Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s synpunkter Forskningspropositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) ledde till ett regeringsuppdrag till de statliga forskningsfinansiärerna att föreslå en modell för ett resursfördelningssystem till universitet och högskolor som innefattade bedömningar av vetenskaplig kvalitet, såväl som forskningens relevans och nytta för samhället. Avsikten är att genom konkurrensutsättning kunna omfördela statlig forskningsfinansiering till de universitet och högskolor som är skickliga på att nyttiggöra forskning och samverka med samhället i stort. Vetenskapsrådet (VR) har avgivit ett förslag, benämnt FOKUS. Utbildningsdepartementet har inbjudit Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att framföra synpunkter på detta. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att frågan om hög kvalitet i svensk forskning är viktig och angelägen, men lika viktigt är att resultaten av den statligt finansierade forskningen skall komma till användning och nytta i samhället anser att forskningens relevans för och nyttiggörande i samhället skall belönas i finansieringssystemet anser att det är positivt med ambitionen att hitta modeller för kvalitetsbedömning av svensk forskning som ligger i linje med utvecklingen internationellt, och att utblickar gjorts på länder som Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Australien, liksom att lärdomar och erfarenheter från andra länder tillvaratas i det nationella utvecklingsarbetet anser att utvärderingsorganisationen skall vara fristående från forskningsfinansiärerna anser att den föreslagna modellen inte är tillräckligt färdigutvecklad för att ligga till grund för förändring av resursfördelningssystemet utan behöver utvecklas ytterligare i flera avseenden innan den kan användas i pilotstudier, försöksverksamhet eller liknande anser att den föreslagna modellen resulterar i en alltför svag förändringseffekt på forskningsfinansieringssystemet relaterat till kriteriet nyttiggörande av forskningen i samhället (enligt Vetenskapsrådets egen simulering kommer endast 3% av anslagen att kunna omfördelas baserat på en bedömning av forskningens genomslag i samhället) Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2 (5) anser att förslaget om bedömarpaneler som granskar forskningens kvalitet och genomslag i samhället underskattar svårigheterna att engagera expertis som representerar kommuner, landsting och regioner och har sakkunskap om forskningens genomslag i dessa sektorer anser att Vetenskapsrådets och övriga forskningsfinansiärers fortsatta utvecklingsarbete med att ta fram en ny modell för att utvärdera forskningskvalitet och samhällsnytta bör inkludera företrädare för allmänna samhällsintressen liksom branschorganisationer som representerar forskningsoch utvecklingsintensiv verksamhet. Hittills har VR endast haft informationsmöten för dessa parter, då myndighetens eget arbete presenterats. Förbundet beklagar detta, då det innebär att kommuners, landstings och regioners viktiga roll som såväl kunskapsproducenter som avnämare för forskning inte tillvaratagits. SKL efterlyser en arbetsprocess som bygger på aktivt samarbete. Bakgrund och avgränsningar Frågor om utformningen av det statliga resurstilldelningssystemet till forskningen är av stort intresse för kommuner, landsting och regioner. SKL har tidigare framfört synpunkter på detta liksom olika typer av kvalitetsutvärderingsmodeller, t.ex. i yttranden över betänkandena Resurser för kvalitet (SOU 2007:81), Självständiga lärosäten (SOU 2008: 104) och Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70); rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor (dnr U2011/7356/UH); delredovisningen En utvecklad modell för kvalitetsutvärdering av klinisk forskning finansierad av ALF-medel (Vetenskapsrådets rapport 2: 2013 och promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH). SKL lämnar i det följande synpunkter på de delar av den föreslagna modellen som tar upp frågor och aspekter som bedöms som mest relevanta för förbundet och dess medlemmar. Det gäller främst hur kvalitet i nyttiggörande av forskningen för samhället skall kunna fångas upp, viktas i den föreslagna modellen och hur bedömningar av kvalitet skall göras genom de metoder VR föreslår. Uppdraget: styra mot ökad kvalitet och att forskningen bättre bidrar till samhällsnytta Regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet är att i samråd med forskningsråden FORTE, FORMAS och VINNOVA utreda och lämna förslag på en resursfördelningsmodell för den statligt finansierade forskningen som har till syfte att ändra den nuvarande indikatorbaserade modellen. Det övergripande målen är att stödja kvalitetsutveckling inom forskningen; och främja nyttiggörandet av forskningen för övriga samhället. SKL har avseende det nu etablerade systemet för

3 (5) resursfördelning bl.a. påtalat att dess definition av samverkan som lika med uppdragsforskning och uppdragsutbildning inte är tillfredsställande, liksom att dess användning av bibliometribaserade kvantitativa indikatorer 1 inte räcker för att erhålla en god bild av vare sig forskningens kvalitet eller hur väl universitet och högskolor samverkar med omgivande samhälle, eller forskningens resultat kommer till nytta för och utveckling av detta. Vetenskapsrådets föreslagna modell för kvalitetsbedömning är sammansatt av tre bedömningskomponenter, 70 % vetenskaplig kvalitet, 15 % kvalitetsutvecklande faktorer och 15 % genomslag utanför akademin. Som framgår av detta är det fortsatt en stark övervikt i modellen för inomvetenskapligt definierad kvalitet liksom bedömning av forskningens kvalitet baserad på inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier. I avsnitt 9.2. redogörs för hur simuleringar med modellen visar att endast 3 % av anslagen som helhet kommer att kunna fördelas på basis av genomslag utanför akademin. VR anser också att det är önskvärt med en modell som inte leder till stora omfördelningseffekter. SKL har i flera inspel till forsknings- och innovationspolitiska propositioner betonat vikten av att öka den statligt finansierade forskningens relevans och nytta för samhället i stort, och särskilt vikten av att bredda definitioner av forskningskvalitet utöver de gängse inomvetenskapligt formulerade. SKL anser det positivt att utvecklingsarbete pågår för att förbättra/ersätta det utvärderingssystem som nu används. Det förslag som Vetenskapsrådet redovisar innebär att en försvinnande liten andel finansiering kommer att kunna omfördelas utifrån kvalitet avseende samhälleligt nyttiggörande och relevans. SKL anser att modellen inte löser behovet av att kunna åstadkomma en omfördelning och stärka kvalitet i samverkan och nyttiggörande. Den bör därför bli föremål för ytterligare utvecklingsarbete och inte införas med dess nuvarande utformning. Förändringseffekten av modellen är för svag. Organisation Vetenskapsrådet anser att den föreslagna modellen är organisationsneutral, och redovisar också att olika länder organiserat utvärderingar normalt sett i en från forskningsfinansiärer fristående organisation. VR uttrycker dock sin vilja att arbeta med genomförandet av modellen på grund av sin kompetens och vana vid att arbeta med internationell expertis. 1 Bibliometri är en metod för att mäta forskningsproduktion baserad på räkning av vetenskapliga publikationer, t.ex. artiklar i tidskrifter eller doktorsavhandlingar.

4 (5) SKL anser att all utvärdering bör organiseras fristående från forskningsfinansiärerna, i likhet med internationell praxis, och för att garantera att kvalitetsutvärderingen är genuint oberoende. Det skulle också överensstämma bättre med uppdelningen i granskande/utvärderande och stödjande/utvecklande myndighetsuppdrag som råder i statsförvaltningen i övrigt. Forskningens genomslag utanför akademin VR lanserar begreppet forskningens genomslag för att beskriva forskningens effekter utanför akademin, och anger närmare att det handlar om hur forskningsresultat sprids, vidareförädlas, kommersialiseras, patenteras, licensieras eller kommer till praktisk nytta på annat sätt. Vidare anges att detta skall ske inom en retrospektiv 20-årsperiod, och att vad VR kallar räckvidd och betydelse utgör bedömningskriterier. Genomslag skall demonstreras genom fallstudier, och redogörelse för forskningskommunikationsstrategier. SKL noterar att i allt väsentligt använder VR:s modell traditionella indikatorer på tillämpning av forskningsresultat. Modellen saknar sätt att fånga upp integrerade forsknings- och innovationsprocesser, och resultaten av dessa, och bygger helt på universitets och högskolors självrapportering. Önskvärt hade varit att utvärderingsmomentet forskningens genomslag kunde inrymma fler, mindre traditionella aspekter. Exempel skulle kunna vara organiserad och samfinansierad samproduktion av forskning, utveckling och innovation; försöksverksamhet/ living labs förlagda utanför akademin och liknande. Bedömarpaneler VR föreslår att utvärderingarna av forskningens kvalitet skall ske genom en kombination av analyser av (främst) statistiskt material och expertbedömningar av detta liksom kvalitativt material som redovisas av universitet och högskolor. Främst resoneras om den vetenskapliga expertis som skall engageras till dessa. Avseende bedömare av samhälleligt nyttogörande av forskning öppnar VR för att de fem s.k. huvudpanelerna som var och en ansvarar för ett av fem vetenskapsområden (naturvetenskap och lantbruksvetenskap; teknikvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och konstnärlig forskning) består till ungefär hälften av expertis som representerar samhälls- och/eller näringslivsintressen inom det aktuella vetenskapsområdet ( genomslagsexpertis ), s. 6.

5 (5) SKL anser att det är positivt att kvalitetsbedömningar görs av sakkunniga personer som representerar allmänna samhällsintressen och har god och ingående kännedom om, eller egna erfarenheter av, de verksamheter och samhällssektorer där forskningens resultat kommer till användning. Påminnas bör också om att dessa själva också mycket väl kan vara forskarutbildade och alltså besitta en dubbel kompetens/sakkunskap, som både vetenskapare/forskare och praktiker. Som SKL haft anledning att framföra bland annat till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rörande liknande förslag som använder expertis av denna typ för kvalitetsutvärdering, kräver upplägget utomordentligt god framförhållning tidsmässigt samt att en rimlig arvodering sker, då det normalt sett inte finns utrymme för att ställa sin expertis till förfogande på det sätt som regelmässigt sker inom vetenskapssamhället där kvalitetsarbete baserat på olika typer av kollegial granskning (peer review) i sig innebär meritering för forskare och kan betraktas som en reguljär arbetsuppgift. VR:s förslag diskuterar inte praktiska frågor av detta slag vilket gör det svårt att bedöma realismen i förslaget att använda bedömarpaneler av traditionellt akademiskt slag till vilka det VR kallar genomslagsexpertis knyts. SKL har emellertid erfarit från UKÄ:s pilotprojekt av kvalitetsutvärdering av forskarutbildning att det varit svårt att engagera expertis som representerar samhället/externa kunskapsintressenter av de skäl som angivits ovan. SKL har också med anledning av detta pilotprojekt påtalat svårigheter med att utse dessa experter via nomineringsförfaranden av det slag UKÄ arbetat med och VR avser att göra. Således ställer sig förbundet tveksamt till genomförandet av utvärderingsarbetet på det sätt som VR:s modell bygger på. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande