Svensk Obeståndsrätt Hur effektiv är den?

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Svensk Obeståndsrätt Hur effektiv är den? Datum: 2015-01-22 Kandidatuppsats HT 2014 Författare: Tara Riazi Handledare: Camilla Widerlöv

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, Hur effektiv är den? Sammanfattning Frågan om hur effektiva de svenska lagarna är när det gäller att hantera företag på obestånd försöker denna uppsats besvara. I arbetet uppställs kriterier för att mäta effektiviteten: Hur stor del av borgenärernas krav betalas genom hantering enligt lagarna? Vad händer med tillgångarna i konkursföretagen? Vad kostar obeståndshanteringen? Genomförs arbetet på rimlig tid? Efter studium av företagsrekonstruktioner och konkurser har jag konstaterat att nuvarande system inte är effektiva och att alla är förlorare, utom konkursförvaltare och rekonstruktörer. Ineffektiviteten är uppenbar inom alla de undersökta områdena: Borgenärerna får ytterst begränsade utdelningar i konkurser, även de med prioriterade fordringar Tillgångarna tas inte omhand av konkursförvaltarna och omvandlas inte till utdelning till borgenärerna Kostnaden för förvaltningen är mycket hög Tiden det tar för förvaltarna att hantera konkurser är orimligt lång. I uppsatsen föreslås att uppdraget att hantera obeståndsföretag, som i dag är förbehållet enstaka utvalda jurister, också skall gå till ekonomer med juridisk kompetens. Kritik riktas även mot dagens sätt att upprätta konkursbouppteckningar utan koppling till redovisning och tillgångsförteckningar samt systemet för kreditupplysningar. Sida 1

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, Hur effektiv är den? Förkortningar FRekL Lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion FRL Förmånsrättslag (1990:979) KFM Kronofogden (Kronofogdemyndigheten) KKL Konkurslag (1987:672) TSM Tillsynsmyndigheten Sida 2

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, Hur effektiv är den? Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Förkortningar...2 1 Inledning...4 1.1 Syfte...4 1.2 Problemställning...4 1.3 Metod...5 2 Lagstiftningen...5 2.1 Konkurslagen (KKL)...5 2.2 Förmånsrättslagen (FRL)...5 2.3 Lagen om företagsrekonstruktion (FRekL)...6 2.4 Orealiserade förslag till förändringar...6 3 Undersökning av obeståndsföretag...8 3.1 Konkurser...8 3.2 Min undersökning...8 3.2.1 Konkursföretagen...8 3.2.2 Konkursansökan...8 3.2.3 Förvaltare...9 3.2.4 Arvoden...9 3.2.5 Bokförda värden...9 3.2.6 Angivna tillgångar...9 3.2.7 Skulder...9 3.2.8 Utdelning...9 3.2.9 Slutredovisningar...10 3.3 Företagsrekonstruktioner...11 3.3.1 Lyckade rekonstruktioner...11 3.3.2 Vad hände sen?...11 3.3.3 Rekonstruktörer...12 3.4 Ett exempel: Högsta domstolens beslut om arvode med mera...12 4 Slutsatser...13 4.1 Obeståndets orsaker...13 4.2 Företagsrekonstruktioner...13 4.3 Konkurser...14 4.4 Tillgångarnas värdering...14 4.5 Återvinning...14 4.6 Arvoden till förvaltare...15 4.7 Statens kostnader...15 4.8 Tillsyn över konkurserna...15 4.9 Förvaltarna...16 4.9.1 Intervjusvar från tingsrätt och tillsynsmyndigheten...17 4.10 Kreditupplysningar...17 4.11 Lagstiftningen...18 4.12 Kommentarer till HD-domen 2014-12-03...18 4.13 Rekonstruktion genom konkurs...18 5 Sammanfattande kommentarer...20 5.1 Insolvenslagstiftningen och borgenärerna...20 5.2 Tillvaratagande av tillgångar...20 5.3 Kostnader för insolvenshanteringen...20 5.4 Snabbt och effektivt?...20 5.5 Rätt förvaltarkompetens...20 5.6 Problemet med lånefinansierad verksamhet...21 5.7 Andra åtgärder för att förhindra kostsamma konkurser...21 5.8 Slutbetyg...21 Källförteckning...22 Sida 3

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Inledning 1 Inledning Intresset för att undersöka vad som händer med tillgångarna i en konkurs och vilka som vinner respektive förlorar har uppstått genom att jag kommit i kontakt med företagare som drabbats av konkurs, både som gäldenärer och borgenärer. Det är nästan oundvikligt att ett företag har likvida problem i perioder. Men när ett företag är på obestånd och inte på egen hand kan lösa problemen, vad händer när de lagstadgade förfarandena tar över? I denna uppsats söker jag finna mönstren för vad som händer med tillgångarna i en konkurs, vad som händer i en företagsrekonstruktion, hur mycket borgenärerna får betalt och vad hanteringen kostar. 1.1 Syfte Uppsatsen söker svaret på frågan om lagarna är effektiva och till skydd för borgenärerna samtidigt som de ger gäldenären möjlighet rekonstruera eller avveckla verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt och utan onödig tidsspillan. Undersökningen avser endast näringsverksamheter. Enskilda fysiska personer och dödsbon har inte ingått i studien. 1.2 Problemställning När ett företag kommer på obestånd, alltså saknar likvida tillgångar att betala förfallna skulder i rätt tid, riskerar företagets fordringsägare och företagets ägare att förlora allt. En skicklig företagsledning förutser problemen och vidtar åtgärder i tid för att antingen hantera problemen eller avveckla verksamheten under kontrollerade former. Även ett företag med stort eget kapital kan komma på obestånd, exempelvis om tillgångarna är bundna i fast egendom, inventarier och lager. De flesta företag kan inte finansiera sig med eget kapital och måste ha externa krediter, banklån och leverantörskrediter. Detta gör företaget sårbart. Även en tillfällig omsättningsminskning, beroende på konkurrenssituationen, konjunkturen eller normala säsongvariationer, kan göra att företaget får likviditetsproblem och kommer på obestånd. Att inte betala en förfallen skuld i tid leder till att fordringsägaren kan vidtaga indrivningsåtgärder och ansöka hos kronofogden (KFM) om betalningsföreläggande. Kreditupplysningsföretagen köper alla uppgifter som registreras hos KFM och säljer vidare till företag och banker som använder informationen för att göra kreditbedömningar. Att ha en s.k. betalningsanmärkning gör det svårt för företaget att få krediter och lån. En betalningsanmärkning startar en negativ spiral som ytterligare förvärrar den ekonomiska situationen. När ett företag får betalningssvårigheter kommer även detta företags leverantörer att få problem. Ett större företag som inte i tid betalar sina fakturor vältrar över de ekonomiska problemen på sina leverantörer. Kedjereaktioner kan få allvarliga följder för många företag. Ett företag som inte får betalt av sina kunder försöker först med kravrutiner att pressa fram betalning. Först när alla normala affärsmässiga indrivningsåtgärder uttömts kommer de lagliga tvångsmedlen att tas till. 1 Många företagsledningar saknar beredskap för ekonomiska kriser och kunskap om vad som händer vid en akut kris. Därför vidtas nödvändiga åtgärder för sent i många fall. 2 1 Mellqvist, Obeståndsrätten. En introduktion, s. 17 2 Kronofogdemyndigheten, Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 s. 22 Sida 4

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Inledning En konkurs är också en naturlig avslutning av ett företag som levt ut sin livscykel. Konkurs är för ägarna ofta den billigaste och enklaste lösningen att avsluta verksamheten. 3 1.3 Metod För att bedöma effektiviteten i gällande lagstiftning har jag 1. studerat gällande lagar och främst motiven bakom lagstiftningen 2. genomfört fallstudier där faktiska mål och ärenden vid domstol analyserats 3. studerat annan information inom problemområdet, samt 4. sänt intervjufrågor till tingsrätten, tillsynsmyndigheten och Ackordscentralen Det saknas offentlig statistik som kan belysa utfallet av insolvenslagarnas effektivitet. Därför har jag gått igenom ett antal akter hos tingsrätten för att samla material. Innan aktgenomgången har jag gjort en tabell i kalkylprogram där uppgifter som hämtats från domstolsakterna samlats. Tabellen omfattar faktauppgifter som målnummer, uppgifter om företaget, uppgifter ur bouppteckningar som visar tillgångar och skulder, slutredovisning med uppgifter om eventuell utdelning samt kostnaderna för konkurshanteringen och vem som betalar desamma. Efter insamling av grundmaterialet har jag bearbetat detta och noterat summor, statistiska värden, tider och annat som kan användas för en bedömning av effektivitet. Särskilt har studerats hur val av förvaltare och rekonstruktörer har skett. Att mäta effektiviteten är möjligen kontroversiellt. Jag har valt att fokusera på några mätbara parametrar enligt följande: Hur stor del av borgenärernas fordringar betalas genom de lagenliga förfarandena? En hög andel betalning innebär hög effektivitet. Hur stor del av gäldenärens tillgångar tas faktiskt om hand i det tvångsförfarande som lagarna tillåter? När samtliga tillgångar som finns i obeståndsföretaget omvandlas till likvida medel för betalning av skulder uppnås hög effektivitet. Hur mycket kostar förfarandet? Om handläggningen sker med låga kostnader innebär detta hög effektivitet. Hur lång tid tar hanteringen? Kort handläggningstid innebär hög effektivitet. 2 Lagstiftningen 2.1 Konkurslagen (KKL) Konkurs är en tvångsåtgärd där en gäldenärs samtliga tillgångar överförs till ett konkursbo för att betala gäldenärens skulder i ett samlat förfarande där samtliga borgenärer behandlas på lika sätt. En gäldenär kan före en konkurs förhandla enskilt med borgenärerna och träffa enskilda avtal som inte behöver vara lika. Vid konkursen omhändertas tillgångarna av en förvaltare. Den första åtgärden är att upprätta en bouppteckning. Därefter vidtar försäljning av tillgångarna. En slutredovisning görs när tillgångarna omvandlats till likvider. I slutredovisningen upprättas förslag till utdelning, om det finns något att dela ut. 4 2.2 Förmånsrättslagen (FRL) Utdelning från ett konkursbo sker enligt den turordning som uppställs i förmånsrättslagen. Ur de tillgångar som ingår i konkursen får de borgenärer vars fordringar omfattas av förmånsrätt 3 Kronofogdemyndigheten, Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 s. 22 4 Mellqvist, Obeståndsrätten. En introduktion, s. 67 f Sida 5

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Lagstiftningen först betalt enligt den ordning i vilken förmånsrätterna uppställts i lagen. Den första delen omfattar särskilda förmånsrätter och är exempelvis inteckningar i fast egendom och företagsinteckningar. Allmänna förmånsrätter är till exempel kostnader för ansökan om konkurs, redovisnings- och revisionskostnader som berör utförda uppdrag inom sex månader före konkursdagen och lönefordringar. Fordringar som har förmånsrätt enligt denna lag kallas även prioriterade fordringar. Alla övriga fordringar (oprioriterade fordringar) har samma inbördes rätt. 5 2.3 Lagen om företagsrekonstruktion (FRekL) FRekL började gälla den 1 september 1996 och ersatte ackordslagen som inarbetades i lagen. I huvudsak innebär lagen att det företag som söker och får domstolsbeslut på rekonstruktion skyddas från konkurs under tiden rekonstruktionen pågår. Rekonstruktionstiden är tre månader men kan förlängas ytterligare tre månader om det föreligger särskilda skäl. Om rätten anser att det föreligger synnerliga skäl kan rekonstruktionstiden förlängas ytterligare, dock högst till totalt tolv månader. Kärnan i FRekL är kapitel 3 om offentligt ackord. Ackord omfattar bara oprioriterade fordringar. Normalt skall fordringsägarna få minst 25% av sin fordran. För att fastställa ackordet krävs att både 75% av antalet fordringsägare och att 75% av fordringssumman accepterar ackordet. Om ackordet ger minst 50% utdelning räcker det om 60% av antalet fordringsägare och summa fordran accepterar. Ackordet är då tvingande för samtliga fordringsägare vari även skattefordringar ingår. 6 2.4 Orealiserade förslag till förändringar Enligt konkurstillsynsutredningen 7 skall den offentliga tillsynen över konkursförvaltningen: övervaka att konkursförvaltningen främjar bästa möjliga utfall för borgenärerna och tillgodoser samhällets intressen vid konkurs. 8 Några konkreta förslag för hur borgenärernas ställning skulle styrkas lämnades inte men utredaren föreslog att tillsynsfunktionen, som nu är en del av kronofogden, skulle brytas ut och en nybildad myndighet skulle ta över funktionen. 9 Enligt utredningen skulle regionala konkursförvaltarråd godkänna vissa utvalda advokater att vara de enda godkända förvaltarna och att tingsrätten inte skulle kunna välja andra än de som godkänts. 10 Utredningens förslag har inte till någon del genomförts. Insolvensutredningen 11 föreslog att konkurs och företagsrekonstruktion skulle samlas i en ny lag för att möjliggöra övergång mellan rekonstruktionförfarande och konkurs. En ny rekonstruktionsmodell föreslogs där företagaren själv fick möjlighet genomföra en rekonstruktion (egenförvaltning) med lagens skydd och där övergång till förvaltarlett förfarande smidigt kunde ske. 12 Syftet var att företagaren i ett tidigt skede, innan obeståndet gått för långt, skulle få ett incitament att rädda verksamheten. Därigenom skulle borgenärernas intressen tillvaratas då företaget skulle kunna överleva. Inga förslag på förändring av 5 Mellqvist,Obeståndsrätten. En introduktion s.83,84 6 Mellqvist,Obeståndsrätten. En introduktion s. 107 7 SOU 2000:62 8 SOU 2000:62 s. 16 9 SOU 2000:62 s. 17 10 SOU 2000:62 s. 17 11 SOU 2010:2 12 SOU 2010:2 s. 21 Sida 6

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Lagstiftningen förvaltarens kompetens föreslås. Utredningen har ännu inte lett till förändringar i lagstiftningen. Kronofogden och Domstolsverket publicerade i oktober 2013 en rapport om hur konkursförfarandet kan rationaliseras. 13 Rapporten går ut på att överföra administrativa uppgifter från domstolarna till KFM så att endast tvister kvarstår för rätten att hantera. Innefattar i sak ej förslag till fördel för borgenärer. 13 Kronofogden Domstolsverket: En mer rationell konkurshantering 2013-10-21 Sida 7

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Undersökning av obeståndsföretag 3 Undersökning av obeståndsföretag Varje år går omkring 7000 företag i Sverige i konkurs. Detta innebär att vart 140:e företag konkursar varje år (0,7% av företagsstocken). 14 Endast omkring 200 företag per år ansöker om företagsrekonstruktion enligt rekonstruktionslagen som trädde i kraft 1 september 1996. För åren 1996 till och med 2013 ansökte 2 507 företag om rekonstruktion. 15 Bild 1 3.1 Konkurser Den övervägande delen av företagskonkurserna rör aktiebolag, 91,8%. Handelsbolag (inkluderar kommanditbolag) svarar för 6,6% av antalet konkurser medan resterande 1,4% avser enskilda firmor, ekonomiska föreningar (inkluderande bostadsrättsföreningar) med flera. 16 För att få en bild av hur hanteringen av konkurser sker har en genomgång av akter i avslutade konkurser vid Stockholms tingsrätt genomförts. Det saknas offentlig sammanställning av resultaten av konkurser varför akter beställts från tingsrättens arkiv och genomlästs. Sammanställning av grunddata ur konkursansökningar, konkursbeslut, bouppteckningar och slutredovisningar har upprättats. Undersökningen har kompletterats med uppgifter från offentliga register. 3.2 Min undersökning 17 Från Stockholms tingsrätt har förteckningar över avslutade konkurser under slumpvis valda månader erhållits. I dessa förteckningar har ett godtyckligt antal mål markerats och beställts från arkivet. Akterna har sedan granskats och uppgifter inmatats i det kalkylark som tidigare upprättats. Ett slumpvis urval av företagskonkurser har omfattat 47 fall. Bild 2 3.2.1 Konkursföretagen Den genomsnittliga åldern på företagen vid konkursbeslutet är 6,7 år. Det äldsta företaget i undersökningen var 30 år gammalt medan det yngsta bara var sju månader. 25% av konkursföretagen var mer än åtta år gamla. Två av konkurserna avsåg handelsbolag och 45 var aktiebolag. 3.2.2 Konkursansökan Den största delen av konkursansökningarna gjordes av gäldenären själv, 30 fall av de 47 undersökta. 13 av ansökningarna gjordes av skatteverket och fyra av borgenär. 14 Tillväxtanalys, Statistik 2014:2 15 Bolagsverkets statistik, bilaga 2 16 Bolagsverket, åren 1996-november 2014, omfattande 122 965 företagskonkurser, bilaga 3 17 Bilaga 1 Sida 8

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Undersökning av obeståndsföretag 3.2.3 Förvaltare I 46 av de undersökta konkurserna har advokater utsetts till förvaltare. I ett fall har en juris kandidat från Ackordscentralen utsetts. Valet av förvaltare har i 24 fall gjorts av gäldenären och förslagen har godkänts av tingsrätten utan ändringar. Tingsrätten har i 22 fall utsett förvaltare efter domstolens turordningslista då ansökan om konkurs ej innehållit förslag till förvaltare. I ett fall har en borgenär föreslagit förvaltare och tingsrätten beslutade enligt fordringsägarens förslag. 3.2.4 Arvoden Arvodena till förvaltarna i de undersökta konkurserna uppgår till totalt 3 610 187 kr. Staten betalade av denna summa 1 230 710 kr (34%). Det genomsnittliga arvodet uppgår för samtliga konkurser till 76 818 kr. Arvoden i konkurser som ger utdelning, 10 fall, uppgår till i medeltal 215 920 kr. Staten betalade 47 000 kr av detta belopp. Av de konkurser som avskrivs utan utdelning finns dels taxekonkurser, d.v.s okomplicerade konkurser som inte kräver utredning, och övriga konkurser som inte ger utdelning men där förvaltaren får ett högre arvode. Taxekonkurserna var 14 st. Övriga avskrivningskonkurser, 23 st, gav förvaltarna i genomsnitt 56 862 kr i arvoden. Det totala arvodet i avskrivningskonkurser var 1 450 987 kr av vilket belopp staten stod för 1 183 710 kr. 3.2.5 Bokförda värden Det är ej möjligt att utläsa vilka bokförda värden på tillgångar som konkursföretagen hade vid konkursbeslutet. Räkenskapsutdrag förekommer endast i enstaka fall och endast då gäldenären själv bifogat detta till konkursansökan. I inget fall har konkursförvaltaren bifogat räkenskapsutdrag till bouppteckningen. Därmed är det omöjligt att analysera korrelationen mellan bokförda värden och de värden på tillgångarna som förvaltaren anger i bouppteckningen. 3.2.6 Angivna tillgångar I de undersökta konkurserna har de sammanlagda tillgångarna enligt bouppteckningarna upptagits till 14,1 Mkr. I ett företag hade fordringar upptagits med 9,8 Mkr. En särskild studie av detta belopp visar att detta avser en fordran på andra bolag i den koncern där konkursbolaget var del. Under konkursutredningens gång sattes såväl konkursbolagets moderbolag som syster- och dotterbolag i konkurs. Den egentliga storleken på tillgångarna i konkursbolagen bör därför anges till 4,3 Mkr. 3.2.7 Skulder Skulderna enligt förvaltarnas bouppteckningar uppgår till 79 Mkr består till 8,9%, 7 Mkr, av fordringar med förmånsrätt (prioriterade fordringar). Av övriga skulder, 72 Mkr, är 26,6 Mkr (37%) skatteskulder. 3.2.8 Utdelning I de 47 genomgångna konkurser har 10 givit utdelning. Av den totala skuldmassan på 79 Mkr utgör utdelningen på 3,5 Mkr endast 4,4%. Prioriterade fordringar erhöll utdelning med 1,5 Mkr (21,1% av de totala prioriterade fordringarna) medan övriga borgenärer fick utdelning med 2 Mkr (2,8% av oprioriterade fordringar). Sida 9

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Undersökning av obeståndsföretag Sett bara till de 10 företag som givit utdelning upptog bouppteckningarna tillgångar på sammanlagt 3,7 Mkr. Utdelning med 3,5 Mkr visar att bouppteckningarnas värden i stort sett stämde. I dessa bolag fick förvaltarna arvoden med 2,2 Mkr varav endast 2% betalades av staten. Från konkursbona betalades arvoden på 2,2 Mkr. Sammanlagt 5,7 Mkr kunde i dessa företag inbringas, 2 Mkr mer än det som upptagits i bouppteckningarna. Då borgenärerna totalt hade fordringar på konkursbolagen på 30,6 Mkr innebär det att 11,5% av skulderna betalades. Borgenärernas nettoförlust var 27 Mkr. Fordringar med förmånsrätt var relativt små i de undersökta konkurserna. Detta beror troligen på att företagen först betalar bankerna när krisen uppstår. I andra hand betalas skatter eftersom risken att betalningsansvaret faller på ägaren är stor. Leverantörerna är den grupp som förlorar mest, 96% av de totala fordringarna. I samtliga undersökta konkurser uppgick förvaltararvodena till totalt 3,6 Mkr varav staten betalade 1,2 Mkr. Minsta arvodet för en förvaltare är ca 10 300 kr, främst i konkurser där tillgångar helt saknas och inga utredningar behöver göras. Förvaltararvoden tas ut innan utdelning till borgenärerna kan göras. Ett exempel kan illustrera matematiken. Fältöverstens Spelhörna AB försattes i konkurs 2011-10-20 vid Stockholms tingsrätt. I bouppteckningen upptogs tillgångar till 124 644 kr. Skulderna uppgick till 625 015 kr varav 537 759 kr var skatteskulder. Ansökan om konkurs gjordes av Skatteverket. Förvaltaren lyckades få in till konkursboet 116 831 kr av vilka förvaltaren fick arvode med 116 400 kr och 431 kr utdelades till skatteverket som del av deras prioriterade fordran (FRL 10 p1) på 500 kr avseende avgift för ansökan om konkurs. Eftersom konkurskostnaderna först betalas ur boet innan utdelning till borgenärerna kan ske behöver skattebetalarna inte stå för förvaltararvoden i de fall konkursboet har tillgångar som överstiger förvaltararvodet. I de undersökta 47 konkurserna stod skattebetalarna helt eller delvis för arvodet i 36 fall. I en konkurs, Sparenergi Värmepumpar i Sverige AB, som inte gav borgenärerna utdelning behövde inte skattebetalarna bidra till förvaltarens arvode. Bouppteckningen angav som tillgångar kundfordringar med 45 000 kr och inventarier med 45 000 kr. Bokförda belopp är inte kända med det förefaller som om beloppen avrundats kraftigt nedåt. Ingen utdelning lämnades och förvaltarens arvode på 75 500 kr betalades i sin helhet av de till konkursboet influtna betalningar och inga krav ställdes på att staten skulle skjuta till något. Tiden mellan konkursbeslut och slutredovisning uppgick till 17 månader. 3.2.9 Slutredovisningar Tiden från konkursbeslut till dess slutredovisning av konkursen lämnades var i genomsnitt 19 månader. I 25% av konkurserna översteg tiden mellan konkurs och slutredovisning 22 månader. Taxekonkurserna som typiskt rör företag utan tillgångar och där konkurserna borde kunna avskrivas omgående visar i stort sett samma genomsnittliga tid till slutredovisning, 17 månader. I utdelningskonkurserna som är de mest komplicerade och tidsödande visar undersökningen en genomsnittlig tid på 18 månader. Sida 10

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Undersökning av obeståndsföretag 3.3 Företagsrekonstruktioner För att undersöka hur företagsrekonstruktioner ser ut i praktiken har jag gjort en genomgång av nio under 2014 avslutade ärenden vid Stockholms tingsrätt som utvalts slumpvis och analyserats. 18 Tre av de undersökta ärendena ledde inte till avslutad rekonstruktion. Ett ärende slutade med konkurs direkt. En ansökan återkallades då rekonstruktören angav att förutsättningar för rekonstruktion saknades, och ett avvisades av tingsrätten då den föreslagne rekonstruktören angav att han inte blivit tillfrågad och ej önskade åtaga sig uppdraget. Sex rekonstruktioner genomfördes. Det innebär att förslag till ackord med oprioriterade fordringsägare vann bifall av de i lagen uppsatta kvoterna av antal fordringsägare och summa fordringar. Ackorden är utformade på följande sätt i de sex företagen: Varje oprioriterad fordringsägare får 8 000 kr. Därutöver 26,5% av fordringen betald inom viss tid. Resterande del av fordringen kan användas till deltagande i kvittningsemission i bolaget. Rakt ackord 25% (lagens miniminivå) till samtliga oprioriterade fordringsägare, inklusive staten som godtagit ackordsuppgörelsen. Tre av företagen hade detta utfall. Rakt ackord 30%. Rakt ackord 50% till samtliga oprioriterade fordringsägare. I detta fall motsatte sig staten ackordet men då erforderliga majoriteter ändå uppnåddes fastställde domstolen ackordet med tvingande verkan även för staten. Ett av de sex företag i studien (Cine Post Studios AB) som genomförde en rekonstruktion med ett rakt 25% ackord gick ändå i konkurs elva månader därefter. I de sex genomförda rekonstruktionerna var tre rekonstruktörer advokater, medan tre var juris kandidater från Ackordscentralen. 3.3.1 Lyckade rekonstruktioner Enligt Bolagsverket, som följt upp rekonstruktioner med notering av utfall av ärendena sedan 2004, angivit att rekonstruktionen lyckats i 1 502 företag av de 1 965 som sökt rekonstruktion åren 2004 2013 medan 463 företag gått i konkurs under rekonstruktionsprocessen. Uppgifter saknas dock om de lyckade företagsrekonstruktionernas vidare öden. 19 3.3.2 Vad hände sen? Samtliga rekonstruktionsärenden vid Stockholms tingsrätt som avslutats under åren 2010 2011 har undersökts för att se vad som senare hänt med bolagen. Listan omfattar 72 företag, alla aktiebolag. 20 De undersökta företagen hade i genomsnitt varit Bild 3 verksamma i 10 år innan ansökan om företagsrekonstruktion ingavs till rätten. Det äldsta hade verkat i 42 år. En fjärdedel av företagen var yngre än 4,4 år och en fjärdedel hade varit verksamma mer än 12,1 år. 18 Bilaga 2 19 Bilaga 3 20 Bilaga 6 Sida 11

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Undersökning av obeståndsföretag Av de 72 företag som slutförde rekonstruktion under dessa år finns 26 (36%) fortfarande kvar (två genom fusion med närstående bolag) vid undersökning i december 2014. Nära två tredjedelar, 46 företag, har försatts i konkurs. Från genomförd rekonstruktion har det i genomsnitt gått 2½ år till konkursbeslut för de konkursade bolagen. 3.3.3 Rekonstruktörer Liksom när det gäller konkurser är merparten av rekonstruktörerna advokater. Men jurister från Ackordscentralerna har omkring en tredjedel av uppdragen. Av de undersökta sex genomförda rekonstruktionerna var rekonstruktörerna i tre fall advokater och i tre fall jurister från Ackordscentralerna. Rekonstruktörerna är samtliga även konkursförvaltare. 3.4 Ett exempel: Högsta domstolens beslut om arvode med mera 21 Företaget RMW Transport AB försattes i konkurs juni 2007. Enligt offentliga uppgifter var anläggningstillgångarna i årsredovisningen per 2005-12-31 upptagna till 716 Kkr. 22 Konkursförvaltaren upptog i bouppteckningen anläggningstillgångarna till 50 000 kr, vilket avsåg tre fordon. Dessa såldes kort tid därefter för 90 000 kr. Skulderna uppgick till 1 898 Kkr varav 472 Kkr var prioriterade genom företagsinteckningar. Först i förvaltarberättelsen april 2008 upptas andra tillgångar. Aktier i andra bolag hade sålts för 121 Kkr. Dessutom fanns (a) aktier med nominellt belopp 5 000 kr samt fordran (b) på annat bolag 453 Kkr. En kundfordran på 769 Kkr skulle enligt förvaltarberättelsen utredas. Ägarna till (a) och (b) erbjöd förvaltaren 226,5 Kkr för att överta tillgångarna. I april 2012 överlät förvaltaren dessa tillgångar för 130 Kkr. I april 2010 meddelade förvaltaren att han inte avsåg att driva in andra fordringar. Konkursen avslutades hos tingsrätten i maj 2013. Förvaltaren hade begärt arvode med 325 Kkr exklusive moms. Tingsrätten beviljade arvode, efter förslag från TSM, med 200 Kkr exklusive moms och fastställde utdelning till banken som hade förmånsrätt med stöd av företagsinteckning där beloppet ökades från förvaltarens utdelningsförslaget med det belopp som avdrogs från begärt arvode. Tingsrätten konstaterade, som grund för reduceringen av arvodet, att förvaltaren skjutit upp försäljningen av tillgångarna med nära fem år och därför torde alltså borgenärerna ekonomiskt ha drabbats av dennes senfärdighet med att avsluta konkursen. Tingsrätten finner med hänsyn till det sagda att förvaltaren brustit i omsorg och skicklighet vid utförandet av sitt uppdrag. Hovrätten beviljade prövningstillstånd och fastställde tingsrättens dom i juli 2013. Högsta domstolen fattade beslut i ärendet 2014-12-03 där de fastställde advokatens krav på arvode, dock avdraget med 8 000 kr på grund av att Den brist i omsorg som kan läggas Ove Sjöblom till last i samband med beslutet i början av år 2008 att avvakta med försäljningen av aktierna och reversfordringen föranleder att arvodet skäligen bör sättas ned. Ökningen av arvodet till förvaltaren enligt HD's beslut innebar att utdelningen till banken sattes ned i motsvarande mån. 21 HD 2014-12-03 Ö4083-13 22 http://www.allabolag.se/5563299774/bokslut Sida 12

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser 4 Slutsatser 4.1 Obeståndets orsaker Alla företag små som stora kan hamna i likviditetskris någon gång. Det är mycket svårt att undvika. SAAB Automobils konkurs 2011 är ett tydligt exempel. Varför uppstår då obeståndssituationer? 23 Enligt min uppfattning är det främsta skälet att företagsledningen, i såväl stora företag som små och medelstora, saknar kompetens, och möjligen även intresse av, att bedöma framtida utveckling. Lika väl som revisorer, och banker med sina kreditupplysningar, bara tittar på historiska siffror styr de flesta företagsledare med bakåtblickar. Budgetar är oftast glädjekalkyler för att göra ägare eller borgenärer glada men används alltför sällan som styrinstrument. En kompetent företagsledning jobbar med ständig avstämning mellan budget och resultat och reviderar budgeten vid behov. Endast så kan man i tid fånga upp förändringar som påverkar verksamheten. Ett exempel på företag med oskicklig företagsledning är SAS som inte insåg den nya konkurrenssituationen med lågprisflygen utan höll fast vid den strategi som fungerade för 20 år sedan, och därför var nära konkurs 2012. Fortfarande visar SAS dålig lönsamhet trots flera omstruktureringar. 24 Teknisk utveckling är snabb och många företag har inte hängt med i utvecklingen. Ericsson och Nokia var världsledande på mobiltelefoner men finns nu inte kvar eftersom de inte klarade att producera smarta telefoner. 25 Följden av att inte vara skicklig att utvärdera framtida utvecklingstrender är att företagen står med alltför höga fasta kostnader. Det tar lång tid och är kostsamt att minska personalkostnader och andra fasta kostnader. De som väntar med att vidtaga nödvändiga åtgärder kommer ofta i en ohållbar situation där negativa spiraler förstärker varandra. Företagsledare, särskilt i mindre och medelstora företag, borde i större omfattning anlita extern ekonomisk expertis, ekonomikonsulter och revisorer, för att i tid uppfatta kommande ekonomiska problem. 4.2 Företagsrekonstruktioner När ackordslagen 1996 inarbetades i lagen om företagsrekonstruktion var förhoppningen att antalet konkurser och förlusterna för borgenärerna skulle minska. När förmånsrätten för skattefordringar togs bort var också syftet att borgenärerna skull få större möjlighet till betalning. Det saknas offentlig statistik över borgenärernas förluster i företagsrekonstruktioner och konkurser. Därför är det svårt att veta om dessa lagändringar haft någon som helst verkan. En undersökning från KFM uppger att borgenärerna inte fått någon förbättrad ställning efter företagsrekonstruktionslagen och ändringarna i förmånsrättslagstiftningen. 26 23 www.aftonbladet.se/nyheter/article13851845.ab 24 www.svd.se/naringsliv/svd-2-minuter-sas-ar-pa-vag-rakt-mot-nasta-stora-kris_4073067.svd 25 www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/nokias-mobilforsaljning-tar-fart-nar-microsoft-ska-taover_8569266.svd, www.expressen.se/nyheter/dokument/luktofonen-ska-ta-sony-ericsson-ur-krisen/ 26 Se 4.13 Sida 13

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser I min undersökningen av företag som genomförde rekonstruktion har jag konstaterat att nära två tredjedelar gått i konkurs inom några år. Detta betyder att en rekonstruktion alltför sällan leder till att företaget kan leva vidare efter ackordet. En möjlig förklaring är att rekonstruktionerna påbörjas när det redan är för sent att rädda företaget. Bolagsverkets statistik visar på att antalet lyckade rekonstruktioner är mycket högt. Min undersökning visar att merparten av företagen därefter ändå går i konkurs. Begreppet lyckad är därmed inte särskilt lyckat i sammanhanget. Borgenärerna får visserligen större utdelning på de osäkra fordringarna genom företagsrekonstruktion än vid konkurs men därefter kanske de fortsätter ta risker där hela kreditfordringen senare förloras. På länge sikt är det troligt att leverantörerna inte efter en rekonstruktion får behålla kunder som blir säkra betalare. 4.3 Konkurser Som framgår av den av min genomförda undersökningen får borgenärer sällan utdelning i konkurser. Om så sker är det med små andelar av fordringarna. Detta gäller även fordringsägare med förmånsberättigade fordringar. Konkurs är ju också enligt lag mer eller mindre en snabb slakt av resterna av företaget. Att så många företag saknar tillgångar vid konkursutbrottet kan bero på att företaget sålt de sista tillgångarna för att betala skulder och begär konkurs när inget mer finns att realisera. I inget av de undersökta fallen har förvaltarna funnit skäl att ifrågasätta återvinning för att rädda tillgångar som kan gå till borgenärerna. Att så många bouppteckningar saknar upptagna tillgångar beror också på att förvaltarna regelmässigt upptar tillgångar som finns bokförda endast till beräknat värde noll. Av de akter som min undersökning omfattar framgår att få förvaltare genomför en adekvat analys av inventarie- och lagerförteckningar samt det konkursade bolagets redovisning i sin helhet. Det är då möjligt att stora tillgångar därför inte kommer borgenärerna till godo. 4.4 Tillgångarnas värdering Bristen på redovisning av redovisade värden före konkursen gör det omöjlig att analysera hur konkursförvaltare hanterar de tillgångar som hör till konkursföretaget. Bouppteckningarna anger endast de belopp som förvaltaren tror kan tillföras boet, oftast ingenting. Det är verkar som om intresset för att använda konkursbolagets redovisning för att tillvarata tillgångar är litet. Möjligen är kunskaperna om redovisning bristfälliga. Vid försäljning av tillgångar sker det sällan genom auktion. Ett försumbart fåtal av förvaltarna använder exempelvis det internetbaserade auktionsföretaget Kvarndammen 27, eller PN- Trading 28 där partier av lager och inventarier kan säljas till högstbjudande. En mer affärsmässig avyttring av tillgångarna, som lager, inventarier eller hela verksamheter, skulle sannolikt ge konkursbona större tillgångar att dela ut. Dagens förvaltare är alltför passiva när det gäller att omvandla tillgångar till utdelningsbara medel. 4.5 Återvinning Den totala avsaknaden av undersökning av återvinningsbara tillgångar kan visa på en stor brist i hanteringen. En stor del av konkurserna rör företag där tillgångarna avyttrats innan ansökan om konkurs görs. Det är sannolikt att många företag använder konkurs som ett sätt att 27 www.kvd.se 28 www.pn-trading.se Sida 14

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser genomföra rekonstruktion och där tillgångarna säljs till nytt företag som fortsätter driften. Enligt undersökning som genomförts av KFM är minst 30% av de rekonstruktioner genom konkurs som de granskat sådana att tidigare ägare eller närstående har förvärvat tillgångarna före konkursen. 29 Om det förhåller sig så att förvaltarna inte uppmärksammar affärer före konkursen och inte undersöker om återvinningsbara tillgångar finns innebär det att borgenärernas intressen åsidosätts. 4.6 Arvoden till förvaltare Av min undersökning framgår att förvaltararvodena uppgår till högre belopp än det till borgenärerna utdelade beloppen. Arvoden till förvaltare i samtliga under år 2013 avslutade konkurser anges enligt följande: 30 Avskrivningskonkurser Utdelningskonkurser Totalt Antal konkurser 5 536 2 378 7 914 Arvoden kr 194 832 748 598 503 353 793 336 101 Medelarvode exkl taxor 60 237 252 214 Tabell 1 Med taxekonkurser avses enklare konkurser där arvode utgår enligt av domstolsverket fastställd taxa, 10 300 kr år 2014. 50% av avskrivningskonkurserna var taxekonkurser. Av de 195 Mkr som utgick som arvoden för avskrivningskonkurserna betalade skattebetalarna 123 Mkr (63%). Enligt min undersökning stod staten för 34% av konkursförvaltarnas arvoden totalt, och med 1,2 Mkr av 1,5 Mkr (85%) i avskrivningskonkurserna. 4.7 Statens kostnader De konkurser som omfattas av min undersökning gav staten förlust genom obetalda skatter med 26,6 Mkr samt kostnader för konkursförvaltare med 1,2 Mkr, totalt 27,8 Mkr. Till detta belopp skall läggas kostnader för annat än arvoden som belastar konkursförvaltningen. I vissa fall kan staten kräva personligt betalningsansvar av styrelseledamöter i aktiebolag. Bolagsmän i handelsbolag och komplementärer i kommanditbolag har alltid personligt betalningsansvar för skatter som är förfallna före konkursen. Det är inte vanligt att staten lyckas få betalt av dessa funktionärer. Det är därför troligt att statens (skattebetalarnas) förluster i konkurserna är nära total. Därtill kommer eventuella kostnader för stat och kommuner för de företagare, och även anställda, på grund av arbetslöshet, behov av socialbidrag, arbetsmarknadsutbildning med mera. Skattebetalarna är därmed den näst störste förloraren efter leverantörerna. 4.8 Tillsyn över konkurserna Enligt konkurslagen skall tillsynen över konkursförvaltningen ligga på tillsynsmyndigheten som är en avdelning av kronofogdemyndigheten. KFM anger att Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet 29 Se 4.13 30 Dagens Industri 2014-09-04 med källa Kronofogden Sida 15

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser Tillsynen ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. Vidare ska tillsynen bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. 31 KFMs objektivitet har ifrågasatts när det framkommit att tillsynsmyndigheten och konkursförvaltarna regelbundet har konferenser. 32 4.9 Förvaltarna Enligt konkurslagen skall en konkursförvaltare ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. 33 Det är tingsrätten som förordnar förvaltare efter hörande av tillsynsmyndigheten. 34 Lagen om företagsrekonstruktion anger att rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. 35 Ansökan om företagsrekonstruktion skall innehålla ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget. 36 Kronofogdens handbok för konkurstillsyn anger 37 2.1.2.1 Beslutet att förordna förvaltare Det är tingsrätten som självständigt, efter hörande med TSM, avgör frågan om vem som ska utses till konkursförvaltare. Det har sagts i förarbetena att denna ordning främjar tilltron till förvaltarens opartiskhet. Tidigare hade däremot borgenärerna ett avgörande inflytande över vem som skulle utses till förvaltare. 2.1.1.1 Beslutet - - - Valet av konkursförvaltare är ett av de viktigaste besluten under konkursförfarandet. Det är alltså önskvärt att det sker en noggrann individuell lämplighetsprövning i varje konkurs. Man får inte falla tillbaka på en slentrianmässig rutin i valet av förvaltare (prop. 1975/76:210 s. 187). - - - Varje tingsrätt har en förvaltarlista över godkända förvaltare. Denna lista omfattar advokater och enstaka juris kandidater från Ackordscentralerna på de orter där de har kontor. Om den som begär konkurs inte föreslår förvaltare utser tingsrätten förvaltare i turordning enligt listan. Detta är en sådan slentrianmässig rutin som enligt ovan inte borde förekomma. I dag godtas bara förvaltare som avlagt jurist kandidatexamen. I propositionen 1975/76:210 anger departementschefen följande: Redan i dag förhåller det sig så att förvaltaren regelmässigt har avlagt juris kandidatexamen. Jag har förståelse för de kritiska remissinstansernas åsikt att denna examen inte innebär någon avgörande garanti för att vederbörande har bättre kvalifikationer som förvaltare än någon med annan utbildning. Tvärtom kan säkert i undantagsfall förekomma att någon sådan person t.ex. med företagsekonomisk utbildning är att föredra som förvaltare. Med hänsyn härtill och till vad jag nyss har sagt om behovet av att i lagtexten fullständigt ange kvalifikationskraven anser jag mig inte böra uppställa krav på viss utbildning. 38 I samma proposition relateras konkurslagskommitténs utredning: För att avvecklingen av ett konkursbo skall ge så gynnsamt resultat som möjligt är det enligt kommittén från såväl borgenärernas som gäldenärernas synpunkt angeläget att förvaltaren har ekonomisk sakkunskap och 31 Kronofogden Årsredovisning 2013, s. 31 32 Dagens Nyheter 2014-10-26 Kronofogden festar med dem som skall kontrolleras 33 KKL 7:1 34 KKL 7:2 7:3 35 FRekL 2:11 36 FRekL 2:3 p4 37 KFM Handbok för konkurstillsyn 38 Prop 1975/76:210 s. 184 Sida 16

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser affärserfarenhet. Kommittén anför att kunskaper om bokföring och redovisning också är nödvändiga. - - - Det är uppenbart att juridiska kunskaper är betydelsefulla. 39 Juristprogrammet vid Uppsala Universitet (270hp) innefattar en valfri kurs om 15hp Redovisning och företagsekonomi. 40 Detta ger naturligtvis inte en juris kandidat erforderliga kunskaper om affärsverksamhet och redovisning. Den insikt och erfarenhet som lagen kräver förutsätter helt andra utbildningar. De som vid universitet går ekonomie kandidatprogrammet studerar i stor utsträckning även juridiska ämnen. Naturligtvis bör inte en nyutexaminerad få uppdrag som förvaltare eller rekonstruktör. Det bör krävas erfarenhet av såväl affärsverksamhet som juridisk baskunskap, samt borgenärernas förtroende. Ekonomisk utbildning bör värderas minst lika högt som en juristutbildning när det gäller att uppfylla krav på insikt. De jurister som finns på tingsrätternas förvaltarlistor är till största delen medlemmar i Rekon Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sverige, vilka uppger sig ha ca 400 medlemmar, alla advokater. 41 När tvånget att utse revisor upphörde för en stor del av aktiebolagen förväntade sig många att en stor del av de erfarna kvalificerade revisorerna skull byta arbetsuppgifter och verka som konsulter i stället. Denna grupp uppfyller mer än väl de krav som lagen ställer på förvaltare och rekonstruktörer. Här finns erfarenhet av affärsmässig verksamhet och kunskap om redovisning och utredningar i ekonomiska verksamheter som jurister allmänt saknar. 4.9.1 Intervjusvar från tingsrätt och tillsynsmyndigheten Tingsrätten har i svar på frågor översända genom epost uppgivit att det är tillsynsmyndigheten som godkänner förvaltarna. 42 Övriga frågor är obesvarade. Tillsynsmyndigheten har svarat enbart med hänvisning till handboken och lagens förarbeten. 43 Jag ifrågasätter om tingsrätten och TSM gör det lagen kräver, d.v.s. en noggrann individuell lämplighetsprövning i varje konkurs. 4.10 Kreditupplysningar Den mycket stora delen av borgenärernas fordringar som går förlorade vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs visar att de kreditupplysningar som använts före kreditgivningen mer eller mindre saknar relevans. Dessa upplysningar visar enbart historiska uppgifter men har ingen betydelse för bedömning av framtida betalningsförmåga. Att ett företag mot sig haft ansökningar om betalningsförelägganden tillmäts stor betydelse men om dessa inte lett till utslag kan detta inte räknas som någon form av anmärkning. Ändå misstolkar såväl banker som många leverantörer den information som kreditupplysningsföretagen lämnar, till skada för såväl gäldenärer som borgenärer. Registrering av uppgifter som inte betyder egentliga anmärkningar misstolkas som anmärkningar och hindrar en sund kreditgivning. 39 Prop 1975/76:210 s. 79 40 http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/utbplan/?pkod=jju2y&lasar=15%2f16 41 http://www.konkursforvaltarforeningen.se/index.php/om-rekon 42 Bilaga 4 43 Bilaga 5 Sida 17

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser När en skuld är betald skall den inte längre vara offentlig. Svenska kreditupplysningsföretag måste enligt lag förpliktas att radera uppgifter om betalda skulder. 4.11 Lagstiftningen Den gamla konkurslagen från 1921 44, moderniserad genom 1987 års lag, har ändrats vid ett stort antal tillfällen. Den gamla lagen hade som mål att skydda borgenärerna. Lagändringar från och med mitten av 1970-talet har förändrat konkursinstitutet dramatiskt. I olika propositioner anges att en förvaltare inte behöver ta hänsyn endast till borgenärerna utan även skall väga in de anställdas intressen och mindre orters behov av sysselsättning. I vilken mån detta faktiskt bidragit till att borgenärerna nu får sämre utdelning än under 1970-talet kan inte styrkas. Så gott som alla förslag till förändringar i insolvenslagstiftningen har hållit hårt fast vid att advokater skall sköta dessa uppdrag. Insolvensutredningen 45 genomfördes av en dåvarande riksdagsman, advokat 46 och konkursförvaltare 4748, Jan Ertsborn, och det är inte svårt att förstå att utredaren vill stärka advokaternas faktiska monopol på obeståndshanteringen. Förslaget i insolvensutredningen om egenförvaltning är värd att utveckla. Tanken att lagen skall skydda ett företag från konkurs men att ägaren själv inte skall frånhända sig initiativet till en utomstående kan leda till att företag använder denna väg innan det har gått så långt att konkurs är oundviklig. 4.12 Kommentarer till HD-domen 2014-12-03 Den färska dom som refererats i punkt 3.4 ovan är på flera sätt belysande. Lagens krav på tillvaratagande av borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet 49 kommenteras inte alls i domen trots att konkursen avslutades mer än sex år från konkursbeslutet och att banken bara erhöll 21 000 kr av en fordran på 472 000 kr. Det är också anmärkningsvärt att i detta fall, såväl som i många av de fall som jag undersökt, förvaltaren begär ett arvode som så nära överensstämmer med tillgångarna i boet. Att förvaltaren i detta fall avstått från ett högt bud på tillgångarna och i stället väntat flera år på att sälja för halva det tidigt erbjudna beloppet visar på allt annat än kompetens hos förvaltaren. Förvaltaren besatt uppenbart inte de kompetenser lagen kräver av en sådan förtroendeman. 4.13 Rekonstruktion genom konkurs 50 Kronofogdens studie av ett antal bolag där verksamheten fortsatt efter konkursen tyder på att rekonstruktion genom konkurs är snabbare och mer effektiv än företagsrekonstruktion enlig lag. KFM konstaterar att de oprioriterade fordringsägarna förlorade 96% i konkurserna. Siffran är uppseendeväckande hög med tanke på att urvalet av de studerade konkurserna omfattade sådana företag som hade sådan substans och verksamhet att den kunde fortsätta senare. Det konstateras även att förluster för oprioriterade fordringar inte har minskat sedan 44 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/konkurslag-1921225_sfs- 1921-225/?bet=1921:225 45 SOU 2010:2 46 http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/hitta-ledamot/ledamoter/ertsborn-jan-09812885803/ 47 http://www.bankrattsforeningen.org.se/ledaren4/ledaren732.html 48 http://www.konkursforvaltarforeningen.se/index.php/matrikel 49 KKL 7:8 1st 50 Kronofogdemyndigheten, Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 Sida 18

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Slutsatser ändringen av FRL. Leverantörerna är de stora förlorarna i konkurserna. Som orsak till att försök till ackordsuppgörelser inte lyckas anges bland annat bristen på ackordskapital. I endast 30% av fallen finns de tidigare ägarna med på köparsidan. KFM drar också slutsatsen att inget tyder på att verksamhetsrekonstruktion genom konkurs bidrar till illojal konkurrens. Sida 19

Tara Riazi: Svensk obeståndsrätt, hur effektiv är den? Sammanfattande kommentarer 5 Sammanfattande kommentarer Enligt min uppfattning är det av ovanstående klart att insolvenslagstiftningen i dag missgynnar borgenärerna. 5.1 Insolvenslagstiftningen och borgenärerna Utfallet av såväl företagsrekonstruktion som konkurs är mycket magert för borgenärerna. Inget av dessa förfaranden är effektivt. Lyckade rekonstruktioner leder inte till livskraftiga företag. Man kan tolka KFMs studie som att rekonstruktioner genom konkurs är mer effektiva. 5.2 Tillvaratagande av tillgångar Det är inte osannolikt att stora tillgångar försvinner i samband med konkurserna och därmed inte kommer borgenärerna till godo. Förvaltarna verkar sakna kompetens att analysera konkursbolagens redovisningar och inget tyder heller på att de har intresse av att gå djupare in i reella försök finna tillgångar att återvinna. I denna del är ineffektiviteten uppenbar. Jurister har i allmänhet inte den utbildning och erfarenhet som krävs för att analysera räkenskapsmaterial. Det bör vara ett krav att bouppteckningen utgår från bokförda värden. 5.3 Kostnader för insolvenshanteringen Kostnaderna för förvaltningen av konkurser är ett stort problem. I min undersökning, liksom de uppgifter som framkommer i DI-artikeln, visar att förvaltarna i utdelningskonkurser tar lejonparterna av tillgångarna medan skattebetalarna står för en stor del av förvaltararvodena i avskrivningskonkurserna. Det är svårt att frigöra sig från känslan att arvodeskravet påverkas av tillgångarna i boet när arvodet så ofta överensstämmer med summa tillgångar i konkursboet. I inget undersökt fall har domstolarna, eller TSM efter tillfrågan, gjort någon självständig bedömning av förvaltarens lämplighet i det enskilda fallet. Det är rutin att genom ett turordningssystem se till att alla jurister på förvaltarlistan får lika höga inkomster. Det förekommer inte heller någon egentlig kostnadskontroll vad avser förvaltarnas arvodesräkningar. Vad avser kostnaderna för de lagstadgade tvångsåtgärderna råder mycket stor ineffektivitet. 5.4 Snabbt och effektivt? Tiden för hantering av en konkurs är orimligt lång. Det ligger nära till hands att misstänka att förvaltarna drar ut på tiden för att motivera höga arvoden, men detta kan naturligtvis inte bevisas här. Kanske beror de långa tiderna på att kompetensen i ekonomiska ärenden är så låg att det måste ta extremt lång tid att göra något relativt enkelt. Den i uppsatsen relaterade HDdomen må vara extraordinär men domen visar att en förvaltare kan förlänga förvaltningstiden genom att inte fullgöra sitt uppdrag. Inte heller i den del effektivitetsmätning avser tidåtgången för tvångsförfarandena kan effektivitet påvisas. 5.5 Rätt förvaltarkompetens Beträffande valet av jurister som rekonstruktörer eller förvaltare ifrågasätter jag nuvarande ordning. Ett obestånd är främst en ekonomisk fråga. Den juridiska delen är den mindre delen av uppdraget som förvaltare och sådana frågor behärskas av en stor del ekonomer. Av studien framgår att det ekonomiska utfallet av förvaltningen i de flesta fall inte ger ett tillfredsställande utfall för borgenärerna. Troligen är utfallet för gäldenärerna sämre än nödvändigt. Att ge förvaltar- och rekonstruktörsuppdrag till ett fåtal utvalda jurister innebär i sig ett val av en ineffektiv insolvenshantering. Sida 20