Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar SBR skall vara det självklara alternativet för alla biodlare 15 000 medlemmar Utbildningsfrågorna i fokus Mindre bidragsberoende Fungerande kommunikationsstrategier Organisationsfrågor o Avstånden mellan olika nivåer har minskat o Distrikten har tydligare roller o Vi har tydliggjort organisationen för den enskilde medlemmen och för alla funktionärer, oavsett på vilken nivå man verkar Hot och svagheter: Bina är hotade Splittring inom SBR och mellan biodlarorganisationer Omedvetna konsumenter Biodlare som inte följer lagar och regler som kan ge biodlingen negativ stämpel Bidragsberoendet vi styr inte själva Bristande resurser Vikande medlemsantal
Systemet med att föreningar tillåter lokalt medlemskap, vilket innebär att den medlemmen utnyttjar SBR, utan att fullt ut bidra till hela organisationen. Svårt att nå ut internt med budskap och information. Svårigheter att enas om olika frågor, finns många olika uppfattningar och brist på tolerans, så har vi alltid gjort Ekonomiskt kännbart att starta en biodling Stor omsättning av medlemmar, dvs vi får in många nya medlemmar, men samtidigt är det många relativt nya medlemmar som upphör att vara medlemmar Åldersstrukturen, behov av ytterligare föryngring är stor. Vissa personer är nyckelpersoner och svåra att ersätta Medlemsregistret har tekniska begränsningar Avstånden mellan olika nivåer upplevs som stort, dvs från styrelse till den enskilde medlemmen SBR har små möjligheter att påverka politiker och beslutsfattare. Organisationen följer ej långsiktiga mål, saker kommer emellan Styrkor och möjligheter: Många medlemmar Vi ligger rätt i tiden fokus på biodling Personalgruppen kunnig och stabil Ekonomin är god SBR har en lång historia och tradition, folkrörelse God erfarenhet/kunskap inom organisationen vad avser kärnan, dvs biodlingen Många eldsjälar som besitter stor kunskap om biodling. Nationella Programmet, som skapar möjligheter för riktade aktiviteter Allt är möjligt Utrymme för ökad konsumtion, honungsproduktion och export Intresset hos våra nysvenskar Decentralisering av projekt och frågor till distrikten. Låta 10 000 blommor blomma. Ökat medlemsantal, ger ökade medlemsavgifter och större tyngd. Minskat medlemsavhopp ger fler medlemmar. Utbildning Samarbete/samverkan med andra organisationer
Sammanfattning av samtalen runt viktiga frågor : Förvaltning och användning av HF medlen Diskussionen höll sig mest om hur medlen ska användas och inte om hur de ska förvaltas. Man var överens om att det var viktigt att informera om alla delar i affären. Satsningar ska göras på verksamheter som utvecklar distrikten och som ger intäkter. Förslag på satsningar: o Projektägare/ katalog o Utbildningar o Ny plattform för hemsidan o Nationell kupinventering (digital karta) o Lobby/info/utbildning om binas roll och verksamheter, mot politiker, organisationer, mfl Utbildningsfrågor SBR har här ett stort åtagande. Ett antal förslag framkom. o Kompisprojektet bra men det behövs fortsättningsmaterial o Skapa stegutbildning, en för hobby och en för företag o Gymnasieprogram 100p kommer snart att godkännas och utbildningen ska ges på naturbruksgymnasiet i Ingelsta o Finns ett glapp mellan nybörjare och de som vill fortsätta. Friska upp skriften Min första och Min andra sommar. SBR ska ge förslag och rekommendera olika material o Distriktet kan ta ansvar för högre utbildning, skapa en tydlig roll i utbildningsfrågorna o Kraftigare satsningar på kursledarna som ska ge fortsättningskurser, höj nivån på utbildare Hitta pedagoger i distriktet. I Finland och Tyskland finns färdiga utbildningar Registrera utbildare via SV o Skapa kontinuitet på utbildningssatsningarna o Fånga upp gruppen mellan BF och SBR
o Fungerande föreningsbigård skapar en kontinuitet. SBR kan föreslå tema för året som kan användas i föreningar och som täcker in aktiviteter under hela året o Bättre material för invandrare, flera språk behövs Invandrare behöver hjälp med att finansiera utrustningsinköp och behöver plats för bikupor och honungshantering. Organisera seminarier där vi bjuder in invandrare o Fokusera på biodlingen och dess potential istället på hur många samhällen man har o Ta tillvara andra produkter från bisamhället o Visningskupa kan den göras bättre? o Saknas material för honungskvalité hela vägen för att behålla en hög, jämn standard. o Bygg en utbildningsbank med paketlösningar o Samarbeta mer mellan föreningarna med utbildning o Gör utbildningsfilmer o Ta fram och visa på goda exempel sprid Medlemsservice/medlemskommunikation Enskilda medlemmar uppfattar inte SBR som en branschorganisation, det är inte till SBR man ringer när man vill ha hjälp. Det är viktigt att man som ordförande kan kolla vilka medlemmar man har (tillgång till medlemsregistret efterfrågas). Det är viktigt att veta vem SBR är allierad med. Just nu känns samarbetet med Jordbruksverket och LRF osäkert, då bönderna drar åt ett annat håll. Medlemmar kan uppfatta att SBR står så nära LRF att man inte kan protestera mot monokulturer, neonikotionider, och andra bekymmer som det moderna jordbruket innebär. Det finns en grupp inom LRF (fröodlarna) som mer står på vår sida. Ska vi samarbeta med andra organisationer som mer drar år vårt håll i olika frågor? Konsumentorganisationer borde också vara intresserade av en bra honung. BT är viktig. Fyll den med innehåll (har blivit bättre på senaste åren). Gör tidningen digital. Ha inte så många dubbelnummer. Ordförandebrevet är positivt, men man kan gärna ta emot mer detaljer. Hemsidan är viktig. Det är dock viktigt att ansvariga i distrikt eller biodlarföreningar lär sig hantera tekniken.
Mall för hemsidor till biodlarföreningar efterfrågas (kommentar, den finns, men info om den saknas på hemsidan). Det är viktigt att någon svarar på kansliet. Det är kanske dags att lägga semestrar omlott? Hur gör man för att bara vara lokal medlem utan att få tidningen? Man vill gärna se hur välkomstpaketet ser ut? Kan det skickas ut? Distrikten behöver ramar för hur och vad som ska skickas vidare till lokalföreningar. Det ser mycket olika ut i landet. Distriktens roll och ansvarsområden o Utbildning: Steg 2, kurskvällar o Samordna: föreningsmöten höja nivån, ordförandeträffar, funktionärsmöten o Utåtriktad verksamhet: Biodlarinfo till allmänheten och skolor, andra organisationer, o Myndighetskontakter NP medel Denna övning gick ut på att beskriva nuvarande process och hur den går till med ansökningsförfarandet. Dessutom gavs en kort beskrivning på de medel som SBR brukar erhålla. Syftet var att försöka väcka ett intresse ute bland distrikten att flagga upp projektområden och att också kunna locka personer utanför styrelse och personal, att gå in som projektledare eller deltagare i projekt. Anette, SBR:s ekonomiansvarige, är en administrativ resurs som hela organisationen kan använda och ju fler projekt som går via kansliet, ju mer kan Anettes arbetstid debiteras projekten. Det bör tillsättas styrgrupper för varje projekt i framtiden, där det finns möjligheter att ta del av den kompetens som finns inom organisationen, när det gäller att ansöka om medel. Här nämndes den kompetens som både Jonny Ulvtorp och Matias Köping sitter på och som med fördel kan spridas till andra. Försäkringsfrågor Förslaget är att försäkringen ska vara en del av medlemsavgiften, vilket i princip skulle innebära en fördubbling av avgiften.
En differentierad premie skulle innebära stor administration som i så fall ska göras av SBR. Eventuellt skulle försäkringen för amerikansk yngelröta räknas in i kollektivförsäkringen och även björnskador. Förslag att Länsförsäkringar ger ett ungefärligt pris på vad det skulle kosta och vad som kan ingå som skickas ut till distrikt/föreningar för behandling/yttrande. Många tror att dagens medlemsförsäkring täcker det mesta, bla så ingår inte sjukdomsförsäkring. Denna information skickas också ut till föreningarna att man idag inte är försäkrad. Hemförsäkringen mfl gäller inte. Information i Bitidningen om förslaget. Nya medlemmar får bättre information om vad som eg. gäller försäkringsmässigt. Ökat antal stölder av bisamhällen kan påverka önskan om att teckna kollektiv försäkring. Föreningarna bör ta upp frågan på sina årsmöten och utrycka sina synpunkter till distrikten. Därefter tas beslut om inriktning på distriktsårsmötet och beslut tas slutligen på Rfm i april.
Sammanfattning av samtalen i kommittéerna på lördageftermiddagen. Biodlingskommittén Kommitténs ansvarsområde är biavel, bihälsa och skötselmetoder. Det mer konkreta förslag som gavs var att förbättra anmälan till länsstyrelsen. Kommittén bör också kontakta Jordbruksverket angående utredningen om bitillsynen. Kvalitetskommittén Sigillarbetet diskuterades, de flesta tyckte det är ett viktigt och ett behövligt steg att ta. Etiketten diskuterades med koppling till honungsbedömningen och placeringen av etiketten på återtagshonungen. De flesta tyckte inte att den hör hemma på återtaget. Ingen direkt vilja att slopa honungsbedömningen framkom, men trovärdighetsproblem kan uppstå i det nuvarande systemet. Det finns alltför stora möjligheter att lura till sig etiketten för att det ska uppfattas som ett säkert system. Näringsbiodlarkommittén Då Våga Växa enkäten nyligen varit ute och ett flertal av deltagarna var närvarande så kom diskussionerna mycket att handla om de olika svaren/åsikterna som framkommit ur den, vilka i sig kan vara nog så talande för inriktning. Men det saknades lite mer förutsättningslösa diskussioner om framtiden. Önskemål korta mål: o Analysera Våga Växa enkäten mer på djupet och utifrån dess resultat tas hänsyn för en verksamhetsplan. o Ta fram en åtgärdslista med prioriteringar från Våga Växa enkäten. o När åtgärdslista och verksamhetsplan är framtagen bör man ta fram provdistrikt i vilka man genomför de åtgärder som framkommit. o Näringskommittén ges uppdrag att genomföra ovanstående. o Vid behov bör man förstärka näringskommittén med en eller flera personer som har insyn i ämnet. Utbildningskommittén Utbilda utbildarna likt i kompis projektet. Distanscirkel. Ledare Material Nätverk kring utbildning material tillverkning, gå ut söka intresserade Fortsättningen är viktigast Blanda teori via distans och sedan praktisk träff, material för detta
Pedagogiskutbildning hitta dem som är lite större som också vill hålla utbildningar Facebook för olika erfagrupper Hitta utbildarna. Hur gör vi? Distrikten ta ansvar för att hitta dem? Samarbeta Kommunikationskommittén Layout på tidningen, omodern men innehållet bättre än Gadden. Kort inforuta om SBRs styrelsebeslut på hemsidan. Telefonnummer och Epostadress på nya medlemmar på hemsidan. Snabba remisser till distriktsstyrelserna är möjligt, en del förberedda. Facebook inte så populär i gruppen. Lite för tidigt, om några år kanske. Info från distrikten till föreningarna. Rabatt för SBR medl. hos vissa företag relaterade till biodling, transportkostnader (Vi har ju redan Agrolkortet genom LRF som medlemsorganisation.) Hemsidan bör utvecklas med bra idéer Vi skickar ut för lite information. Allt som sker inom förbundet ska skickas ut mera frekvent Föreningstekniksutbildning, grunderna, möten, propositionsordning, etc. Tre hjärtefrågor Utbildning Honung Funktionärer/lärare Ta fram ett kurssystem o Kommunikation Förbättra hemsidan Nå ut till alla o Söka pengar: Ge stöd till/utbilda föreningar och distrikt hur man söker pengar från olika håll, t.ex leader, landsbygdsprogram, fonder m.m. o Våga växa Ge stöd till biodlare som vill växa till mellan 50 och 100 samhällen Starthjälp, företagande, utbildning
o Uppföljning Motionerna från RFM Varför medlemmar slutar