stärkas genom att gemensamma kunskapsunderlag används i den strategiska planeringen för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Arter, livsmiljöer, ekosystemfunktioner och naturliga processer samt kulturmiljöer och friluftslivets behov beaktas på ett medvetet sätt i brukande och förvaltning. I praktiken kräver detta såväl hänsyn, bevarande och skydd som restaurering och återskapande. En stärkt grön infrastruktur behöver vara en självklar del i den lokala och regionala utvecklingen. Skogsmark undantagen från virkesproduktion Inom miljömålssystemet har regeringen beslutat om etappmål om skydd av landområden som bidrar till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Etappmålet anger mål för i vilken omfattning ytterligare arealer skogsmark undantas från skogsbruk genom formellt skydd och frivilliga avsättningar till 2020. Där anges även att skydd och annat bevarande av områden ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system. I strategin för skogsprogrammet framhålls att Den samlade effekten av att undanta skogsmark från virkesproduktion i förhållande till god och säkerställd tillgång på nationell biomassa för ett biobaserat och fossilfritt samhälle behöver analyseras löpande. 8 Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 191 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 8(12) Skogsstyrelsen anser att ytterligare arealer skog behöver skyddas formellt även efter 2020 för att uppnå miljömålen. Detta underlättas av att nya etappmål för formellt skydd av skog formuleras. Arbetet med formellt skydd bör fortsatt utgå från en värdebaserad ansats 9. Hög prioritet bör ges åt en förnyad nationell vetenskapsbaserad behovsanalys och en djupare utredning av den ekologiska representativiteten i formellt skydd och frivilliga avsättningar. Skötsel för natur- och kulturmiljövärden I 2008 års skogspolitiska beslut framhålls att Många skogar med höga naturoch kulturvärden, så kallade värdekärnor, har historiskt sett påverkats av naturliga störningar som exempelvis skogseld och översvämningar vilka i dag i huvudsak är satta ur spel, eller av historiska markanvändningsformer som i det närmaste har upphört. För att vårda de värden som har skapats av dessa störningar och brukningsformer samt vidmakthålla natur- och kulturlandskapets processer, krävs aktiva skötselåtgärder av varierande omfattning. Skogsstyrelsen anser att skötsel behövs med utgångspunkt från historik och tidigare brukande för att bevara, utveckla och främja skogens natur- och kulturmiljövärden samt för att göra dem tillgängliga. I detta ingår såväl biologisk mångfald, mark- och vattenfrågor som kulturmiljö- och upplevelsevärden. Synergieffekter mellan alla dessa värden ska eftersträvas. Om vi i dag inte efterliknar den kulturhistoriska hävd eller de naturliga störningsregimer som präglat ett visst område, riskerar en betydande del av den biologiska mångfalden att utarmas på sikt. Miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder I det skogspolitiska beslutet från 2008 framhålls att Den generella hänsynen till natur- och kulturmiljövärden i skogsbruket bör förbättras. I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster skrivs att Miljöhänsynen i skogsbruket har, tillsammans med ett anpassat brukande, frivilliga avsättningar och det formella skyddet av land- och sötvattensområden, en avgörande betydelse för att skapa förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Av propositionen om kulturarvspolitiken framgår att Regeringen är medveten om att arbetet för att minska skadorna utvecklats på flera plan under senare år och särskilt att skogsnäringen och skogsforskningen blivit allt mer involverad i detta. Det är därför särskilt viktigt att arbetet med att förhindra skador på kulturmiljöer och fornminnen som uppkommer i samband med skogsbruk fortsätter att utvecklas och stärks till dess att genomslag för målen nås och en stabil förändring kan skönjas. 9 Strategin för formellt skydd av skog bygger på en värdebaserad ansats som i korthet innebär att det är mer kostnadseffektivt att skydda befintliga värden än att låta dem gå förlorade och sedan försöka återskapa dem. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 192 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 9(12) I strategin för skogsprogrammet framhålls att Arbetet med att införliva målbilder för miljöhänsyn i det praktiska skogsbruket är av grundläggande betydelse för fortsatt effektivisering och en ökad miljöhänsyn. Skogsstyrelsen anser att miljöhänsynen behöver utvecklas och förbättras för att bidra till att miljömålen uppnås. Ökad samsyn och kunskap, utökad tillsyn samt uppföljning är viktiga insatser för det. Målbilderna för miljöhänsyn ska spegla en förväntad genomsnittlig hänsynsnivå utifrån sektorsansvaret. För att målbildsarbetet ska få önskad effekt krävs fortsatt bred uppslutning av skogsbruket samt uthållighet i genomförandet. Miljöhänsyn till befintliga värden prioriteras före hänsynsåtgärder som går ut på att skapa värden. Mångbruk av skogen I strategin för skogsprogrammet framhålls att Utvecklingen av mångbruk kommer, tillsammans med en växande bioekonomi, att ge upphov till många nya jobb i skogens hela värdekedja. Skogarna, både de brukade och de skyddade, kan generera ytterligare nyttor utöver traditionell skogsproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Skogsstyrelsen anser att samverkan är viktig för att uppnå ett mångbruk 10 av skogen. Samverkan mellan olika skogliga aktörer bör stärkas för att ge synergier i form av större gemensam kunskapsbas och bättre resursutnyttjande för ökad sysselsättning och regional och lokal utveckling. Naturturismföretagande med skogens upplevelsevärden som grund bör utvecklas för att bidra till utveckling på landsbygden. Här är kunskap om allemansrätten och värdet av civilrättsliga avtal viktiga för att öka möjligheten till utveckling. Folkhälsan främjas genom att människors behov av och tillgång till skogar för vardagsrekreation och ett rikt friluftsliv tillgodoses. Skogsbruk och renskötsel I strategin för skogsprogrammet framhålls att Renbruksplaner är ett viktigt verktyg vid samråd mellan skogsbruk och rennäring och för att förbättra hänsynen. Skogsstyrelsen har påbörjat ett arbete med uppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen. Även fortsatt kompetensutveckling är viktig som grund för utvecklad hänsyn mellan näringarna. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla samverkan och öka ömsesidigt hänsynstagande mellan skogsbruk och rennäring. Grundläggande delar för att nå det är att stärka respekt och kunskap inom skogsbruk och rennäring för varandras näringar. Dialogmöten, ajourhållning av renbruksplaner och andra underlag, utökad tillsyn, uppföljning av hänsyn samt utvecklade samrådsprocesser och kompetensutveckling är viktiga insatser. 10 Med mångbruk menas att skogen används för flera olika syften, såväl kommersiella som icke-kommersiella. Bland annat skogsproduktionen ingår i begreppet mångbruk, liksom svampplockning och naturturism. Mångbruk utgår i första hand från markägarens drivkraft och vilja att utveckla nya verksamhetsområden i den egna skogen, genom egen verksamhet eller genom avtal med andra. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 193 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 10(12) Referenser och underlag Här redovisas referenser och underlag som använts för respektive avsnitt. Utgångspunkter Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. Artikelnummer: N2018.15. Bilaga till protokoll IV 5 vid regeringssammanträde den 17 maj 2018, N2018/03142/SK. Citat från sidan 8. Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H1 1993. En ny skogspolitik. Proposition 1992/93:226 Agenda 2030 underlag för genomförande. Skogsstyrelsens Meddelande 8, 2016. En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108 Svenska miljömål. Proposition 1997/98:145 Kulturarvspolitik. Proposition 2016/17:116. Mål för friluftspolitiken. Regeringens skrivelse 2012/13:51 Skogens ekosystemtjänster En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. Citat från sidorna 16 17. Skogens ekosystemtjänster status och påverkan. Skogsstyrelsens Rapport 13/2017. Skogens roll i bioekonomin En klimatstrategi för Sverige. Regeringens skrivelse 2017/18:238. Citat från sidan 55. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 14. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Skogens klimatnytta En klimatstrategi för Sverige. Regeringens skrivelse 2017/18:238. Citat från sidan 57. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Skogshushållning Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 SKA-VB 08. Skogsstyrelsens Meddelande 4/2008. World Commission on Environment and Development, UN. 1998. Our Common Future. Rundvirkes och skogsbränslebalanser för år 2013 SKA 15. Skogsstyrelsens Meddelande 3/2015. Skogsproduktion En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 47. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 14. Kunskapsplattform för skogsproduktion. Skogsstyrelsens Meddelande 1/2016. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion. Remissversion. 2018-11-08. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 194 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 11(12) Skador på skog Älgförvaltningen. Proposition 2009/19:239. Citat från sidan 20. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidorna 14 och 16. Skogsstyrelsens viltskadepolicy. Kunskapsplattform för skogsproduktion. Skogsstyrelsens Meddelande 1/2016. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Variationsrikt skogsbruk Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 16. Skogsstyrelsens rådgivningsmaterial om Variationsrikt skogsbruk Skogsträdens genetiska mångfald: status och åtgärdsbehov. Skogsstyrelsens Rapport 7/2017. Variationsrikt skogsbruk. Skogsstyrelsen. 2018. Policy för hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen. Protokoll 111/2010. Landskapsperspektivet och grön infrastruktur Landskap för alla. Samverkan kring europeiska landskapskonventionen. Riksantikvarieämbetet. 2012. En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. En sammanhållen klimat- och energipolitik. Proposition 2008/09:162. Citat från sidan 122. PM Skogsstyrelsens roll och prioriteringar i arbetet med grön infrastruktur. 2018. Skogsmark undantagen från virkesproduktion Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringsbeslut M2014/593/Nm. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 17. Värdefulla skogar. Redovisning av regeringsuppdrag 2017-01-30. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Skötsel för natur- och kulturmiljövärden En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 77. Skogsstyrelsens strategi för naturvårdande skötsel i biotopskydd och naturvårdsavtal. Protokoll 47/2010. Skogsstyrelsens policy för Skogens sociala värden. Protokoll 43/2017. Miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 65. En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. Citat från sidan 116. Kulturarvspolitik. Proposition 2016/17:116. Citat från sidan 146. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 18. Målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsens Rapport 5/2013. Implementering av målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsens Meddelande 9/2016. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 195 of 197.
Skogsstyrelsen 2019-02-19 12(12) Mångbruk av skogen Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 21. Skogsstyrelsens policy för Skogens sociala värden. Protokoll 43/2017. Skogsbruk och renskötsel Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. 2018. Regeringskansliet. Citat från sidan 19. Renskogsavtal och lägesbeskrivning i frågor om skogsbruk-rennäring. Skogsstyrelsens Meddelande 4/2015. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 196 of 197.
Signatures for document with ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE8-4573-80DC-ADBB5D217330. Page 197 of 197.